regionplan 2019-2021 9 - startsida | region kalmar län...region kalmar lÄn | regionplan 2019-2021...

Regionplan | 2019-2021ANTAGEN AV REGIONFULLMÄKTIGE DEN 28-29 NOVEMBER 2018

R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1

GRAFISK PRODUKTION: Regionstab Kommunikation

TRYCK: GEFAB-gruppen

© Region Kalmar län

Innehåll

3R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1

Region Kalmar läns uppdrag 4

Utmaningar under planperioden 7

Vision, strategi och mål 8

Region Kalmar läns policy 10

Bra bemötande och delaktighet 12

Hälsa och välbefi nnande 14

Medverkan i hälso- och sjukvården 14

Köfri vård 14

Sveriges mest uppskattade kollektivtrafi k 15

Stärkt samverkan 15

Mått 16

Uppdrag 16

God tillgänglighet och stärkt konkurrenskraft 18

Kompetensförsörjning 18

Folkhögskolor 20

Kultur i hela länet 20

Hållbar utveckling i länet 22

Hållbar verksamhet 22

Välfungerande kollektivtrafi k 23

Uppföljning 24

Mått 24

Uppdrag 24

God och nära hälso- och sjukvård 25

Hälsa genom hela livet 25

Jämlikhet och jämställdhet 28

Utveckling av nära vård 29

Digital förnyelse för en köfri vård 30

Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård 32

Säker hälso- och sjukvård 33

Mått 33

Uppdrag 34

Innehåll

Strategisk personal- och kompetensförsörjning 36

Attrahera och rekrytera medarbetare 36

Utveckla och behålla medarbetare 37

En hälsofrämjande arbetsplats 38

Ett stärkt ledarskap 40

Mått 40

Uppdrag 40

Regionens ekonomiska förutsättningar 2019-2021 42

Ekonomiskt utgångsläge 42

Underlag för planering 44

Samhällsekonomin och skatteunderlaget 44

Förändringar i patientavgifter och regelverk 47

Finansiella kostnader och intäkter inklusive

pensionsåtagande 48

Antaganden för pris- och löneutveckling 48

Uppdrag och överenskommelser 49

Resultatbudget 2019-2021 52

Driftramar 53

Verksamhets- och ramförändringar 2019-2021 54

Kassafl ödesanalys och balansbudget 56

Investeringar 56

Mått 60

Resultatbudget i Mkr 62

Driftramar i Tkr 63

Driftramar i Tkr forts 64

Kassafl ödesbudget i Mkr 65

Balansbudget i Mkr 65

Investeringsbudget fastigheter i Tkr 66

Investeringsbudget inventarier i Tkr 68

Ekonomiskt partistöd 68

Styrmodell för Region Kalmar län, bilaga 7 69

Politisk organisation 70

Verksamhetsorganisation 71

61Bilagor

17Mål: Stärkt innovationsförmåga och ökad förnyelse i länet

11Mål: Nöjda invånare och samarbetspartners

35Mål: En av Sveriges bästa arbetsplatser

41Mål: God ekonomisk hushållning

25Mål: Sveriges bästa kvalitet, tillgänglighet och säkerhet

4 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1

Region Kalmar läns uppdrag

Det regionala utvecklingsansvaret innebär beslut om den

regionala utvecklingsstrategin (RUS) för Kalmar län. Målet

för det regionala tillväxtuppdraget är att skapa hållbar ut-

veckling i länet.

Det regionala tillväxtuppdraget består av tre delar: � utarbeta och fastställa en regional utvecklingsstrategi

samt samordna insatser för att genomföra denna � besluta om användningen av vissa statliga medel för regi-

onalt tillväxtarbete � följa upp, låta utvärdera och årligen redovisa resultaten av

det regionala tillväxtarbetet till regeringen

Genom särskilda regeringsbeslut har Region Kalmar län

dessutom uppgifter inom den regionala tillväxtpolitiken

samt ansvar för att främja kompetensförsörjning och utbild-

ningsplanering genom en regional kompetensplattform.

Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) ger riktningen

för hur Kalmar län ska fortsätta att utvecklas. För att alla lä-

nets aktörer ska kraftsamla mot ett gemensamt mål finns den

gemensamt beslutade målbilden Klimat att växa i. Strategin

innehåller dessutom fyra prioriterade utvecklingsområden:

delaktighet, hälsa och välbefinnande, god miljö för barn och

unga, hållbar samhällsplanering samt stärkt konkurrenskraft.

I den regionala utvecklingsstrategin finns också tre områden

som påverkar samtliga på ett bredare plan: kompetensför-

sörjning, digital omställning och internationalisering. De 17

globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030 utgör ramen

för utvecklingsarbetet i regionen.

Genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin är

ett ansvar som vilar på många aktörer. Utifrån olika uppdrag

har alla ansvar för att genomföra strategin och bidra till att

göra Kalmar län till en plats där människor, företag och or-

ganisationer kan växa på ett hållbart sätt. De insatser som

krävs för att uppnå målbilden beskrivs i ett antal handlings-

program. Region Kalmar län har nu ansvar för att leda den

regionala utvecklingen och för att följa det särskilda ansva-

ret regionen har kommer mål och mått att utvecklas under

planperioden. I den här redovisade Regionplanen presente-

ras de insatser Region Kalmar län har särskilt ansvar för.

Regionbildning har pågått i hela landet och Kalmar län

var sist ut tillsammans med sex andra län. Regionbildning-

en har gjort att invånarna i länet nu har direkt möjlighet att

påverka den regionala utvecklingen. Frågorna om regional

utveckling är nu samlade i en organisation med direktvalda

politiker. Det gör att invånarna kan välja de politiker som ska

styra länets utveckling och därmed påverka hur det är att

leva och verka i Kalmar län.

Styrmodell för Region Kalmar län

Styrmodellen för Region Kalmar län redovisas i Bilaga 7 n

Fakta

Det regionala utvecklingsansvaret regleras i en lag, som tillsammans med bestämmelser om länsplaner för regional transportinfrastruktur ger ramar för verk-samheten.

� Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (2010:630)

� Förordning om regionalt tillväxtarbete (2017:583)

� Förordning om länsplaner för regional transportin-frastruktur (1997:263

Den 1 januari 2019 bildades Region Kalmar län med uppdraget hälso- och sjukvård,

kollektivtrafik, folkhögskolor, kultur samt regional utveckling och tillväxt.

Med Region Kalmar län skapas nya möjligheter att bidra till ett rikt och hälsosamt län där människor, företag och organisationer växer.


Utmaningar under planperioden

Den demografiska utvecklingen de kommande 20 åren

kommer att innebära en stor ökning av åldersgrupperna

yngre och äldre. Detta innebär en ökad efterfrågan på häl-

so- och sjukvård och därmed ett stigande kostnadstryck.

Utmaningen ligger i att klara större volymer utan att antalet

anställda ökar i samma takt och utan att kvaliteten försäm-

ras. Ny teknik och nya arbetssätt kommer att vara avgörande

för att klara välfärden. Befolkningstillväxt liksom kompetens-

försörjning är ytterligare nyckelfrågor för länet.

För att kunna erbjuda vård som både bättre motsvarar

patienternas behov och samtidigt är kostnadseffektiv krävs

en vård närmare invånaren tillsammans med nya sätt att be-

driva verksamheten. Mycket av den vård som idag bedrivs

på vårdavdelning kan bedrivas i hemmet eller i anslutning till

särskilt boende. Digital omställning kommer att krävas, det

handlar om att ta tillvara den potential som ny teknik ger.

Med rätt tekniska förutsättningar kan viss behandling skötas

av patienten själv eller av vårdpersonal i hemmet. Hälso- och

sjukvårdssystemet behöver reformeras till att mer resurser

styrs till de delar i systemet som har bäst förutsättningar att

hantera både närhet till patienter och komplexiteten i sjuk-

domstillstånd. Utvecklingen kommer att innebära en lång-

siktig omställning till en modern nära vård i Kalmar län.

Utmaningen ligger också i att utveckla arbetsmiljö och ar-

betsorganisation. Här behövs nytänkande kring hur vi bäst

använder våra resurser. Medarbetarna i Region Kalmar län

ska även fortsättningsvis erbjudas ett utvecklande och me-

ningsfullt arbete – varje dag. Strategin är fortsatt tydlig: sys-

tematisk förbättring av verksamheten, som bygger på allas

insats och engagemang ska möta framtida utmaningar. Var-

je dag – kraften hos många har lett till mycket goda resultat

inom många områden. Våra processer ska ha hög kvalitet

och vara effektiva ur invånarens perspektiv. Att vara en av

Sveriges bästa arbetsplatser är en fortsatt målsättning.

Kalmar läns tillgångar och styrkor är en plattform för ut-

veckling och profilering. Genom att bygga vidare på dessa

kan konkurrenskraften stärkas både nationellt och interna-

tionellt. E-hälsa är ett område där länet har stor potential

och Region Kalmar län kommer att ta initiativ för att utveckla

kluster inom e-hälsoområdet. Tillgång till god infrastruktur

både inom och utanför länet är en förutsättning för länets

attraktivitet och möjlighet att locka till sig ny kompetens. Ett

underlag för diskussioner med staten om infrastruktursats-

ningar kommer att tas fram under planperioden.

Kopplingarna mellan områdena i organisationens nya

uppdrag är tydliga och nu gäller det att tillsammans få ge-

nomförandekraft. Invånarnas hälsa och social och ekono-

misk tillväxt i länet hänger ihop. Tillväxt och innovation i

länet ger förutsättningar för att bedriva en god verksamhet.

Det finns skillnader mellan länets kommuner vad gäller såväl

hälsa, tillväxt och socioekonomi som behöver uppmärksam-

mas. Med Region Kalmar län skapas nya möjligheter att bi-

dra till ett rikt och hälsosamt län där människor, företag och

organisationer växer n

Med Region Kalmar län skapas nya möjligheter att bidra till ett rikt och hälsosamt län där människor, företag och organisationer växer.

Region Kalmar län har både utmaningar och möjligheter när det gäller bland annat att bidra till

ökad tillgänglighet, integration, bättre innovationsförmåga och kompetensförsörjning.


Vision och strategi

Region Kalmar län arbetar för livskvalitet och god hälsa för

länets alla invånare. Vi arbetar för att länet ska vara en plats

där både människor, företag och organisationer kan växa på

ett hållbart sätt. Allt för att Kalmar län ska vara ett län där man

vill bo, arbeta och utvecklas. Region Kalmar län är en politiskt

styrd organisation som erbjuder hälso- och sjukvård, kollektiv-

trafik, utbildning samt förutsättningar för kulturliv och regional

tillväxt. Tillsammans med länets kommuner, lärosäten, närings-

liv och andra aktörer vill vi skapa de bästa förutsättningarna för

invånare, företag och organisationer i länet.

Strategi

Region Kalmar län ska arbeta för att ständigt förbättra verk-

samhetens kvalitet. Det gör vi genom strategin Varje dag lite

bättre – kraften hos många! Strategin bygger på kraften i allas

engagemang och insatser. Att involvera, stötta och motivera

medarbetarna är en av våra chefers viktigaste uppgifter. Våra

medarbetare förväntas i sin tur ta ansvar för att förbättra och

utveckla verksamheten. Det är självklart för oss alla att vi har

två uppdrag – att lösa dagens uppgifter och att ta sig an fram-

tidens utmaningar.

I en lärande organisation är både de små förbättringarna

och de större kliven betydelsefulla. Förbättringar i vardagen är

ofta steget till något större. Vi förbättrar verksamheten konti-

nuerligt och metodiskt. Detta gör vi genom att mäta och ut-

värdera resultat, identifiera förbättringsområden, sätter mål,

genomföra förbättringar, följa upp och ge feedback. Fokus i

förbättringsarbetet är alltid att öka värdet för dem vi är till för.

Därför involverar vi invånare, patienter, närstående, resenä-

rer eller organisationer i våra förbättringsarbeten. Det är den

tänkta målgruppens behov som styr vår utveckling och det är

där vi mäter om vi lyckas.

Region Kalmar län har chefer som skapar förutsättningar för

ett klimat där alla kan bidra på sitt sätt. Våra ledare ska inspire-

ra, ta ansvar, visa omtanke och tro på medarbetarnas vilja och

förmåga. Cheferna ska ha goda förutsättningar för att känna

tillit i sin roll och vardag. Med stöd i ledarskapet och medarbe-

tarnas engagemang bygger vi en kultur som andas möjligheter

och uppmuntrar till utveckling n

Nätverk

Dialog

Gemenskap

Social samhörighet

En samlande kraft

Sammangåendet

Hälsa

Miljö

Hållbar utveckling

Hälso- oh sjukvård

Arbetsmiljö

Arbetsmarknad

Integration

Uppväxtmiljö

Välfärd

Hållbar utveckling

Tillgänglighet

Utvecklingsmöjligheter

Utbildning

Upplevelser

Kultur

Mångfald

Tillväxt

Kommunikationer

Digitalisering

Närhet till Sverige och världen

Här växer vi

Här utvecklas vi

Livsmiljö

Människor

Organisaioner och näringsliv

Aktivitet

Genom regionbildningen och det nya uppdraget har visionen uppdateratsoch breddats. Bilden visar exempel på vilka områden som associeras tillden nya visionen.

Tillsammans för ett friskare, tryggare och rikare liv

Organisationen Region Kalmar län har visionen ”Tillsammans

för ett friskare, tryggare och rikare liv”. I allt vi gör är vårt

förhållningssätt öppet, engagerat och kunnigt.

Tillsammans för ett friskare, tryggare och rikare liv

Nöjda invånare och

samarbetspartners

Invånare ska uppleva god

hälsa, livskvalitet samt bra

bemötande och god tillgäng-

lighet. Människor, organisa-

tioner och näringsliv ska ges

möjlighet till delaktighet och

medverkan i både utveckling-

en av länet och i utvecklingen

av Region Kalmar läns verk-

samhet.

Stärkt innovationsförmåga

och ökad förnyelse i länet

Region Kalmar län ska vara

en samlande kraft för länets

utveckling. Hållbarhet och

innovationsförmåga ska bidra

till tillväxt i länet. Region

Kalmar län ska arbeta för att

höja länets utbildningsnivå,

erbjuda en välfungerande

kollektivtrafi k och bidra till

kultur i hela länet.

Sveriges bästa kvalitet,

tillgänglighet och säkerhet

Region Kalmar län ska erbjuda

en säker och tillgänglig hälso-

och sjukvård av hög kvalitet

med hälsofrämjande och sjuk-

domsförebyggande insatser.

Hälso- och sjukvården ska

vara personcentrerad, sam-

manhållen och ha patienten

i fokus.

En av Sveriges bästa

arbetsplatser

Region Kalmar län ska vara en

attraktiv arbetsplats. Vi ska er-

bjuda utvecklingsmöjligheter

och delaktighet. Arbetsmiljön

ska bidra till ett hälsofrämjan-

de och hållbart arbetsliv med

engagerade medarbetare.

God ekonomisk hushållning

Regionen ska ha en kost-

nadseffektiv hushållning av

resurser. Den verksamhet som

bedrivs ska vara ekonomiskt

ansvarsfull, hållbar och lång-

siktig. Verksamhetens mål

ska nås med lägsta möjliga

resursinsats.

Invånare och kund Verksamhet Medarbetare Ekonomi

Övergripande mål


Region Kalmar läns policy innehåller grundprinciperna för verksamheten och det

som ska vägleda oss i vårt dagliga arbete. Policyn beskriver hur vi arbetar och tar

beslut för att nå våra uppsatta mål.

Region Kalmar läns policy

Region i Kalmar län har visionen Tillsammans – för ett friskare,

tryggare och rikare liv. Vi utgår från våra invånares behov och

erbjuder tjänster inom hälso- och sjukvård, tandvård, kollektiv-

trafik, utbildning och bildning. Vi fungerar som en samlande

och pådrivande kraft för länets kultur och utveckling. I allt vi gör

är vårt förhållningssätt öppet, engagerat och kunnigt.

Region Kalmar län skapar förutsättningar för och inspirerar

till goda möten, inom den egna organisationen samt inom och

utanför vårt län. Samarbete, dialog och öppen kommunikation

är kännetecknande för vår verksamhet. Genom att mötas byg-

ger vi relationer och samhörighet som ger oss kraft att utveckla

oss själva och länet. Därför tar vi initiativ till samarbete internt,

externt, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Det häl-

sofrämjande perspektivet präglar både våra möten med invå-

nare och vår vardag kollegor emellan. Utifrån vår vision arbetar

vi för att skapa en god och jämlik hälsa och livskvalitet hos alla

kvinnor och män, flickor och pojkar i länet.

Alla som kommer i kontakt med Region Kalmar län får bra

bemötande och god service. Vårt arbete präglas av lyhördhet

och öppenhet inför våra målgruppers upplevelser och behov.

Varje människa möts med respekt och utifrån sina förutsätt-

ningar. De vi möter behandlas likvärdigt oavsett personliga

egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, ut-

bildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet, sexu-

ell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Region Kalmar läns

verksamhet ska vara känd, tillgänglig och anpassad för barn.

Region Kalmar län arbetar med systematiska förbättringar

och innovativa lösningar för att utveckla verksamheten. Varje

dag lite bättre – kraften hos många är vår huvudstrategi som

genomsyrar allt vi gör. Genom att öppet lära av vad vi gör, av

varandra och av andra förbättras verksamheten steg för steg.

Ett innovativt internt klimat ska uppmuntra och ta tillvara på

förbättringsidéer och innovationer från såväl medarbetare som

chefer för att gynna invånare, patienter och medarbetare.

Region Kalmar län verkar för en hållbar utveckling och tar ett

långtgående ansvar när det gäller miljö, etik och ekonomi. Vi

tar initiativ och verkar för att långsiktigt förebygga ohälsa och

minska påverkan på människa och miljö. De 17 globala hållbar-

hetsmålen i FN:s Agenda 2030 utgör ramen för arbetet.

Kemikalier, avfall, transporter, energi, läkemedel, hållbara

upphandlingar och klimat står för den betydande miljöpåver-

kan i den egna verksamheten.

Verksamheten utgår från lagstiftning och andra krav som

ställs på verksamheten. All verksamhet präglas av ett systema-

tiskt och förebyggande arbetssätt med tydliga mål och upp-

följning av arbetet. Ansvar och befogenheter är definierade

och dokumenterade. Information liksom kvalitets- och säker-

hetsarbetet utgår från gemensamma etiska värderingar och

lagar, regler och interna riktlinjer. Alla som kommer i kontakt

med oss känner sig trygga med att vi finns här när de behöver

oss och att informationen om dem hanteras korrekt.

Våra arbetsplatser präglas av jämställdhet och mångfald.

Cheferna är engagerade och tydliga ledare som leder genom

att kommunicera, utveckla goda relationer och skapa förutsätt-

ningar för en god arbetsmiljö och ett effektivt arbete. Medar-

betarna tar ansvar för sin egen, arbetsgruppens och verksam-

hetens utveckling. Kompetensutveckling sker varje dag och vi

arbetar för att trivas och växa tillsammans. Förbättringsförslag

och idéer uppmuntras genom ett öppet klimat med högt i tak.

Genom att öka delaktigheten, inte acceptera kränkande sär-

behandling och verka för en hälsosam arbetssituation når vi ett

hälsofrämjande och hållbart arbetsliv n

Nöjda invånare och samarbetspartners

Invånare och kund


Nöjda invånare och samarbetspartners Invånare ska uppleva god hälsa, livskvalitet samt bra be-

mötande och god tillgänglighet. Människor, organisationer

och näringsliv ska ges möjlighet till delaktighet och med-

verkan i både utvecklingen av länet och i utvecklingen av

Region Kalmar läns verksamhet.

Bra bemötande och delaktighet

Alla som kommer i kontakt med Region Kalmar län ska känna

sig sedda, få bra bemötande och god service. Utgångspunk-

ten är helhetsupplevelsen av ett möte med någon av verksam-

heterna. Invånarna ska ha ett fortsatt högt förtroende för hälso-

och sjukvården och för detta är ett bra bemötande, delaktighet

och upplevelsen av att vara välkommen viktiga delar.

Värdegrunds- och bemötandearbetet ska fortsätta att utveck-

las utifrån invånarnas upplevelse av bemötande och respekt.

Idéerna om demokratiska fri- och rättigheter samt övertygel-

sen om alla människors lika värde måste erövras varje dag.

Sverige har snart haft demokrati i 100 år och det är lätt att

ta detta för givet. Utvecklingen de senaste åren i Sverige och

i andra länder visar att demokratins kärnvärden måste värnas

aktivt. Det är viktigt att Region Kalmar län arbetar på ett sätt

som stärker länsinvånarnas tilltro till det demokratiska syste-

met. Under planperioden ska invånarna involveras i ett levande

dialogarbete om utvecklingen av länet. Ett särskilt arbete ska

initieras för att skapa en fördjupad dialog med civilsamhälle

och företag. Ungdomar i länet ska ges bättre möjligheter att

påverka politiken för att stärka de ungas insikter i demokratiskt

arbete och öka intresset för Region Kalmar läns uppdrag.

Region Kalmar län ska ta tillvara invånares och andra sam-

arbetspartners erfarenheter och önskemål för att utveckla

verksamheterna. Metoder för delaktighet ska utvecklas ytter-

ligare och patientrepresentation fortsätta i lednings- och ut-

vecklingsarbete. Ett konkret exempel på detta är utveckling av

medborgardialogen. Invånare som medverkar för att förbättra

verksamheten ska få stöd för att kunna göra en bra insats.

Invånare i länet ska uppleva en sammanhållen hälso- och

sjukvård. För att skapa trygghet krävs att patienter känner tillit

till att bedömning, behandling och råd, är säker och av bästa

kvalitet. Det krävs också att vården upprätthåller en hög konti-

nuitet samt tar ansvar för patienternas väg. För att skapa trygghet krävs att patienter känner tillit till att bedömning, behandling och råd, är säker och av bästa kvalitet.


För detta behöver vården se hela människan och ha ett häl-

sofrämjande och förebyggande perspektiv, vilket också inbe-

griper patientens sammanhang och närstående.

Alla invånare ska få stöd i att ta del av digitala tjänster och

möjligheter. Detta för att få kunskap och förståelse för dagens

och framtidens digitala samhälle. Region Kalmar län ska göra

insatser för att minska det digitala utanförskapet genom sam-

verkan med länets kommuner.

Hälsa och välbefinnande

Alla länets invånare ska ha goda möjligheter till hälsa och livs-

kvalitet, oavsett kön, förutsättningar och bakgrund. En jäm-

ställd och jämlik hälsa är grunden för människans välbefinnan-

de och utveckling.

Under planperioden ska Region Kalmar län bli en ännu star-

kare samhällsaktör inom preventiva hälsofrågor och initiera nya

arbetssätt och vägar för att förbättra invånarnas hälsa. För att

utveckla välfärden och skapa ett socialt hållbart samhälle krävs

aktiv och långsiktig samverkan mellan olika aktörer i och utan-

för länet.

Strategi för hälsa har tagits fram av Sveriges kommuner och

landsting och innebär att alla välfärdsverksamheter, skola, so-

cialtjänst, vård- och omsorg, hälso- och sjukvård ska styras och

samordnas för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Det över-

gripande nationella målet är en god och jämlik hälsa för alla.

Att förbättra hälsan i befolkningen är nödvändigt för att klara

de demografiska utmaningar vi har framför oss, där fler behö-

ver välfärdstjänster samtidigt som den arbetsföra befolkningen

och därmed skatteintäkterna minskar. I strategin formuleras

gemensamma mål och indikatorer fram till 2022.

Under 2019 ska mål och indikatorer arbetas in i det gemen-

samma styrdokumentet för Länsgemensam ledning för social-

tjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar

län. Genom att ha gemensamma mål och indikationer inom

alla verksamheter; skola, socialtjänst, vård- och omsorg, häl-

so- och sjukvård skapas samsyn kring hur alla kan arbeta för att

skapa en god och jämlik hälsa för invånarna i Kalmar län.

Medverkan i hälso- och sjukvården

Patientens upplevelse är centralt i arbetet för en mer person-

och familjecentrerad vård. Patienter ska bli tagna på allvar,

bli respekterade och ha möjlighet att påverka sin vård och

behandling. Mötet med hälso- och sjukvården ska vara indi-

vidanpassat och ske utifrån patientens behov och förutsätt-

ningar. Patienters synpunkter på vården är en viktig källa för

att ständigt förbättra vården. Som patient ska man känna sig

trygg med att veta vad nästa steg är. Kontinuiteten ska stärkas

genom erbjudande om fast vårdkontakt och fast läkarkontakt.

För en fungerande samordning mellan olika vårdgivare ska

vårdplanering och samordnade individuella planer (SIP) använ-

das. Patientkontrakt ska fortsätta utvecklas för att patienter ska

känna delaktighet i planeringen av vård och behandling.

Nationellt kompetenscentrum för anhöriga (NKA) är en del

av Region Kalmar län. Uppdraget till NKA från Socialstyrelsen

är att utveckla framtidens anhörigstöd. Under planperioden

ska NKA kopplas tydligare till Region Kalmar läns övriga verk-

samhet för att skapa ytterligare möjlighet till samarbete och

synergier. Ett arbete pågår för att öka invånarmedverkan vid ut-

vecklingsprojekt, här kan även anhörigperspektivet, och särskilt

barn som anhöriga, utvecklas och stärkas genom samverkan

med NKA.

Köfri vård

Region Kalmar län har målet att ha Sveriges bästa tillgänglig-

het till hälso- och sjukvård och invånarna ska uppleva att vården

finns där när de behöver den. Arbete enligt handlingsplanen

för en köfri vård fortsätter och tillgängligheten till alla verksam-

heter ska prioriteras.

Tillgänglighet dygnet runt är en viktig faktor för att skapa

trygghet för invånarna. Det ska också vara tydligt vilket utbud

som finns och hur man kontaktar vården i olika situationer. Öp-

pettider och service ska anpassas till sökmönster och vårdbe-

hov och inom hälsovalsenheterna ska öppettiderna utökas.

1177 Vårdguiden ska fungera som en startpunkt som ger

överblick över alla kontakter med hälso- och sjukvården. Med

hjälp av webbplatsen 1177.se ska invånaren själv kunna bedö-

ma om det räcker med egenvård eller om det krävs telefon-

rådgivning, digitala vårdmöten, besök på hälsocentral eller

akutbesök. Målet är att 1177 Vårdguiden ska erbjuda invånaren

ett sammanhängande flöde, oavsett vilka vårdgivare som blir

involverade i ett ärende.

Digitala tjänster och verktyg ska vara ett stöd för invånaren

på vägen genom vården och till ett mer hälsosamt liv. Tjäns-

terna ska upplevas användbara, funktionella och ska kunna an-

vändas oavsett kunskapsnivå. Syftet är att verktygen ska göra

patienten mer delaktig och samtidigt få stöd att hantera mer

uppgifter på egen hand.

När invånare väljer att ringa in till 1177 skall väntetiden vara

minimal. Den långsiktiga målbilden är en väntetid på högst

fem minuter. För att nå detta behöver verksamheten förstärkas

och utvecklas. Förstärkning i bemanning vid kvällar och helger

är en viktig del men framförallt behöver arbetssätten utvecklas

och digitaliseringens möjligheter nyttjas bättre. 1177 Vårdgui-

den på telefon ingår sedan några år i en samverkan med andra

regioner. Region Kalmar län ska verka för att fler regioner ska

ingå i nationell samverkan för att öka tillgängligheten.


En förstärkt vårdgaranti för primärvården införs 1 januari 2019.

Detta innebär att alla som har behov av vård ska få en medicinsk

bedömning av läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal

inom tre dagar. Målet är att öka tillgängligheten och samtidigt

skapa ett mer resurseffektivt arbetssätt som använder resurser

från olika yrkeskategorier. Hälsovalsmodellen ska utvecklas för

att möjliggöra fler entreprenörsdrivna mottagningar.

Minst 90 procent av alla patienter ska få vård enligt vårdga-

rantin inom Region Kalmar läns vårdinstanser. När vårdgarantin

inte går att uppfylla ska invånaren hänvisas till annan vårdgiva-

re. Där väntetiderna är långa ska vårdval införas efter politiskt

beslut. Under planperioden ska förutsättningarna utredas för

införa vårdval vid utprovning av hörapparat.

Sveriges mest uppskattade kollektivtrafik

Kollektivtrafiken ska vara ett attraktivt och naturligt alternativ

och kunden ska känna trygghet under hela resan, från dörr till

dörr. Som ett led i detta ska tillgängligheten för personer med

funktionsnedsättning öka. Ökad trygghet, tillgänglighet och

tydlighet är utgångspunkten för hållplatser och busstationer.

Visionen är att bli Sveriges mest uppskattade kollektivtrafik.

Kollektivtrafiken ska ge invånare i Kalmar län goda förutsätt-

ningar att resa. Detta förutsätter snabba transporter såväl inom

länet som över länsgränserna. Länets kollektivtrafik ska möjlig-

göra pendling från landsbygd och mindre orter till arbete eller

studier i större orter, eller omvänt. Detta har bland annat for-

mulerats i uppdrag för sydosttriangeln som innefattar Kalmar

– Karlskrona – Växjö. Ett övergripande förslag till trafikering på

kort och lång sikt som även inkluderar parallella tågtrafiksystem

ska tas fram.

