På l ä g g s b o k e nS e x t o n n j u t b a r a k n ä c k e m a c ko ra v g i - e x p e r t e n o l a l a u r i t z S o n

Gott g ö r got t . A l l t i d .

n ya t i d e r g a m m a l k u n s k a P

I över hundra år har vi bakat vårt knäckebröd av närproducerad råg, vatten från egen källa, jäst och en nypa salt. Då var det för att bevara rågen över de långa vintermånaderna här i Dalarna. Nu, när vi kan äta mer än vad vi tål, ser vi andra fördelar. Med 100% fullkornsmjöl och en jäsnings tid på nästan tre timmar kan vårt knäcke bröd vara grunden till din nya form. Därför bad vi Sveriges GI-expert Ola Lauritzson skriva den här boken och till vår stora glädje ställde han upp. Det hade han inte gjort om han inte kunde stå för innehållet, det var han tydlig med första gången vi träffades.

Ola behöver kanske ingen närmare introduktion då han är en av Sveriges mest lästa fackboksförfattare, med över en halv miljon sålda kokböcker. Hans hälso- samma, men framförallt smakfulla och lättlagade

recept har hjälpt hundratusentals personer att gå ner i vikt och samtidigt njuta av varje tugga. Det är precis så vi vill att det ska vara, gott gör som bekant gott.

Här finner du många goda varianter på den klassiska knäckemackan. Vissa gör sig bra som mellanmål eller på stående fot i köket, andra som en bra start på dagen. En del kan mycket väl vara en överrask - ande öppning på en middag. Alla har de gemensamt att de är mer än bara goda – de påverkar också ditt midjemått åt rätt håll.

Varsågod, låt dig väl smaka.

Peter JoonF j ä r d e g e n e r at i o n e n S k n ä c k e b r ö d S b ag a r e

n å g r a av vå r a m e s t o m t y c k ta

k n ä c k e b r ö d

F ä b o d k n ä c k e S u r d e g S b r ö d. m ö r k t, m u S t i g t o c H ro b u S t. F ö ru to m S u r d e g F i n n S H ä r

m a lt o c H l i n F r ö .

Har man bakat knäckebröd sedan 1800-talet blir det många varianter och många former. Alla uppskattade på sitt sätt. Samtliga med naturliga ingredienser, vatten från vår egen källa och med en nyttigt lång jästid. Ett recept som kan varieras i det oändliga. Varför inte testa en annan sort än den vanliga nästa gång? En ny favorit väntar på att bli upptäckt.

ru n d ru t n o r m a l g r ä d dat. l u F t i g a k u d da r g ö r

ru t b r ö d e t m ö rt o c H F r a S i g t.

e F F e k t k n ä c k e H av r e k l i & H i r S .k n ä c k e b r ö d F u l l a d dat

m e d v i ta m i n e r , m i n e r a l e r o c H F i b r e r .

e F F e k t k n ä c k e S u r d e g & Q u i n oa . b r ö d m e d H ö g p rot e i n H a lt

o c H e n e r g i S o m m ä t ta r l ä n g e .

k n ä c k e b ru n g r ä d dat. e n k l a S S i k e r S o m H a r g r ä d dat S

l i t e e x t r a o c H H a r d ä r F ö r e n r i k a r e S m a k .

k n ä c k e n o r m a l g r ä d dat. e n k l a S S i k e r b a k a d p å

n ä ro d l a d F u l l ko r n S r å g .

t r e k a n t F y r a S ä d e S S l ag . b a k a S p å r å g , g r a H a m ,

H av r e k l i o c H ko r n m j ö l o c H i n n e H å l l e r 1 6 % F i b e r .

k n ä c k e H j ä rta n . v å rt k l a S S i S k a k n ä c k e b r ö d

i e n m e r ä l S k v ä r d F o r m .

F ä b o d k n ä c k e . l i t e k n a p r i g a r e , t u n n a r e

o c H ly x i g a r e .

m i n i ru t n o r m a l g r ä d dat. n ag g a S m e d e n k av e l

S o m g ö r b r ö d e t ru t i g t, m ö rt o c H F r a S i g t.

b ag a r n S b ä S ta H av r e . e t t l j u S t m ö rt k n ä c k e b r ö d.

t r e k a n t g rova . i n n e H å l l e r 1 9 % F i b e r .

b ag a r n S b ä S ta l i n F r ö . b a k a S p å v å r a F y r a S ä d e S -

S l ag m e d F u l l ko r n S m j ö l o c H i n n e H å l l e r 1 6 % F i b e r .

