summa 2008

2008 1SUMMASUMMASUMMASUMMASUMMA

När Katarina var elva år drabbades honförsta gången av sjukdomen anorexi. Dengången tillfrisknade hon snabbt. Näranorexin slog till för andra gången hadevarken Katarina eller hennes familj enchans. På fyra veckor slutade Katarinanästan helt att äta vilket ledde fram till atthon varken drack eller åt på nästan ett år.

I april 2008 gav Marianne Käcko ut boken“Ta livet av mig, mamma!” i vilken honbeskriver sjukdomsförloppet ur sin egensynvinkel. Historien omKatarina är enh j ä r t s k ä -rande berät-telse med ettlyckligt slut.

Sid 14

Anorexi Project meetingin Kokkola

In October twelve persons from sixcountries met in Kokkola in the first projectmeeting of the PERLE project to discusshow to improve the situation for studentsin the retail sector within the EuropeanUnion.

Page 3

Yrittäjän arkeaEivorin mielestä on haastavaa olla

yksityisyrittäjä, koska siinä työssä ei olesäännöllisiä työaikoja. Ei voi myöskäänkoskaan olla varma siitä, milloin joutuuylitöihin. Kuitenkin on erittäin mukavaa kunsaa tavata erilaisia ihmisiä ja itse päättääomista työpäivistä.

Sivu 6

SUMMASUMMASUMMASUMMASUMMA20082

Karleby handelsinstitut utbildaryrkesproffs för arbetslivet inomföretagsekonomin, IT- och frisör-branschen.

Med tanke på arbetslivets behovstartade vi hösten 2008 med en nyinternationell merkonomutbildninginriktad på detaljhandeln. Handeln idag blir alltmer internationell, varförundervisningen i den nya utbildningensker på finska, svenska och engelska.

Undervisningen i den internationellamerkonomutbildningen sätter ävenfokus på företagande och på att utvecklanya metoder för inlärning avföretagsamhet.

Målet med inlärning i arbetet är att denstuderande inhämtar en del av yrkes-kompetensen som hör till examen i enautentisk arbetsmiljö med arbets-platsens spelregler. De internationellamerkonomstuderandena uppmuntrasockså att utföra merparten av sininlärning i arbetet utomlands för attförkovra sina språkkunskaper och föratt på plats bekanta sig med deninternationella detaljhandeln och medfrämmande arbetskulturer.

Vi vill fortsättningsvis utveckla vårt nyautbildningsprogram, men ävenhandelsinstitutet överlag i samverkanmed företagslivet.

Välkommen till handelsinstitutet föratt studera och skapa nätverk!

Tarja Halkosaarirektor

Karleby handelsinstitut utbildar alltmer i samarbete med arbetslivet REKTOR

Rektor/rehtori Tarja Halkosaari

Kokkolan kauppaopisto kouluttaa entistä enemmänyhdessä työelämän kanssaKokkolan kauppaopisto kouluttaaliiketalouden, tietojenkäsittelyn jahiusalan ammattiosaajia työelämään.

Työelämän tarpeita silmälläpitäenolemme syksyllä 2008 aloittaneetvähittäiskaupan tarpeisiin räätälöidynkansainvälisen merkonomikoulutuk-sen. Kaupan kansainvälistyminen ontätä päivää ja tämän vuoksi itse koulutus

tapahtuu suomeksi, ruotsiksi jaenglanniksi.

Kansainvälisen merkonomikoulutuk-sen opetuksessa korostamme yrittä-jyyttä ja kehitämme jatkuvasti uusiayrittäjyyden opetusmenetelmiä.

Koulutukseen liittyvän työssä-oppimisen tavoitteena on, että

opiskelija oppii osan tutkintoonkuuluvasta ammattitaidosta aidoissatyöympäristössä työpaikan peli-säännöin. Kansainvälisessä merko-nomikoulutuksessa tavoitteena onmyös suorittaa suuri osa työssä-oppimisessa ulkomailla kielitaidonedistämiseksi ja kansainväliseenvähittäiskauppaan tutustuen.