För att möta kundernas behov ska ett modernt och kund-

vänligt trafiksystem fortsätta att utvecklas. Samordning mellan

linjelagd trafik, anropsstyrd närtrafik, skoltrafik och serviceresor

ska fortsätta att prioriteras för att ge kunderna ett större utbud

av kollektivtrafik. Närtrafiken är ett sätt att hitta anpassningar

och flexibla lösningar för olika målgrupper och orter. Under pl-

anperioden ska insatser för att öka nyttjandet göras genom att

synliggöra närtrafiken bättre.

Stärkt samverkan

Samverkan, samhandling och samsyn är ett måste för att skapa

tillväxt och hållbar utveckling i länet. Region Kalmar län ska vara

drivande i regionala nätverk för att skapa förankring, delaktig-

het och engagemang hos länets aktörer. Regionen ska ha fort-

satt närhet till länets kommuner, till länsstyrelsen, Linneuniversi-

tetet och andra regionala aktörer. Det gäller också näringslivet,

branschorganisationer, till civilsamhället samt lärosäten i närlig-

gande län.

Samverkan mellan olika regioner är en viktig del av uppdraget,

främst med grannlänen men också inom olika geografiska och

tematiska områden, till exempel Regionsamverkan Sydsverige,

inom strukturfondsarbetet och Forum Sydost. Region Kalmar

län samverkar med Region Jönköpings län och Region Öster-

götland för att säkra god och jämlik vård för invånarna i syd-

östra sjukvårdsregionen. Samarbetet har fokus på medicinska

och strukturella frågor som kunskapsstyrning, kompetensför-

sörjning, läkemedel, upphandling, IT-struktur och vårddoku-

mentation, e-hälsa och forskning. Samarbetet inom sydöstra

sjukvårdsregionen ska utökas inom fler områden under plan-

perioden.

Samarbetet mellan akademi, sjukvård och näringsliv ska

intensifieras för att verksamhetsnära forskning ska fortsätta

utvecklas. Region Kalmar län är tillsammans med Region Kro-

noberg och Linnéuniversitetet en viktig aktör i utvecklingen av

Linnéregionen. Organisationerna har sedan många år omfat-

tande samarbeten inom bland annat ökad innovationsförmåga

och stärkt entreprenörskap.

I arbetet med regional utveckling är internationalisering ett

perspektiv som ska genomsyra alla insatser. Som ett led i detta

ska Region Kalmar län vara fortsatt aktiv i internationella sam-

arbeten, med fokus på Östersjöregionen, Brysselsamarbetet

samt Kina. Småland-Blekinges-Hallands Europakontor är Regi-

onens förlängda arm i Bryssel. Den främsta uppgiften är att be-

vaka regionens intressen i EU-relaterade frågor, att bevaka EU:s

olika plattformar för samverkan och att överföra kunskapen till

hemmaplan. Region Kalmar län finns tillsammans med Linnéu-

niversitetet och Region Kronoberg också på plats i Shanghai

med syftet att stödja företag från regionen som vill etablera

affärskontakter Kina.

För att växla upp och finansiera utvecklingsprojekt i länet ska

Region Kalmar län arbeta för att dra nytta av externa projekt-

medel, både nationella och EU-medel. Inom hälso- och sjuk-

vården ska nyttjandet av nationella medel och EU-medel öka,

främst inom e-hälsoområdet. Regionen ska också ta initiativ

till att söka EU-medel för utvecklingsprojekt i samverkan med

kommuner i länet. För att möjliggöra detta behöver Region

Kalmar län stärka förmågan att matcha utvecklingsbehov inom

hälso- och sjukvården med möjlig finansiering och samarbets-

partners. Kunskap och erfarenhet från andra projekt ska tas

tillvara n


Långsiktig inriktning och mått

Länets invånare ska uppleva god livskvalitet på lika villkor

Invånarna ska vara nöjda, uppleva en tillgänglig och jämlik verksamhet samt ha stort förtroende för Region Kalmar län

Region Kalmar läns långsiktiga inriktning Mått Långiktigt målvärde

Självskattad hälsa hos invånarna

Invånarnas uppfattning om att de har tillgång till hälso- och sjukvård

Invånarnas förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet

Invånarnas förtroende för 1177 Vårdguidens råd och hjälp om hälsa och vård

Invånarnas uppfattning om att vården ges på lika villkor

Invånarnas nöjdhet med Kalmar länstrafik

Patienternas helhetsintryck av vården

Patienternas upplevelse av delaktighet och involvering i vården

Patienternas upplevelse av tillgänglighet i vården

Patienternas upplevelse av respekt och bemötan-de i vården

Andel resenärer som är nöjda med senaste resan med kollektivtrafiken

Studerandes upplevelse och nöjdhet med utbild-ningen på folkhögskola

> 80 %

> 95 %

> 80 %

> 80 %

> 80 %

> 60 %

> 95 %

> 95 %

> 95 %

> 95 %

> 95 %

> 95 %

De mått som kan/är relevanta att följa utifrån jämställdhet kommer att följas upp i delår/årsredovisning könsuppdelat.

� Redovisa ett förslag till utökad medborgardialog med sär-skilt fokus på civilsamhället, näringsliv samt ungdomar.

� Utreda förutsättningar för införa vårdval vid utprovning av hörapparat.

� Redovisa ett förstärkt kunskapsunderlag som stöd inför kommande regionplan.

Uppdrag

Stärkt innovationsförmåga och ökad förnyelse i länet

Verksamhet

Sveriges bästa kvalitet, tillgänglighet och säkerhet



God tillgänglighet och stärkt konkurrenskraft

Region Kalmar län ska arbeta för utvecklingskraft i alla delar av

länet och att konkurrenskraften stärks lokalt och regionalt. För

ökad konkurrenskraft krävs förutsättningar för innovation, för-

nyelse och långsiktigt hållbar tillväxt. Det krävs att länet tar vara

på idéer och innovationer samt mötesplatser mellan akademi

och näringsliv. En del i detta är att arbeta för att öka kunskaps-

innehållet i de varor och tjänster som produceras.

Arbetet ska fortsätta för att skapa innovationsmiljöer som

kan bidra till ökad konkurrenskraft och förnyelse. Detta ska gö-

ras inom områden där länet har starka naturliga förutsättningar

och en särskild konkurrenskraft, såsom gröna näringar, besök-

snäring, livsmedelsindustri, trä- och glasindustri. Smart specia-

lisering är en metod för att kraftsamla för innovation och tillväxt

inom de områden där det finns störst potential. Under plan-

perioden ska Region Kalmar län ta fram en strategi för smart

specialisering för att stärka dessa områden ytterligare. Detta

ska ligga till grund för att utveckla kunskapsmiljöer i samverkan

med Linnéuniversitetet. Under planperioden påbörjas även re-

videring av länets innovationsagenda samt livsmedelsstrategi.

Under planperioden ska förutsättningar för ett koncept som

särskilt lyfter och sammanför länets matproducenter utredas.

Sverige har höga ambitioner när det gäller utveckling av

e-hälsa. Regeringens vision är att Sverige ska vara bäst i värl-

den på att använda digitalisering och e-hälsans möjligheter till

2025. Kalmar län har en stark profilering mot e-hälsa och detta

ska utvecklas ytterligare under planperioden. E-hälsokluster ska

byggas upp som inkluderar inkubatorsverksamhet, testbäddar

samt kunskapsmiljöer på Linnéuniversitetet. Syftet är att skapa

tillväxt, bidra till forskning på nationell och internationell nivå

kring e-hälsa och skapa en grund för kommersialisering.

För stärkt konkurrenskraft krävs bättre tillgänglighet, såväl

digitalt som för transportinfrastrukturen. Arbetet fortsätter

för större och mer robusta arbetsmarknadsregioner där mål-

sättningen är att minska länets funktionella regioner från fyra

till två. Samverkan inom och utanför länet krävs för att skapa

starka samband med tillväxtmotorer och regionala kärnor i

grannlänen. Upprustning och höjning av standard för främst

järnvägsnätet behöver göras inom och utanför länets grän-

ser. Det gäller även vägar samt nationella och internationella

flygförbindelser till och från Kalmar. Ett underlag ska tas fram

för diskussion med staten om infrastruktursatsningar i sydöstra

Sverige. Under planperioden ska även ett handlingsprogram

för infrastruktur i länet tas fram.

För att länet ska gå i jämn takt med den digitala omställning-

en behöver moderna tekniska lösningar användas och nya inn-

ovationer utvecklas. Möjligheterna för digital kommunikation i

länet behöver förbättras för att nå målet att alla hushåll ska ha

tillgång till en hastighet på minst 100 Mbit/s år 2020. Arbetet

utgår från länets digitala agenda och en reviderad bredbands-

strategi som kommer att antas under 2019. En regional inves-

teringsmodell ska tas fram för att påskynda utbyggnaden av

bredband i länet. Under planperioden ska även en reviderad

regional digital agenda tas fram.

En av Kalmar läns stora tillgångar är landsbygden. Länets

basnäringar, de gröna näringarna och besöksnäringarna, har

sin grund i landsbygden. I arbetet med landsbygdsutveckling

är det lokala engagemanget och drivkrafterna avgörande.

Region Kalmar läns roll är att stimulera och uppmuntra en-

gagemang genom att stödja lokala initiativ, bidra till kunskaps-

spridning och ha en vägledande roll. Arbetet med service och

länets prioriteringar kring servicefrågorna utgår från ett tillväxt-

perspektiv och anges i Regionalt Serviceprogram (RSP).

Ottenby fågelstation ska utvecklas till europeiskt centrum för

luftburna sjukdomar. En förstudie ska göras tillsammans med

bland annat Linnéuniversitetet. Arbetet kommer att bilda en

modell för hur insatser kan göras som ger synergier mellan re-

gional utveckling och hälso- och sjukvård.

Region Kalmar län ska aktivt arbeta för att förbättra företags-

klimatet i hela regionen. Ett sätt är att utveckla upphandlings-

förfarandet så att även mindre företag kan lägga anbud.

Kompetensförsörjning

Tillgång till rätt kompetens är grundläggande för att länet ska

utvecklas. Utbudet av utbildning ska stämma överens med ar-

betsmarknadens behov, men även driva länet framåt. Behovet

Region Kalmar län ska vara en samlande kraft för länets utveckling. Hållbarhet och

innovationsförmåga ska bidra till tillväxt i länet. Regionen ska arbeta för att höja

länets utbildningsnivå, erbjuda en välfungerande kollektivtrafik och bidra till kultur

i hela länet.



av arbetskraftsinvandring är stort och människor med utländsk

bakgrund kommer att vara betydelsefulla för länets utveckling.

Utmaningen för Kalmar län handlar om bättre matchning mel-

lan utbud och efterfrågan samt om ökad attraktivitet för yrkes-

utbildningar. I länet finns idag brist på kompetens till bland an-

nat hälso- och sjukvården samt näringslivet. Region Kalmar län

ska arbeta för fler eftergymnasiala utbildningar som matchar

arbetsmarknadens behov tillsammans med bland annat länets

kommuner och Linnéuniversitetet. Ökad samordning och ge-

mensamma insatser kommer att krävas. En viktig del i arbetet

är att skapa miljöer för möten mellan näringsliv, lärosäten, ut-

bildningsanordnare och offentlig sektor.

Region Kalmar län har ett övergripande ansvar för länets

kompetensförsörjning och ska ta fram mål och strategier för

arbetet tillsammans med övriga aktörer i länet. Ett handlings-

program för länets kompetensförsörjning ska tas fram under

planperioden. Under planperioden ska även ett djupare ana-

lysunderlag tas fram för bättre matchning i länet. Detta under-

lag ska ligga till grund för att utveckla länets yrkesutbildningar.

Utveckling av den akademiska miljön och den kliniska forsk-

ningen är en viktig strategisk fråga. Linköpings universitet dri-

ver från och med 2019 en decentraliserad läkarutbildning med

studieort Kalmar. Läkarprogrammet kommer att stärka Region

Kalmar län som akademisk utbildnings- och forskningsmil-

jö och underlätta förutsättningarna för att rekrytera läkare till

länet. Efter tre år kommer utbildningen att vara fullt utbyggd

med över hundra läkarstudenter på plats i Kalmar.

För att kunna uppnå en väl fungerande kollektivtrafik måste

rätt yrkeskompetens för branschen finnas i tillräcklig omfatt-

ning. Bussföraryrket kommer att ha stora pensionsavgångar

under flera år framöver. Förutsättningar för ett kompetenscen-

ter för kollektivtrafikens yrken i länet ska utredas.


Folkhögskolor

Region Kalmar läns bidrag till folkbildningen är viktig. Det är en

del av det regionala folkhälsoarbetet och bidrar till människors

lika värde, jämställdhet och kulturellt utbyte. Folkbildningens

roll, att ge människor en andra chans och vara en viktig del i det

livslånga lärandet, ska framhållas.

Kalmar län har en låg formell utbildningsnivå, vilket gör det

viktigt att fler länsbor får möjlighet till en bra grundutbildning.

Det finns ett stort behov av utbildningar som kortar vägen till

arbete. Folkhögskolorna är en viktig aktör för att motivera till

studier och bidra till att höja den formella utbildningsnivån.

Folkhögskolorna ska fortsätta att erbjuda både yrkesutbild-

ningar samt studiemotiverande folkhögskolekurser, de senare

för personer som saknar gymnasieutbildning och varit arbets-

sökande under en längre tid. Mer än 30 procent av kursplatser-

na på Region Kalmar läns folkhögskolor prioriteras för deltaga-

re som vill läsa in allmän behörighet för högskolestudier.

Insatser för förbättrad integration av utrikesfödda behövs för

att få in fler i arbete. Idag erbjuder folkhögskolorna svenska

och samhällsorientering, etableringskurser, svenska för sjuk-

vårdsutbildade samt allmänna kurser med olika inriktningar

som ger behörighet vill högre studier. Under planperioden ska

folkhögskolorna fortsätta att utveckla kurserna för att kunna er-

bjuda bredd i utbildningar som ingång till det svenska samhäl-

let och för att utbildningsprocessen ska fungera utan avbrott.

Kultur i hela länet

Kultur bidrar till kreativitet, nya tankesätt och samhällsutveck-

ling. Länets kulturverksamheter har stor betydelse för attrak-

tionskraft och identitet, för människors hälsa och välbefin-

nande och för en socialt hållbar utveckling. Kulturen har ett

ansvar att tydligt medverka till ett jämställt och jämlikt utbud i

innehåll och tilltal och ska spegla, företräda och möta alla oli-

ka människor. Framförallt har kulturen ett stort egenvärde som

fortsatt ska värnas.

Region Kalmar län har ansvar för kultur, folkbildning och

föreningsliv och arbetar för att alla invånare ska ha tillgång till

offentligt finansierad kultur. För att öka den regionala kulturens

närvaro i hela länet ska samverkan mellan regional kultur, kom-

muner och arrangörsföreningar stödjas och nya arbetssätt ut-

vecklas. Region Kalmar län ska arbeta tvärpolitiskt med näring-,

kultur och besöksnäring vid utveckling av kulturella, kreativa

näringar.

För att erbjuda en likvärdig kultur som ger alla samma möj-

ligheter kommer områdena kultur i hela länet, kultur till barn

och unga, jämställd, jämlik och tillgänglig kultur samt kreativt

klimat för kulturskapare att prioriteras i enlighet med den regi-

onala kulturplanen Kultur att växa i 2022.


Ungas uppväxt, delaktighet i samhällslivet och framtidsmöj-

ligheter är prioriterat och omfattar hela samhället, inte minst

skola, fritid och kultur. Tillgången till kultur ska vara likvärdig

för alla barn och unga oavsett var i länet de bor. Den regionala

kulturen ska samverka och stödja skolor och utbildningar på

alla stadier. Alla skolklasser ska erbjudas möjligheter att besöka

regional eller kommunal kulturverksamhet genom kulturresor

med Kalmar länstrafik.

Region Kalmar län ökar stödet till Byteatern Kalmar Länstea-

ter för att ge förutsättningar för ökat utbud av scenkonst av hög

konstnärlig kvalité för länets invånare. Den önskade effekten av

bättre anpassade lokaler och höjda anslag är att Byteatern ska

kunna erbjuda mer teater till en bred publik i hela länet.

Folkhögskolornas konst- och kulturutbildningar har blivit en

allt viktigare väg in till högre estetiska utbildningar. Folkhög-

skolorna ska stärka sin samverkan med regionala kulturaktörer

och kulturutbildning. De ska också ta en aktiv roll till stöd för

konst- och kreativa utövare som vill etablera sig i länet efter hö-

gre studier. Samtidigt ska alla studerande, oavsett utbildning,

möta kultur och själv utveckla sin förmåga till kreativitet.

Erfarenheterna från Hälsa & Kultur-projektet ska implemen-

teras i samverkan med kommuner och kulturverksamheter.

Hållbar utveckling i länet

Kalmar län ska vara en fossilbränslefri region enligt No Oil-be-

greppet, vilket betyder att länet år 2030 inte har några nettout-

släpp av fossil koldioxid. Redan år 2020 ska alla samhällsbetal-

da resor i Kalmar län vara klimatneutrala och arbetet inriktas på

att effektivisera länets energianvändning, ersätta fossila bräns-

len med förnybara, samt verka för utökad produktion av för-

nybar energi. Under planperioden ska ett handlingsprogram

tas fram för fossilbränslefri region. Länet ska utvecklas för att

på sikt utgöra en del av en nationell nod för flytande biogas

och Region Kalmar län ska verka för att det ska finnas minst ett

tankställe för biogas i varje kommun.

En miljömässig och ekonomisk hållbar utveckling handlar

om att utveckla länets naturresurser på ett cirkulärt och effektivt

sätt. Utvecklingsinsatser behöver göras för att långsiktigt säker-

ställa god tillgång på vatten av bra kvalitet i länet samt minska

belastningen på Östersjön. Nya arbetsmetoder, ny teknik samt

samverkan på lokal, regional och internationell nivå är viktiga

delar i arbetet.

Hållbar verksamhet

Region Kalmar län som organisation ska stå för en god miljö

och ta ett långtgående ansvar för hållbar utveckling, både när

det gäller miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Agen-

da 2030 utgör ramen för arbetet.

Som länets största arbetsgivare är Region Kalmar län en viktig

aktör som ska ligga i framkant, verka för ett ökat miljömedve-

tande och en hållbar utveckling i hela länet. Arbetet fortskri-

der utifrån verksamhetsplan Miljö och hållbar utveckling 2019-

2021. En stor del i arbetet innebär hållbara upphandlingar där

ekonomi, miljö och sociala aspekter alltid beaktas.

Klimatomställningen i verksamheten ska fortgå. Koldiox-

idutsläpp från transporter som kollektivtrafik, ambulans samt

tjänsteresor, lustgas, köldmedium, avfall och energi skall mins-

ka. Resor med flyg ska klimatkompenseras som en del i arbetet

för en fossilbränslefri region och i enlighet med målet om kli-

matneutrala samhällsbetalda resor till år 2020. Klimatkompen-

sationsmodellen ska bidra till att öka takten i övergången från

fossila till förnyelsebara bränslen samt minska Region Kalmar

läns koldioxidutsläpp. De största utsläppsposterna är kollek-

tivtrafik, tjänsteresor, lustgas och ambulanstransporter. Region

Kalmar län ska så långt det är möjligt ersätta energikällor, driv-

medel och material från fossila produkter med förnyelsebara

alternativ. Inom regionens egen verksamhet ska biobaserade

engångsmaterial ersätta fossilbaserade i enlighet med fast-

ställd klimatstrategi. Region Kalmar län ska hushålla med natu-

rens resurser och matavfallet ska fortsätta att minska. Arbetet

för en klokare hantering av vatten och energi som resurs vid

ny- och ombyggnation fortsätter. Region Kalmar län ska i sam-

arbetet med länsstyrelsen, grannlänen och kommunerna initie-

ra en utredning och åtgärder som långsiktigt tryggar sydöstra

Sveriges vattenförsörjning till såväl hushållen som till industrin

och de gröna näringarna. Byggnader ska även uppfylla kraven

på SundaHus, samt anpassas för ett förändrat klimat i enlighet

med framtagen klimatanpassningsplan. Läkemedel ska förskri-

vas, omhändertas och återvinnas på ett ansvarsfullt sätt.

Region Kalmar län arbetar aktivt för att bromsa spridning

av antibiotikaresistenta bakterier och fortsätter arbeta för att

minska antalet CMR-kemikalier (cancerogena, mutagena och

reproduktionstoxiska) i produkter och varor för att främja hälsa

och en bättre arbetsmiljö i enlighet med kemikaliestrategin.

Hälsosam, ekologisk och klimatsmart kost serveras på sjukhus

och folkhögskolor och andelen närproducerad och ekologisk

mat ska öka under planperioden.

Alla regioner och landsting ska under perioden 2018-2020

genomföra de förberedelser som behövs för verksamheten un-

der höjd beredskap kan fullgöra sin uppgift inom totalförsvaret

i händelse av krigsfara och krig. Regioner och landsting, Läns-

styrelserna, Socialstyrelsen, Trafikverket och Myndigheten för

samhällsskydd och beredskap (MSB) ska arbeta tillsammans för

att öka samhällets robusthet och beredskap. Åtgärder kommer

att genomföras för att bygga det civila försvaret på befintligt

krisberedskapsarbete.


Välfungerande kollektivtrafik

En väl utbyggd kollektivtrafik berikar människors liv och utveck-

lar regionen genom att möjliggöra pendling till arbete, studier

och fritidsaktiviteter. Strategiplan 2050, trafikförsörjningspro-

grammet, den regionala utvecklingsstrategin samt positions-

papper för kollektivtrafiken för södra Sverige är styrande och

fungerar som målbilder för den fortsatta utvecklingen av kol-

lektivtrafiken i länet. För att målsättningarna ska kunna infrias

krävs omfattande förbättringar och utveckling av infrastruktu-

ren för både vägar och järnväg.

För att nå målet om att minska länets funktionella regioner

från fyra till två krävs stärkta samband med tillväxtmotorer och

regionala kärnor i grannlänen. Detta förutsätter korta och tids-

säkra restider längs de stråk människor färdas mellan hemmet,

arbetet eller fritidsaktiviteter.

Trafiken i starka kollektivtrafikstråk ska utvecklas, vilka i de

flesta fall har en av sina ändpunkter i en ort utanför länet. Per-

soner som pendlar över länsgränsen är en viktig målgrupp för

att öka resandet. För södra delen av länet är inriktningen att

förbättra nåbarheten till Kalmar samt från Kalmar till Karlskro-

na och Växjö. På motsvarande sätt ska trafikutvecklingen i den

norra delen av länet knyta samman kommunerna inbördes

men även ge bra nåbarhet till regionala kärnor och tillväxtmo-

torer utanför länet. Här är Tjustbanan en viktig del. Längs Stån-

gådalsbanan behöver en pendeltågslösning utvecklas.

Det är inte möjligt att skapa effektiva tågsystem för alla

i länet, på vissa stråk är superbussystem att föredra. Sådana

tydliga stråk är Östersjöexpressen längs E22 och Oskarshamn

– Högsby – Växjö. Stråk för dessa strukturer ska utredas och

redovisas som en möjlighet att skapa regionförstoring med en

större arbetsmarknad.

En annan viktig del för länets attraktivitet och tillväxt är bra

flygförbindelser. Kollektivtrafiken ska genom utökade samar-

betsformer med flygplatsen i Kalmar på olika sätt bidra med

strukturer som gynnar koppling mellan flyg, tåg, buss.

En fortsatt utveckling av täta och snabba direktförbindelser

i riktning mot Malmö och Köpenhamn är viktigt för hela den

södra delen av Kalmar län. På motsvarande sätt är kopplingen



Region Kalmar län ska bidra till en hållbar och hälsofrämjande miljö


Mängden koldioxidutsläpp inom region Kalmar län < 10 000 ton

� Redovisa ett förslag till strategi för smart specialisering � Utreda förutsättningarna för att skapa ett e-hälsokluster i

Kalmar län � I samverkan med andra aktörer utreda förutsättningarna

för Matens hus, ett koncept som lyfter fram och samman-för lokala matproducenter

� Utreda en länsgemensam finansieringsmodell för att på-skynda utbyggnaden av bredband i länet

� Redovisa ett underlag för prioriteringar i länet inför dis-kussioner med staten om infrastruktursatsningar i sydost- regionen

� Under planperioden redovisa ett handlingsprogram för länets kompetensförsörjning

� Utreda införande ett kompetenscenter för yrken inom kol-lektivtrafiken inom länet

� Redovisa ett förslag för införande av länsfärdtjänst � Utreda införande av pendeltågstrafik på Stångådalsbanan � Utreda behov av utvecklad busstrafik som komplement till

tågsystemet � Redovisa ett förslag till en samverkan med flygplatsen i

Kalmar för att stärka infrastrukturen och samtidigt gynna kopplingen mellan flyg, tåg och buss.

� Redovisa ett förslag till mål och mått för det regionala ut-vecklingsarbetet inför kommande regionplan

Uppdrag

mot Jönköping/Linköping/Norrköping viktig för den norra de-

len av länet. Arbetet med framtidens biljetter pågår i en ge-

mensam process mellan länen i södra Sverige och västra Gö-

taland. Syftet är att kunden ska kunna köpa biljetter som kan

användas vid resor i olika län och över länsgräns. I det fortsatta

arbetet med prissättning över länsgränserna ska Region Kal-

mar län verka för att reslängden avgör priset, inte korsandet av

en länsgräns.

Dagens tågfordon närmar sig sin maximala livslängd och

kommer att behöva ersättas med nya fordon. Det gäller samt-

liga fordon i Krösatrafiken och Kustpilentrafiken. Under 2018

startade ett projekt för inköp av nya fordon som har i uppdrag

att se till att nya fordon finns tillgängliga för trafik senast 2023.

Det finns ledig kapacitet i dagens kollektivtrafik under delar

av dagen som kan utnyttjas på bättre sätt. Olika prissättning

kan vara ett sätt att sprida resandet och spara produktionskost-

nader. Under 2018 testades detta genom att ett erbjuda om

resor till lågt pris för invånare över 65 år, det så kallade det, som

nu permanentas. Från och med 1 januari kommer satsningen

utökas till att även innefatta invånare med sjukersättning.

Arbetet fortsätter för att ge kunderna ett större utbud av kol-

lektivtrafik genom fortsatt samordning mellan den allmänna

linjelagda kollektivtrafiken, närtrafiken, skolresor och servicere-

sor. Närtrafiken ska fortsätta att utvecklas med fokus på enk-

lare bokning av resor och informationen till allmänheten ska

förbättras.

Kollektivtrafiken ska tillsammans med hälso- och sjukvården

arbeta för att uppnå effektivare kundflöde och därmed också

uppnå kostnadseffektivare resor, från länets olika delar till lä-

nets sjukhus. Införande av länsfärdtjänst ska utredas under pl-

anperioden.

Uppföljning

Uppföljning av målet Stärkt innovationsförmåga och ökad för-

nyelse i länet kommer att ske i samband med uppföljning av

den regionala utvecklingsstrategin. Målet kommer att följas

upp årligen genom ett antal utvalda indikatorer som ger en

bild av utvecklingen i länet och inom fyra prioriterade utveck-

lingsområdena n

God och nära hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården står inför förändring. Om vi ska kun-

na öka kvaliteten i hälso- och sjukvården och samtidigt möta

framtida demografiska förändringar kan inte vård och omsorg

organiseras på samma sätt som idag. För att kunna erbjuda

vård som bättre motsvarar patienternas behov och samtidigt är

kostnadseffektiv krävs nya sätt att bedriva verksamheten.

Hälso- och sjukvården behöver se hela människan ur ett häl-

sofrämjande och förebyggande perspektiv, vilket också inne-

fattar en människas hela livssituation. Begreppet nära vård är

ett synsätt som utgår från patientens individuella behov och

förutsättningar. Patientens hälsa ska främjas så långt det går,

liksom den egna kraften och möjligheten till att själv ta ansvar.

Det finns stor potential i att stärka patientens möjlighet att

påverka innehållet i vården och ansvara för olika delar själv.

Kontinuitet och trygghet är viktiga delar i omställningen liksom

att alla vårdaktörer runt patienten både samverkar och tar ge-

mensamt ansvar.

Som en del i denna omställning ska hälso- och sjukvården

röra sig från ett starkt fokus på specialiserad sjukhusvård och

akutvård, till att i första hand möta invånaren i öppna och nära

vårdformer. Det innebär dels en förflyttning från sjukhus till pri-

märvård, kommunal hälso- och sjukvård och patientens egna

hem, dels en förflyttning inom sjukhusen från vårdavdelning till

öppen mottagning. Det innebär också ett ökat samarbete med

civilsamhället för att öka det förbyggande hälsoarbetet.

Hälsa genom hela livet

Region Kalmar län ska arbeta för att stärka hälsan hos länets

alla invånare och all hälso- och sjukvård ska ha ett hälsofräm-

jande och förebyggande perspektiv. Arbetet utgår från den

nationella folkhälsopolitikens övergripande mål; att skapa

samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela

befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en

generation. Tobaksfrihet, fysisk aktivitet och psykisk hälsa är

prioriterade områden för att främja invånarnas hälsa.

Region Kalmar län är en del av opinionsbildningsprojektet

Tobacco endgame - rökfritt Sverige 2025. Strategin är att spri-

da kunskap om risker med tobak och ge stöd till dem som vill

sluta röka eller snusa. I samverkan med andra aktörer i samhäl-

let görs ett förebyggande arbete för att hindra att unga börjar

med tobak.