” d e t ä r s k i l l n a d På knäckebröd och

k n ä c k e b r ö d ”

Ingredienslistan på ett ”riktigt” knäckebröd är förbluffande kort: fullkornsrågmjöl, vatten, jäst och lite salt. Sedan bakas brödet i varma ugnar för att få den där krispigheten som vi vanligtvis förknippar med ett knäckebröd. Eftersom jäsningen är så lång – nästan tre timmar – blir sockerinnehållet också extremt lågt. Till skillnad från de flesta brödsorter hittar du inget tillsatt socker, sirap, konserveringsmedel eller andra konstiga tillsatser i ett klassiskt knäckebröd. Personligen tror jag att det är just enkelheten i receptet som gör att så många gillar knäckebröd.

Men som i alla sammanhang finns det undantag. Knäckebröd kan ju bakas på i princip vilket mjöl som helst och innehålla lite av varje. Så länge som brödet är torrt och krispigt så brukar vi kalla det just knäckebröd. Samma sak gäller skorpor. I motsats till vad många säkert tror så brukar de inte vara särskilt nyttiga, även om de också är krispiga i sin form (de flesta bakas på en vetedeg med tillsatt socker och är alltså precis som en vetebulle, fast torrare).

Allt sedan jag började skriva böcker om mat och hälsa så har jag svarat på tusentals frågor om det finns några bröd som är okej att äta när man följer GI-metoden. Mitt vanliga svar är att man kan välja ett osötat fullkornsbröd med hela korn, exempel-vis ett klassiskt tyskt rågbröd, alternativt ett osötat surdegsbröd bakat på rågmjöl.

o l a p å p l at S i b ag e r i e t i l e k S a n d. S a m m a r e c e p t o c H j ä S t i d e r S o m F ö r ö v e r H u n d r a å r S e da n . m e n m e d m o d e r n a r e m e to d e r .

Sanningen är att jag – delvis på grund av okunskap – avrått från just knäckebröd eftersom en del av dem faktiskt har förvånansvärt högt GI.

För en tid sedan inledde jag ett samarbete med Leksands Knäckebröd. De tog kontakt med mig för att få mina synpunkter på hur just deras knäckebröd står sig i förhållande till andra när det kommer till olika hälsoaspekter. Efter att ha studerat ingrediensförteckningar, besökt deras bageri och lärt mig hur ett klassiskt knäckebröd tillverkas har jag numera delvis ändrat uppfattning om just knäckebröd – och kan med gott samvete rekommendera det i en balanserad GI-kost, så länge som det handlar om ett knäckebröd bakat på klassiskt vis med de ingredienser som hör hemma i ett ”riktigt” knäckebröd.

Jag skulle vilja gå så långt som att säga att ett traditionellt knäckebröd är avsevärt bättre än de allra flesta brödsorter vi hittar i en vanlig butik. Dels för att ingredienserna är så naturliga som de kan bli, dels för att vi normalt äter en betydligt mindre mängd knäckebröd än mjukt bröd om man ser till vikt och volym (en vanlig brödskiva innehåller ca 20 gram kolhydrater, en knäcke-skiva ungefär hälften).

Syftet med den här boken är att ge inspiration till goda, nyttiga och enkla tillbehör som passar bra till just knäckebröd, och som fungerar bra för dig som vill äta hälsosamt eller rent av gå ner i vikt.

Ola Lauritzsong i - e x p e rt

” k n ä c k e b r ö d, b a k at p å t r a d i t i o n e l lt S ä t t m e d r å g , vat t e n , S a lt o c H j ä S t, pa S S a r u t m ä r k t i e n b a l a n S e r a d g i - ko S t. F i b e r i n n e H å l l e t b l i r ot ro l i g t H ö g t o c H d u S l i p p e r o roa d i g F ö r S o c k e r , S i r a p o c H a n d r a ko n S t i g a t i l l S at S e r S o m F i n n S i n ä S ta n a l lt a n n at b r ö d. d e S S u to m ä r d e t j u r i k t i g t g ot t.”

” p å S t r i c k e t ” : l ä g g n å g ot ä t b a rt i e n p å S e m e d l j u m m e t vat t e n . d e t ä r e t t e n k e lt S ä t t at t v i S a H u r S n a b b t m at e n l ö S e S u p p o c H o m va n d l a S t i l l S o c k e r i k ro p p e n . e n S k i va F ä b o d k n ä c k e ta r t i l l e x e m p e l b e t y d l i g t l ä n g r e t i d at t l ö S a S u p p ä n e n F o r m F r a n S k a . t e S ta S j ä lv.

va d i n n e b ä r g i - m e t o d e n ?