Haluamme kehittää tätä koulutus-ohjelmaa ja koko kauppaopistoajatkuvasti yrityksien kanssa yhteistyössätoimien.

Tervetuloa Kokkolan kauppaopistoonopiskelemaan ja verkostoitumaan!

Tarja Halkosaarirehtori

God Jul och Gott Nytt År! Hyvää Joulua ja Onnellista Uutta Vuotta!


INTERNATIONAL PROJECTS

Experience the Retail Sector within the European Union

To create a network for future useis the aim for twelve persons fromsix different countries. Thisnetwork can be used for studentexchange systems and vocationaltraining.

In October this year twelvepersons from six differentcountries gathered in KokkolaBusiness Institute to get to knoweach other for a future co-operation. This project is called“Experience the Retail Sectorwithin the European Union”(PERLE).

Those who participate in thisproject are Dr. Monika Thum- Kraft

from Austria, Morten Bugge fromDenmark, Mats Löf and Pehr-Göran Kåla from Finland, AnnaRanzinger, Margit Soll and AnsgarStecher from Germany, DaineRinkeviciute and AlberatsFilipauskas from Lithuania, andfinally Eleanor Mircea, CorinaDoina Prica and Cristina Buse fromRomania.

The aim of this project is tocreate a network of people fromdifferent countries that can beused to improve the quality of thevocational educational training.The project involves visits to otherschools in other countries to getmore information about other

schools vocational trainingsystems. The project lasts twoyears and the attendants are goingto meet each other about five orsix times in these two years, aboutthree times a year. Anotherimportant goal is to learn othercountries school systems andcurriculum. The party also intendsto investigate what kinds of needsthe companies have and what theyare expecting from the trainees.The teachers’ point of view is alsoimportant. The basic idea behindthe project is to get to know eachother, understand the differencesbetween countries and co-operateand that is why the EuropeanUnion has decided to give capitalfor this project.

We interviewed some of theparticipants and asked them whatthey think about the project and ifthey like Finland. Dr. MonikaThum-Kraft, Assistant managingdirector at an institute for researchon qualifications and training ofthe Austrian economy, told us thatshe wants to learn about culturaldifferences and compare theFinnish school system to theAustrian school system to be ableto improve the quality of theAustrian system. Dr. Monika

Thum-Kraft tells us that she hasvisited Finland 25 years ago. Shelikes the landscape with manylakes and big forests, she alsodescribes the Finnish people asfriendly. The only negative thingis the winters when it’s dark andcold, “but I’m not here then so forme it doesn’t matter” she said.

Daine Rinkeviciute is a teacherof art and design history in theTrade and Business School ofKaunas, Lithuania. She hopes toimprove the situation for pupils inLithuania, she explains that pupilsin Lithuania doesn’t care aboutvocational training becauseenterprises don’t look to educationwhen they hire people. DaineRinkeviciute has also been inFinland before, with a couple ofstudents a few years ago shevisited Rovaniemi. She likes ourschool because it’s “so warm andgreen” she also thinks that therelation between teachers andstudents is much closer than inLithuania.

Morten Bugge is a teacher ofEconomics, Computer andmarketing at Niels brockCopenhagen business college inDenmark. Morten wants to have achance to meet other teachers anddiscuss ideas with them, he also

wants this project to be anopportunity for schools to arrangea good student exchange system.Morten says that Finland andDenmark are almost the same butthe climate is a bit colder here inFinland, he also likes the peoplebut he thinks it’s hard tocommunicate if the people fromFinland doesn’t know Swedish orEnglish.

Ansgar Stecher representsMetro Group Düsseldorf,Germany. He wants to givestudents a chance to work abroad.Ansgar is also the only one weinterviewed that isn’t a teacher.Ansgar Stecher likes Finlandbecause “it’s so quiet. The peopleare not stressed as in Germany.”

Last but not least is EleanorMircea from National economiccollege “Gheoghe Chitu” fromRomania. She says that Romaniais participating for the first time andshe hopes that in the end studentswould have the greatest use forthis project. Eleanor likes Finlandand she also thinks that our schoolis nice.