All form av rörelse påverkar hälsan positivt. Region Kalmar

län arbetar för att öka länsinvånarnas fysiska aktivitet i vardagen

Sveriges bästa kvalitet, tillgänglighet och säkerhetRegion Kalmar län ska vara en samlande kraft för länets utveckling. Hållbarhet och

innovationsförmåga ska bidra till tillväxt i länet. Region Kalmar län ska arbeta för att

höja länets utbildningsnivå, erbjuda en välfungerande kollektivtrafik och bidra till

kultur i hela länet.


i samverkan med länets kommuner och ideella organisationer

och kommuner där invånare rör sig mindre är prioriterade.

Strategin är att inspirera till eget ansvar för sin hälsa, till ex-

empel genom att visa på hur man kan öka sin vardagsmotion.

Region Kalmar län ska särskilt verka för att barn och unga samt

seniorer ska vara fysiskt aktiva.

Psykisk hälsa är grundläggande för att uppleva hälsa och livs-

kvalitet. Införandet av vårdval för psykisk hälsa i primärvården

innebär ökad tillgänglighet till första bedömning hos psyko-

social resurs på hälsocentralerna. Behandlingar som är särskilt

anpassade för primärvården ska införas som innebär stegvis

vård och insatser. Dessa sträcker sig från råd om egenvård, via

assisterad självhjälp, gruppverksamhet och föreläsningar till in-

dividuella behandlingsinsatser efter individuella behov.

Kompetensutveckling och metodutveckling för medarbeta-

re ska genomföras för att förebygga och behandla den ökande

psykiska ohälsan.

Barn och unga är prioriterade i arbetet för psykisk hälsa. En

gemensam överenskommelse mellan Region Kalmar län och

länets kommuner för barn och unga med psykisk ohälsa har

tagits fram. Överenskommelsen gäller oavsett organisations-

former och berör samtliga verksamheter som riktar sig till barn

och unga. För att underlätta en väg in för barn och deras när-

stående ska samarbetet mellan samtliga aktörer öka. För att

ge ytterligare stöd till medarbetare som arbetar med barn och

unga kommer praktiska anvisningar att tas fram.

Insatser ska också göras för att tydliggöra uppdraget för

länets ungdomsmottagningar. Målet är att stärka länets ung-

domsmottagningar och ge förutsättningar för att främja fysisk

och psykisk hälsa med fokus på sexuell hälsa och rättigheter

hos länets unga.

Region Kalmar län ska ta initiativ till fördjupad samverkan

mellan elevhälsan och barn- och ungdomshälsan för att ska-

pa helhetssyn på barn och ungas hälsa. De förebyggande och

hälsofrämjande insatserna ska utvecklas, liksom kunskap och

metoder för att tidigt upptäcka, behandla och vårda barn och

unga med psykisk ohälsa, självskadebeteende och missbruk.

Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin ska för-

stärkas, särskilt med avseende på tid till utredning genom

särskilda insatser. Region Kalmar län ska åter initiera en dialog

med kommunerna i mellersta och norra länsdelen om inrättan-

de av ett Barnahus.

Äldres psykiska ohälsa är ofta till stor del kopplad till en ökad

ensamhet. Psykisk hälsa hos äldre ska därför särskilt uppmärk-

sammas. Primärvården, kommunerna och föreningslivet är vik-

tiga aktörer för att bryta äldres isolering och bättre främja de

äldres hälsa.

God munhälsa grundläggs i tidiga åldrar och förebyggande

insatser ska därför göras redan under de första levnadsåren. In-

satser ska också göras i förskolor och skolor för att stärka tand-

hälsan och påverka attityder. Genom ökad samverkan mellan

tandvården och övrig hälso- och sjukvård samt kommuner

uppnås en högre effekt. För att uppnå en god tandhälsa i vux-

en ålder är det viktigt att barn och ungdomar tidigt etablerar

regelbundna besök hos tandvården. Den kostnadsfria tandvår-

den utökas från och med den 1 januari 2018 till att gälla för den

fast boende befolkningen i länet till och med det år en person

fyller 22 och från och med 1 januari 2019 till och med det år de

fyller 23. Nyanlända, ensamkommande barn, barn som lever

under sviktande omsorg samt äldre är prioriterade i det före-

byggande arbetet.

Region Kalmar län ska fortsätta att arbeta för ett hälsosamt

åldrande. God samverkan är en förutsättning eftersom insatser

för äldre ofta sker av både hälso- och sjukvården samt kom-

munala omsorgen. Proaktiva och förebyggande insatser ska

utvecklas för att förlänga tiden för ett självständigt liv och initia-

tiv till ett äldrevårdsprogram ska tas genom samtal med länets

kommuner. Det är särskilt prioriterat att främja psykisk hälsa

hos länets äldre invånare.

Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga missbruk,

riskbruk och beroende. Vårdkedjan för personer med missbruk

eller riskbruk ska förbättras. Länets hälsocentraler ska utveckla

arbetet för att tidigt kunna stödja individer som befinner sig i

ett riskbruk.

Människor som drabbas av sjukdom med sjukskrivning som

följd ska erbjudas aktiva, samordnade och individanpassade

insatser för att förbättra sin hälsa och få ett fortsatt hållbart ar-

betsliv. Funktionen rehabiliteringskoordinator fungerar som ett

stöd som patienten. Denna funktion ska fortsätta att utvecklas

och tydliggöras utifrån ny lagstiftning. Psykisk ohälsa och smär-

ta i rygg, nacke och axlar är en av de vanligaste orsakerna till

sjukskrivning. För att skapa effektivare flöden för patienter med

smärta pågår samverkan med andra aktörer. En del av detta

är ett länsövergripande förhållnings- och arbetssätt vid smärta

som tas fram i samarbete med Försäkringskassan och Samord-

ningsförbundet.

Livsstilsmottagningarna ska fortsätta att utvecklas i samver-

kan med kommuner, myndigheter och frivilligorganisationer

och i förlängningen bli levnadsvanemottagningar. Detta är ett

sätt att bättre spegla verksamhetens innehåll. De certifierade

hälsocentralerna har ett tydligt uppdrag när det gäller att arbe-

ta förebyggande som omfattar samtliga patienter. Hälsocen-

traler i områden med socioekonomisk utsatthet ska fokusera

än mer på förebyggande arbete och nya arbetssätt.

Screening för tjock- och ändtarmscancer ska införas genom

samverkan med övriga regioner i sydöstra sjukvårdsregionen.

Prostatacancer är en annan vanlig cancerform där tidig upp-

täckt kan vara avgörande för rätt behandling.


Även om tillräckligt träffsäker metod för screening saknas idag

så finns ett stort värde i att förtydliga den information som ges

om prostatacancer samt att organisera denna provtagning på

ett mer enhetligt sätt. Ett projekt har därför inletts i samverkan

inom sydöstra sjukvårdsregionen.

Jämlikhet och jämställdhet

En god och jämlik hälsa är grunden för människans välbefin-

nande och utveckling. Personer som har svårt att komma till

hälso- och sjukvården, som har ett vårdbehov större än genom-

snittsbefolkningens eller som har svårt att föra sin egen talan

ska särskilt uppmärksammas. För att undvika svåra sjukdoms-

förlopp ska förebyggande åtgärder och åldersbaserade kon-

troller göras. Under planperioden påbörjas ett erbjudande av

hälsosamtal vid 40, 50 och 60 års ålder. Genusperspektivet ska

bli tydligare och jämställdhet ska vara en naturlig del av Region

Kalmar läns verksamhet. Arbetsplatserna ska präglas av jäm-

ställdhet och kulturell mångfald i enlighet med CEMR-deklara-

tionen, den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan

kvinnor och män på lokal och regional nivå. Region Kalmar län

ska anmäla intresse för att delta som modellregion i Sveriges

kommuner och landstings utvecklingsarbete. Detta för att ut-

veckla arbetet med jämställdhetsintegrering och för att säkra

jämställda välfärdstjänster.

Genom att öka kunskapen om kvinnors hälsa ökar förutsätt-

ningarna för en mer jämställd vård. Region Kalmar län ska satsa

ytterligare på kvinnosjukvård genom att förbättra vården för

kvinnor som drabbas av kvinnosjukdomar och samtidigt höja

kunskapen kring dessa. Idag är screening för livmoderhalscan-

cer och mammografi avgiftsfri och insatser ska göras för att alla

kvinnor ska genomgå dessa undersökningar. Förlossningsvår-

den behöver få en mer sammanhållen vårdkedja mellan möd-


rahälsovård, förlossning och barnhälsovård. Det handlar om

kvinnans men också hela familjens behov både före, under och

efter förlossningen.

Barnkonventionen blir lag 2020 vilket bland annat innebär

krav på ungas delaktighet, rätt till god hälsa och icke diskrimi-

nering. Kunskapshöjande insatser om barnets rättigheter ska

genomföras.

Familjecentraler finns för att erbjuda barnfamiljer lättillgäng-

lig och god service och samtidigt främja föräldrars och barns

psykiska hälsa och sociala förankring. Familjecentraler bygger

på samarbete mellan yrkesgrupper, samordning av resurser

och samverkan mellan huvudmän och verksamhetsområden.

För att maximera effekten av samverkan görs en överens-

kommelse mellan kommun och landsting kring samverkan

via länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och

angränsande område Kalmar län. Arbetet med att etablera

en familjecentral i länets samtliga kommuner och kommunde-

lar fortsätter. Pågående projekt finns i Torsås, Emmaboda,

Mönsterås och Högsby och samtal pågår med Vimmerby

kommun. En förstudie pågår för ny lokal för familjecentralen

i Norrliden i Kalmar.

Insatser ska göras för att skapa goda förutsättningar att

utveckla hälsosamma levnadsvanor hos asylsökande och ny-

anlända. Detta ska göras i samverkan mellan vårdvalsenheter

för psykisk hälsa, hälsocentraler, psykiatrin och kommunen.

Kunskapshöjande insatser ska också göras för höja medarbe-

tarnas transkulturella kompetens. Arbetssätt ska utvecklas när

det gäller barn och vuxna med svårare psykiatrisk problema-

tik inom grupper som nyanlända, ensamkommande barn och

asylsökande med traumatiska upplevelser. Särskilda insatser

ska göras för att minska tobaksbruk och främja god munhälsa

hos nyanlända.

Region Kalmar län ska förebygga psykisk ohälsa och soma-

tisk sjukdom hos personer med funktionsnedsättning. Invånare

med funktionsnedsättning ska vara delaktiga och ha inflytande

samtidigt som ett funktionshinderperspektiv integreras i verk-

samhetsområden och beslutsfattande. Alla verksamheter ska

ha kunskap om personer med olika funktionsnedsättningars

särskilda behov och samverkan med länets funktionshinderor-

ganisationer ska stärkas ytterligare genom samverkansavtal.

Våld i nära relation drabbar oftast kvinnor och vissa grup-

per som hbtq-personer, yngre och äldre kvinnor, kvinnor med

funktionsnedsättning, missbruksproblem eller utländsk bak-

grund. Arbetet för att bemöta och omhänderta våldsutsatta

människor ska fortsätta att utvecklas. Arbetet utgår från hand-

lingsplanen för våld i nära relationer. En del i planen är att alla

som söker hälso- och sjukvård eller tandvård inom Region Kal-

mar län ska få frågan om psykisk och fysisk våldsutsatthet.

Hbtq-personers situation ska uppmärksammas och deras

rättigheter garanteras. Det gäller även kunskapen kring olika

funktionshinder.

Utveckling av nära vård

Begreppet nära vård innebär ett nytt sätt att arbeta med hälsa,

vård och omsorg. Nära syftar på både geografi, tid eller/och

relation och bygger på ett sammanhållet system där patienten

är i fokus och där alla delar av vården tar gemensamt ansvar.

Nya arbetssätt kommer att innebära att resurserna kan använ-

das bättre, vilket i sin tur banar väg för ökad delaktighet och

tillgänglighet för invånarna.

Under planperioden ska arbetsformer där primärvård, psy-

kiatri, somatisk vård och kommun ingår fortsätta att utvecklas,

liksom former för att patienten själv kan ta ansvar för delar av

sin vård. Arbetssättet innebär en helhetssyn på patientens situ-

ation, behov och förutsättningar. Personcentrering och delak-

tighet ska förbättras för att underlätta koordinering och stödja

patienter vid långvariga och kroniska sjukdomar.

Erfarenheter från tidigare utvecklingsprojekt, som till exem-

pel Hemsjukhuset i Borgholm, ska användas för att fortsätta

omställningsarbetet. Resan mot en mer nära vård kommer att

kräva förändrade uppdragsstrukturer och stora satsningar. Ar-

betet är långsiktigt och kräver uthållighet och ett modigt ledar-

skap. Alla delar av hälso- och sjukvården ska tillsammans sträva

efter förflyttning mot öppna och nära vårdformer i varje sam-

manhang och beslut. Detta innebär en förändring av arbetssätt

inom samtliga vårdande förvaltningar och ett krafttag utifrån

helheten. Primärvården är det området som av naturliga skäl

omnämns mest, men flera delar av psykiatrin och sjukhusets

verksamheter behöver ingå i de kommande förändringarna.

Omställningen måste ske i dialog och genom samverkan och

ordnat införande där ekonomi, resurser och kompetens be-

aktas. Det pågående arbetet med kompetensförsörjning och

digitalisering ska stödja arbetet mot målbilden.

Hälso- och sjukvården ska ha ett mycket tätt samarbete med

kommunens sjuksköterskor och hembesök av läkare ska göras

både planerat och akut efter patientens behov. Hälso- och

sjukvården ska finnas på plats fysiskt och digitalt samt ha en

hög tillgänglighet utifrån patientens behov. På de tre sjukhu-

sen ska strukturer skapas för konsultation, mottagningar och

möjlighet till hembesök. Digitala arbetssätt kan användas som

en del i dessa arbetssätt.

Hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda personcentrerade

och integrerade hälsotjänster, något som primärvården är bäst

lämpad för. En stärkt primärvård kan bidra till mer jämlik hälsa

och ökad resurseffektivitet. Att hitta hållbara, stabila och lång-

siktiga lösningar för att bemanna primärvården på mindre orter

är prioriterat. I takt med att primärvårdens uppdrag utökas ska

ytterligare resurser tillföras. Målet är 100 miljoner under man-


datperioden. Erfarenheter från Hemsjukhuset visar att en fast

läkarkontakt och en tät samverkan med kommunen leder till

en tryggare och mer nära vård för invånarna. Detta arbetssätt

implementeras inom resten av primärvården så att patienten

upplever en sammanhållen vård. En fast vårdkontakt kan även

finnas för en begränsad insats under en period, för patientens

trygghet. Primärvården är navet som ska samspela både med

specialistvård på och utanför sjukhusen, med kommunal häl-

so- och sjukvård samt omsorg. Detta innebär ett förändrat ar-

betssätt för primärvården med tydligare stöd till kommunens

sjuksköterskor.

Arbetet med patientkontrakt, en gemensam överenskom-

melse mellan patient och vårdgivare som ska öka samskapan-

de och ge bättre resultat för hälsa och vård, ska fortsätta. Pa-

tientkontraktet visar tydligt på vad nästa steg i är patientens

vård och behandling.

För att undvika besök på akutmottagningen om det inte

behövs, ska ambulanssjuksköterskor erbjuda patienter, där det

är lämpligt, att stanna kvar i hemmet och bli kontaktad av sin

hälsocentral dagen efter för att bestämma ytterligare åtgärder.

Hälsocentralen ska aktivt följa upp kontakten med sjukhuset

om patienten hamnar där.

Ambulansverksamheten har en viktig roll i utvecklingen av

den nära vården. Ett särskilt fokus ska ligga på ambulansverk-

samhetens framtida uppdrag och kompetensbehov. Under

planperioden ska ett pilotprojekt med psykiatrisk akutbil ge-

nomföras.

Primärvårdsjourernas uppdrag ska vara likvärdiga över hela

länet och primärvården ska vara ett ännu tydligare stöd till

kommunens sjuksköterskor. Det är viktigt att även hembesök

till de med störst behov ska kunna utföras på jourtid för att öka

tillgängligheten och tryggheten för de mest sjuka.

Digital förnyelse för en köfri vård

Region Kalmar län har målet att ha Sveriges bästa tillgänglig-

het till hälso- och sjukvård. Tillgänglighet till alla verksamheter

ska fortsatt prioriteras och en stor del innebär satsningar på

digitalisering. Under planperioden ska en strategi tas fram för

invånarens digitala vårdkontakter tillsammans med en digital

vårdgaranti.

Principen ska vara att invånaren ses som huvudaktör i sitt

eget ärende genom att kunna göra så mycket som möjligt själv.

Det innefattar exempelvis att söka information, lämna uppgif-

ter om hälsostatus, boka tid för konsultation och följa upp sina

resultat. Ett konkret exempel är Internetbaserad kognitiv be-

teende terapi som är en behandlingsmetod som erbjuds via

1177 Vårdguidens e-tjänster. Under planperioden planeras

metoden att breddinföras inom barn- och ungdomspsykiatrin.

I kontakt med första-linjens-vård ska invånaren både kunna

klicka in, ringa in eller gå in för en första kontakt. Den egna in-

formationen ska föras vidare i vårdprocessen oavsett kanal och

samma information ska inte behöva lämnas mer än en gång.

Den digitala tekniken ska vara användbar, säker och skapa

nytta för både patienter och medarbetare. Strategin för att

uppnå en sammanhållen vårdkedja är att sammanlänka be-

fintliga verktyg som 1177 Vårdguiden, webtidbok och digitalt

vårdmöte. Samtidigt ska nya delar byggas in och utvecklas,

som chatt, växling mellan telefon och video samt automatisk

bedömning och guidning till rätt vårdnivå eller egenvård.

Digitala kanaler för vårdmöten ska utvecklas för att underlät-

ta vårdkontakter för patienter och närstående men även för att

underlätta samordning med andra vårdaktörer. Genom 1177

Vårdguidens e-tjänster finns nu möjlighet för patienter att delta

i digitala vårdmöten med sin hälsocentral. Under planperioden

ska användandet öka och tekniken ska införas inom all verk-

samhet.

Försök pågår även för en virtuell mottagning som är en en-

het som erbjuder digitala besök utan fysisk adress. En virtu-

ell mottagning kan bemannas av personal från olika delar av

organisationen för att möjliggöra besök vid enklare behov.

Den virtuella mottagningen erbjuder endast digitala tjänster,

till exempel besök via video, och inga fysiska besök. Rehabili-

teringen har idag en virtuell mottagning, digital rehabilitering.

Mottagningen är länsövergripande och erbjuder videomöten

vardagar.

Under planperioden fortsätter satsningen på att öka känne-

dom om 1177.se och webbplatsen ska tydliggöras som första-

handsval för den som söker råd eller kontakt med hälso- och

sjukvården. Ett basutbud av e-tjänster ska införas inom hela

verksamheten samtidigt som tjänster ska utvecklas och fortsät-

ta att breddas. Formulärtjänster med möjlighet att lämna upp-

gifter innan ett besök samt webtidbok med möjlighet att boka

eller ändra tid skall byggas ut.

Under 2018 har en funktion för att komplettera pågående

telefonsamtal med 1177 med video testats på ett par hälsocen-

traler. Detta innebär att ett telefonsamtal snabbt och enkelt vid

behov kan bli ett videosamtal. Under planperioden skall denna

teknik breddas till samtliga hälsocentraler samt till andra lämp-

liga enheter.

För invånare med kroniska sjukdomar är kontinuitet och

trygghet en viktig del av vårdprocessen. Här kan digitala hjälp-

medel stödja och ge egenkraft. Många av dagens kroniska

sjukdomar kan förebyggas och behandlas. En förbättrad sjuk-

vård för personer med dessa sjukdomar är därför viktig både

för patientens välbefinnande och för samhällsekonomin. Regi-

onen kommer under planperioden pröva och utvärdera en ny

vårdprocess för invånare med kronisk sjukdom. Detta för att

patienten ska kunna göra egna mätningar i hemmet som se-


dan skickas in till hälso- och sjukvården och följs upp. På så sätt

kan invånaren få stöd i sin situation och proaktiva insatser kan

göras vid behov. Målet skall vara en god kontinuitet för invå-

naren samt ett proaktivt arbetssätt. Långsiktigt ska antalet per-

soner som insjuknar i kroniska sjukdomar minska. Erfarenheter

ska göras från projekt inom till exempel Hemsjukhuset.

Internetbaserad kognitiv beteendeterapi är en behandlings-

metod som erbjuds via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Under

planperioden ska metoden breddinföras inom barn- och ung-

domspsykiatrin.

Den digitala arbetsmiljön ska vara ett stöd i mötet med in-

vånarna samt underlätta beslut och kommunikation genom att

ge tillgång till rätt information och rätt person vid rätt tillfälle.

Med väl utvecklade vårdsystem ges mer tid för patientmöten

samt flexiblare och mer kvalificerade arbetsuppgifter. Genom

ökad automatisering och ett situationsorienterat IT-stöd ges

medarbetarna möjlighet att utföra en mer effektiv vård. En

del i detta är arbete med gemensam vårddokumentation och

fler automatiska datauttag till kvalitetsregister, ett arbete som

fortsätter under planperioden. Ett annat exempel är det på-

gående arbetet med en enhetlig och strukturerad hantering

av patienters bildjournal, till exempel ultraljudsundersökningar

och bilder på hudförändringar.

Under 2019-2023 görs en gemensam satsning på vårdin-

formationssystemet COSMIC där åtta landsting och regioner

medverkar. Den övergripande målbilden är att COSMIC ska

vara ett sammanhållet vårdinformations- och processtöd som

syftar till att skapa ökad patientsäkerhet, vårdkvalitet, effektivi-

tet och patientdelaktighet. Utvecklingen kommer att ske inom

fyra fokusområden: patientens väg, vårdens stöd, gemensam

verksamhetsutveckling och plattform för innovation.

Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård

Det systematiska förbättringsarbetet kring Varje dag lite bätt-

re – kraften hos många! har över tid förbättrat kvaliteten i den

hälso- och sjukvård som erbjuds länets invånare. Detta arbete

stärks genom koppling till det gemensamma system för kun-

skapsstyrning som Sveriges regioner och landsting har etable-

rat under den gemensamma visionen Vår framgång räknas i liv

och jämlik hälsa – tillsammans gör vi varandra framgångsrika.

Region Kalmar län ska även fortsättningsvis erbjuda Sveriges

bästa kvalitet, tillgänglighet och säkerhet.

I systemet byggs samverkan och kopplingar så att regioner-

na stärker varandra ytterligare i kvalitetsarbetet. Förutsättning-

ar skapas också för att etablera nya, mer effektiva och ända-

målsenliga former för samverkan med staten och den del av

hälso- och sjukvården som drivs i primärkommunal regi.

Arbetet omfattar bland annat riktlinjer, förbättringsarbete

och uppföljning. Ett konkret exempel är det kliniska kunskaps-

stöd för primärvård som lanserats som ett stöd i patientmötet

och som ett förtydligande av samverkansytor mellan primär-

vård och den specialiserade vården. Det pågående nationella

arbetet om kunskapsstyrning och etablering av regionala cen-

tra för psykisk hälsa kommer att vara centralt i det fortsatta ar-

betet med standardiserade vårdprocesser inom psykiatrin.

För att möta framtidens behov krävs ökad specialisering men

också utökad samverkan för att nå en sammanhållen vårdkedja

över hela länet. Ortopediverksamheten i Oskarshamn ska ut-

vecklas så att fler utomlänspatienter kan tas emot.

Satsningar för att utveckla kvaliteten och tillgängligheten

inom cancervården ska fortsätta. Genom standardiserade

vårdförlopp har vårdflödena förändrats till att patienter med

uttalad misstanke om cancer prioriteras. Detta arbete perma-

nentas under planperioden. Cancersjukvården i sydöstra sjuk-

vårdsregionen fortsätter att utvecklas med Regionalt cancer-

centrum som drivande kraft.

En utredning om cancer är gjord som pekar på flera utveck-

lingsområden. Målsättningen är att patienten ska ges större

delaktighet under hela vårdförloppet och få ett förbättrat stöd

under rehabilitering. Här ses flera möjligheter genom bättre

nyttjande av ny teknik, till exempel vidareutveckling av Min

vårdplan. Det nationella vårdprogrammet för cancerrehabili-

tering ska implementeras. Med tanke på att antalet cancerfall

ständigt ökar behöver Region Kalmar län ha en hög utredning-

skapacitet när det gäller cancerdiagnoser. Bland annat etable-

ras ett tätare samarbete med klinisk genetik i Linköping för ut-

redning av ärftliga sjukdomar. Nya metoder och ny teknik inom

området behöver ständigt bevakas.

Invånarna i norra länet ska uppleva en god tillgång till akut

kirurgisk vård. Västerviks sjukhus ska fortsätta vara ett sjukhus

med akut kirurgisk verksamhet. För att upprätthålla uppdraget

krävs en tillräckligt bred elektiv verksamhet. En handlingsplan

för hur den akutkirurgiska kompetensen långsiktigt ska säkras

och utvecklas vid Västerviks sjukhus ska tas fram genom att

bland annat pröva att återföra kolorektalcancerkirurgin. Hand-

lingsplanen ska även redogöra för hur sjukhusens upptag-

ningsområden kan utformas för att tydliggöra och säkerställa

det akutkirurgiska uppdraget. Handlingsplanen ska utarbetas

gemensamt inom de kirurgiska verksamheterna i länet. Even-

tuella ytterligare beslut om lokal nivåstrukturering ska alltid

föregås av risk- och konsekvensbeskrivning för det akuta upp-

draget och kompetensförsörjningen.

Kartläggning av den psykiatriska öppenvården ska fortsätta

för att säkerställa god vård för patienter med psykisk sjukdom.

Inom ramen för arbete runt bättre vård mindre tvång fortsät-

ter arbetet för att minska behovet av tvångsvård. Terapiformer

för behandling av patienter med självskadebeteende såväl för

barn och vuxna ska spridas för ökad jämlikhet. Självvald inlägg-

ning inom specialistpsykiatrin kommer att testas som pilot un-

der planperioden. Metoden kommer därefter att utvärderas.

Socialstyrelsen har tagit med metoden repetitiv transkraniell

magnetstimulering (rTMS), i de nationella riktlinjerna för vård

vid depression och ångest. Förutsättningar för ett införande av

behandlingsmetoden har utretts och ambitionen är att lägga

till rTMS till psykiatrins behandlingsutbud under 2019.

Suicidprevention är fortsatt prioriterat och under planperio-

den ska ett standardiserat vårdförlopp för suicidnära personer

införas. Insatser ska göras för att öka kunskapen om suicidnära

personer och för att uppmärksamma och upptäcka dessa pa-

tienter. En ökning ses av barn som insjuknar i typ 1 diabetes.

För att stödja barn som drabbas av diabetes ska Region Kalmar

län utreda införandet av diabeteskonsulenter på länets barn-

och ungdomskliniker. En diabeteskonsulent fungerar som en

länk mellan sjukvård, förskola och skola.

Under planperioden inrättas en sammanhållen palliativ en-

het på Västerviks sjukhus. Enhet ska fungera som ett komple-

ment till hemsjukvården, för att skapa en större trygghet och

förbättra kvaliteten på vården i livets slutskede.

Säker hälso- och sjukvård

Region Kalmar län ska erbjuda en god och säker vård och ar-

beta systematiskt och förebyggande för en nollvision när det

gäller undvikbara vårdskador. Brister i patientsäkerhet orsakar

skador som innebär ett lidande för patienten, höga kostnader

samt bristande förtroende för hälso- och sjukvården.

Arbetet ska fortsätta utifrån ett vårdpreventivt arbetssätt

inom riskområden som trycksår, vårdrelaterade infektioner,

säker läkemedelsbehandling och läkemedelshantering. Det

vårdpreventiva arbetet ska identifiera risker, analysera och följa

upp avvikelser samt arbeta med förebyggande åtgärder uti-

från evidensbaserad kunskap. Ett konkret exempel är markör-

baserad journalgranskning som är ett verktyg för att upptäcka

undvikbara vårdskador. Detta har implementerats inom vuxen-

och rättspsykiatrin och resultaten ska nu bidra till utveckling av

verksamheten. Ungefär en tredjedel av alla vårdskador utgörs

av vårdrelaterade infektioner. Ett långsiktigt och systematiskt

förbättringsarbete planeras för att kartlägga och ta fram under-

lag för rätt åtgärder. Följsamheten till basala hygienrutiner och

klädregler behöver förbättras med en målsättning på 100 pro-

cent eftersom ökad följsamhet leder till minskning av vårdrela-

terade infektioner. Region Kalmar län har lägst förekomst av

trycksår i Sverige, men trots det finns förbättringsmöjligheter.

Genom att tidigt identifiera patienter med ökad risk för

trycksår och sätta in förebyggande åtgärder kan andelen pa-

tienter med trycksår uppkomna på sjukhus minska. Regionen

ska ha fortsatt fokus på långsiktigt och systematiskt förbätt-

ringsarbete för att nå målet att inga inneliggande patienter ska

få trycksår.