Innan vi kommer till mina knäckebröds- och påläggsrecept så låt oss göra en kort fördjupning i GI-metoden. Varför har GI-metoden blivit så populär, vad innebär den egentligen och vilka hälsovinster kan vi räkna med när vi följer GI-metoden?

Lite förenklat kan man förklara GI-metoden med att vi väljer mat som våra kroppar är genetiskt anpassade för. Nyckeln är att försöka få en så jämn blodsockerkurva som möjligt. Då håller vi oss mätta längre, undviker onödigt sockersug och minskar bland annat belastningen på kroppens fina blodkärl. Dessutom undviker vi onödig fettinlagring i cellerna tack vare en kontrollerad insulin produktion.

Den naturliga följdfrågan är förstås: hur uppnår vi detta? Det är här GI-värdena kommer in i bilden. Genom att undvika mat med snabba kolhydrater som snabbt omvandlas till socker i kroppen – det vill säga som har högt GI – så blir också blod-sockerkurvan mycket jämnare. Mat med högt GI har nämligen just effekten att snabbt höja blodsockerkurvan, vilket i sin tur stimulerar kroppens insulinproduktion.

Raffinerade kolhydrater som socker, vetemjöl, polerat ris, vit pasta, potatismos, flingor, godis, läsk och chips är alla exempel på mat med högt GI. Maten omvandlas snabbt till sockerarten glukos och höjer blodsockerkurvan.

Genom att istället välja mat som innehåller mer protein och naturliga fetter, och långsamma kolhydrater av bra kvalité som bryts ner långsamt i kroppen, så hjälper du dig själv till en mycket sundare livsstil och smalare midja.

s e x t o n s m a l a l ä c k e r h e t e r

Alla påläggsrecept som du hittar i boken har självklart sin utgångspunkt i just dessa idéer – de är rika på protein och naturliga fetter, men snåla på kolhydrater med högt GI. Och självklart är knäckebröden bakade på naturliga råvaror utan onödiga tillsatser.

I mina ögon har knäckebröd fått en renässans. Förutom att det är gott med bara några skivor lagrad ost och en gurkskiva på, så finns det massor av läckra pålägg att välja mellan. Använd-ningsområdena är faktiskt många fler än vad jag tidigare själv föreställt mig; som festliga snittar till en drink, som tilltugg i TV-soffan, eller istället för baguette till soppan. Varför inte göra en pizza på knäcke – gott och garanterat nyttigare än när du köper på pizzerian. Ja, som du kommer att se kan du till och med göra en varm knäckebrödsmacka! Bara fantasin sätter gränser. Av alla recepten är nog receptet på Janssons knäcke-macka min favorit.

t i p S : o m d u v i l l F ö r b e r e da d i n a k n ä c k e m ac ko r , m e d k a l l a r ö ro r , i g o d t i d i n n a n g ä S t e r n a

ko m m e r – l ä g g e t t S a l l a d S b l a d u n d e r r ö r a n . d å b e H å l l e r b r ö d e t S i n k r i S p i g H e t.

j o r d n ö t t e rM E D O S T K R ä M På K N ä c K E

l ä c k e r S m a k b l a n d n i n g av o S t o c H S a lta n ö t t e r !

1 p o r t i o n :

2 b i t a r E f f e k t k n ä c k e S u r d e g & Q u i n o a

3 0 g g o r g o n z o l a e l l e r a n n a n g r ö n m ö g e l o s t

1 t s k c r è m e f r a i c h e

1 m s k s a l t a j o r d n ö t t e r

1 t s k f i n h a c k a d r ö d l ö k

2 s m å s a l l a d s b l a d

B l a n d a o s t o c h c r è m e f r a i c h e t i l l e n r ö r a . H a c k a j o r d n ö t t e r n a g r o v t . L ä g g s a l l a d s b l a d e n p å k n ä c k e t o c h

k l i c k a p å o s t k r ä m e n . S t r ö s s l a ö v e r j o r d n ö t s h a c k e t o c h r ö d l ö k e n o c h s e r v e r a .

t i p S : t e S ta at t g ö r a e n S t ö r r e S at S av o S t r ö r a n o c H l ä g g i e n S e pa r at S k å l ,

m e d n ö t H ac k e t i e n a n n a n S k å l . b ry t k n ä c k e t i m i n d r e b i ta r o c H a n v ä n d

S o m d i p e l l e r d r i n k t i l lt u g g .

c h è v r e - k n ä c k eM E D H O N u N G O c H P I N J E N ö T T E R

e t t n y t t i g a r e a lt e r n at i v t i l l H u r d e t n o r m a lt S e rv e r a S …