Grunden för säker hälso- och sjukvård är systematiskt arbete

och goda kunskaper i patientsäkerhetsfrågor på alla nivåer. Ar-

betet ska därför inriktas på att stärka patientsäkerhetskulturen

vilket innebär att vårdens alla nivåer ska engageras i arbetet

för att bygga långsiktiga strukturer, god arbetsmiljö och säk-

ra processer. För att bibehålla hög patientsäkerhet behöver

både patient och medarbetare vara delaktiga i arbetet. Region

Kalmar län ska fortsätta att arbeta för att behålla och förbättra

kunskap och kompetens. Ökad antibiotikaresistens hos bak-

terier utgör ett hot mot patientsäkerheten. Region Kalmar län

arbetar långsiktigt för att bromsa utveckling och spridning av

antibiotikaresistenta bakterier genom optimering av antibioti-

kaanvändningen. Inriktningen är att följa resistensutvecklingen,

verka för följsamhet till behandlingsrekommendationer samt

uppföljning och återkoppling av förskrivning på förskrivarnivå.

Alkoholfrihet under tiden före och efter operationer mins-

kar påtagligt risken för komplikationer. Arbetssätt som stödjer

patienter till alkoholfrihet i samband med operation har där-

för arbetats fram och ett gemensamt införande i hela sydöstra

sjukvårdsregionen planeras med start under 2019 n



Region Kalmar län ska arbeta för att främja hälsa, förebygga och behandla sjukdom


Andel tobaksfria elever i högstadiet (åk 7-9)

Andelen invånare i länet som använder tobak dagligen

Andel invånare med fysisk aktivitet 150 min/vecka

Andel kariesfria 19-åringar

Antal fallskador äldre

Relativ femårsöverlevnad vid cancersjukdom

Överlevnad tjugoåtta dagar efter hjärtinfarkt

100 %

< 10 %

> 80 %

> 40 %

<50/100 0 inv. >80 år

> 65 %

> 75 %

Forts nästa sida


� Utreda förutsättningarna för att införa diabeteskonsulenter � Utreda förutsättningarna för hälsosamtal för 40, 50, och

60-åringar � Redovisa en långsiktig handlingsplan för omställningen till

nära vård � Redovisa en handlingsplan för stärkt tillgänglighet på lä-

nets akutmottagningar � Redovisa en strategi för invånarens digitala vårdkontakter

tillsammans med en digital vårdgaranti � Redovisa en handlingsplan för hur den akutkirurgiska

kompetensen långsiktigt ska säkras och utvecklas vid Väs-terviks sjukhus. Handlingsplanen ska pröva att återföra kolorektalcancerkirurgin samt redogöra för hur sjukhusens upptagningsområden kan utformas för att tydliggöra och säkerställa det akutkirurgiska uppdraget

� Utreda förutsättningarna för att genomföra ett pilotprojekt med psykiatrisk akutbil

� Redovisa ett reviderat program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare för perioden 2019-2022

Uppdrag


Region Kalmar län ska erbjuda Sveriges säkraste hälso- och sjukvård

Region Kalmar län ska erbjuda Sveriges bästa tillgänglighet

Allmänna kollektivtrafikens självfinansieringsgrad ska uppgå till 50 %

Folkhögskolorna ska öka bildnings- och utbildnings-nivån i länet


Andel vårdtillfällen där patienten har fått en vårdskada (undvikbar skada)

Andel trycksår – sjukhusförvärvade

Vårdrelaterade infektioner

Äldresjukvård - oplanerade återinläggningar inom 30 dagar

Tillgänglighet – 1177-samtal som besvaras inom 9 minuter

Kontakt med primärvården samma dag

Medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom tre dagar

Fast läkarkontakt i primärvården (av de som sökt primärvård)

Förstabesök i den specialiserade hälso- och sjuk-vården inom 90 dagar (somatik och psykiatri)

Operation/behandling inom 90 dagari den specialiserade hälso-och sjukvården

Psykisk hälsa inom primärvård -14 dagar till bedömning

Förstabesök inom 30 dagar till barn- och ung-domspsykiatrin

Andel barn och ungdomar som erbjuds en tid till Barn och ungdomshälsan inom 14 dagar

Fördjupad utredning/ behandling inom 30 dagar vid barn- och ungdomspsykiatrin

Allmänna kollektivtrafikens självfinansieringsgrad

Andel studerande som uppnår allmän behörighet på folkhögskolornas allmänna kurser

0 %

0 %

< 4 %

< 9 %

95 %

100 %

100 %

75 %

90 %

90 %

100 %

90 %

80 %

80 %

50 %

> 75 %


En av Sveriges bästa arbetsplatser

Medarbetare



Strategisk personal- och kompetensförsörjning

Region Kalmar läns samlade kompetens hos medarbetare och

chefer är den viktigaste och avgörande tillgången för att nå

mål och framgång. Region Kalmar län står inför stora utma-

ningar som betydande generationsväxling och en alltmer rörlig

arbetsmarknad. Det ställer krav på bättre resursutnyttjande, att

kunna attrahera rätt kompetens, bedriva en patientsäker vård

och en effektiv verksamhet inom givna ekonomiska ramar. Mål-

sättningen är därför högt satt - att vara en av Sveriges bästa

arbetsplatser. Det gör att vi måste kraftsamla på alla nivåer i

organisationen. Att arbeta i Region Kalmar län ska vara me-

ningsfullt och utvecklande, varje dag.

Minskade kostnader för hyrpersonal ger ökade förutsätt-

ningar för en god arbetsmiljö. Detta kan i sin tur öka möjlig-

heterna att både attrahera och behålla kompetens. För att

tillgodose verksamheternas kompetensbehov och därmed

beroendet av bemanningsföretag inom hälso- och sjukvår-

den krävs insatser på flera nivåer på kort och lång sikt. Syftet

är att kunna bedriva en patientsäker hälso- och sjukvård som

medverkar till kontinuitet och trygghet, bättre arbetsmiljö och

minskade kostnader. Arbetet med att minska beroendet av

bemanningsföretag är högt prioriterat och fortsätter med stor

kraft både i länet och nationellt. Bland åtgärderna finns sats-

ning på decentraliserad läkarutbildning, särskilda satsningar på

AT-tjänster och PTP-tjänster, arbetsgivarfinansierad utbildning

samt tydliggörande kring när och hur hyrbolag ska användas.

En effektiv resursanvändning och fortsatt kompetensutveck-

ling av medarbetare har avgörande betydelse för kompetens-

försörjningen, liksom ett gott ledarskap och tydliga lokala verk-

samhetsknutna målsättningar. Verksamheten behöver prova

nya arbetssätt, utveckla befintliga yrkesroller, arbeta med di-

gital omställning och förbättra samverkan för att ta tillvara på

medarbetarnas tid, kunskap och engagemang.

Attrahera och rekrytera medarbetare

För att rekrytera nya medarbetare sker både kort- och långsik-

tiga insatser. Det långsiktiga arbetet handlar om att utveckla

Region Kalmar läns arbetsgivarvarumärke. Målsättningen är att

Region Kalmar län ska vara en attraktiv arbetsplats. Vi ska erbjuda utvecklingsmöjligheter och delaktighet.

Arbetsmiljön ska bidra till ett hälsofrämjande och hållbart arbetsliv med engagerade medarbetare.



bli än offensivare och skapa nya öppningar via sociala medier

och målgruppsanpassade aktiviteter. Den som söker anställ-

ning vid Region Kalmar län möts av arbetsgivarlöftet ”Ett me-

ningsfullt och utvecklande arbete, varje dag”.

Tidiga kontakter med skolan ökar möjligheterna att presen-

tera Region Kalmar län som en framtida arbetsgivare och att

visa spännvidden av yrken. Ett samarbete med länets syofunk-

tioner ska inledas för att öka deras kunskap om Region Kalmar

län, liksom att möta skolungdomar för att knyta värdefulla kon-

takter för framtiden.

Samverkan med lärosätena i regionen fortsätter och går in i

en ny fas i samband med den decentraliserade läkarutbildning-

en via Linköpings universitet. Läkarutbildningen kommer även

att innebära en stärkt akademisk utbildnings- och forsknings-

miljö samt på sikt en förbättrad personal- och kompetensför-

sörjning av läkare. Den kommande läkarutbildningen blir en

viktig del i detta arbete men bör även som en synergieffekt

leda till en allmän kompetensutveckling inom fler områden.

Delfinansiering av sjuksköterskeutbildningen inom mellersta

och norra länsdelen fortsätter i samarbete med Linnéuni-

versitetet. Satsningen på utlandsutbildad personal med legi-

timationskrav inom hälso- och sjukvården utvidgas genom att

ge möjlighet till svenskutbildning och praktik även inom andra

yrkesområden.

Utveckla och behålla medarbetare

Förbättringsstrategin Varje dag lite bättre – kraften hos många

ligger bakom många goda resultat och får verksamheten att

ständigt ta steg framåt och möta framtida utmaningar. Strate-

gin grundar sig på att alla medarbetare har ett ansvar för både

dagens arbete och för att utveckla verksamheten framåt. Regi-

on Kalmar län ska värna om denna förbättringskultur genom att

ge förutsättningar för och inspirera till ständiga förbättringar.

För att vara en av Sveriges bästa arbetsplatser krävs medar-

betare som är stolta över sin arbetsplats och det arbete man

utför. Alla medarbetare ska känna sig sedda och lyssnade till.

Större verksamhetsförändringar ska ske i nära dialog och sam-

verkan. Medarbetarna är de viktigaste ambassadörerna för att


stärka arbetsgivarvarumärket och attrahera nya medarbetare.

De medarbetarundersökningar som genomförts visar att

medarbetarna trivs, är engagerade och känner sig sedda.

För att behålla befintliga medarbetare genomförs sats-

ningar på förbättrade arbetsvillkor, långsiktig löneutveckling,

möjlighet till kompetensutveckling och karriärutveckling, ökad

delaktighet och stimulans till nya, innovativa arbetssätt. Region

Kalmar län har i flera år arbetat med sin lönestrategi för att sti-

mulera erfarenhet och goda arbetsinsatser. Satsningar har sär-

skilt gjort på vissa yrkeskategorier exempelvis specialistutbilda-

de sjuksköterskor och barnmorskor. Satsningar ska fortsätta ske

inom grupper som i verksamhets- och löneanalysen bedöms

aktuella. En möjlighet att premiera med trohetsbonus för med-

arbetare med lång erfarenhet och goda arbetsinsatser ska prö-

vas. Olika modeller ska prövas för att skapa bättre arbetsvillkor

och för att erbjuda medarbetare hälsosamma arbetstider med

möjlighet till nödvändig vila.

Sedan 1 januari 2018 kan samtliga medarbetare ansöka om

heltidsanställning. Erbjudande om heltid bidrar till bilden av

Region Kalmar län som en modern organisation och en att-

raktiv arbetsgivare. Möjligheten att arbeta heltid är viktigt ur

ett jämställdhetsperspektiv och ett sätt att möta medarbetares

önskemål. Lediga tjänster är i stor utsträckning heltidstjänster

eller med tillägg om heltidsmöjligheter. Andelen medarbetare

med heltidsanställning ökar.

För att nya oerfarna medarbetare inom vården ska få en bra

introduktion till sitt arbete har ett introduktionsår för sjukskö-

terskor utvecklats. Detta har uppmärksammats positivt och har

också utvidgats till andra yrkesgrupper, såsom fysioterapeuter

och arbetsterapeuter. Introduktionsåret utvärderas för att vida-

reutvecklas.

För medarbetare med längre erfarenhet kan utveckling och

nya utmaningar vara viktigt. Region Kalmar län ska skapa en ut-

veckling som bidrar både till verksamhetens bästa och till med-

arbetarens utveckling. Ett exempel är utbildningsanställningar

för sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker

som ges specialistutbildning. Det sker en årlig prioritering

kring vilka specialiteter det bör satsas extra på. Satsningar på

specialistutbildning inom andra yrkesgrupper kan också kom-

ma att bli aktuella. Ett annat exempel är kombinationstjänster

med inriktning på kvalitet/forskning som inrättas för att bidra

till vårdnära forskning och öka akademiseringen i våra verksam-

heter.

Medarbetarnas tid, kunskap och engagemang ska tas till-

vara på bästa möjliga sätt och för detta krävs rätt kompetens

på rätt plats och utveckling av yrkesrollerna. Vårdadministrati-

va uppgifter ska ske på rätt nivå och bemanningen optimeras

utifrån patientens behov. En arbetsmodell har tagits fram för

detta och fungerar som ett verktyg för att uppnå ett bättre re-

sursutnyttjande samt att effektivisera och utveckla yrkesroller.

Modellen bidrar till att kartlägga flöden ur ett patientperspek-

tiv, att identifiera flaskhalsar och dubbelarbete samt belysa

vilka yrkeskategorier som utför de vårdadministrativa uppgif-

terna. Målet är att arbetsuppgiften ska utföras av den yrkes-

kategori som är bäst lämpad och att öka tiden för arbete som

är värdeskapande för patienten. Det ger mer patienttid och

bättre användning av medarbetarnas kompetens. Erfarenhet-

erna från arbetet med bättre resursutnyttjande ska spridas så

fler kan ta dra nytta av lärdomarna och arbetet ska utvärderas

kontinuerligt. För att minska vårdadministration ska bland an-

nat vårdnära service och digitalisering utvecklas ytterligare. En

ökad digitalisering öppnar för både effektivare verksamhet och

bättre kvalitet.

Verksamheten inom regionens kliniska träningscentrum ökar

snabbt och ska under planperioden förstärkas och utvecklas

till ett länsövergripande kompetenscentrum. Ett sådant kom-

petenscentrum kan bidra till samverkan och gemensamma ut-

bildningsinsatser med kommuner och andra aktörer. Här kan

exempelvis utbildningar i grundläggande och fördjupad för-

bättringskunskap, metodutbildningar samt hälsofrämjande ut-

bildningar hållas. Innovationsslussen, som ingår i det regionala

innovationssystemet, ska fortsätta att utvecklas för att vara ett

stöd för både interna och externa parter. Via innovationsslus-

sen ska ges stöd att förverkliga sina idéer, från idé till prototyp,

testbädd och kommersialisering.

En hälsofrämjande arbetsplats

En god arbetsmiljö är grunden för medarbetarnas trivsel och

hälsa. Medvetenhet hos medarbetare när det gäller en hälso-

sam livsstil och ett hållbart arbetsliv är viktiga parametrar för en

god arbetsmiljö. Region Kalmar län har nolltolerans mot krän-

kande särbehandling och sexuella trakasserier.

Handlingsplanen för hälsosammare arbetsplatser och mins-

kad sjukfrånvaro är styrande i det hälsofrämjande arbetet. I

planen anges bland annat att Region Kalmar län särskilt ska

uppmärksamma medarbetare som riskerar en längre sjukskriv-

ning. En fortsatt satsning på arbetslivsinriktad rehabilitering

med individuellt anpassade arbetsuppgifter ska ske med per-

sonliga tjänster med målet lägre sjukskrivningstal. Ambitionen

är att öka antalet medarbetare med lönebidragsanställningar.

Region Kalmar län ska genom att till exempel stödja hälso-

inspiratörernas arbetsplatsarbete erbjuda en hälsofrämjande

arbetsmiljö där medarbetarnas hälsa och ett förebyggande

arbete prioriteras. Friskvårdsbidraget höjs med 200 kronor per

år för att stimulera till olika friskvårdsinsatser som i sin tur kan

leda till minskade sjuktal. Ett hälsobokslut som ger möjlighet till



Region Kalmar län ska vara en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats


Andel medarbetare som i medarbetarenkäten ut-trycker stolthet över att arbeta i Region Kalmar län

Sjukfrånvaron inom Region Kalmar läns alla verksamheter

Hållbart medarbetar engagemang (HME)- Moti-vation, ledarskap och styrning

> 75 (indexvärde)

< 4,2 %

> 80 (indexvärde)


� Redovisa en ledarskapsstrategi � Redovisa ett årligt hälsobokslut � I samverkan med kommunerna redovisa en analys av kom-

petensbehov i länet av hälso- och sjukvårdspersonal så-som sjuksköterskor och undersköterskor och kommunala omsorgsverksamheter i länet

Uppdrag

bättre uppföljning inom arbetsmiljöområdet ska utvecklas.

Medarbetar- och säkerhetsenkät genomförs vartannat år. Re-

sultaten från enkäten används till att stärka och utveckla ar-

betsmiljö- och säkerhetsarbetet på arbetsplatserna. Utveck-

lingsområden är till exempel ökad delaktighet och förbättrad

arbetsrelaterad hälsa. Möjligheten att komplettera den större

enkäten med en förenklad variant kommer att prövas.

Företagshälsovårdens uppdrag och dimensionering har ut-

retts för att öka insatserna på alla nivåer. Särskilt fokus kommer

att läggas på hälsofrämjande arbete, men även på att minska

den psykiska ohälsan.

Medarbetarnas kunskap om hur man kan påverka miljön i

det dagliga arbetet ska öka, bland annat genom miljöombu-

dens arbete.

Verksamheten ska präglas av jämställdhet och kulturell

mångfald i enlighet med CEMR-deklarationen, den europeiska

deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lo-

kal och regional nivå. I enlighet med den nya diskrimineringsla-

gen kommer arbetet mot diskriminering att fortsätta utvecklas

och efterlikna det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den årliga

lönekartläggningen genomförs och eventuella osakliga löne-

skillnader åtgärdas. Utbildning i jämställdhet är påbörjad för

politiker, nyckelpersoner och ledningsgrupper. Arbetet utveck-

las vidare för att täcka hela diskrimineringsområdet.

Ett digitalt förslagsystem för idéer har implementerats.

Detta gör det möjligt för varje medarbetare att lyfta förbätt-

ringsidéer och även att se och bygga vidare på andras idéer.

Förbättringsprogrammen har tematiseras och riktats mot spe-

cifika områden. Utbildning i förbättringskunskap ges via kliniskt

träningscenter/kompetenscenter som regelbundet återkom-

mande kurser.

Ett stärkt ledarskap

Ett gott chef- och ledarskap utgör en viktig del i att nå målet

att vara en av landets bästa arbetsplatser. För att skapa ett en-

hetligt ledarskap och förtydliga chefsrollen satsar Region Kal-

mar län på konceptet Utvecklande ledarskap (UL) sedan 2016.

Med ett utvecklande ledarskap baserat på en gemensam

värdegrund kan utmaningar hanteras och möjligheter tas tillva-

ra. Till konceptet tillförs även en utbildning i indirekt ledarskap

(IL) för ledningsgrupper och chef som leder genom annan chef.

Satsningen på att stödja chefer med lagutveckling, handled-

ning och mentorskap fortsätter.

För att förtydliga Region Kalmar län syn på ledarskapet ska

en ledarskapsstrategi utvecklas. Chefernas uppdrag, ansvar

och roll förtydligas och en revidering av nuvarande chefsriktlin-

je göras.

Chefers arbetsmiljö är särskilt utsatt och ett riktvärde på

högst 35 medarbetare per chef rekommenderas för att öka

möjligheterna till bättre arbetsmiljö och verksamhetsnära

chefskap. Antalet medarbetare ställs i relation till organisation,

struktur, geografi med mera, och kan därför bli både högre och

lägre än riktvärdet. Målet är att ytterligare minska antalet med-

arbetare per chef till 25 n


Medarbetare



God hushållning skapas genom att verksamheten bedrivs på

ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt med en stabil fi-

nansiering som grund. En del i det ekonomiska ansvaret inne-

bär att säkerställa att Region Kalmar län har en god ekonomi

på lång sikt. En ekonomi som ska präglas av medvetna beslut

för att möta förändringar. Framtidens utmaningar inom fram-

förallt hälso- och sjukvården kräver ifrågasättande av befintliga

strukturer och anpassning till nya arbetssätt. Utgångspunkten

är att varje generation ska bära kostnaderna för det utbud som

generationen beslutar om och själv konsumerar.

En hållbar ekonomi ska ge möjlighet att klara anpassningar

från högkonjunktur till lågkonjunktur utan drastiska åtgärder.

För att hantera konjunktursvängningar och skapa handlingsfri-

het är det viktigt att över tid ha ett positivt resultat (överskott).

Detta ställer krav på att nämnder och förvaltningar inte för-

brukar mer resurser än de som finns tillgängliga. Det ekono-

miska resultatet ska vara tillräckligt stort för att säkerställa fram-

tida behov av pensionsutbetalningar, ny- och återinvesteringar

i fastigheter och utrustning samt kompetensförsörjning

För att säkra god hushållning ur ett finansiellt perspektiv ska

följande finansiella mål nås. � Resultatet ska respektive år uppgå till minst 2 procent av

skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning � Investeringarna ska finansieras med egna medel

Ett självklart krav är att Region Kalmar län förvaltar skattemed-

len på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt för att bedriva

hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling. Det

gäller oavsett om verksamheten bedrivs i egen regi eller av pri-

vata utförare. Nya metoder, verksamheter, projekt och investe-

ringar ska införas med medvetna beslut där hänsyn är tagen till

regionens prioriteringar och ekonomi.

En kontinuerlig uppföljning och utvärdering av både ekono-

mi och verksamhet är också en nödvändig förutsättning för att

leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning.

Regionens ekonomiska förutsättningar 2019-2021

Ekonomiskt utgångsläge

Ekonomin är i grunden stark och sedan 2005 har resultatet varit

positivt. Inriktningen är att bibehålla en stark, stabil och lång-

siktigt god ekonomi. Det egna kapitalet uppgår till 2 333 Mkr

vilket ger en trygghet inför framtiden.

Region Kalmar län ska över tid ha ett resultat som gör att fi-

nansiella risker och förändringar av skattekraften kan hanteras.

Likviditeten ska vara tillräcklig för att kunna hålla en god betal-

ningsberedskap. I årsredovisningen 2017 uppgick likviditeten

till 1 341 Mkr.

I prognosen för 2018 (efter juli) beräknas ett nollresultat vil-

ket innebär att resultatmålet inte kommer att nås. Kostnads-

utvecklingen är hög och förvaltningarnas underskott beräknas

öka jämfört med föregående år. För att bibehålla en stark eko-

nomi och klara finansiering av pensioner och kommande inves-

teringar, med ökade driftskostnader, måste åtgärder vidtas för

att minska kostnader och ha en budget i balans. Arbetet med

effektiviseringar och kostnadssänkande åtgärder följs upp i di-

aloger och i rapportering till nämnder och styrelse.

För samtliga verksamheter i Region Kalmar län måste nya

behov främst tillgodoses genom effektiviseringar och omdis-

poneringar. Ett starkt fokus på förbättringsarbete och bättre

hushållning med befintliga resurser krävs. För att möjliggöra

detta behövs en aktiv styrning, ledning och uppföljning samt ett

utvecklat förbättringsarbete i nära dialog med medarbetarna.

I Regionplan 2019-2021 beslutas om de ekonomiska ramar-

na i ett treårsperspektiv. Det ger en långsiktighet i regionens

verksamheter och en god grund för regionstyrelse, nämnder,

delegationer och regionledning att följa verksamheterna i di-

alog med verksamhetsföreträdare. I verksamhetsdialogerna

ingår ett resonemang kring måluppfyllelse, ekonomiska förut-

sättningar, handlingsplaner och aktiviteter. Inom ramen för dia-

logerna hanteras även riktade statsbidrag som årligen fördelas

via överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner

och Landsting (SKL) och som riktar in sig på särskilda områden

inom främst hälso- och sjukvården.

Inom hälso- och sjukvården pågår ett långsiktigt arbete med

aktiviteter kopplade till handlingsplanen för att minska beroen-

det av bemanningspersonal. Arbetet utgår från den nationella

samordning som nu sker för att även fortsättningsvis bedriva

en patientsäker hälso- och sjukvård som medverkar till kontinu-

itet och trygghet, bättre arbetsmiljö och minskade kostnader

för bemanningsföretag.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har sedan en längre tid en

obalans mellan budget och ekonomiskt utfall. Kostnaderna för

köpt vård och läkemedel svarar för del av hälso- och sjukvårds-

Regionen ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som bedrivs

ska vara ekonomiskt ansvarsfull, hållbar och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med

lägsta möjliga resursinsats.



förvaltningens budgetavvikelse och årligen sker avstämning

med målsättning av säkerställa budgetramen för läkemedel

och köpt vård. Flera aktiviteter pågår för att minska kostnadsut-

vecklingen och på alla nivåer förs dialog om åtgärder för ökad

kostnadseffektivitet. Under planperioden kommer en ny mo-

dell för verksamhetsplanering på sjukhus- och basenhetsnivå

att successivt införas. Syftet är att stärka och tydliggöra chefer-

nas ansvar och förbättra förutsättningarna för målstyrning avse-

ende produktion och kvalitet, kopplat till de ekonomiska förut-

sättningarna. En viktig förutsättning för att klara uppdraget är

att ha en välfungerande dialog mellan verksamhetsföreträdare

och ledning, samt att det finns en systemförståelse och kost-

nadsmedvetenhet i organisationen. Arbetsmodellen kommer

innan breddinförande att prövas i mindre skala under 2019 och

sedan utvärderas. Utvärderingen kommer att ligga till grund

för det fortsatta arbetet. Utöver ovanstående kommer fortsatt

arbete pågå för att utveckla den ekonomiska styrningen i syfte

att nå en budget i balans.

Region Kalmar län står inför stora utmaningar då de demo-

grafiska förändringarna med framförallt fler äldre innebär en

ökad efterfrågan på hälso- och sjukvård och därmed ett ökat

kostnadstryck. Utöver de demografiska behoven beräknas

kostnaderna också öka som en följd av bl.a. bättre behandling-

ar och nya läkemedel.

Allt mer aktivt är arbetet med att ta tillvara digitala lösningar

som ger stöd för förändrade arbetssätt och ett mer effektivt re-

sursutnyttjande. Förenklingar genom nya tjänster och verktyg,

ökad automatisering med hög patientsäkerhet är några delar

som kommer patienten tillgodo och samtidigt ger hälso- och

sjukvården förutsättningar att ge en effektiv vård. Många infö-

randen ger möjlighet till ekonomiska effektiviseringar oftast i

kombination med förbättrad kvalitet.

För perioden 2018-2025 planeras investeringar för närmare

3,7 miljarder kronor. Det avser lokaler för specialistpsykiatri i Kal-

mar, Oskarshamn och Västervik, neonatalverksamheten i länet

men också tidigare beslut om lokaler. I samband med att lokaler

färdigställs ökar kostnaderna för avskrivningar och drift. Under

de kommande åren ökar också kostnader för externa lokaler.

Region Kalmar län följer och deltar aktivt i det nationella ar-

betet om ett oberoende av bemanningsbolag 1 januari 2019.

Prognosen för 2018 visar att kostnaderna ökar jämfört med året

innan. Arbetet med att minska beroende av bemanningsbolag

är fortsatt prioriterat inom hälso- och sjukvården och det har

såväl ekonomisk betydelse som det har vad gäller kvalitet, ar-

betsmiljö och kontinuitet.

För att det ska vara möjligt att bedöma hälso- och sjukvår-

dens effektivitet är det nödvändigt att tillgänglighet, kliniska

resultat, patienterfarenheter och kostnader värderas i ett sam-

manhang. Det är därför viktigt att fortsätta utveckla metoder

för en ekonomi som medger kostnadsjämförelser och som

stödjer processorienterad verksamhetsutveckling. Kunskap om

kostnad för resultat, diagnos-/sjukdomsgrupp och för enskilda

prestationer är nödvändig om det ska vara möjligt att bedöma

om en verksamhet, process eller en prestation är kostnadsef-

fektiv.


Resultatutjämningsreserv

I kommunallagen regleras god ekonomisk hushållning (från

2005) samt resultatutjämningsreserv (från 2013). Avsättning till

resultatutjämningsreserv (RUR) är frivillig men när detta får ske

framgår av de egna riktlinjerna för god ekonomisk hushållning.

Syftet med RUR är att på ett ansvarsfullt sätt reservera en del

av överskottet i goda tider och sedan använda medlen för att

täcka underskott som uppstår till följd av lågkonjunktur. Region

Kalmar län har gjort avsättningar vid tre tillfällen sedan 2013

och värdet uppgick till 145 Mkr i årsredovisningen 2017. Stor-

leken på RUR maximeras till totalt 5 % av skatteintäkter och

generella statsbidrag.

Riktvärdet för att avgöra om RUR får disponeras är att jäm-

föra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderla-

get för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste

tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om

det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet.

En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett

negativt balanskravsresultat, d.v.s. så mycket som krävs för att

balanskravsresultatet ska komma upp till noll.

Enligt den nya redovisningslagen som träder i kraft 1 januari

2019 ska finansiella instrument som innehas för att generera

avkastning eller värdestegring värderas till verkligt värde. Det

innebär att de egna riktlinjerna för avsättning till resultatutjäm-

ningsreserven kommer att ses över under 2019.

Underlag för planering

Regionens ekonomiska förutsättningar för att tillgodose med-

borgarnas behov är i huvudsak beroende av: � samhällsekonomins tillväxt och dess påverkan på skatte-

underlaget � befolkningsutvecklingen i länet � kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag � skattesats � patientavgifter och regelverk

Samhällsekonomin och skatteunderlaget

Den samhällsekonomiska bedömningen inklusive utveckling

av skatteunderlag och bidrag är hämtade från Sveriges Kom-

muner och Landstings (SKL) Ekonomirapport maj 2018 och

EkonomiNytt som presenterades i augusti 2018.