1 p o r t i o n :

1 b i t K n ä c k e H j ä r t a n

1 s k i v a c h è v r e , c a 5 0 g

1 / 2 t s k a k a c i a h o n u n g

1 0 p i n j e n ö t t e r

r u c c o l a

L ä g g o s t s k i v a n p å k n ä c k e t . S t r ö s s l a ö v e r p i n j e n ö t t e r n a o c h g r a t i n e r a i u g n p å h ö g v ä r m e i c a 5 m i n u t e r. L ä g g p å r u c c o l a o c h r i n g l a ö v e r

l i t e h o n u n g i n n a n d u s e r v e r a r.

t i p S : v i l l d u at t o S t e n S k a ” S m ä lta u t ” k a n d u S k ä r a b o rt d e v i ta k a n t e r n a p å

o S t e n . a k ac i a H o n u n g H a r n å g ot l ä g r e g i ä n ” va n l i g ” H o n u n g o c H ä r e n

b r a i n g r e d i e n S F ö r n at u r l i g S ö t m a .

k n ä c k e - P i z z aÀ L A c A P R I c c I O S A

g a r a n t e r at e n S u c c é – o c H b e t y d l i g t n y t t i g a r e ä n e n va n l i g p i z z a !

2 – 4 p o r t i o n e r :

1 k a k a K n ä c k e N o r m a l g r ä d d a t

2 m s k t o m a t p u r é

1 m o z z a r e l l a

1 / 2 d l s k i v a d e c h a m p i n j o n e r

6 s k i v o r s k i n k a

1 0 0 g r ä k o r e l l e r k r ä f t s t j ä r t a r

1 t s k o r e g a n o e l l e r p i z z a k r y d d a

f ä r s k b a s i l i k a o c h s v a r t p e p p a r

B r e d e t t t u n t l a g e r t o m a t p u r é p å k n ä c k e t . L ä g g s v a m p e n j ä m n t ö v e r h e l a p i z z a n . F ö r d e l a d ä r e f t e r

b i t a r a v s k i n k a , r ä k o r e l l e r k r ä f t s t j ä r t a r ö v e r h e l a k n ä c k e t . S k ä r m o z z a r e l l a n i t u n n a s k i v o r o c h l ä g g u t

ö v e r b r ö d e t . K r y d d a m e d o r e g a n o e l l e r p i z z a - krydda . Grädda p i zzan i 10 minuter i ugn på 200 grader t i l l s o s t e n s m ä l t o c h f å t t e n v a c k e r f ä r g . G a r n e r a m e d

f ä r s k b a s i l i k a o c h n y m a l e n s v a r t p e p p a r.

t i p S : t e S ta at t g ö r a o l i k a va r i a n t e r av p i z z a n , a l lt e F t e r d i n S m a k . S a l a m i , to n F i S k , m u S S l o r , S a r d e l l e r ,

k ro n ä rt S ko c k S b ot t n a r , o l i v e r ä r n å g r a F ö r S l ag . k l i p p p i z z a n i t r e k a n t e r d i r e k t n ä r d u tag i t

u t d e n u r u g n e n o c H S e rv e r a !

k e s o m a c k aM E D K R A S S E O c H AV O K A D O

p e r F e k t S o m e t t e n k e lt o c H n y t t i g t m e l l a n m å l !

1 p o r t i o n :

1 s k i v a E f f e k t k n ä c k e H a v r e k l i & H i r s

2 m s k n a t u r e l l k e s o

1 / 2 a v o k a d o

1 m s k f ä r s k k r a s s e

s v a r t p e p p a r

F ö r d e l a k e s o n p å k n ä c k e t . G r ö p u r a v o k a d o n u r s k a l e t , s k i v a t u n t o c h l ä g g p å k e s o b ä d d e n . F ö r d e l a k r a s s e n ö v e r a v o k a d o n . K r y d d a g ä r n a

m e d n y m a l e n s v a r t p e p p a r o c h s e r v e r a .

t i p S : k e S o k a n d u b l a n da m e d a l l a d i n a Favo r i t i n g r e d i e n S e r . p rova

m e d H ac k a d e b i ta r av k a l l r ö k t l a x , b i ta r av m a k r i l l ( i to m at S å S ) ,

g r ö n m ö g e l o S t e l l e r b ry n t b ac o n .

b ö c k l i n g m o u s s ePå S u R D E G S K N ä c K E

e n k e l at t g ö r a , m e n ä n d å S å r i k p å S m a k !

1 p o r t i o n :

1 b i t F ä b o d k n ä c k e S u r d e g s b r ö d

1 m s k b ö c k l i n g m o u s s e

1 t s k f i n h a c k a d r ö d l ö k

2 m s k h a c k a d p e r s i l j a

s m ö r

B r e d k n ä c k e t m e d s m ö r. S t r ö s s l a l ö k e n ö v e r k n ä c k e t o c h f ö r d e l a d ä r e f t e r b ö c k l i n g m o u s s e n e f t e r s m a k . G a r n e r a m e d d e n h a c k a d e p e r s i l j a n o c h s e r v e r a !

t i p S : v i l l d u g ö r a e g e n m o u S S e S å ä r m i t t e n k l a r e c e p t at t d u a n v ä n d e r r ö k t

b ö c k l i n g e l l e r m a k r i l l o c H m o S a r m e d e n g a F F e l t i l l S a m m a n S m e d l i t e m a j o n n ä S ,

c r è m e F r a i c H e o c H F r a n S k S e n a p. b l a n da g ä r n a i k a p r i S S o m e n S p ä n n a n d e S m a k ko n t r a S t.

r å m a c k aM E D R O M O c H ä G G u L A

l i k a F e S t l i g t S o m n y t t i g t

1 p o r t i o n :

1 b i t Tr e k a n t F y r a S ä d e s s l a g

1 / 2 b u r k s t e n b i t s r o m

1 s t o r r ö d l ö k s s k i v a

1 ä g g

P h i l a d e l p h i a o s t

n y m a l e n s v a r t p e p p a r

S t r y k e t t l a g e r P h i l a d e l p h i a o s t p å b r ö d e t o c h p l a c e r a l ö k r i n g e n i m i t t e n . K l i c k a r o m e n i l ö k r i n g e n m e d e n

t e s k e d o c h g ö r e t t l i t e t h å l i m i t t e n . S e p a r e r a ä g g u l a n f r å n v i t a n o c h p l a c e r a g u l a n i m i t t e n a v r o m e n.

D u k a n b e h å l l a ä g g u l a n i s k a l e t o m d u v i l l . D r a n å g r a v a r v m e d p e p p a r k v a r n e n o c h s e r v e r a .

t i p S : p e r F e k t S o m F e S t l i g t t i l l b e H ö r t i l l r å b i F F. va r i e r a g e n o m at t

H ac k a r ö d l ö k F i n t i S t ä l l e t F ö r at t l ä g g a H e l a l ö k r i n g e n p å k n ä c k e t.

P i t e s k avM E D K N ä c K E

k l a S S i S k a S m a k e r F r å n n o r r

1 p o r t i o n :

1 s k i v a H a v r e k n ä c k e

5 0 g r e n s k a v

1 m s k h a c k a d g u l l ö k

2 m s k c r è m e f r a i c h e

1 m s k f ä r s k a e l l e r f r y s t a l i n g o n

s a l t o c h p e p p a r

s m ö r f ö r s t e k n i n g

g r ä s l ö k

B r y n r e n s k a v e t i s m ö r t i l l s a m m a n s m e d d e n h a c k a d e l ö k e n . Ti l l s ä t t c r è m e f r a i c h e o c h l å t k o k a i h o p t i l l s a m m a n s m e d l i n g o n . S m a k s ä t t m e d s a l t o c h n å g r a v a r v m e d p e p p a r k v a r n e n , g a r n e r a m e d

g r ä s l ö k o c h s e r v e r a p å k n ä c k e t .

t i p S : g ö r g ä r n a e n S t ö r r e S at S S o m d u F ryS e r i n i p o rt i o n S p å S a r S å

b l i r d e t e n k e lt at t ta F r a m o c H n j u ta av va r j e g å n g d u b l i r S u g e n .

j a n s s o n sK N ä c K E M A c K A

e n k l a S S i k e r t i l l j u l b o r d e t e l l e r m i d S o m m a r b u F F é n

4 p o r t i o n e r :

1 h e l r u n d k a k a K n ä c k e N o r m a l g r ä d d a t

1 0 0 g v ä l a v r u n n a a n s j o v i s f i l é e r

1 s t o r, k o k t k a l l p o t a t i s

1 l i t e n f i n h a c k a d r ö d l ö k

2 d l r i v e n Vä s t e r b o t t e n s o s t ( e l l e r a n n a n l a g r a d o s t )

n y m a l e n s v a r t p e p p a r

s m ö r

S ä t t u g n e n p å 2 5 0 g r a d e r. B r e d k n ä c k e t m e d s m ö r. Va r v a a n s j o v i s f i l é e r o c h t u n n a s k i v o r a v d e n k a l l a p o t a t i s e n p å k n ä c k e t . S t r ö ö v e r l ö k e n o c h d ä r e f t e r

o s t e n . Vr i d n å g r a v a r v m e d p e p p a r k v a r n e n . G r ä d d a m i t t i u g n e n i c a 5 m i n u t e r e l l e r t i l l s o s t e n

s m ä l t o c h y t a n f å t t f i n f ä r g . G a r n e r a g ä r n a m e d h a c k a d p e r s i l j a e l l e r h a c k a d g r ä s l ö k .