SKL bedömer att skatteintäkterna i kommuner, landsting och

regioner kommer att öka betydligt långsammare de komman-

de åren i jämförelse med de senaste åren. Orsaken är främst att

antalet arbetade timmar inte kommer att kunna fortsätta öka i

samma takt som hittills.

Den främsta utmaningen på kort sikt för landsting och regioner

är att bromsa kostnadsutvecklingen och få en ekonomi i ba-

lans. En dämpad skatteunderlagsutveckling kommer leda till

betydande behov av effektiviseringar de närmaste åren. Andra

stora utmaningar är rekryteringsbehoven, höga investeringsni-

våer och omställning av vården.

Samhällsekonomins tillväxt

Svensk ekonomi är i högkonjunktur med stark tillväxt och högt

resursutnyttjande. Konjunkturen bedöms nå sin topp under år

2019 och försvagas därefter när bostadsbyggande och offentli-

ga investeringar beräknas avta. Samtidigt förväntas svensk ex-

port gynnas av tillväxt i omvärlden och initialt dämpa konjunk-

turnedgången. Men när antal arbetade timmar under nästa år

inte alls förväntas öka sker en snabb inbromsning av skatte-

underlagstillväxten. Med den befolkningsökning som har skett

och de demografiska förändringarna som bedöms ske förvän-

tas behov av vård och omsorg öka. Sammantaget riskerar det

skapa ett betydande ekonomiskt underskott i sektorn.

Arbetsmarknaden har utvecklats starkt under flera år. Syssel-

sättningen har ökat och arbetslösheten minskat och bedöms

fortsätta minska ytterligare innan den når ett jämviktsläge. Trots

det har löneutvecklingen varit dämpad och inhemskt inflations-

tryck lågt.

NYCKELTAL FÖR DEN SVENSK A EKONOMIN

Procentuell förändring 2017 2018 2019 2020 2021

BNP* 2,7 2,9 2,1 1,4 1,6

Arbetade timmar* 2,0 1,9 0,3 - 0,3 0,3

Arbetslöshet nivå 6,7 6,1 6,2 6,7 7,0

Timlön 2,7 2,9 3,1 3,4 3,5

KPI 1,8 2,0 2,4 2,7 2,8

* Kalenderkorrigerad utveckling. Källa: EkonomiNytt, SKL augusti 2018


OLIK A SK ATTEPROGNOSER

Skatteunderlagets utveckling

Skatteunderlagstillväxten har under flera år varit hög. Det har

varit möjligt tack vare en lång period av sysselsättningsökning.

SKL bedömer att den starka skatteunderlagstillväxten dämpas

från och med 2019. Det främsta skälet är en lägre utveckling av

arbetade timmar. Även pensionsinkomsterna ökar i långsamma-

re takt från och med 2018. Kommuner och landsting har under

de senaste årens långa konjunkturuppgång, som bedöms pl-

ana ut under det närmaste året, kunnat vänja sig vid en stark

real skatteunderlagstillväxt. Sedan 2010 har den i genomsnitt

uppgått till närmare 2 procent per år. Under kommande år för-

väntas den reala skatteunderlagstillväxten ligga på mellan 0

och 0,5 procent per år.

Procentuell förändring 2017 2018 2019 2020 2021 2017-2021

SKL augusti 4,5 3,7 3,3 3,3 3,9 20,1

SKL april 4,5 3,8 3,2 3,1 3,7 19,6

Regeringen april 4,5 3,6 3,9 3,7 3,5 20,8

ESV april 4,5 3,4 3,5 3,2 2,9 18,8

Källa; Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL

Befolkningsutveckling

Beräkningarna vad gäller befolkningsutveckling baseras på

SKL:s prognos. Befolkningen i Kalmar län beräknas årligen öka

med ca 1 100 invånare under perioden 2017-2021.

Befolkningsutveckling Kalmar län 2017-12-31 2018 2019 2020 2021

Verklig Prognos Prognos Prognos Prognos

Prognos SKL 243 536 244 652 245 819 247 030 248 224

Årlig förändring 1 116 1 167 1 211 1 194

Årlig procentuell förändring 0,5 % 0,5 % 0,5 % 0,5 %

Källa: SKL augusti 2018

Statsbidrag

Det osäkra parlamentariska läget innebär att budgetproposi-

tionen för 2019 är försenad. Som en konsekvens av detta base-

ras nivån på statsbidragen på tidigare budgetbeslut. I Region-

plan 2019-2021 förutsätts däremot att statsbidragen avseende

profession samt cancer fortsätter i någon form.

Bidrag består i huvudsak av � Kommunalekonomisk utjämning � Generella statliga bidrag � Riktade statsbidrag

Kommunalekonomisk utjämning och generella

statliga bidrag

Översyn kostnadsutjämningssystemet

I november 2016 tillsatte regeringen en särskild utredare med

uppgift att göra en översyn av systemet för kostnadsutjämning

för kommuner och landsting. Ett slutbetänkande presentera-

des den 1 oktober 2018. Uppdraget har varit att överväga hur

större samhällsförändringar fångas upp av det nuvarande kost-

nadsutjämningssystemet, men också utreda möjligheter till för-

enklingar. Utredaren föreslår ett ikraftträdande 1 januari 2020.


Regleringar enligt finansieringsprincipen

Inför 2016 tillfördes kommuner och landsting 10 miljarder kro-

nor för mer resurser i välfärden. Pengarna fördelas dels via det

kommunalekonomiska utjämningssystemet dvs. i kronor per

invånare, dels med en fördelningsnyckel där hänsyn tas till an-

tal asylsökande och nyanlända under perioden 2016-2021. Från

och med 2021 kommer hela tillskottet fördelas via utjämningen

som ett generellt statsbidrag.

Läkemedelsbidraget

Enligt fastställd överenskommelse för år 2018 erhåller landsting

och regioner 27,8 miljarder kronor i bidrag för kostnader för

läkemedelsförmånerna m.m.

I bidraget ingår: � läkemedelsförmånerna på 25,1 miljarder kronor � 1,6 miljarder kronor för vissa läkemedel förskrivna enligt

smittskyddslagen, vissa överföringar av läkemedel till slutenvården, vissa överföringar av förbrukningsartiklar, samt visst bidrag för dostjänsten

� läkemedel för behandling av hepatit C ingår i beloppet, ett bidrag på 70 procent av den beräknade kostnaden för år 2018, vilket motsvarar 1 044 Mkr

På samma sätt som tidigare regleras större avvikelser från de

kostnadsprognoser avtalet bygger på med en särskild risk- och

förlustdelningsmodell. När det gäller återbäring under 2018

ska 60 procent tillfalla regionerna och 40 procent tillfalla staten.

Bidraget beräknas för 2018 uppgå till 715 Mkr. SKL:s bedöm-

ning är att förmånskostnaderna ökar i långsammare takt fram-

över jämfört med de senaste åren. För 2019-2021 beräknas

bidraget på samma nivå som 2018.

Riktade statsbidrag

Riktade statsbidrag till hälso- och sjukvården

Förlossningsvård, kvinnors hälsa samt barnhälsovård

Jämställd hälso- och sjukvård genom insatser för förlossnings-

vården och kvinnors hälsa, 400 Mkr per år 2016-2019. I budget-

propositionen 2018 utökades satsningen på förlossningsvård

och kvinnors hälsa med en miljard kronor per år 2018-2022.

Medel som ska stärka personaltätheten och förbättra arbets-

miljön. Medel inom satsningen får även användas för insatser

inom neonatalvården. Förstärkning av primärvårdens insatser

för kvinnors hälsa, 130 Mkr per år 2016-2019.

Öka tillgängligheten inom barnhälsovården för grupper

som har sämre hälsa och tandhälsa samt förstärka information

och kommunikation om vaccinationer med 137 mkr per år

2018-2020.

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa

För att möta den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga

vuxna förstärktes den befintliga satsningen inom området psy-

kisk ohälsa med ytterligare 280 Mkr per år 2016-2019 fördelat

på att stärka ungdomsmottagningarnas verksamhet och för att

stötta nya initiativ inom till exempel självinläggningsverksam-

heter eller första linjens psykiatri. Barn- och ungdomspsykiatrin

och förstalinjens psykiatri för barn och unga i primärvården ska

stärkas, med 100 Mkr per år under 2018-2020.

I budgetpropositionen 2018 fortsätter satsningen på psykisk

hälsa barn och vuxna med 500 mkr 2018 och 1 miljard kronor

2019-2020. Satsningen ska stärka första linjens vård samt den

specialiserade vården för barn och vuxna.

En miljard kronor per år under perioden 2018–2021 för att

stödja att rätt vård ges i rätt tid, den så kallade patientmiljar-

den. Köerna ska kortas och samordningen mellan olika delar i

vården ska förbättras samtidigt som den medicinska kvaliteten

bibehålls. Bidraget ska också stimulera landstingen att införa

patientkontrakt.

Goda förutsättningar för vårdens medarbetare

Två miljarder per år till att förbättra personalsituationen och

utveckla vårdens verksamheter under 2018–2021.

De riktade statsbidragen inom ”En kvalitetssäker och ef-

fektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess” (tidigare be-

nämnda sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin)

kommer att upphöra fr.o.m. 2019. En ny lagstiftning förväntas

träda i kraft 2019-01-02 gällande koordineringsinsatser.

Statsbidrag övriga verksamheter

Näringsdepartementet beslutar årligen om regionala utveck-

lingsmedel, s.k. 1:1-medel och medlen fördelas till aktörer i

länet som bedriver regionala utvecklingsprojekt. I takt med att

nya statliga uppdrag tillkommer söks finansiering för dessa. Till

nuvarande uppdrag med bredbandssamordning utgår också

statliga medel.

Till folkhögskolorna bidrar staten med ordinarie statsbidrag

till kärnverksamheten och extra bidrag till särskilda insatser.

Utöver ordinarie anslag söker folkhögskolorna förstärkningsbi-

drag och bidrag för språkligt stöd. Sammantaget under 2018

FÖRDELADE MEDEL 2019-2021

Region Kalmar län 2019 2020 2021

Enligt flyktingvariabler 39,0 23,2 0

Enligt befolkningsfördelning 36,2 50,7 72,4

Summa 75,2 73,9 72,4

*Fördelningen utgår från antalet kommunmottagna 2014 – 2018

(t.o.m. maj) samt antal asylsökande 31 maj 2018.


verksamheten drygt 55 mkr i statsbidrag. Statsbidrag till regi-

onal kultur fördelas inom kultursamverkansmodellen. Region

Kalmar län fattar beslut om prioriteringar och fördelningen av

statliga och regionala medel inom modellen. Det har sin grund

i den regionala kulturplanen ”Kultur att växa i – Kulturplan

Kalmar län 2022” som är framtagen i dialog med kommuner,

regionala kulturverksamheter, kulturskapare och civilsamhället.

Det statliga stödet 2018 till Kalmar län inom kultursamverkans-

modellen var 31.3 mkr.

Staten ger bidragsstöd till trafik på olönsamma järnvägsba-

nor och enligt genomförd studie är Stångådalsbanans trafik

berättigad av stöd. Tjustbanan är sedan 2014 inte berättigad,

men erhåller under innevarande avtalsperiod ett avvecklingsbi-

drag. Innevarande avtal gäller fram till december 2020 och ger

ett stöd på 21 mkr per år.

Skattesats

År 2019 fastställs till 11:37 per skattekrona.

Förändringar i patientavgifter och regelverk

Höjning högkostnadsskydd

Från och med 1 januari 2019 höjer SCB prisbasbeloppet enligt

socialförsäkringsbalken (2010:110) till 46 500 kr. I och med detta

föreslås en förändring av högkostnadsskyddet för öppenvård

och tandvårdsstöd i enlighet med det som står skrivet i Häl-

so- och sjukvårdslag (2017:30) kring Högkostnadsskydd för

avgifter till landsting. Detta ska fortsättningsvis ligga till grund

för beräkningen av högkostnadsskyddet för öppenvård och

tandvårdsstöd över tid. Hälso- och sjukvårdslagen utgår från

att ingen årligen ska betala mer än högst 0,025 prisbasbelopp i

avgift, vilket innebär en höjning med 50 kronor till 1 150 kronor.

Hälsoundersökning

Smittsamma sjukdomar identifieras ibland inte förrän flera år

efter det att man kommit till Sverige. Ofta fördröjs diagnosen

av kroniska infektioner först när patienten utvecklat sena sym-

tom på exempelvis tuberkulos eller blodsmitta. För att ta bort

eventuella oklarheter kring kostnaden för hälsoundersökning-

en inkluderas även arbetskraftsinvandrade och s.k. ”kärleksin-

vandrade”, där man bedömer att behov föreligger.

Avgifter för självträning och hyror av bassäng

Inför 2019 sker en justering och anpassning av avgifter för själv-

träning i egna lokaler med 150 kr samt en justering med 100

kronor när föreningar utöver patientföreningar hyr bassänger.

Övriga hyreskostnader är oförändrade, enligt tabell ovan.

Biljettpriser KLT

I målsättningen om självfinansieringsgrad har tidigare ingått

samtliga trafikslag (d v s även serviceresor) och har då uppgått

till 50 procent. I Trafikanalys definition av självfinansieringsgra-

den innefattas endast den allmänna kollektivtrafiken. Utfallet

av självfinansieringsgraden för den allmänna kollektivtrafiken i

Kalmar län har legat på 47-48 procent de senaste åren. Målet

om självfinansieringsgrad kvarstår till 50 procent men gäller

för den allmänna kollektivtrafiken. Utvecklingen av självfinan-

sieringsgraden påverkas av hur intäkter från trafiken utvecklas

i jämförelse med kostnaderna för densamma. Viktiga kompo-

nenter för att uppnå den uppställda subventionsgraden är dels

en ökning av antalet resenärer i kollektivtrafiken (målsättning

om 3 %) och dels att taxan följer den generella kostnadsutveck-

lingen i branschen.

Från och med 2019 höjs priset på enkelbiljetter, periodkort

och egenavgifter i färdtjänsten med i genomsnitt 2,5 procent.

Detta innebär en prisjustering för enkelbiljetter och egenavgif-

ten i färdtjänsten med 1 – 2 kr beroende på reslängd. Period-

korten (inkl. färdtjänst) justeras i snitt med 2,5 procent.

Justerad tandvårdstaxa

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket som fastställer de

nationella referenspriserna, har justerat sina priser inför 2019

på ett antal åtgärder där också Folktandvården följer justering-

en vilket innebär en genomsnittlig höjning med 0,3 procent.

Ny kommunal redovisningslag

Riksdagen beslutade den 16 maj 2018 om en ny kommunal

bokförings- och redovisningslag utifrån förslagen i utredning-

en ”En ändamålsenlig kommunal redovisning” (SOU 2016:24).

Lagen träder i kraft den 1 januari 2019 och kvarstår som ramlag,

Avgifter för självträning i egna lokaler

Träningskort 10 ggr för självträning i bassäng 600 kr/kortTräningskort 10 ggr för självträning i träningslokal 500 kr/kort

Hyror för bassäng

Patientföreningar 250 kr/tim

Andra föreningar eller motsvarandeI stor bassäng 800 kr/timI medelstor bassäng 700 kr/tim

Externa hyresgäster vid engångstillfällenI stor bassäng 1 000 kr/timI medelstor bassäng 800 kr/tim

Hyra av gymnastiksal 250 kr/tim


men vissa nya bestämmelser har föreslagits och delar av nuva-

rande normering förs in i lagtexten.

Utredningen föreslog att pensionsförpliktelser skulle re-

dovisas enligt fullfonderingsmodellen, dvs. att samtliga pen-

sionsförpliktelser ska tas upp i balansräkningen som skuld eller

avsättning. I propositionen föreslår regeringen istället att nu-

varande modell för redovisning, den s.k. blandmodellen, kvar-

står i avvaktan på vidare utredning vilket också beslutats i riks-

dagen. Regeringen bedömer att det bör utredas vidare vilka

konsekvenser en ändrad redovisningsmodell får på ekonomin

samt hur en sådan ändring påverkar balanskravet och kravet på

god ekonomisk hushållning.

Enligt den nya lagen ska finansiella instrument som inne-

has för att generera avkastning eller värdestegring värderas

till verkligt värde. Vid övergången kommer skillnaden mellan

bokfört och verkligt värde hanteras som byte av redovisnings-

princip och redovisas direkt mot eget kapital. Löpande föränd-

ringar från införandet kommer sedan att redovisas över resul-

taträkningen vilket kommer att medföra större fluktuationer i

resultatet. Orealiserade vinster och förluster ska undantas vid

beräkningen av årets balanskravsresultat.

Finansiella kostnader och intäkter inklusive pensionsåtagande

Finansiella intäkter avser avkastning på pensionsmedel som

placeras via Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP).

Avkastningen beräknas årligen till fyra procent. Finansiella kost-

nader avser kostnader för värdesäkring av pensioner. Den

finansiella kostnaden består av ränte- och basbeloppsupp-

räkningar. Beräkning av pensionskostnader sker enligt bland-

modellen. Det innebär att pensioner intjänade före 1998 inte

tas upp som en avsättning i balansräkningen utan redovisas

som en ansvarsförbindelse. Pensionskostnaderna består av

dagens intjänande av pensioner, utbetalningar från ansvars-

förbindelsen samt värdesäkring. De kommande åren beräknas

pensionskostnaderna öka vilket beror på att avsättningen för

de anställdas förmånsbestämda tjänstepension växer. Största

bidraget här är från lägre inkomstbasbelopp som ger lägre

inkomsttak och därmed fler och större förmånsbestämda pen-

sioner. Den finansiella kostnaden som tillkommer för värdesäk-

ring av pensioner ökar betydligt.

Pensionsskulden räknas som nuvärdet av alla framtida utbe-

talningar. Riktlinjerna, som styr hur pensionsskulden ska värde-

ras finns beskrivna i RIPS 17.

Antaganden för pris- och löneutveckling

I landstingsprisindex ger Sveriges kommuner och landsting

(SKL) sin bedömning av prisutveckling. Det baseras på ekono-

miska antaganden och justeras i takt med nya bedömningar

av samhällsekonomin. I indexet ingår inga volymförändringar.

I prognosen från april bedömer SKL att läkemedelspriserna

minskar med 0,7 procent de kommande två åren. Ökade kost-

nader för nya läkemedel ingår inte i SKLs prognos.

Landstingsprisindex (LPIK) exklusive läkemedel beräknas till 2,8

procent för 2019, 3,4 procent 2020 och 3,4 procent 2021.

Årlig procentuell förändring 2019 2020 2021

Löner inklusive lönekartläggning 2,9 3,2 3,3

Sociala avgifter 2,6 5,2 3,5

Läkemedel – 0,7 – 0,8 – 0,8

Övriga driftskostnader och intäkter 2,7 2,4 2,4

Landstingsprisindex, exklusive läkemedel 2,8 3,4 3,4

SKL, april 2018

ANTAGANDEN 2019-2021 | %


Löner inklusive lönekartläggning samt övriga driftskostna-

der och intäkter

Region Kalmar län utgår från SKL:s generella bedömning, men

särskild hänsyn tas till lokala förutsättningar där den svaga in-

täktsutvecklingen är en faktor att ta hänsyn till. Indexuppräk-

ning för löner bedöms till 2,4 procent och för övriga kostnader

till 1,7 procent.

Sociala avgifter

Den förmånsbestämda delen i arbetsgivaravgiften beräknas

preliminärt ligga på samma nivå som föregående år, till 46,00

procent för 2019. I december varje år får Regionen via SKL be-

sked om den slutliga arbetsgivaravgiften.

Läkemedel

Årligen görs en analys som ligger till grund för omfördelning

mellan förvaltningarna inom den totala budgetramen för läke-

medel utifrån introduktion av nya läkemedel och beräknade

volym- och kostnadsförändringar.

En särskild pott avsätts för finansiering av nya läkemedel

inom ramen för processen för Ordnat införande av nya läkeme-

del. Bedömningen inför 2019 är att kostnaderna för nya läke-

medel fortsätter att öka med ca 5 procent (35 Mkr) jämfört med

2018 och det gäller i huvudsak inom områdena smittskydd och

cancer.

Regionsjukvård

Region Kalmar län har tillsammans med Region Jönköping och

Region Östergötland en överenskommelse om samverkan och

vård i Sydöstra sjukvårdsregionen och vid Universitetssjukhuset

i Linköping. Avtalsformen bygger på ett gemensamt ansvarsta-

gande för verksamheter som är av regional karaktär.

Avtalskonstruktionen bygger på en fast (65 %) respektive rör-

lig del (35 %) för att säkra långsiktig finansiering samtidigt som

kostnadskompensationen på kort sikt blir rimlig vid förändra-

de volymer. Från och med 2019 tillämpas denna avtalsmodell,

med en fast och en rörlig del, på all såld och köpt vård mellan

dessa tre regioner.

Avstämning sker årligen där hänsyn tas till volym i relation

till kostnad för den senaste treårsperioden. För 2019 beräknas

kostnaden för köpt vård på US i Linköping öka med 23,0 Mkr.

Hälsoval och övrig beställd vård

Ersättningen i Hälsoval och övrig beställd vård räknas upp

enligt landstingsprisindex, LPIK, exklusive läkemedel, med 2,8

procent. Ersättningen för allmäntandvård 3-23 år uppgår till en

fast del på 692 kronor per listad och en rörlig del på 0-1614 kro-

nor per listad med möjlighet till extra ersättning enligt särskilda

bestämmelser. Det utgår särskild ersättning till Folktandvården

för specifika uppdrag gällande; behandlingsansvar för barn

0–2 år, sistahandsansvar för barn, ungdomar och unga vuxna

3–23 år, kollektiva preventiva insatser, samt utbildningsinsatser

för privata vårdgivare.

Index kulturverksamhet och organisationsstöd

Bidrag till kulturverksamhet och organisationsstöd räknas upp

med 2,8 procent.

Index för trafik

Nettobudgetramen för beställningstrafik, buss och tågtrafik

uppräknas med 2,5 procent.

Avskrivningar och internränta

Internräntan, som följer rekommendationen från SKL, beräknas

till 1,50 procent. Internräntan används för beräkning av kapi-

taltjänstkostnader och påverkar bl.a. den interna hyresprissätt-

ningen. Vid beräkningen av avskrivningar har hänsyn tagits till

beräknade investeringar, fastställd investeringsplan samt mo-

dellen för komponentavskrivning.

Uppdrag och överenskommelser

Överenskommelse om finansiering inför regionbildning 2019

Behov av finansiering av den del som kommer att ingå Region

Kalmar län har beslutats i särskild överenskommelse. Främst

kommer verksamheten ingå i den nya Regionala utvecklings-

förvaltningen, men även andra delar av Region Kalmar län

kommer att innefattas.

Finansieringen från kommunerna kommer fortsättningsvis

ske via årliga bidrag som baserar sig på nuvarande medlems-

avgift till Regionförbundet i Kalmar län, med avdrag för den

del som finansierar det kommande kommunförbundet. Bidra-

get ska ses som en del i grundfinansieringen av verksamheten

och är ovillkorat. Den årliga uppräkningen av bidraget sker på

samma sätt som uppräkningen av medlemsavgiften i Region-

förbundet räknats upp. Uppräkningen baserar sig därmed på

utvecklingen av respektive kommuns skatteintäkt och statsbi-

drag enligt gällande bidrags- och utjämningssystem.

Fördelning av det egna kapitalet vid avvecklingen stipuleras

i förbundsordningen och omställningsbidraget delges Region

Kalmar län som ett engångsbelopp uppgående till samma

belopp som regleras till respektive kommun vid avvecklingen

av Regionförbundet i Kalmar län. Det egna kapitalet uppgick

vid utgången av 2017 till totalt ca 28 Mkr, men kommer att på-

verkas av resultatet för 2018. Kommunernas andel av det egna

kapitalet uppgår till drygt 65 %, eller drygt 18 Mkr vid utgången


av 2017. Därmed möjliggörs en omställningsperiod om 2-3 år

för Region Kalmar län att anpassa verksamheten.

Denna överenskommelse gäller mellan 2019-01-01 – 2024-

12-31 och parterna har en gemensam ambition att överens-

kommelsen därefter förlängs med samma avtalslängd.

Ramen för den regionala utvecklingsnämnden exklusive

kultur och bildning baseras på landstingets tidigare avgifter

och bidrag samt nivån på kommunernas bidrag till regional ut-

veckling. Det återstår i dagsläget ett arbete att säkerställa den

slutliga ramen för den regionala utvecklingsnämnden, varför

omställningsbidragets storlek justeras årligen under omställ-

ningsperioden.

Folktandvårdens uppdrag

Uppdraget för Folktandvården framgår i den årliga överens-

kommelsen som även ligger till grund för den ersättning som

Folktandvården erhåller för sitt uppdrag.

Tandvård ska erbjudas samtliga som är bosatta i länet och

målet är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för

hela befolkningen. Kvalitén i verksamheten ska systematiskt

och fortlöpande utvecklas och följas upp.

Folktandvården skall svara för avgiftsfri barn- och ungdom-

standvård enligt LOV avseende specialisttandvård, uppsökan-

de verksamhet och nödvändig tandvård till vissa grupper, tand-

vård som ett led i kortvarig sjukdomsbehandling, tandvård för

asylsökande samt övrig tandvård för vuxna i den omfattning

som bedöms lämplig. Folktandvården skall även tillgodose be-

hovet av akuttandvård till dem som vistas i länet.

Vårdval inom primärvård

Inom primärvård finns två beslutade vårdval, Hälsoval och vård-

val psykisk hälsa. En av grundprinciperna i vårdval är att ersätt-

ningen till vårdenheterna följer patientens val.

Hälsovalsuppdraget innebär att vårdenheterna ansvarar för

att grundläggande hälso- och sjukvård inom området allmän-

medicin för alla åldersgrupper kan ske på vårdenheten. Vård-

val psykisk hälsa innebär att leverantören svarar för behandling

inom området psykisk hälsa. Målgrupp för detta uppdrag är

patienter som är 18 år eller äldre och som har behov av primär-

vårdens insatser inom området.

Vårdvalens uppdrag beslutas årligen av regionstyrelsen och

ligger till grund för den ersättning som utbetalas till vårdgivar-

en/leverantören.

Uppdragen ska främja en personcentrerad vård genom en

välfungerande samverkan mellan de olika aktörerna som kan

vara inblandade i en patients behandling. Ersättningsmodellen

stödjer detta med hjälp av prestationsbaserade besöksersätt-

ningar för de besök som kräver en större tidsåtgång, till exem-

pel hembesök, vårdplanering mm. Primärvården har en utma-

ning när det gäller vård i glesbygd och ersättningsmodellerna

ska i möjligaste mån främja en jämlik vård över länet.

Vårdenheten/leverantören ska ge planerad och oplanerad

vård i form av utredning, diagnostik, behandling, omvårdnad,

rådgivning och uppföljning. Uppdraget innebär också att en-

heterna ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.

Ersättningsmodellen räknas upp årligen genom landstings-

prisindex (LPIK) och uppräkningen kan riktas mot olika delar

i ersättningsmodellen beroende på vilka satsningar/priorite-

ringar som beslutas.

Uppdragen följs upp genom en löpande uppföljning enligt

en modell som är baserad på SKLs så kallade basuppföljning

för primärvården. Utöver detta sker en årlig fördjupad uppfölj-

ning där samtliga vårdenheter revideras. Revisonen är baserad

på ett analysunderlag och utförs i dialog med respektive enhet.

Ett syfte är att ge vårdenheterna/leverantörerna stöd i sitt kva-

litet- och förbättringsarbete.

Vårdval inom tandvård

Inom tandvård finns ett beslutat vårdval kallat Vårdval Tandvård

i Kalmar Län. En av grundprinciperna i vårdval är att ersättning-

en till vårdenheterna följer patientens val.

Vårdvalet innebär att vårdenheterna ansvarar för att erbjuda

länets barn, ungdomar och unga vuxna, 3-23 år en regelbun-

den fullständig tandvård. Vårdvalets uppdrag beslutas årligen

av regionstyrelsen och ligger till grund för den ersättning som

utbetalas till vårdgivaren/leverantören.

Uppdraget ska främja en personcentrerad vård genom en

välfungerande samverkan mellan de olika aktörerna som kan

vara inblandade i en patients behandling. Ersättningsmodellen

stödjer detta med hjälp av en differentierad ersättningsmodell

som styr ersättningen så att kliniker med ett mer krävande pa-

tienter får extra stöttning.

Vården ska vara lika för alla, av god kvalitet och lägga särskild

vikt vid förebyggande insatser. All behandling ska syfta till att

avbryta pågående sjukdom och förhindra att ny sjukdom upp-

kommer. Uppdraget innebär också att enheterna ska arbeta

hälsofrämjande.

Ersättningsmodellen räknas upp årligen genom landstings-

prisindex (LPIK) och uppräkningen kan riktas mot olika delar

i ersättningsmodellen beroende på vilka satsningar/priorite-

ringar som beslutas.

Uppdragen följs upp genom en löpande uppföljning och en

årlig fördjupad uppföljning där samtliga vårdenheter revideras.

Revisonen är baserad på ett analysunderlag och utförs i dialog

med respektive enhet. Ett syfte är att ge vårdenheterna/leve-

rantörerna stöd i sitt kvalitet- och förbättringsarbete.


Regional kulturverksamhet och organisationsstöd

Under 2018 har kulturnämnden lämnat bidrag till regional

kulturverksamhet med motsvarande 77,4 Mkr. Av detta utgör

landstingsbidrag 46,0 Mkr och resterande 31,4 Mkr utgörs av

ett statligt bidrag till regional kulturverksamhet.

I kulturnämndens ansvarsområde ingår även bidrag till stu-

dieförbund, Smålands Idrottsförbund och SISU samt regionala

ungdomsorganisationer som motsvarade 16,8 mkr för 2018.

Inför 2019 sker en uppräkning av bidragen för kultur och organi-

sationsstöd med landstingsprisindex, LPIK exklusive läkemedel.

ALMI Företagspartner Kalmar län AB

Regionen finansierar ALMI Företagspartner Kalmar län AB till

49 % motsvarande 5,6 Mkr. ALMI:s verksamhetsidé är att ver-

ka för ett dynamiskt näringsliv genom att stimulera och stödja

företag och företagare så att de satsar på tillväxt. Tillsammans

med länets kommuner bedriver ALMI olika projekt för bl.a. af-

färsutveckling, innovationer och generationsskiftesfrågor.

Medlemsavgift Samordningsförbundet

Samordningsförbundet i Kalmar län bildades 2005. Förbundet

som är ett kommunalförbund där medlemmar är Försäkrings-

kassan, Arbetsförmedlingen, Region Kalmar län samt länets 12

kommuner. Samordningsförbundets uppdrag består i finansiell

samordning inom rehabiliteringsområdet, för att om möjligt

implementeras i egen organisation, dvs. skapa förutsättningar

så att samhällets resurser används på ett bättre sätt och till stör-

re nytta för den enskilde invånaren i Kalmar län.

Samordningsförbundets intäkter styrs av Försäkringskassans

tilldelning av statens medel till förbundet. Försäkringskassan

svarar för halva kostnaden, Region Kalmar län för en fjärdedel

och kommunerna tillsammans för en fjärdedel. Avgiften för Re-

gion Kalmar län uppgår för 2019 till 4,1 Mkr, en ökning med 0,1

Mkr i jämförelse med föregående år n


Resultatbudget 2019-2021 Resultatbudgeten (bilaga 1) visar nettokostnaderna för samtliga verksamheter och

hur dessa finansieras genom skatteintäkter och finansnetto. Summan av dessa pos-

ter utgör årets resultat för respektive år under planperioden. Budgeterat resultat

för 2019-2021 uppgår till 122,2 Mkr, 101,6 Mkr och 41,1 Mkr vilket innebär att det

finansiella målet om 2 procent inte nås för planperioden.

Resultatbudget i Mkr 2019 2020 2021

Ramar styrelse och nämnder -5 642,0 -5 649,6 -5 654,8

Ram regionsjukvård, läkemedel samt indexuppräkning, finansiell resurs mm -1 685,5 -1 907,8 -2 155,2

-7 327,5 -7 557,4 -7 810,0

Pensioner -218,0 -227,0 -237,0

Patientförsäkringar -33,0 -40,0 -40,0

Avskrivningar -310,0 -310,0 -307,0

Riktade statsbidrag 180,2 164,5 161,6

Verksamhetens nettokostnader -7 708,3 -7 969,9 -8 232,4

Finansiering

Skatter, utjämning och generella statsbidrag 7 849,0 8 090,0 8 337,0

Finansiella intäkter 67,5 67,5 67,5

Finansiella kostnader -86,0 -86,0 -131,0

Summa finansiering 7 830,5 8 071,5 8 273,5

Budgeterat resultat 122,2 101,6 41,1

Avvikelse från det finansiella målet -34,7 -60,4 -125,9

Procent 1,6% 1,3% 0,5%

RESULTATBUDGET | MKR


Resultatbudget 2019-2021

Driftramar Regionstyrelsen och nämndernas ramar för 2019 (bilaga 2) uppgår till 5 642,0 Mkr

exklusive köpt vård, läkemedel, avskrivningar och indexuppräkningar mm som för-

delas separat. Nedan redovisas budgetramar per styrelse och nämnder. Driftramar-

na per styrelse och nämnder är i fastvärde 2018 d.v.s. exklusive indexuppräkningar,

samt ramen för köpt vård och läkemedel.

2019 2020 2021

Budget Plan Plan

Regionstyrelsen

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen -2 664,8 -2 664,8 -2 664,8

Primärvårdsförvaltningen, exklusive Hälsoval -131,3 -131,3 -131,3

Psykiatriförvaltningen -401,8 -402,8 -402,8

Folktandvården -101,2 -102,2 -102,2

IT-förvaltningen -230,0 -230,0 -230,0

Regionservice -405,7 -405,7 -405,7

Regionrevisionen -4,5 -4,5 -4,5

Centralt administrerad verksamhet

Förtroendevalda -36,3 -36,3 -36,3

Regiondirektörens stab -178,6 -178,6 -178,6

Beställd vård -661,3 -661,3 -661,3

Övrig centraladministrerad verksamhet -113,7 -119,1 -124,3

Summa Regionstyrelsen -4 929,1 -4 936,5 -4 941,7

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsförvaltningen -131,5 -131,5 -131,5

varav bildning -37,3 -37,3 -37,3

varav kultur -67,4 -67,4 -67,4

Summa Regionala utvecklingsnämnden -131,5 -131,5 -131,5

Kollektivtrafiknämnden

Trafikförvaltningen -581,5 -581,7 -581,7

Total -5 642,0 -5 649,6 -5 654,8

Ram köpt vård, läkemedel samt indexuppräkning

Ram köpt vård -545,7 -545,7 -545,7

Ram läkemedel -881,7 -881,7 -881,7

Pris- och löneuppräkning, finansiell resurs mm -258,1 -480,4 -727,9

-7 327,5 -7 557,4 -7 810,0

DRIFTRAMAR PER FÖRVALTNING OCH NÄMNDER | MKR

* i övrig centraladministrerad verksamhet ingår bl.a. allmäntandvård för barn och unga, nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade, privata specialister samt centrala anslag för kompetens-utveckling och personliga tjänster.

I Budget och flerårsplan beslutas om mål, mått och aktiviteter för den kommande planperioden. Ett mål är god ekonomisk hushållning som bland annat innebär en ekonomi i balans dvs. utfall inom beslutade ekonomiska ramar. Det innebär att nämnder och förvaltningar i sina verksamhetsplaner ska beskriva åtgärder för att uppfylla målet. Verksamhetsplanerna redovisas i regionstyrelse och nämnder. Uppföljning sker i verksamhetsdialoger, månadsrapporter och verk-samhetsberättelser, som ligger till grund för uppföljning i delårsrap-porter och i samband med årsredovisning.


Verksamhets- och budgetramförändringar, tidigare beslut

Tidigare beslut som påverkar verksamhet och budgetramar för

planperioden avser � Förstärkt palliativ vård på Västerviks sjukhus som ett kom-

plement till hemsjukvården 2,5 Mkr � Nationellt beslut om fri tandvård för barn och unga t.o.m.

det år då de fyller 21 år från 2017, t.o.m. det år de fyller 22 år från 2018 och slutligen t.o.m. det år då de fyller 23 år från 2019. Kostnadsökningar för införande av fri tandvård för barn och unga 23 år, 3,4 Mkr

� I samband med att Byteaterns lokaler byggs ut utökas regionens verksamhetsbidrag. Utöver tidigare beslut om utökning från 2016 om 1 Mkr, sker en utökning med ytter-ligare 2 Mkr från 2018 och från 2019 med ytterligare 2 Mkr vilket innebär en utökning med 5 Mkr från och med 2019

� I planen beräknas intäkter från statsbidrag till bl.a. kvin-nosjukvård, förstärkning av primärvårdens insatser för kvinnors hälsa, psykisk hälsa för barn och unga samt vux-na. Inom ramen för överenskommelserna mellan SKL och regeringen kommer handlingsplaner med aktiviteter och riktade insatser tas fram.

Verksamhets- och budgetramförändringar i

Regionplan 2019-2021 � En nationell satsning inom cancervården med standar-

diserade vårdförlopp (SVF) och med ekonomiska incita-ment har stimulerat landstingen att delta. Satsningen har pågått mellan 2015- 2018 och arbetssätten är nu inarbe-tade i ordinarie verksamhet. För att behålla uppnådda re-sultat och fortsätta utveckla arbetssätt med SVF för can-cer avsätts 6,7 Mkr från 2019.

� För att möjliggöra ytterligare hembesök och öka pri-märvårdens möjlighet att vara ett stöd för kommunernas sjuksköterskor liksom för ambulansens personal, avsätts 8 mkr till ett utökat jouruppdrag. Syftet är att höja tillgäng-ligheten och öka tryggheten för de mest sjuka. Pengarna kommer även att finansiera extra resurser på jouren för att möjliggöra ett ökat nationellt samarbete inom 1177 vilket i sin tur kommer att öka tillgängligheten till 1177.

� För att stärka primärvårdens roll som ett nav i samverkan med specialistvård på och utanför sjukhusen, med kom-munal hälso- och sjukvård samt dess omsorg, avsätts 15 mkr till hälsovalsuppdraget. Dessa medel ska även möj-liggöra för de mest sjuka att få en fast läkarkontakt och en fast vårdkontakt. Handledning av läkarstudenter kommer

även att finansieras via dessa medel. Utökningen ska även finansiera anpassningen till, de i skrivande stund, planera-de förändringar som kunskapsstödet innebär.

� En satsning görs för den fortsatta digitaliseringen. Med-arbetarna ska ha en digital arbetsmiljö som stödjer dem i att utföra sina arbetsuppgifter effektivt genom exempel-vis stöd för mobilt arbetssätt i vårdens alla processer, be-slutsstöd som är integrerat i vårdprocessen och automa-tisering av rutinuppgifter. Digitaliseringen gör det möjligt med ett förändrat fokus från vård på sjukhus till att under-lätta för invånarna att själva kunna ta ansvar för och en-gagera sig i sin hälsa. Nya digitala lösningar ska utvecklas för att tillgodose särskilt äldres behov av avancerad vård i hemmet. För invånarna i Region Kalmar län ska de digitala tjänsterna vara ett naturligt val i kontakt med Regionen. För satsningen avsätts 7,5 Mkr 2019.

� I de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ång-est har Socialstyrelsen tagit med metoden repetitiv trans-kraniell magnetstimulering (rTMS), Förutsättningar för ett införande av behandlingsmetoden har utretts och ambi-tionen är att lägga till rTMS till psykiatrins behandlingsut-bud med 1 Mkr 2019, 2 Mkr 2020 och 3 Mkr från 2021.

� För att korta väntetiderna till rådgivande samtal 1177 un-der kvällar och helger avsätts 1,0 Mkr från 2019.

� Enligt fastställd modell för vårdvalet för tandvård avseen-de barn, ungdomar och unga vuxna, 3-23 år, avsätts 1,7 Mkr från 2019.

� Inom området kompetensförsörjning och rekrytering fort-sätter tidigare beslutade satsningar inom ramen för Region Kalmar läns fokusarbete ”En av Sveriges bästa arbets-platser”. Ett flertal aktiviteter pågår för att ytterligare öka attraktiviteten och skapa goda förutsättningar för den framtida personal- och kompetensförsörjningen. Exem-pelvis erbjudande om heltid, översyn av arbetstider, ut-bildningsanställningar, introduktionsår för sjuksköterskor, utökningar av AT, ST- och PTP-tjänster samt särskilda sats-ningar på chef- och ledarskapet.

� Under planperioden avsätts anslag för en utökning med ytterligare sex AT-tjänster, 0,6 Mkr 2019, 3,7 Mkr 2020 och från och med 2021 6,6 Mkr. Kombinationstjänster med in-riktning på kvalitet/forskning ska inrättas för att bidra till vårdnära forskning och öka akademiseringen i våra verk-samheter med 0,4 Mkr 2019, 0,7 Mkr 2020 och med 1 Mkr från 2021. För uppdragsutbildningar för specialisttandlä-kare avsätt 1 Mkr 2019 och 2 Mkr från 2020.

Verksamhets- och ramförändringar 2019-2021


Verksamhets- och ramförändringar 2019-2021

� Friskvårdsbidraget höjs med 200 kronor till en beräknad kostnad med 0,5 Mkr från och med 2019.

� Verksamheternas budget för telefoni justeras med 4 Mkr � För licensavtal (Microsoft), underhålls- och utvecklingsav-

tal (Cambio), säkerhetslösningar mm avsätts 9,7 Mkr � Strategi för klimatkompensation för flygresor där beräk-

nad kostnad för 2019 års åtgärder uppgår till 1,7 Mkr � Ny politisk organisation i Region Kalmar län med 0,9 Mkr

från 2019

� Seniorkortet permanentas och från och med 1 januari kommer satsningen utökas till att även innefatta invånare med sjukersättning, beräknad kostnad 2,7 Mkr från 2019.

� Anpassningar till Sydtaxan med 0,2 Mkr 2019 och 0,4 Mkr

från 2020 n


Kassaflödesanalys (bilaga 3)

Kassaflödesanalysen visar hur likviditeten förändras under plan-

perioden. Här redovisas in- och utbetalningar till skillnad från

resultatbudgeten där intäkter och kostnader redovisas. De lik-

vida medlen beräknas minska under planperioden, vilket beror

på ökade investeringsnivåer.

Balansbudget (bilaga 4)

Balansbudgeten visar regionens förväntade tillgångar, eget ka-

pital, avsättningar och skulder respektive år.

Anläggningstillgångarna består av aktier, långfristiga fordring-

ar, inventarier och fastigheter. Förändringen under perioden

orsakas av nya investeringar samt beräknade avskrivningar.

Omsättningstillgångarna består av förråd, kortfristiga fordring-

ar, placerade pensionsmedel och likvida medel. Förutom för-

ändringen av likvida medel påverkas omsättningstillgångarna

av avkastningen på pensionsmedel samt förändringar i skatte-

fordringar på staten.

Förändringen av eget kapital motsvarar budgeterat resultat

respektive år.

Avsättningen för pensioner ökar årligen till största delen bero-

ende på värdesäkring och nyintjänad förmånsbestämd ålder-

spension.

Långfristiga skulder avser erhållna investeringsbidrag som för-

delas linjärt i likhet med avskrivningstiden på aktuella objekt.

Kortfristiga skulder består bland annat av leverantörsskulder,

semesterlöneskuld samt skuld till personal för outtagen kom-

pensationsledighet och för den avgiftsbestämda delen i pen-

sionsavtalet. Förändringarna under planperioden beror på be-

räknade nivåer för den avgiftsbestämda delen.

Fastigheter (bilga 5A)

Region Kalmar län planerar och genomför omfattande inves-

teringar vad gäller både ny- och ombyggnationer. Det avser

bland annat lokaler för specialistpsykiatri i Kalmar, Oskarshamn

och Västervik, neonatalverksamheten vid Länssjukhuset i Kal-

mar och Västerviks sjukhus, gemensamma landstingslokaler i

Emmaboda samt energi- och teknikinvesteringar enligt fast-

ställda planer. Det är väsentligt hur vårdens lokaler utformas

för att få lokaler som bidrar till vårdens effektivitet. Ur ett pa-

tientperspektiv ska vårdens lokaler utformas utifrån evidensba-

serade studier och forskningsresultat med bl.a. en-patientrum,

familjefokuserad omvårdnad samt möjliggör för personalen

att vara närmare patienten. Ur ett medarbetarperspektiv ska

miljöerna vara stödjande och funktionella utifrån såväl multidis-

ciplinära som vårdprofessionella arbetssätt. En högre grad av

integration mellan vårdforskning och utbildning ställer krav på

olika typer av mötesplatser, vilket gagnar utveckling av nya sam-

arbetsformer. Byggnaderna planeras och byggs utifrån ett håll-

barhetsperspektiv, det vill säga de måste vara flexibla och för-

ändringsbara för att kunna möta framtida okända krav. Det ska

finnas möjlighet att använda byggnaden för olika funktioner ut-

ifrån byggnadens fysiska förutsättningar, möjlighet att förändra

lokalen samt att kunna expandera och minska utifrån verksam-

hetens behov. Den stora volym av lokalförändringsbehov som

framförs, tillsammans med de objekt som är i planerings- och

byggskede, kräver kvalificerade resurser i en omfattning som

är problematisk att såväl rekrytera som att köpa i en bristyrkes-

bransch. Region Kalmar läns byggnader och verksamheter stäl-

ler större krav på kompetens än vad som är standard för andra

fastighetsägare i regionen.

Kassaflödesanalys och balansbudget

Investeringar


Kassaflödesanalys och balansbudget

Investeringar

Fastigheter

Samtliga kalkyler anges i 2018 års prisnivå.

Investeringsutgifter för byggnationer för de kommande tre

åren uppgår till 2 Mdkr inklusive konstnärlig utsmyckning och

verksamhetsutrustning.Samtliga behovsanalyser och förstudier

genomför Regionservice i samarbete med berörda förvaltningar.

Länsövergripande specialistpsykiatri

Byggnation av lokaler för en samlad och samordnad specialist-

psykiatri vid Länssjukhuset i Kalmar beräknas vara klar år 2021.

Den totala investeringsramen uppgår till 937,8 Mkr.

Byggnation av lokaler för en samlad och samordnad speci-

alistpsykiatri vid Oskarshamns sjukhus beräknas vara klar 2019.

Den totala investeringsramen uppgår till 193,5 Mkr.

Programarbete avseende lokaler för en samlad och samord-

nad specialistpsykiatri vid Västerviks sjukhus pågår. Underlag

för genomförandebeslut som inkluderar en reviderad investe-

ringsram och tidplan beräknas vara klart första halvåret 2019.

Under tiden fram till att de nya lokalerna kan tas i bruk kom-

mer nödvändiga underhållsåtgärder genomföras av befintliga

lokaler. Lokaloptimering av rättspsykiatrins befintliga lokaler

pågår i syfte att tillskapa två platser.

Neonatalverksamhet

Efter genomförd förstudie avseende lokaler för neonatalverk-

samheten vid Länssjukhuset i Kalmar kommer programarbete

att påbörjas våren 2019 och underlag för genomförandebeslut

beräknas vara klart under hösten 2019. Investeringsram enligt

förstudien uppgår till 105,6 Mkr.

Efter genomförd förstudie avseende lokaler för neonatalv-

erksamheten vid Västerviks sjukhus kommer programarbete att

genomföras under våren 2019 och underlag för genomföran-

debeslut beräknas vara klart i april 2018. Investeringsram enligt

förstudien uppgår till 41,9 Mkr.

Klinisk kemi och transfusionsmedicin, Oskarshamns sjukhus

Efter genomförd behovsanalys och förstudie har underlag för

inriktningsbeslut tagits fram avseende ombyggnad av lokaler

för klinisk kemi och transfusionsmedicin för att säkerställa att

verksamheten kan bedrivas på ett medicinsk säkert sätt och

med god arbetsmiljö. Kostnadsberäkning uppgår enligt för-

studien till 21 Mkr.

Folktandvården Lindsdal


inriktningsbeslut tagits fram avseende tillskapande av fler be-

handlingsrum och utökade personalutrymmen för att kunna

möta befolkningens efterfrågan av tandvård samt förbättra

arbetsmiljön. Kostnadsberäkning uppgår enligt förstudien till

1,5 Mkr.

Stora Trädgårdsgatans hälsocentral, Västervik


inriktningsbeslut tagits fram avseende ombyggnad av hälso-

centralens lokaler för att åtgärda de mest akuta problemen

med trångboddhet och förbättra och optimera inneklimatet i

hela byggnaden. Kostnadsberäkning uppgår enligt förstudien

till 9,5 Mkr.

Cykelparkering vid sjukhusen i Kalmar, Västervik och Oskars-

hamn


inriktningsbeslut tagits fram avseende ny- och ombyggnad för

cykelparkering vid länets tre sjukhus. Med framtaget förslag

tillgodoses säkrare och fler cykelplatser för både regionens an-

ställda och patienter/besökare till sjukhusen och understödjer

en hälsofrämjande aktivitet samt främjar en långsiktigt hållbar

stadsmiljö. Kostnadsberäkning uppgår enligt förstudien till 6,5

Mkr.

Administrativa lokaler, Strömgatan 13, Kalmar

Landstinget förvärvade fastigheten Lärlingen 6 den 1 februari

2018. I förvärvet ingick en ombyggnad av fastigheten. Under

hösten 2017 genomfördes programarbete avseende ombygg-

nation enligt konceptet Flexkontor. Ombyggnaden påbörja-

des 2018 och kommer att pågå tom 2019. Regionens del av

ombyggnaden är kostnadsberäknad till 11,6 Mkr.

Tekniska reinvesteringar

Sjukhusbyggnader innehåller verksamheter med snabb ut-

veckling, både medicinskt och tekniskt. Det innebär att lokaler

och teknisk försörjning måste uppgraderas ofta och utformas

med generalitet och flexibilitet, allt för att säkerställa hög till-

gänglighet, ökad redundans samt en optimerad ekonomisk

driftkostnad sett ur livscykel- och hållbarhetsperspektiv. En väl

fungerande teknisk infrastruktur är en förutsättning för att

kunna bedriva en säker och effektiv vård.


Genom kontinuerlig reinvestering inom varje planperiod kan

vårdens försörjningsbehov säkras samtidigt som rekommenda-

tioner enligt MSB (myndigheten för samhällsskydd och bered-

skap) uppnås på ett önskvärt sätt. Den totala investeringsra-

men uppgår till 254,4 Mkr.

Nuvarande vägledning om robusta sjukhus är från 2008 och

uppdatering och revidering pågår för att motsvara dagens och

morgondagens behov (Socialstyrelsen, Sveriges kommuner

och landsting samt MSB).

Förändrade standarder för att uppnå robusthet enligt nya

riktlinjer måste framgent beaktas, såväl gällande kravställning

vid byggnation som vid förvaltning.

Energiplan

Energiplanen beskriver regionens plan för att uppfylla lagkrav

på energieffektiviseringar enligt EU:s direktiv. Genomförande

av energieffektiviserande åtgärder pågår och kommer fortsätta

under planperioden 2019-2021. Den totala investeringsramen

uppgår till 106,5 Mkr.

Lokaler för ambulansstationer i länet

Ett antal av länets ambulansstationer har inte ändamålsenliga

lokaler. Ombyggnation av ambulansstationerna i Torsås och

Hultsfred pågår. Under planperioden kommer en förstudie

genomföras för alternativ till befintlig ambulansstation i Vir-

serum samt kommer processen fortsätta avseende ambulans-

stationerna i Oskarshamn, Emmaboda, Nybro, Borgholm och

Högsby för att tillskapa ändamålsenliga och långsiktigt hållba-

ra lokaler.

Externa lokaler, primärvård, familjecentraler och folktandvård

Om- och tillbyggnad för hälsocentralen Berga Centrum i Kal-

mar pågår.

Förstudie pågår avseende nybyggnation av hälsocentraler i

Högsby, Mönsterås och Gamleby.

Detaljplanearbete pågår med målsättning att skapa byggrätt

för nybyggnation av hälsocentral i Norrlidens centrum.

Ombyggnation pågår avseende familjecentraler i Torsås, Hög-

sby och Mönsterås och samtal pågår med Vimmerby kommun.

En förstudie pågår för ny lokal för familjecentralen i Norrliden

i Kalmar.

Behovsanalyser och förstudier

Sjukhusens lokalstrategiska planer har ett tidsperspektiv om ca

30-40 år och är en sammanställning av aktuella verksamheters

uppskattade framtida behov med logistiska krav samt befintli-

ga byggnaders möjligheter att tillgodose responderande lo-

kalbehov. Det samlade greppet över behov och disponering

av tomt och byggnader visar hur planering och genomförande

av ny-, om- och tillbyggnader kan ske på ett systematiskt sätt

inom respektive fastighet.

Nedan redovisas ett antal objekt enligt sjukhusens lokalstra-

tegiska planer, med hög prioritet där fortsatt process kommer

pågå under planperioden. � Om- till- nybyggnation för radiologen, Länssjukhuset i

Kalmar � Tillbyggnad för ny accelerator, Länssjukhuset i Kalmar � Nybyggnad av landstingsgemensamt arkiv, Länssjukhu-

set i Kalmar � Om- tillbyggnad av centralförråd inklusive lokaler för ste-

rilt gods, Länssjukhuset i Kalmar � Rivning av hus 08, Länssjukhuset i Kalmar � Ombyggnation för behandlingsenhet, Västerviks sjukhus � Plan för lokalbehovet inom Oskarshamns sjukhus � Utökning av MR-kapacitet i länet

Konstnärlig utsmyckning

Vid nybyggnation eller större ombyggnationer av egna eller

hyrda lokaler har Regionen ansvar för att lokalerna utsmyckas.

För egenägda lokaler reserveras 1 % av byggkostnaden för

konstnärlig utsmyckning, vilket ska finnas med i beslutsunder-

laget. Vid förhyrning eller större ombyggnation av förhyrda lo-

kaler anslås medel efter särskilt beslut och ingår i beslutsunder-

laget. Investeringsramen för konstnärlig utsmyckning uppgår

till totalt 23,9 Mkr.

Utredningar/uppdrag

Behandlingsbad Kalmar och Västervik

Landstingsstyrelsen beslutade den 6 december 2017 att lands-

tinget, i samverkan med Kalmar kommun, ska utreda möjlighe-

terna för en ny rehabiliteringsbassäng i samband med nybygg-

nation av ny simhall i Kalmar. Dialog med kommunen pågår.

Motsvarande dialog pågår med Västerviks kommun avseende

möjlighet till samverkan i en gemensam simhall.

Fysisk tillgänglighet

Gällande regler för tillgänglighet grundar sig i FN:s konven-

tion om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Det som enligt lag ska gälla i Sverige för fysisk tillgänglighet i

lokaler och utemiljö föreskrivs i Plan- och bygglagen och i Plan-

och byggförordningen (Boverkets byggregler, föreskrifter och





Respektive års resultat ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning.

Investeringar ska finansieras med egna medel (självfinansiering)

2 %

100 %

allmänna råd). Dessutom ingår tillgänglighet i diskriminerings-

grunderna enligt Diskrimineringslagen från och med 2015.

Slutligen ställer även Arbetsmiljölagen vissa krav på tillgänglig-

het i arbetsmiljöer.

Region Kalmar län var tidiga med att göra inventering och

vidta åtgärder enligt Lagen om enkelt avhjälpta hinder. En del

brister kvarstår eftersom kraven höjts och förändring skett i be-

dömning av vilka åtgärder som anses som ”rimliga och enkelt

avhjälpta”. Under planperioden kommer en inventering att

genomföras för att identifiera brister. En åtgärdsplan kommer

att tas fram för att åtgärda identifierade brister för att skapa en

god tillgänglighet för våra medborgare och för anställda med

olika funktionsnedsättningar.

Inventarier (bilaga 5 B)

Investeringsutgifter för inventarier uppgår till 475 Mkr under pl-

anperioden. I budgeten ingår årliga anslag för återinvestering

när det gäller röntgen- och laboratorieutrustning, ambulanser,

övrig medicinteknisk utrustning, tekniska hjälpmedel, IT-utrust-

ning samt förvaltningarnas anslag för ospecificerade inventa-

rier och utrustning.

För större investeringar vad gäller röntgen- och laboratorieut-

rustning tar hälso- och sjukvården fram långsiktiga planer för

åter- och nyinvestering. I anslaget för laboratorieplan 2019

finns upptaget 9 Mkr för ny gammakamera och för ny automa-

tionsbana 2020 motsvarande 22 Mkr.

För Centraltvätteriet planeras investeringar i nya maskiner un-

der 2019 och 2020 motsvarande 2,3 Mkr. På centralförrådet

planeras investeringar avseende lagerautomater och övervak-

ningssystem 2019-2020.

Beslut om tilläggsavtal till underhållsavtal för vårdinformations-

systemet COSMIC

Sedan hösten 2017 har diskussioner förts inom kundgrupp

COSMIC (8 landsting/regioner och Capio St Göran) om en ge-

mensam utvecklingsplan 2019-2023. Utvecklingen kommer att

ske inom fyra fokusområden, patientens väg, vårdens stöd, ge-

mensam verksamhetsutveckling och plattform för innovation.