t i p S : k l i p p k a k a n ( m e d S a x ) i m i n d r e b i ta r d i r e k t n ä r d u tag i t u t

d e n u r u g n e n o c H d e n ä r m j u k .

kycklingfrestelsePå K N ä c K E

k y c k l i n g r ö r a S o m g å r at t va r i e r a i d e t o ä n d l i g a !

1 p o r t i o n :

1 s k i v a B a g a r n s B ä s t a L i n f r ö

5 0 g a v r e s t e r f r å n s t e k t e l l e r g r i l l a d k y c k l i n g

1 m s k o s ö t a d m a j o n n ä s

1 k r m c u r r y

1 k n a p e r s t e k t b a c o n s k i v a

2 t s k h a c k a d g u r k a

1 t s k h a c k a d e h a s s e l n ö t t e r

p e r s i l j a

H a c k a k y c k l i n g r e s t e r n a i s m å b i t a r. B l a n d a i m a j o n n ä s o c h c u r r y. R ö r i d e n h a c k a d e g u r k a n o c h h a s s e l n ö t t e r n a . L ä g g u p p p å k n ä c k e t o c h g a r n e r a m e d e n s k i v a b r y n t b a c o n ( e l l e r m i n d r e b a c o n b i t a r

s o m p å b i l d e n ) o c h p e r s i l j a . S e r v e r a .

t i p S : ko m b i n e r a g ä r n a S m a k e r n a m e d at t b y ta u t c u r ry m ot k a p r i S o c H

F r a n S k S e n a p i k y c k l i n g r ö r a n . v i S S t e d u F ö r r e S t e n at t l i n F r ö S ä n k e r g i - v ä r d e t n å g ot tac k va r e d e vat t e n -

l ö S l i g a F i b r e r n a S o m F i n n S i F r ö n a ?

va r m a m a c k a nM E D S K I N K A O c H O S T

e t t n y t t i g t o c H k u l a lt e r n at i v t i l l va r m a m a c ko r !

1 p o r t i o n :

2 b i t a r K n ä c k e N o r m a l g r ä d d a t

1 s k i v a s k i n k a

3 s k i v o r l a g r a d o s t

1 t o m a t s k i v a

1 / 2 t s k f r a n s k s e n a p

s m ö r t i l l b r ö d e t

B r e d k n ä c k e t m e d s m ö r. L ä g g p å s k i n k a n , s t r y k e t t l a g e r s e n a p p å s k i n k a n . L ä g g p å o s t e n

o c h p l a c e r a t o m a t e n o v a n p å . Vä r m i m i k r o p å f u l l e f f e k t i 1 5 – 2 0 s e k u n d e r e l l e r s t ä l l i n i u g n p å

2 0 0 g r a d e r i c a 5 m i n u t e r. Se r v e r a !

t i p S : n ä r d u v ä l F å t t S m a k F ö r at t b y ta u t va n l i g t, o n y t t i g t b r ö d m ot

k n ä c k e b r ö d S å F i n n S d e t i n g e n a n l e d n i n g at t n å g o n S i n b y ta t i l l b a k a . t e S ta S j ä lv !

p rova o c k S å at t g ö r a e n ” d u b b e l m ac k a ” m e d k n ä c k e p å to p p e n .

k ö t t b u l l s m a c k aM E D R ö D B E T S S A L L A D

m a c k a n S o m ä l S k a S av a l l a – o av S e t t å l d e r !

1 p o r t i o n :

1 s k i v a M i n i r u t

2 - 3 h e m m a g j o r d a k ö t t b u l l a r

1 – 2 m s k r ö d b e t s s a l l a d

B r e d r ö d b e t s r ö r a n p å k n ä c k e t . S k i v a k ö t t b u l l a r n a o c h f ö r d e l a d e m p å b r ö d e t . G a r n e r a g ä r n a m e d

p e r s i l j e k v i s t a r, s a l l a d s b l a d o c h e n a p e l s i n k l y f t a o m d u v i l l ” l y x a t i l l d e t ” l i t e .

t i p S : v i l l d u g ö r a e g e n r ö d b e t S r ö r a ä r d e t e n k e lt. S j ä lv b ru k a r j ag ko k a r ö d b e to r

i l ä t t S a ltat vat t e n , l å ta d e m S va l n a o c H d ä r e F t e r H ac k a d e m F i n t i t ä r n i n g a r .