Investeringen beräknas för kundgrupp COSMIC till 500 Mkr

2019-2023. För Region Kalmar län innebär det en investering

på 50 Mkr under samma period n Bilagor

Bilagor


2019 2020 2021

Budget Plan Plan

Regionstyrelsen

Hälso och sjukvårdsförvaltningen -2 664,8 -2 664,8 -2 664,8

Primärvårdsförvaltningen -131,3 -131,3 -131,3

Psykiatriförvaltningen -401,8 -402,8 -402,8

Folktandvården -101,2 -102,2 -102,2

IT-förvaltningen -230,0 -230,0 -230,0

Regionservice -405,7 -405,7 -405,7

Regionrevisionen -4,5 -4,5 -4,5

Centralt adm verksamhet

Regiondirektörens stab -178,6 -178,6 -178,6

Förtroendevalda -36,3 -36,3 -36,3

Beställd vård -661,3 -661,3 -661,3

Övrig centraladministrerad verksamhet -113,7 -119,1 -124,3

Summa -4 929,1 -4 936,5 -4 941,7

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsförvaltningen -131,5 -131,5 -131,5

varav bildning -37,3 -37,3 -37,3

varav kultur -67,4 -67,4 -67,4

Summa -131,5 -131,5 -131,5

Kollektivtrafiknämnden

Trafikförvaltningen -581,5 -581,7 -581,7

Summa -5 642,0 -5 649,6 -5 654,8

Köpt vård -545,7 -545,7 -545,7

Läkemedel -881,7 -881,7 -881,7

Lön, pris och indexuppräkningar mm -248,3 -471,4 -718,2

Finansiell resurs -9,8 -9,0 -9,7

Summa -7 327,5 -7 557,4 -7 810,0

Riktade statsbidrag 180,2 164,5 161,6

Pensionsutbetalningar -218,0 -227,0 -237,0

Patientförsäkring -33,0 -40,0 -40,0

Avskrivningar -310,0 -310,0 -307,0

Verksamhetens nettokostnader -7 708,3 -7 969,9 -8 232,4

Skatteintäkter och finansnetto

Skatteintäkter 5 778,0 5 953,0 6 179,0

Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag 1 356,0 1 422,0 1 443,0

Statsbidrag läkemedel 715,0 715,0 715,0

Finansiella intäkter

Ränteintäkter 1,5 1,5 1,5

Avkastning pensionsmedel 66,0 66,0 66,0

Finansiella kostnader

Värdesäkring pensionsskulden -86,0 -86,0 -131,0

Summa skatteintäkter och finansnetto 7 830,5 8 071,5 8 273,5

Summa resultat 122,2 101,6 41,1

Resultatmål 2 procent 157,0 162,0 167,0

Avvikelse i Mkr -34,7 -60,4 -125,9

BILAGA 1, RESULTATBUDGET | MKR

Ramar 2019-2021 2019 2020 2021

Regionstyrelsen 4 929 109 4 936 509 4 942 709

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Utgångsläge 2 655 560 2 655 560 2 655 560

Förändringar Landstingsplan 2018-2020

Palliativa vårdplatser Västervik 2 500 2 500 2 500

Förändringar 2019-2021

Standardiserat vårdförlopp cancer 6 700 6 700 6 700

Ram efter förändringar 2 664 760 2 664 760 2 664 760

Primärvårdsförvaltningen

Utgångsläge 130 347 130 347 130 347


Förstärkning 1177 1 000 1 000 1 000

Ram efter förändringar 131 347 131 347 131 347

Psykiatriförvaltningen

Utgångsläge 400 806 400 806 400 806


RTMs 1 000 2 000 3 000


Folktandvården

Utgångsläge 99 027 99 027 99 027


Fri specialisttandvård barn och unga, 21-23 år 1 150 1 150 1 150


Uppdragsutbildning specialisttandläkare 1 000 2 000 2 000


IT-förvaltningen

Utgångsläge 212 793 212 793 212 793


Digitalisering, utveckling 7 500 7 500 7 500

Licenser, avtal, mm 9 700 9 700 9 700


Regionservice

Utgångsläge 401 686 401 686 401 686

Telefoni 4 000 4 000 4 000


Regionrevisionen

Utgångsläge 4 463 4 463 4 463


BILAGA 2, DRIFTRAMAR | TKR


Driftramarna per styrelse/nämnder är i fastvärde dvs exklusive indexuppräkningar samt ramar för köpt vård och läkemedel.


Ramar 2019-2021 2019 2020 2021

Centraladministrerad verksamhet

Regiondirektörens stab

Utgångsläge 178 559 178 559 178 559


Förtroendevalda

Utgångsläge 35 413 35 413 35 413

Politisk organisation 900 900 900


Beställd vård

Utgångsläge 638 284 638 284 638 284


Nära vård 15 000 15 000 15 000

Utökat jouruppdrag 8 000 8 000 8 000


Övrig verksamhet

Utgångsläge 109 320 109 320 109 320

Förändringar Landstingplan 2015-2017

Läkarutbildning 0 2 000 4 000


Klimatkompensation enligt fastställd modell 1 700 1 700 1 700

Barntandvård 1 700 1 700 1 700

Kombinationstjänster 400 700 1 000

AT-tjänster 600 3 700 6 600


Regional utvecklingsnämnd 131 476 131 476 131 476

Regional utvecklingsförvaltning 131 476 131 476 131 476

varav kultur

Utgångsläge 65 382 65 382 65 382


Byteatern, utökad verksamhet 2 000 2 000 2 000

Summa kultur 67 382 67 382 67 382

varav bildning 37 294 37 294 37 294

Kollektivtrafiknämnd 578 553 578 553 578553

Trafikförvaltningen 578 553 578 553 578 553


Anpassning till Sydtaxa 200 400 400

Seniorkort inkl personer med sjukersättning 2 700 2 700 2 700

581 453 581 653 581 653

FORTSÄTTNING BILAGA 2, DRIFTRAMAR | TKR

Prognos Budget Plan Plan

2018 2019 2020 2021

Den löpande verksamheten

Årets resultat 122,2 101,6 41,1

+ ej likviditetspåverkande avskrivningar 304,0 310,0 310,0 307,0

+ ej likviditetspåverkande avsättningar 254,0 256,3 275,8 339,1

+/- justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -185,0 -103,5 -58,9 -59,3

Medel från den löpande verksamheten 373,0 585,0 628,5 627,8

Investeringsverksamhet

Immateriella anläggningstillgångar

Byggnader -641,0 -567,5 -634,5 -786,3

Inventarier -149,6 -156,0 -168,8 -148,3

Finansiella anläggningstillgångar

Medel från investeringsverksamheten -790,6 -723,6 -803,3 -934,6

Finansieringsverksamhet

Ökn(+)/minskn(-) av långfristiga skulder -0,1 -0,1 -0,1 -0,1

Ökn(-)/minskn(+) av långfristiga fordringar

Medel från finansieringsverksamheten -0,1 -0,1 -0,1 -0,1

Förändring likvida medel -417,7 -138,7 -174,8 -306,9

Likvida medel vid årets slut 923,5 784,8 610,0 303,1

Prognos Budget Plan Plan

2018 2019 2020 2021

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar 3 136,5 3 550,1 4 043,3 4 670,9

Omsättningstillgångar 3 092,7 3 020,0 2 910,6 2 669,7

SUMMA TILLGÅNGAR 6 229,2 6 570,1 6 953,9 7 340,6

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital 2 333,2 2 455,4 2 557,1 2 598,1

Därav årets resultat 0,0 122,2 101,6 41,1

Därav resultatutjämningsreserv 145,1 145,1 145,1 145,1

Därav övrigt eget kapital 2 188,1 2 188,1 2 310,3 2 412,0

Avsättningar och skulder 3 896,0 4 114,6 4 396,8 4 742,5

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 6 229,2 6 570,1 6 953,9 7 340,6

BILAGA 3, K ASSAFLÖDESBUDGET | MKR

BILAGA 4, BALANSBUDGET | MKR


Investeringsobjekt

Fördelade på byggnader B, inventarier/

utrustning I och konstnärlig utsmyckning K

Länsjukhuset Kalmar Specialistpsykiatri - nybyggnad B 887 849,2 966 041,9 138 349,2 97 880,2 266 700,0 297 675,0 222 264,0- konstnärlig utsmyckning K 8 428,2 8 799,4 500,0 500,0 1 020,0 3 641,4 3 638,0- verksamhetsutrustning I 41 498,3 43 956,2 500,0 500,0 255,0 3 121,2 38 997,6Neonatal - tillbyggnad B 90 300,0 102 330,5 3 197,3 37 507,1 61 626,2- konstnärlig utsmyckning K 877,2 926,6 212,2 714,4- verksamhetsutrustning I 14 465,9 15 351,3 15 351,3Ny reservkraft för serverhall - ombyggnad B 10 270,1 10 783,6 10 783,6 Oskarshamns sjukhus Specialistpsykiatri - nybyggnad B 186 050,3 188 540,7 132 491,6 86 469,4 52 000,0 2 049,1 - konstnärlig utsmyckning K 1 608,9 1 616,9 1 208,9 732,9 408,0 - verksamhetsutrusning I 5 832,8 5 953,7 412,8 4 904,2 636,7 Renovering av behandlingsbad B 9 450,0 10 933,8 115,8 10 818,0 Västerviks sjukhus Specialistpsykiatri - nybyggnad B 1 195 944,0 1 468 614,2 20 522,1 9 000,0 26 250,0 93 736,6 303 876,6- konstnärlig utsmyckning K 9 432,5 10 331,2 51,0 262,7 1 029,4- verksamhetsutrustning I 65 829,1 73 343,0 270,0 270,0 510,0 520,2 2 122,4Neonatal - ombyggnad B 37 800,0 40 682,3 19 845,0 20 837,3 - konstnärlig utsmyckning K 367,2 380,0 104,0 275,9 - verksamhetsutrustning I 3 774,0 3 911,9 728,3 3 183,6 Emmaboda, landstingsgemensamma lokaler - nybyggnad B 115 850,9 116 738,0 99 038,0 53 306,0 17 200,0 500,0- konstnärlig utsmyckning K 1 309,0 1 320,0 759,0 612,7 561,0 Vimmerby Renovering av behandlingsbad B 8 400,0 9 255,5 110,3 9 145,2 Gemensamt Teknikinvesteringar B 254 427,9 280 232,3 60 427,9 53 726,6 52 500,0 57 330,0 37 044,0Energiplan 2012-2020 etapp 1- 3 B 106 508,7 112 093,2 55 508,7 10 872,6 10 500,0 27 562,5 18 522,0Reinvestering planerat underhåll B 167 825,1 183 331,4 17 825,1 17 825,1 52 500,0 55 125,0 57 881,3Ospecificerade fastighetsförbättringar B 35 421,6 38 522,9 5 421,6 5 421,6 10 500,0 11 025,0 11 576,3 Administrativa lokaler, Strömgatan 13, Kalmar - ombyggnation B 11 100,0 11 380,0 5 500,0 5 500,0 5 880,0 - konstnärlig utsmyckning K 466,1 472,1 166,1 166,1 306,0 Folktandvården Lindsdal - Lokalanpassning B 1 500,0 1 575,0 1 575,0 Oskarshamns sjukhus Klinisk kemi och transfrusionsmedicin - ombyggnad hus 01 och 05 B 19 000,0 20 187,5 500,0 500,0 14 175,0 5 512,5 - verksamhetsutrustning I 2 000,0 2 060,4 1 020,0 1 040,4 Stora Trädgårdsgatan, Västervik - ombyggnad för HC B 9 000,0 9 450,0 9 450,0 - verksamhetsutrustning I 450,0 459,0 459,0

BILAGA 5A

INVESTERINGSBUDGET – FASTIGHETER | TKR

BeslutadbudgetramFast värde

2018

BeslutadbudgetramLöp värde t.o.m

år 2018

varavår 2018

budgetår 2019

år 2020

år 2021

Beräknade utbetalningar, löp värde


Planperioden

Investeringsobjekt



Länsjukhuset Kalmar Specialistpsykiatri - nybyggnad B 887 849,2 966 041,9 138 349,2 97 880,2 266 700,0 297 675,0 222 264,0- konstnärlig utsmyckning K 8 428,2 8 799,4 500,0 500,0 1 020,0 3 641,4 3 638,0- verksamhetsutrustning I 41 498,3 43 956,2 500,0 500,0 255,0 3 121,2 38 997,6Neonatal - tillbyggnad B 90 300,0 102 330,5 3 197,3 37 507,1 61 626,2- konstnärlig utsmyckning K 877,2 926,6 212,2 714,4- verksamhetsutrustning I 14 465,9 15 351,3 15 351,3Ny reservkraft för serverhall - ombyggnad B 10 270,1 10 783,6 10 783,6 Oskarshamns sjukhus Specialistpsykiatri - nybyggnad B 186 050,3 188 540,7 132 491,6 86 469,4 52 000,0 2 049,1 - konstnärlig utsmyckning K 1 608,9 1 616,9 1 208,9 732,9 408,0 - verksamhetsutrusning I 5 832,8 5 953,7 412,8 4 904,2 636,7 Renovering av behandlingsbad B 9 450,0 10 933,8 115,8 10 818,0 Västerviks sjukhus Specialistpsykiatri - nybyggnad B 1 195 944,0 1 468 614,2 20 522,1 9 000,0 26 250,0 93 736,6 303 876,6- konstnärlig utsmyckning K 9 432,5 10 331,2 51,0 262,7 1 029,4- verksamhetsutrustning I 65 829,1 73 343,0 270,0 270,0 510,0 520,2 2 122,4Neonatal - ombyggnad B 37 800,0 40 682,3 19 845,0 20 837,3 - konstnärlig utsmyckning K 367,2 380,0 104,0 275,9 - verksamhetsutrustning I 3 774,0 3 911,9 728,3 3 183,6 Emmaboda, landstingsgemensamma lokaler - nybyggnad B 115 850,9 116 738,0 99 038,0 53 306,0 17 200,0 500,0- konstnärlig utsmyckning K 1 309,0 1 320,0 759,0 612,7 561,0 Vimmerby Renovering av behandlingsbad B 8 400,0 9 255,5 110,3 9 145,2 Gemensamt Teknikinvesteringar B 254 427,9 280 232,3 60 427,9 53 726,6 52 500,0 57 330,0 37 044,0Energiplan 2012-2020 etapp 1- 3 B 106 508,7 112 093,2 55 508,7 10 872,6 10 500,0 27 562,5 18 522,0Reinvestering planerat underhåll B 167 825,1 183 331,4 17 825,1 17 825,1 52 500,0 55 125,0 57 881,3Ospecificerade fastighetsförbättringar B 35 421,6 38 522,9 5 421,6 5 421,6 10 500,0 11 025,0 11 576,3 Administrativa lokaler, Strömgatan 13, Kalmar - ombyggnation B 11 100,0 11 380,0 5 500,0 5 500,0 5 880,0 - konstnärlig utsmyckning K 466,1 472,1 166,1 166,1 306,0 Folktandvården Lindsdal - Lokalanpassning B 1 500,0 1 575,0 1 575,0 Oskarshamns sjukhus Klinisk kemi och transfrusionsmedicin - ombyggnad hus 01 och 05 B 19 000,0 20 187,5 500,0 500,0 14 175,0 5 512,5 - verksamhetsutrustning I 2 000,0 2 060,4 1 020,0 1 040,4 Stora Trädgårdsgatan, Västervik - ombyggnad för HC B 9 000,0 9 450,0 9 450,0 - verksamhetsutrustning I 450,0 459,0 459,0

Investeringsobjekt



Cykelparkering, länets sjukhus - ny- och ombyggnad B 6 500,0 7 009,0 100,0 100,0 2 940,0 3 969,0 Förhyrda lokaler, konstnärlig utsmyckning ”Gripen” HC och FTV, Oskarshamn K 663,0 676,3 676,3 Berga centrum HS K 306,0 312,1 312,1 Gamleby HC K 306,0 324,7 324,7Familjecentral Norrliden K 75,0 76,5 76,5 Familjecentral Högsby K 40,8 41,6 41,6

3 310 927,8 3 748 014,5 539 501,1 343 383,3 567 539,1 634 484,4 786 286,1

FORTSÄTTNING BILAGA 5A

INVESTERINGSBUDGET – FASTIGHETER | TKR

BeslutadbudgetramFast värde

2018

BeslutadbudgetramLöp värde t.o.m

år 2018

varavår 2018

budgetår 2019

år 2020

år 2021

Beräknade utbetalningar, löp värde


Planperioden


Anslag Total Löp värde utgift 2019 2020 2021

Specificerad utrustning

Röntgenplan 30 510 90 000 30 000 30 000 30 000

Laboratorieplan DC 24 408 76 000 24 000 37 000 15 000

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Ambulanser 11 187 33 000 11 000 11 000 11 000

Övrig medicinteknisk utrustning 24 408 72 000 24 000 24 000 24 000

IT-förvaltningen

IT-utrustning 30 510 90 000 30 000 30 000 30 000

Cosmic tilläggsavtal, utveckling 4 068 25 000 4 000 8 000 13 000

Regionservice

Tekniska hjälpmedel 10 475 31 600 10 300 10 500 10 800

Centraltvätteri, Västervik 1 968 4 205 1 935 1 935 535

Summa för specificerad utrustning 137 534 421 805 135 235 152 435 134 335

Ospecificerade inventarier

Psykiatriförvaltningen 1 526 4 500 1 500 1 500 1 500

Primärvårdsförvaltningen 610 1 800 600 600 600

Regional utvecklingsförvaltning 2 136 6 300 2 100 2 100 2 100

Folktandvården 11 492 23 100 11 300 5 900 5 900

Centraladministrerad verksamhet 1 220 3 080 1 200 940 940

Regionservice 4 170 14 600 4 100 5 300 2 900

Summa för ospecificerade inventarier 21 154 53 380 20 800 16 340 13 940

Summa totalt för inventarier m m 158 688 475 185 156 035 168 775 148 275

BILAGA 5B

INVESTERINGSBUDGET – INVENTARIER | TKR

Budget2019 Fördelning av utgift - fast värde

Mandat Grundstöd Mandatbundet Totalt 2019

Socialdemokraterna 25 100 350 2 915 642 3 015 992

Centerpartiet 8 100 350 933 005 1 033 355

Moderaterna 10 100 350 1 166 257 1 266 607

Liberalerna 3 100 350 349 877 450 227

Vänsterpartiet 4 100 350 466 503 566 853

Kristdemokraterna 7 100 350 816 380 916 730

Sverigedemokraterna 10 100 350 1 166 257 1 266 607

67 702 450 7 813 920 8 516 370

Miljöpartiet 3 mån 3 25 088 87 469 112 557

Totalt 8 628 927

BILAGA 6, EKONOMISKT PARTISTÖD

Grundas på månadsarvode för riksdagsledamot


Styrmodell för Region Kalmar län

Region Kalmar läns politiska organisation

Region Kalmar läns politiska organisation är uppdelad på ett

regionfullmäktige, en regionstyrelse som tillika är driftsnämnd

för hälso- och sjukvård, två ytterligare driftsnämnder (Regio-

nala utvecklingsnämnden och Kollektivtrafiknämnden), pa-

tientnämnd, en samverkansnämnd samt ett antal utskott och

beredningar, se bilaga 1.1. Förvaltningen speglar den politiska

organisationen med en regionstab och förvaltningar kopplade

till regionstyrelsen eller berörd nämnd, se bilaga 1.2.

Ansvar och befogenheter

Regionstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av Region

Kalmar läns angelägenheter och har uppsikt över övriga två

driftnämnders verksamhet. Nämnderna ansvarar för att verk-

samheten inom nämndens ansvarsområde bedrivs i enlighet

med Regionfullmäktiges mål samt anvisningar och direktiv från

regionstyrelse. Nämnderna ansvarar också för att efter region-

styrelsens anvisningar utarbeta förslag till verksamhetsplan för

verksamheten inom nämndens ansvarsområde.

Förslag till budgetprocess och verksamhetsuppföljning

Kännetecken för budgetprocess och verksamhetsstyrning

Region Kalmar läns budgetprocess ska kännetecknas av hög

delaktighet och bra beslutsunderlag. Processen ska vara tydlig,

enkel att förstå och ska utgå från en analys av omvärld, behov,

ekonomi och verksamhet.

Budget med flerårsplan med tillhörande verksamhetsplaner: � ger en strategisk inriktning i hela verksamheten � ger en tydlig bild av vart vi ska och � vad som krävs för att nå uppsatta mål � översätter regionfullmäktiges mål i konkreta handlingsplaner � styr så att vi använder våra resurser rätt

Struktur för Region Kalmar läns budgetprocess

Budget med flerårsplan beslutas i Regionfullmäktige i novem-

ber för de kommande tre åren och är utgångspunkt för Regi-

onstyrelsens och respektive nämnds årliga verksamhetsplaner.

Regionstyrelsen och respektive nämnd upprättar därefter årli-

ga verksamhetsplaner och budget och som redovisas i respek-

tive styrelse/nämnd i januari för innevarande budgetår och är

ett planeringsverktyg för det kommande verksamhetsåret.

I verksamhetsplanen bryts regionfullmäktiges mål ned i verk-

samhetsmål som verksamheten ska uppnå under året.

Regionstyrelsen och nämndernas verksamhet skall bedrivas

inom befintlig budgetram. Inom driftramen har nämnden rätt

att prioritera för att nå uppsatta resultatmål. Den budgeterade

driftsramen ska hållas.

Struktur för Region Kalmar läns verksamhetsuppföljning

Månadsrapporter

Regionstyrelsen och nämnderna upprättar kortfattade eko-

nomiska månadsrapporter i enlighet med upprättad plan för

uppföljning. Nämndernas månadsrapporter överlämnas till re-

gionstyrelsen för information och eventuella åtgärdande.

Delårsrapporter

Regionstyrelsen och nämnder upprättar två delårsrapporter

under året. Delårsrapporten för april månad innehåller en upp-

följning av respektive nämnds verksamhetsplan. Regionstyrel-

sens delårsrapport per april ger en övergripande och samlad

uppföljning av regionstyrelsens och nämndernas verksamhets-

planer. De nedbrutna målen i regionstyrelsens och nämnder-

nas verksamhetsplaner följs upp i upprättade delårsrapporter.

Delårsrapporten per augusti månad innehåller samma infor-

mation som ovan, kompletterad med en redogörelse för så-

dana förhållanden som är viktiga för bedömningen av Region

Kalmar läns resultat eller ställning, och händelser av väsentlig

betydelse som har inträffat under rapportperioden eller efter

dennas slut. Delårsrapporten för augusti redovisas till Region-

fullmäktige.

Avvikelser

Innan nämnden tar ställning till månadsrapporter och del-

årsrapporter skall avvikelser i förhållande till budget och mål

skriftligen förklaras. Detta är ett led i regionstyrelsens uppsikts-

plikt över nämnderna. I de fall månadsrapporten eller delårs-

Region Kalmar län bildas den 1 januari 2019 genom att Landstinget i Kalmar län och Regionförbundet i

Kalmar län går samman i en ny organisation. Region Kalmar län ansvarar därmed för hälso- och sjukvård,

tandvård, folkhälsa, kultur, kollektivtrafik samt regional utveckling. Det införs en ny politisk organisation

som bland annat innefattar nya driftsnämnder. Nedan följer en beskrivning av processen för beredning av

budget och verksamhetsplan, samt uppföljningen av verksamheten.

Bilaga 7


rapporten visar på prognostiserat underskott eller avvikelser i

förhållande till budget ska nämnden vidta åtgärder för att nå

ett budgeterat resultat.

Dessa skall vara så utformade att nämnden, senast till ut-

gången av innevarande budgetår åter når ett resultat i över-

ensstämmelse med budget.

Årsredovisning

Regionstyrelsen och nämnderna upprättar årsredovisningar

utifrån de anvisningar som regionstyrelsen lämnar och enligt

vad som anges i lagen om kommunal redovisning. Årsredovis-

ningen innehåller resultatredovisning i form av måluppfyllelse.

Årsredovisningen redovisas till fullmäktige n

Politisk organisation | Region Kalmar län

Samverkansnämnd

Revisorer

Patientnämnd

Valberedning

Regionfullmäktige

Personalutskott

ArbetsutskottKrisledningsnämnd

Funktionshinderråd

Pensionärsråd

Länsberedning för regionala utvecklingsfrågor

Plan- och budgetberedning

Beredning hälso- och sjukvård

Beredning invånarfrågor

Beredning hållbarhetoch folkhälsa

FoU beredning

Regional utvecklingsnämndFolkhögskolestyrelse

KollektivtrafiknämndRegional kollektivtrafikmyndighet

Regionstyrelse

Länsgemensam ledning i samverkan

inom socialtjänst och angränsande område hälso- och

sjukvård Kalmar län


Verksamhetsorganisation | Region Kalmar län

Regiondirektör

Hälso- ochsjukvårds-

förvaltningen

Regionstab

Västerviks sjukhus

Oskarshamns sjukhus

Länssjukhuseti Kalmar

Diagnostisktcentrum

Kalmar länstrafik

Primärvårds-förvaltningen

Psykiatri-förvaltningen

Regionservice IT-förvaltning FolktandvårdenRegional

utvecklings-förvaltning

Regional utvecklingsnämnd Regionstyrelse Kollektivtrafiknämnd

Bildning

Bilaga

PRISLISTA KALMAR LÄNSTRAFIK

2019-01-01

ENKELBILJETT VUXEN

20 år och äldre

Zoner Nuv pris Nytt pris Nytt pris Höjning %

tom 31/12 Reskassa

1 28 24 29 3,6

2 38 32 39 2,6

3 48 40 49 2,1

4 58 48 59 1,7

5 68 56 69 1,5

6 77 64 79 2,6

7 86 71 88 2,3

8 95 78 97 2,1

9 104 85 106 1,9

10- 113 92 115 1,8

ENKELBILJETT BARN/UNGDOM

7-19 år


tom 31/12 Reskassa

1 17 15 18 5,9

2 23 20 24 4,3

3 29 24 30 3,4

4 35 29 36 2,9

5 41 34 42 2,4

6 47 39 48 2,1

7 52 43 53 1,9

8 57 48 59 3,5

9 63 52 64 1,6

10- 68 56 69 1,5

ENKELBILJETT DUO/FAMILJ

Upp till 5 personer - max 2 vuxna


tom 31/12 Reskassa

1 51 43 53 3,9

2 69 57 71 2,9

3 87 72 89 2,3

4 105 86 107 1,9

5 123 100 125 1,6

6 139 115 143 2,9

7 155 128 159 2,6

8 171 140 175 2,3

9 188 153 191 1,6

10- 204 166 207 1,5

Köp ombord kan endast betalas med Reskassa och bankkort.


2019-01-01

30-DAGARS RESPERIOD VUXEN

20 år och äldre


tom 31/12 Reskassa

1 610 - 625 2,5

2 870 - 890 2,3

3 1130 - 1155 2,2

4 1330 - 1360 2,3

5 1440 - 1475 2,4

Kalmar kommun 730 - 750 2,7

Borgholms kommun 610 - 625 2,5

30-DAGARS RESPERIOD STUDERANDE

Med studentkort

30-DAGARS RESPERIOD BARN/UNGDOM

7-19 år


tom 31/12 Reskassa

1 460 - 470 2,2

2 655 - 670 2,3

3 845 - 865 2,4

4 1000 - 1020 2,0

5 1080 - 1110 2,8

Kalmar kommun 550 - 565 2,7

Borgholms kommun 460 - 470 2,2

30-DAGARS RESPERIOD SENIOR

65 år och äldre


tom 31/12 Reskassa

län 100 - 100 0,0


2019-01-01

SOMMARPERIOD

VUXEN

Län Nuv pris Nytt pris Nytt pris Höjning %

tom 31/12 Reskassa

1225 - 1255 2,4

SOMMARPERIOD

BARN/UNGDOM/STUDERANDE


tom 31/12 Reskassa

920 - 940 2,2

1 DAGS

VUXEN


tom 31/12 Reskassa

140 - 145 3,6

,

1 DAGS

FAMILJ


tom 31/12 Reskassa

190 - 195 2,6


HT 2018 / VT 2019

SKOLKORT

LÄN

Nuvarande pris Nytt pris

HT 4330 4330

VT 4895 4895

LÄSÅR 9225 9225

SKOLKORT

KOMMUN

Nuvarande pris Nytt pris

HT 2890 2890

VT 3300 3300

LÄSÅR 6190 6190

2018-01-01

UPPVÄRDERING SKOLKORT

LÄN

Nuvarande pris Nytt pris Höjning %

HT 950 975 2,6

VT 950 975 2,6

UPPVÄRDERING SKOLKORT

KOMMUN


HT I 630 650 3,2

VT I 630 650 3,2

HT II 1150 1175 2,2

VT II 1150 1175 2,2

SKOLBILJETTER


20 20 0,0

Bilaga

Förslag till prislista 2019-01-15 med referenspriser som gäller from 2019-01-15

Prislista för allmän- och specialisttandvård 2019-01-15

Kod Åtgärd Pris allmän-tandvård

Referens-pris allmän-tandvård

Pris specialist-tandvård

Referens-pris specialist-tandvård

Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder

101 Basundersökning och diagnostik,

tandläkare 895 kr 845 kr 895 kr 845 kr

103 Kompletterande eller akut

undersökning , utförd av tandläkare 380 kr 370 kr 470 kr 470 kr

107E Omfattande kompletterande eller akut

undersökning kortare tid ,tdl 600 kr 1 055 kr 900 kr 1 575 kr

107 Omfattande kompletterande eller akut

undersökning ,tdl 1 055 kr 1 055 kr 1 575 kr 1 575 kr

108 Utredning inklusive undersökning

utförd av tdl. 1 705 kr 1 725 kr 2 510 kr 2 510 kr

108K Utredning inklusive undersökning

utförd av tdl, komplicerad 2 155 kr 1 725 kr 3 015 kr 2 510 kr

111 Basundersökning utförd av

tandhygienist 650 kr 635 kr -

112 Bas-us med fullständig parod-us.

Utförd av tandhygienist 855 kr 825 kr -

113 Akut eller annan us utförd av


114 Kompletterande parod us eller

kariesutredning utförd av


115E Konsultation spec, enklare

- 550 kr 920 kr

115 Konsultation spec.

920 kr 920 kr

116 Konsultation spec.Omfattande

- 1 845 kr 1 845 kr

121 Röntgenundersökning av enskild tand

55 kr 55 kr 65 kr 95 kr

123 Röntgenundersökning, helstatus 795 kr 805 kr 1 195 kr 1 225 kr

124 Panoramaröntgen 565 kr 525 kr 800 kr 825 kr

125 Röntgenundersökning, extraoral 510 kr 515 kr 780 kr 960 kr

126 Röntgenundersökning, omfattande 965 kr 985 kr 1 415 kr 1 625 kr

127 Röntgenundersökning, delstatus

250 kr 195 kr 375 kr 330 kr

128 Röntgenundersökning, större delstatus

335 kr 335 kr 495 kr 495 kr

131 Tomografius, en kvadrant eller

tandposition 3-3 985 kr 1 190 kr 1 235 kr

132 Tomografius, två kvadranter eller

sinus 1 270 kr 1 605 kr 1 670 kr

133 Tomografius, tre kvadranter eller

käkleder 1 560 kr 2 020 kr 2 275 kr

134 Tomografius, fyra kvadranter 1 845 kr 2 435 kr 2 680 kr

141 Studiemodell för behandlingsplanering

700 kr 595 kr 700 kr 595 kr

161 Salivsekretionsmätning 570 kr 600 kr 570 kr 600 kr

162 Laboratoriekostnader vid

mikrobiologisk undersökning 600 kr 330 kr 600 kr 330 kr

163 Biopsi 955 kr 980 kr 1 135 kr 1 180 kr

164 Lab.kostnader vid patologanatomisk

diagnostik(PAD)

525 kr 545 kr 525 kr 545 kr

Sjukdomsförebyggande åtgärder

201 E Information eller instruktion vid risk

för munhälsorelaterade sjukdomar

eller problem, kortare tid 200 kr 415 kr 300 kr 415 kr

201 Information eller instruktion vid risk

för munhälsorelaterade sjukdomar

eller problem 435 kr 415 kr 435 kr 415 kr

204 Profylaxskena, per skena 765 kr 795 kr 765 kr 795 kr

205 Fluorbehandling , kortare

behandlingstid. 170 kr 170 kr 170 kr 170 kr

206 Fluorbehandling 340 kr 340 kr 340 kr 340 kr

207 Mekaniskt avlägsnande av supra

gingival tandsten, < 15 min. 270 kr 270 kr 270 kr 270 kr


gingival tandsten, > 15 min. 500 kr 500 kr 500 kr 500 kr


gingival tandsten, särskilt tidskrävande

795 kr 795 kr 795 kr 795 kr

Sjukdomsbehandlande åtgärder

301 Sjukdoms- eller smärtbehandling,

mindre omfattande 400 kr 405 kr 485 kr 505 kr

302 Sjukdoms- eller smärtbehandling 760 kr 760 kr 925 kr 960 kr


omfattande 1 125 kr 1 125 kr 1 370 kr 1 425 kr


särskilt tidskrävande 1 650 kr 1 685 kr 2 050 kr 2 130 kr

311 E Information eller instruktion vid

munhälsorelaterade sjukdomar eller

problem.Kortare tid. 200 kr 415 kr 300 kr 415 kr

311 Information eller instruktion vid

munhälsorelaterade sjukdomar eller

problem. 450 kr 415 kr 450 kr 415 kr

312 Uppföljande info el instr vid

munhälsorel.sjukdomar el problem 175 kr 165 kr 175 kr 165 kr

313 Beteendemedicinsk behandling, 60

minuter eller mer. 980 kr 1 035 kr 2 075 kr 2 160 kr

314 Beteendemedicinsk behandling 455 kr 480 kr 960 kr 1 000 kr

321 Icke-operativ behandling av

kariessjukdom 485 kr 420 kr 485 kr 420 kr

322 Stegvis exkavering 1 095 kr 1 115 kr 1 095 kr 1 115 kr

341 E Behandling av parodontal sjukdom

eller periimplantit, mindre omfattning.