S e da n b l a n da r j ag r ö d b e t S H ac k e t m e d l i t e m a j o n n ä S o c H l i t e c r è m e F r a i c H e o c H

S m a k S ä t t e r m e d e n k l i c k F r a n S k S e n a p.

Pa r m a r u l l a d e rM E D c H è V R E På K N ä c K E

o e m ot S t å n d l i g t S o m F ö r r ä t t e l l e r d r i n k t i l lt u g g !

1 p o r t i o n :

2 b r u t n a b i t a r K n ä c k e B r u n g r ä d d a t

2 s k i v o r l u f t t o r k a d s k i n k a ( t e x p a r m a )

3 0 g c h è v r e

f ä r s k r o s m a r i n

L ä g g s k i n k a n p å e n s k ä r b r ä d a . K l i c k a u t o s t e n p å s k i n k a n o c h l ä g g p å e n k v i s t r o s m a r i n . R u l l a i h o p

t i l l e n r u l l a d . O m n ö d v ä n d i g t s t i c k i e n t a n d p e t a r e f ö r a t t h å l l a i h o p r u l l a d e n . G r ä d d a i u g n e n p å 2 0 0 g r a d e r i 5 – 1 0 m i n u t e r t i l l s s k i n k a n f å t t f ä r g o c h o s t e n b ö r j a t s m ä l t a . L ä g g u p p r u l l a d e r n a p å k n ä c k e t o c h s e r v e r a .

t i p S : F u n k a r ä v e n u t m ä r k t at t S e rv e r a p å e n b ä d d av ru c c o l a

m e d ro S ta d e p i n j e n ö t t e r o c H n å g r a d ro p pa r H o n u n g .

l a x r ö r aM E D P E P PA R R O T O c H VA L N ö T T E R

S m a k e x p l o S i o n S o m i n t e l ä m n a r n å g o n o b e r ö r d !

1 p o r t i o n :

1 b i t F ä b o d k n ä c k e

1 s k i v a k a l l r ö k t l a x

2 t s k m j u k o s t ( t e x P h i l a d e l p h i a o s t e l l e r c a n t a d o u )

1 t s k r i v e n p e p p a r r o t

3 h a c k a d e v a l n ö t t e r

H a c k a l a x e n o c h r ö r i h o p m e d m j u k o s t e n . B l a n d a i p e p p a r r o t e n e f t e r s m a k ( f ä r s k r i v e n p e p p a r r o t

b l i r s t a r k a r e ) . L å t g ä r n a s t å o c h d r a n å g r a m i n u t e r. L ä g g u p p l a x r ö r a n p å k n ä c k e t o c h f ö r d e l a d e h a c k a d e

v a l n ö t t e r n a p å t o p p e n . G a r n e r a g ä r n a m e d e n d i l l k v i s t .

t i p S : t e S ta at t b y ta u t p e p pa r rot e n m ot wa S a b i . o S t- , va l n ö t S - o c H

p e p pa r rot S k r ä m e n pa S S a r o c k S å u t m ä r k t at t g r at i n e r a F ä r S k l a x i u g n m e d.

a P t i t r e ta r e nM E D S A R D E L L E R O c H N ö T T E R

H ä r l i g S m a k ko m b i n at i o n m e l l a n S a r d e l l e r n a S S k ä r pa , to m at e n S S ö t m a o c H

n ö t t e r n a S n ö t i g a k a r a k t ä r .

1 p o r t i o n :

1 s k i v a Tr e k a n t G r o v a

3 s m å s a r d e l l f i l é e r ( p å b u r k )

1 t s k f i n h a c k a d r ö d l ö k

1 m s k h a s s e l n ö t t e r

1 m s k t o m a t p u r é

p e r s i l j a

S k ä r s a r d e l l e r n a i b i t a r o c h b l a n d a m e d d e n h a c k a d e l ö k e n . R ö r i t o m a t p u r é n . H a c k a h ä l f t e n a v

n ö t t e r n a f i n t o c h b l a n d a m e d t o m a t - o c h s a r d e l l r ö r a n . L å t g ä r n a s t å o c h d r a e n s t u n d . L ä g g u p p s a r d e l l r ö r a n p å k n ä c k e t o c h g a r n e r a m e d r e s t e n a v h a s s e l n ö t t e r n a

s o m d u h a c k a r l i t e g r ö v r e . S t r ö p å l i t e h a c k a d p e r s i l j a o c h s e r v e r a .

t i p S : F u n k a r ä v e n S o m d i p, e l l e r S o m e n p e S to p e r F e k t

at t g r at i n e r a F i S k m e d.