Kortare tid. 250 kr 500 kr 300 kr 715 kr

341 Behandling av parodontal sjukdom

eller periimplantit, mindre omfattning.

500 kr 500 kr 715 kr 715 kr

341K Behandling av parodontal sjukdom

eller periimplantit, tidskrävande. 980 kr 500 kr 1 100 kr 715 kr


eller periimplantit, omfattande. 1 015 kr 1 015 kr 1 825 kr 1 825 kr

342K Behandling av parodontal sjukdom

eller periimplantit, omfattande. Större

omfattning 1 200 kr 1 015 kr 1 970 kr 1 825 kr


eller periimplantit, särskilt

tidskrävande behandling 1 425 kr 1 505 kr 3 890 kr 4 045 kr

362 Lustgassedering, per gång 825 kr 825 kr 825 kr 825 kr

Kirurgiska åtgärder

401 Tanduttagning, en tand

1 100 kr 1 025 kr 1 300 kr 1 300 kr

402 Tanduttagning , när separation eller

friläggning krävs, en tand 1 705 kr 1 690 kr 2 060 kr 2 140 kr

403 Tanduttagning tillkommande enkel

180 kr 185 kr 225 kr 235 kr

404 Kirurgiskt avläsnande av en eller flera

tänder i samma kvadrant och/eller

annan vävnad, per operationstillfälle 3 100 kr 3 120 kr 3 870 kr 3 870 kr

405 Omfattande dentoalveolär kirurgi 4 080 kr 4 160 kr 4 965 kr 5 165 kr

406 Tanduttagning, övertalig tand

1 100 kr 1 025 kr 1 255 kr 1 300 kr

407 Övrig dentoalveolär kirurgi eller

plastik, per operationstillfälle 2 010 kr 2 055 kr 2 410 kr 2 505 kr

Implantatkirurgiska åtgärder

420 Implantat, per styck 3 000 kr 2 815 kr 3 000 kr 2 815 kr

421 Operation avseende

käkbensförankrade implantat, ett

implantat 3 955 kr 3 620 kr 4 920 kr 4 380 kr

422 Kirurgisk friläggning av ett implantat

vid tvåstegsteknik 1 465 kr 1 505 kr 1 730 kr 1 805 kr


käkbensförankrade implantat, två eller

tre implantat 5 055 kr 4 830 kr 6 605 kr 5 835 kr

424 Kirurgisk friläggning av två eller tre

implantat vid tvåstegsteknik 1 645 kr 1 690 kr 1 955 kr 2 040 kr


käkbensförankrade implantat, fyra

eller fler implantat 6 480 kr 6 665 kr 9 365 kr 8 025 kr

426 Kirurgisk friläggning av fyra eller fler

implantat vid tvåstegsteknik 2 195 kr 2 255 kr 2 640 kr 2 755 kr

427 Benaugmentation med egen

benvävnad i en kvadrant 4 775 kr 3 975 kr 5 790 kr 4 885 kr

428 Benaugmentation med

benersättningsmaterial i en kvadrant

6 375 kr 4 805 kr 7 390 kr 5 615 kr

429 Kirurgiskt avlägsnande av implantat,

per operationstillfälle

3 840 kr 3 920 kr 4 640 kr 4 820 kr

430 Benaugmentation med egen vävnad i

en kvadrant i samband med

benaugmentation i annan kvadrant,

tilläggsåtgärd, per kvadrant

1 475 kr 1 510 kr 1 830 kr 1 915 kr


benersättningsmaterial i samband med

benaugmentation eller

implantatoperation i annan kvadrant,

tilläggsåtgärd, per kvadrant

2 450 kr 2 530 kr 2 820 kr 2 985 kr


benersättningsmaterial i samband med

implantatinstallation, tilläggsåtgärd,

per kvadtrant 1 825 kr 1 885 kr 2 090 kr 2 185 kr

435 Avlägsnande av ett implantat 1 100 kr 1 025 kr 1 255 kr 1 300 kr

436 Avlägsnande av ett implantat, enkel 180 kr 185 kr 225 kr 235 kr

Parodontalkirurgiska åtgärder

441 Parodontalkirurgisk behandling vid en

eller två tänder eller kirurgisk

behandling av periimplantit vid ett

implantat, per operationstillfälle 2 485 kr 2 535 kr 3 015 kr 3 135 kr

442 Parodontalkirurgisk behandling vid tre

till sex tänder, per operationstillfälle

3 515 kr 3 585 kr 4 315 kr 4 485 kr

443 Kirurgisk behandling av peri-implantit

vid två till fyra implantat, per

operationstillfälle 3 350 kr 3 415 kr 4 105 kr 4 265 kr

444 Omfattande parodontalkirurgisk

behandling av parodontit vid sju

tänder eller fler, eller vid tre tänder

eller fler i kombination med annan

operation, per operationstillfälle 4 560 kr 4 650 kr 5 625 kr 5 850 kr

445 Omfattande kirurgisk behandling av

periimplantit vid fem implantat eller

fler, eller vid tre implantat eller fler i

kombination med annan operation, per


446 Rekonstruktiv behandling med

membran eller emaljmatrixprotein,

tilläggsåtgärd, per operationstillfälle

1 805 kr 1 815 kr 1 935 kr 1 965 kr

447 Rekonstruktiv behandling med

benersättningsmaterial, tilläggsåtgärd,

per operationstillfälle

1 220 kr 1 225 kr 1 305 kr 1 325 kr

448 Fritt bindvävstransplantat vid

lambåoperation, tilläggsåtgärd, per

operationstilfälle 735 kr 745 kr 910 kr 945 kr

480 Kontroll av koagulation,tilläggsåtgärd

315 kr 325 kr 315 kr 325 kr

Rotbehandlingsåtgärder

501 Rensning och rotfyllning, en rotkanal

3 500 kr 3 395 kr 4 190 kr 4 135 kr

502 Rensning och rotfyllning, två

rotkanaler 4 200 kr 4 095 kr 4 840 kr 5 000 kr

503 Rensning och rotfyllning, tre

rotkanaler 5 200 kr 5 135 kr 6 125 kr 6 295 kr

504 Rensning och rotfyllning, fyra eller

fler rotkanaler 5 600 kr 5 600 kr 6 860 kr 6 860 kr

520 Akut endodontisk behandling, annan

behandlare 1 130 kr 905 kr 1 300 kr 1 125 kr

521 Akut trepanation och

kavumextirpation 1 025 kr 800 kr 1 280 kr 1 000 kr

522 Komplicerad kanallokalisation 1 025 kr 805 kr 1 280 kr 1 005 kr

523 Stiftborttagning 1 365 kr 1 170 kr 1 415 kr 1 470 kr

541 Apikalkirurgisk behandling, per


542 Apikalkirurgisk behandling,

ytterligare tand vid samma

operationstillfälle, tilläggsåtgärd 1 010 kr 1 030 kr 1 235 kr 1 280 kr

Bettfysiologiska åtgärder

601 Bettskena i hård akrylat i överkäken,

per skena 3 500 kr 3 530 kr 4 555 kr 4 755 kr

602 Bettskena i hård akrylat i underkäken,

per skena 3 500 kr 3 530 kr 4 555 kr 4 755 kr

603 Reponeringsskena, per skena 5 170 kr 5 605 kr 6 100 kr 6 650 kr

604 Mjukplastskena, lab.framställd, utförd

på bettfysiologiska indikationer, per

skena 2 110 kr 2 110 kr 2 465 kr 2 510 kr

606 Motorisk aktivering 480 kr 510 kr 600 kr 625 kr

607 Bettslipning för ocklusal stabilisering

735 kr 750 kr 915 kr 950 kr

Reparativa åtgärder

701 Fyllning av en yta på framtand eller

hörntand 620 kr 605 kr 620 kr 605 kr

702 Fyllning av två ytor på framtand eller

hörntand 1 000 kr 960 kr 1 000 kr 960 kr

703 Fyllning av tre eller flera ytor på

framtand eller hörntand 1 350 kr 1 145 kr 1 350 kr 1 145 kr

704 E Fyllning av en yta på molar eller

premolar, enkel 600 kr 775 kr 600 kr 775 kr

704 Fyllning av en yta på molar eller

premolar 995 kr 775 kr 995 kr 775 kr

705 Fyllning av två ytor på molar eller

premolar 1 295 kr 1 140 kr 1 295 kr 1 140 kr

706 Fyllning av tre eller flera ytor på

molar eller premolar 1 515 kr 1 515 kr 1 515 kr 1 515 kr

707 Krona i plastiskt material,

klinikframställd 1 725 kr 1 725 kr 1 725 kr 1 725 kr

708 Stiftförankring i rotkanal vid

fyllningsterapi 625 kr 545 kr 625 kr 545 kr

Protetiska åtgärder

800 Permanent tandstödd krona, en per

käke 5 810 kr 5 755 kr 6 940 kr 6 780 kr

800K Permanent tandstödd krona, en per

käke, komplicerad 6 325 kr 5 755 kr 8 325 kr 6 780 kr

801 Permanent tandstödd krona, flera i

samma käke 5 265 kr 4 470 kr 6 485 kr 5 275 kr

801K Permanent tandstödd krona, flera i

samma käke,komplicerad. 5 970 kr 4 470 kr 7 185 kr 5 275 kr

802 Laboratorieframställd pelare med

intraradikulärt stift 3 465 kr 3 150 kr 3 995 kr 3 755 kr

803 Klinikframställd pelare med

intraradikulärt stift 1 470 kr 1 505 kr 1 785 kr 1 855 kr

804 Hängande led vid tandstödd protetik,

per led 2 650 kr 2 205 kr 2 818 kr 2 405 kr

805 Emaljretinerad konstruktion, per stöd

2 450 kr 1 875 kr 2 930 kr 2 175 kr

806 Radikulärförankring vid avtagbar

protes 3 820 kr 3 425 kr 4 350 kr 4 030 kr

807 Semipermanent krona eller hängande

led, per led 2 450 kr 2 455 kr 3 291 kr 2 805 kr

808 Innerkrona för teleskop- och

konuskonstruktioner 3 625 kr 3 360 kr 4 160 kr 3 960 kr

809 Långtidstemporär

laboratorieframställd krona eller

hängande led , per led 1 085 kr 1 050 kr 1 220 kr 1 195 kr

Reparation av tandstödd protetik

811 Cementering av lossad tand- eller

implantatstödd protetisk konstruktion,

per stöd. 550 kr 560 kr 685 kr 710 kr

812 Reparation av krona eller bro,utan

tandteknisk insats 1 445 kr 1 470 kr 1 800 kr 1 870 kr

813 Broreparation med tandteknisk insats

4 425 kr 4 490 kr 5 315 kr 5 490 kr

814 Broreparation med tandteknisk

insats,omfattande 7 650 kr 7 760 kr 9 070 kr 9 360 kr

815 Sadelkrona 5 145 kr 5 195 kr 5 940 kr 6 095 kr

820 Avtagbar protetik

822 Partiell protes för temporärt bruk, en

till tre tänder 4 550 kr 3 660 kr 4 747 kr 4 260 kr

823 Partiell protes för temporärt bruk, fyra

eller fler tänder 6 750 kr 5 160 kr 7 348 kr 5 955 kr

824 Partiell protes med metallskelett,

klammerförankrad 12 950 kr 10 975 kr 14 080 kr 12 375 kr

825 Komplicerad partiell protes med

metallskelett som förankras med stöd

av urtagskrona, innerkrona eller

attachments 14 800 kr 12 420 kr 17 090 kr 14 805 kr

826 Attachments, per styck, material 95 kr 95 kr 95 kr 95 kr

827 Hel underkäksprotes 11 000 kr 9 270 kr 12 166 kr 11 385 kr

828 Hel överkäksprotes 10 550 kr 9 270 kr 12 166 kr 11 385 kr

829 Immediatprotes , hel käke 7 580 kr 6 950 kr 12 175 kr 8 050 kr

Reparation av avtagbar protetik

831 Justering av avtagbar protes 370 kr 375 kr 455 kr 475 kr

832 Lagning av protes eller tillsättning av

protestand 1 550 kr 1 255 kr 1 714 kr 1 455 kr

833 Rebasering av protes 2 780 kr 2 555 kr 3 180 kr 3 005 kr

834 Lagning av protes där avtryck krävs 2 105 kr 1 950 kr 2 370 kr 2 250 kr

835 Rebasering och lagning av protes

3 450 kr 3 035 kr 3 895 kr 3 535 kr

835K Rebasering och lagning av protes, ssk

tidskrävande 4 130 kr 3 035 kr 4 735 kr 3 535 kr

836 Komplicerad lagning av protes. 4 250 kr 3 810 kr 4 695 kr 4 310 kr

836K Komplicerad lagning av protes. , ssk

tidskrävande 4 915 kr 3 810 kr 5 260 kr 4 310 kr

837 Komplicerad lagning av protes där

uppvaxning och gjutning av ny del

utförs vilken svetsas till befintlig

protes. 6 510 kr 6 575 kr 8 000 kr 7 475 kr

837K Komplicerad lagning av protes där

uppvaxning och gjutning av ny del

utförs vilken svetsas till befintlig

protes, ssk tidskrävande 7 425 kr 6 575 kr 8 185 kr 7 475 kr

839 Inmontering av förankringselement,

per käke 3 150 kr 2 985 kr 3 539 kr 3 485 kr

Övriga åtgärder vid bettrehabilitering, behandling av käkfunktionsstörning eller bettavvikelse

845 Ocklusionskorrigerande bettslipning

1 910 kr 1 935 kr 2 265 kr 2 335 kr

846 Skena, hel eller cementerad i

sektioner, för vertikal platsberedning

eller bettstabilisering

5 315 kr 5 055 kr 5 935 kr 5 755 kr

847 Klammerplåt

3 830 kr 3 960 kr 4 450 kr 4 660 kr

848 Betthöjning eller uppbyggnad för

ocklusal stabilisering med

fyllningsmaterial, per tandposition 535 kr 545 kr 670 kr 695 kr

Implantatprotetiska åtgärder

850 Implantatförankrad krona, en per käke

10 180 kr 8 105 kr 11 245 kr 9 315 kr

850K Implantatförankrad krona, en per käke.

Merkostnad helkeramisk krona.

11 345 kr 8 105 kr 12 510 kr 9 315 kr

852 Implantatförankrad krona, flera i

samma käke 7 450 kr 6 285 kr 8 526 kr 7 195 kr

852K Implantatförankrad krona, flera i

samma käke. Merkostnad helkeramisk

krona 8 995 kr 6 285 kr 10 270 kr 7 195 kr

853 Hängande led vid implantatförankrad

bro 3 055 kr 2 205 kr 3 230 kr 2 405 kr

854 Semipermanent krona el hängande led

på implantat, per led 4 130 kr 2 145 kr 4 395 kr 2 445 kr

855 Fästskruv/broskruv och cylinder vid

semipermanent krona på implantat,per

implantat 435 kr 540 kr 435 kr 540 kr

856 Långtidstemporär labkrona el

hängande led på implantat, per led 1 250 kr 1 290 kr 1 416 kr 1 490 kr

857 Fästskruv/broskruv och cylinder vid

långtidstemp.labkrona på

implantat,per implantat 380 kr 490 kr 380 kr 490 kr

858 Distans inklusive distansskruv, per

styck

1 255 kr 1 255 kr 1 255 kr 1 255 kr

858K Distans inklusive distansskruv, per

styck. Tillägg Zirkon samt cem. på

lab. 3 460 kr 1 255 kr 3 460 kr 1 255 kr

859 Integrerad

distans/kopplingskomponent vid

separat implantatstödd krona, per

styck, tilläggsåtgärd 1 075 kr 1 075 kr 1 075 kr 1 075 kr

861 Implantatförankrad bro, överkäke, 4





implantat eller fler 42 450 kr 35 370 kr 47 300 kr 38 385 kr

865 Implantatförankrad bro, underkäke, 4

implantat eller fler

37 235 kr 30 830 kr 41 155 kr 33 540 kr

Täckprotes på implantat

871 Implantatstödd täckprotes, överkäke ,

två implantat eller implantatstödd

täckprotes, underkäke, oavsett antal


872 Implantatstödd täckprotes, överkäke, 3


873 Implantatstödd täckprotes, överkäke, 4

implantat eller fler 27 860 kr 22 105 kr 29 765 kr 24 255 kr

874 Tillägg för alveolarbar på två


875 Tillägg för alveolarbar på tre implantat

4 390 kr 4 700 kr 4 655 kr 5 000 kr

876 Tillägg för alveolarbar på fyra


876K Tillägg för alveolarbar på fyra

implantat, ssk tidskrävande 6 040 kr 5 605 kr 6 240 kr 5 905 kr

877 Implantatstödd täckprotes, exklusive

distanser och förankringselement

15 400 kr 14 390 kr 16 612 kr 16 540 kr

878 Förankringselement täckprotes,

tillägg, per styck

280 kr 280 kr 280 kr 280 kr

Reparation av implantatstödd protetik

880 Av- och återmontering av

implantatförankrade konstuktioner på

ett till två implantat 2 090 kr 2 125 kr 2 620 kr 2 725 kr

881 Reparation av fast implantatförankrad

konstruktion, mindre omfattande

1 085 kr 1 105 kr 1 350 kr 1 405 kr

882 Av- och återmontering av

implantatförankrade konstruktioner på

sammanlagt tre eller flera implantat

3 185 kr 2 900 kr 3 985 kr 3 700 kr

883 Reparation/ombyggnad av fast

implantatförankrad konstruktion med

tandteknisk insats 5 575 kr 5 615 kr 6 415 kr 6 560 kr

884 Reparation/ombyggnad av

implantatförankrad bro där omfattande

tandteknisk insats krävs

10 215 kr 10 355 kr 11 630 kr 11 805 kr

884K Reparation/ombyggnad av

implantatförankrad bro där omfattande

tandteknisk insats krävs ,komplicerad

11 500 kr 10 355 kr 13 770 kr 11 805 kr

888 Fästskruv/broskruv, per styck 180 kr 180 kr 180 kr 180 kr

889 Distansskruv, per styck 625 kr 370 kr 625 kr 370 kr

Tandreglering

900 Tandreglering, aktiv behandling högst

6 mån 8 970 kr 8 970 kr 11 295 kr 11 295 kr

901 Tandreglering, en käke, aktiv

behandling 6 mån till 1 år 14 415 kr 13 470 kr 16 970 kr 16 965 kr

902 Tandreglering, en käke,aktiv

behandling 1 år till 1,5 år 18 875 kr 16 750 kr 22 380 kr 21 240 kr

903 Tandreglering, en käke,aktiv

behandling 1,5 år till 2 år 21 905 kr 19 735 kr 26 050 kr 25 115 kr

904 Tandreglering, en käke, aktiv

behandling mer än 2 år 27 640 kr 24 445 kr 34 540 kr 31 245 kr

905 Tandreglering, båda käkar, aktiv

behandling 6 mån till 1 år 19 220 kr 19 005 kr 23 335 kr 23 680 kr


behandling 1 år till 1,5 år 24 390 kr 22 285 kr 31 515 kr 27 950 kr

907 Tandreglering, båda käkar,aktiv

behandling 1,5 år till 2 år 27 670 kr 25 565 kr 33 945 kr 32 225 kr


behandling mer än 2 år 34 706 kr 30 780 kr 41 025 kr 38 995 kr

Utbytesåtgärd krona

921 Utbytesåtgärd. Krona i stället för

ersättningsberättigande fyllning ,

fram- eller hörntand

Utbyte sker mot åtgärd 703. 5 810 kr 1 145 kr 6 940 kr 1 145 kr

921K Utbytesåtgärd. Krona, komplicerad, i stället för ersättningsberättigande fyllning, fram- eller hörntand Utbyte sker mot åtgärd 703.

6 325 kr 1 145 kr 8 325 kr 1 145 kr

922 Utbytesåtgärd. Krona i stället för

ersättningsberättigande fyllning, molar

eller premolar. Utbyte sker mot åtgärd

706 5 810 kr 1 515 kr 6 940 kr 1 515 kr

922K Utbytesåtgärd. Krona, komplicerad, i

stället för ersättningsberättigande

fyllning, molar eller premolar. Utbyte

sker mot åtgärd 706 6 325 kr 1 515 kr 8 325 kr 1 515 kr

Utbytesåtgärder implantat i entandslucka

925E Utbytesåtgärd. Implantatbehandling i

entandslucka istället för

erättningsberättigande tandstödd bro,

kirurgisk del/implantatoperation.

Enstegsteknik .Utbyte sker mot

åtgärd 801

6 955 kr 4 470 kr 7 920 kr 5 275 kr

925 Utbytesåtgärd. Implantatbehandling i




Utbyte sker mot åtgärd 801.

8 420 kr 4 470 kr 9 650 kr 5 275 kr




protetisk del/implantatförankrad krona

Utbyte sker mot åtgärd 801 och 804

10 180 kr 6 675 kr 11 245 kr 7 680 kr

926K Utbytesåtgärd. Implantatbehandling i



protetisk del/implantatförankrad

krona. Helkeramisk krona

Utbyte sker mot åtgärd 801 och 804

11 345 kr 6 675 kr 12 510 kr 7 680 kr

928E Utbytesåtgärd. Implantatbehandling i


ersättningsberättigande tandstödd bro

när åtgärd 800 eller 801 har utförts

inom två år på en eller båda

stödtänderna som utbytet beräknas på,


Enstegs-teknik. Utbyte sker mot

åtgärd 804 6 955 kr 2 205 kr 7 920 kr 2 405 kr





inom två år på en eller båda

stödtänderna som utbytet beräknas på,


Utbyte sker mot åtgärd 804

8 420 kr 2 205 kr 9 650 kr 2 405 kr





inom två år på en av stödtänderna

som utbytet beräknas på,protetisk

del/implantatförankrad krona. Utbyte

sker mot åtgärd 804

10 180 kr 4 470 kr 11 245 kr 5 275 kr

929K Utbytesåtgärd. Implantatbehandling i




inom två år på en av stödtänderna

som utbytet beräknas på,protetisk

del/implantatförankrad

krona.Helkeramisk krona. Utbyte

sker mot åtgärd 804

11 345 kr 4 470 kr 12 510 kr 5 275 kr

Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av entandslucka

940 Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av


ersättningsberättigande tandstödd bro.

Utbyte sker mot åtgärd 804 och två

åtgärd 801

21 905 kr 11 145 kr 26 050 kr 12 950 kr

941 Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av




inom två år på en av stödtänderna som

utbytet beräknas på.

Utbyte sker mot åtgärd 801 och åtgärd

804.

21 905 kr 6 675 kr 26 050 kr 7 680 kr

Egna åtgärder

52 Enytsfyllning med amalgam 470 kr Finns ej 470 kr Finns ej

53 Flerytsfyllning med amalgam 940 kr Finns ej 940 kr Finns ej

57 Amalgamkrona 1 410 kr Finns ej 1 410 kr Finns ej

951 Sedering med kortverkande preparat

på kliniken, per tillfälle 940 kr Finns ej 940 kr Finns ej

952 Narkostillägg, per tillfälle 1 875 kr Finns ej 1 875 kr Finns ej

9001 Merkostnad, material Enl faktura Finns ej Enl faktura Finns ej

9002 Övrig behandling, per timma,

tandläkare 2 260 kr Finns ej 3 400 kr Finns ej

9017 Övrig behandling, per

timma,tandhygienst 1 100 kr Finns ej Finns ej

9003 Tandskydd 1 670 kr Finns ej 1 670 kr Finns ej

9004 Snarkskena 10 600 kr Finns ej 10 600 kr Finns ej

9005 Skriftligt intyg, enkel 680 kr Finns ej 680 kr Finns ej

9005a Skriftligt intyg, omfattande 1 535 kr Finns ej 1 535 kr Finns ej

9012 Munskärm

1 845 kr Finns ej 1 845 kr Finns ej

9013 Gomplatta 2 225 kr Finns ej 2 225 kr Finns ej

9014 Tillägg för metallkeramisk helkäksbro

8 000 kr Finns ej 8 000 kr Finns ej

9015 Tandhälsokontroll utförd av

tandsköterska, barntandvård.

9016 Orosanmälan på barn och ungdomar

till kommunens socialförvaltning Statistikåtgärd

9018 Besök asyl,barn Statistikåtgärd

9019 Munhälsoundersökning barn placerade enligt socialtjänstlagen Statistikåtgärd

9028 Inskolning inom barntandvården Statistikåtgärd

Uteblivande

904UB Uteblivande, sent återbud,

barntandvård

250 kr Finns ej 250 kr Finns ej

905UB Uteblivande, sent återbud,

vuxentandvård, per tillfälle 30 min

350 kr Finns ej Finns ej

905UBa Uteblivande, sent återbud,

vuxentandvård, per tillfälle ,planerad

behandlingstid längre än 30 min. 700 kr Finns ej Finns ej

905SUB Uteblivande, sent återbud, hos

specialist, vuxentandvård, per tillfälle

30 min Finns ej 500 kr Finns ej

905SUBa

Uteblivande, sent återbud,

vuxentandvård, per tillfälle ,planerad

behandlingstid längre än 30 min. Finns ej 1 000 kr Finns ej

888BT Borttappad tandställning/bettskena,

första gången

600 kr Finns ej 600 kr Finns ej

889BT Borttappad tandställning/bettskena,

andra gången hela tt-fakturan

Enl faktura Finns ej Enl faktura Finns ej

Vid akuttandvård som tandläkare meddelar på obekväm tid utan samband med sin ordinarie mottagningstid får arvodet höjas med 50%. Med obekväm tid förstås lör- sön- eller helgdag samt tid efter klockan 19.00 på vardag. Med helgdag jämställs påsk- pingst- midsommar- jul- och nyårsafton.

Box 601, 391 26 Kalmar n Telefon 0480 - 840 00 n regionkalmar.se

regionplan 2019-2021 9 - startsida | region kalmar län...region kalmar lÄn | regionplan 2019-2021...

Documents