ä g g & a n s j o v i sPå K N ä c K E

k l a S S i S k a S m a k e r S o m a l lt i d u p p S k at ta S !

1 p o r t i o n :

1 b i t R u n d r u t

1 h å r d k o k t ä g g

3 v ä l a v r u n n a a n s j o v i s f i l é e r

1 m s k m a j o n n ä s

1 t s k h a c k a d g r ä s l ö k

K l i c k a e l l e r b r e d m a j o n n ä s p å k n ä c k e t . S k i v a ä g g e t o c h l ä g g p å b r ö d e t . L ä g g p å a n s j o v i s f i l é e r n a

o c h g a r n e r a m e d h a c k a d g r ä s l ö k o c h s e r v e r a .

t i p S : t e S ta o c k S å at t g ö r a e n k l a S S i S k g u b b r ö r a g e n o m at t H ac k a d e t ko k ta

ä g g e t o c H b l a n da m e d m i n d r e a n S j ov i S b i ta r . S m ä lt S m ö r i e n k a S t ru l l o c H b l a n da i

a n S j ov i S H ac k e t t i l l S a m m a n S m e d F i n H ac k a d g r ä S l ö k . g a r n e r a m e d e n d i l l k v i S t.

s i l l s y m f o n iPå K N ä c K E

i b l a n d ä r d e t e n k l a o c k S å d e t g o d a S t e !

1 p o r t i o n :

3 b r u t n a k n ä c k e b i t a r F ä b o d k n ä c k e S u r d e g s b r ö d

3 s i l l b i t a r i o l i k a i n l ä g g n i n g a r

s m ö r

B r e d s m ö r p å k n ä c k e t o c h b r y t i m i n d r e b i t a r. L ä g g p å d i n a s i l l f a v o r i t e r o c h s e r v e r a .

t i p S : S i l l i n l ä g g n i n g a r i n n e H å l l e r m y c k e t S o c k e r o c H d ä r F ö r ä r d e t e n F ö r d e l

o m d u l å t e r F i S k b i ta r n a ” r i n n a av ” i n n a n S e rv e r i n g e n . S m a k e n S i t t e r ä n d å k va r .

vå r h i s t o r i a

Leksands Knäckebröd startades 1929 av farmor Anna och hennes man Jon Olof Olsson. Då hette det kort och gott J.O. Olssons Spisbrödsbageri och låg i Häradsbygden i Leksands socken. I den byn finns vi kvar än idag.

Långt innan farmor och farfar startade företaget hade farmor Anna bakat åt bönderna i byn. Både kunskapen och det omtyckta receptet hade hon lärt sig av sin mor Jakobs Karin. Det nya låg i farfars idéer som gjorde att man kunde baka större mängder av det hårda brödet som sedan länge var populärt i Dalarna och övriga Svealand.

Detta var industrialismens tidevarv. ångan, elektriciteten och telefonin kom och förändrade världen. Var och varannan bakade sitt eget bröd i gårdarna, men Anna hade observerat att köp-mannafamiljerna och hantverkarna gärna köpte sitt bröd. Med ångan kom tågen och med tågen kom också turisterna till Leksand som snabbt fick många nya hotell och pensionat. Marknaden var uppenbar.

Genom åren har vi fortsatt i samma anda. Det är samma recept som farmor Anna hade, som vi använder idag. Våra ugnar fungerar på samma sätt som då. Och vi torkar brödet på samma sätt

som farmor sa att man skulle. Mjölet är Svenskt Sigill-märkt och vattnet kommer från vår egen naturliga källa. Dessutom får vi 95% av lokalernas uppvärmning från ugnarnas överskottsvärme.

Givetvis är sortimentet större idag, liksom antalet knäckekakor vi bakar per år. Men i grunden är det samma idé som farfar och farmor hade. Mjöl från närodlad spannmål, jäst, en nypa salt samt friskt vatten och ren passion. God smak är tidlös.

Norkay A

B | Foto: Pelle B

ergström, Lars D

ahlström (bild på O

la Lauritzson)

Leksands Knäckebröd AB, Box 250, 793 26 LeksandBesöksadress: Häradsbygden, Telefon: 0247-448 00, Fax: 0247-448 60

www.leksands.se, lb@leksandsbrod.se, facebook.com/leksands