Interviews: Class U05Jacob Nylund

Delegates from six European countries ( Finland, Denmark, Lithuania,Romania, Germany and Austria)


Innan Håkan Bertell grundade sitteget företag arbetade han vidOravais Hus. Han började vidOravais Hus när det startade år1974. Sitt eget företag Ab HåbecoOy grundade han år 1986, men påheltid började han arbeta där förstfrån år 1989. Till en början var detmest husplanering som gällde, menmed tiden utökades det medvirkesförsäljning och småstuge-försäljning, t.ex. utedass ochlekstugor. Senare blev det ävenmaskinuthyrning som komplet-terades med hyvleri.

Enligt Håkan Bertell kommersmåstugetillverkningen att fallabort, produktionen övergår tillstorelement, fler projektbyggentillkommer, exempelvis radhus.Håbeco blir mer och merprojektledare för olika projekt ochdet är då fråga om offentligaprojekt. På frågan om Bertell harnågon anställd inom företagetsvarade han att han har en som ärfastanställd och 1-5 tillfälliga.

Hur kom det sig att du blev egenföretagare?

- Viljan att ha något eget, vilket jaghaft ända sedan barndomen. Jaghar alltid varit intresserad av attgöra något med händerna, dvs.något praktiskt Det är roligt att fåse att man fått någonting uträttat.Att få se resultatet av de manbyggt, exempelvis radhus. Mensist och slutligen är det nog viljanatt ha något eget som gjorde attjag blev egen företagare.

Hur är det att vara egenföretagare?

- Först och främst är det väldigtkrävande att vara egen företagare,men det är roligt. Man har mycketansvar, men det hör till. Friheten ärgivande, och det fordras nyautmaningar hela tiden. Ingen dagär den andra lik, utan man kan själv

styra dagen som man vill. Men detsom man blir väldigt förvånadöver, är hur mycket extra arbeteman ska göra utan att få någotbetalt. Många geniala lösningar påolika problem kommer nattetid.

Vilka är för- och nackdelarnaenligt dig med att vara egenföretagare?

- Fördelar: Friheten först ochfrämst. Att utveckla nya produkterär givande och mycket intressantoch sedan är även det att fåinvestera i de olika maskinerna ochmaskinparken väldigt sporrande.Nackdelar: Allt pappersarbete somman måste göra, arbetsdagarna ärlånga och semestern blir sällanuttagen.

Vad anser du att det krävs av enperson för att man ska vara enbra företagare?

• Viktigaste är att vara positiv• Kreativ• Inte vara rädd för utma-

ningar• Viktigt att man är framåt-

strävande• Vara beredd på att satsa en

del av fritiden på arbetet• Alltid ställa upp, hjälpa till• Inte vara nogräknad• Krävs att man hittar i alla

pappersdjungler• Att familjen ställer upp,

hjälper till• Korrekt• Rättvis

Hur ser en vanlig arbetsdag utför dig?

- Jag börjar kl. 7.00 på morgonenoch slutar en normal arbetsdag kl.15.30. Efter det fortsätterförberedandet inför nästa dag.Oftast slutar min arbetsdag ändåinte förrän kl. 20.00 på kvällen,eftersom det är olika slags

En aktiv och verksam företagare FÖRETAGARE: AB HÅBECO OY

pappersarbete, som bl.a. fakturorofferter, bokföring o dylikt somdrar ut på arbetstiden. För tillfällethåller jag på med ett radhusbygge.Där arbetar jag nu för det mestaoch gör själv de mesta av arbetet.En normal arbetsvecka är ca 75timmar lång, där är veckoslutenäven inräknade. Som mest har detvarit ända upp till 95 timmar iveckan. Det här arbetet förutsätteratt man känner till lagar, paragraferoch byggtekniska saker. Allt skalldokumenteras med ansvar.

Vad brukar du göra för att kopplaav från arbetet?

På min sista fråga om vilket annatarbete Håkan Brunell kunde tänkasig om han vore “tvungen” attbyta, svarade han med ett leendepå läpparna: Yrkesskollärare inombyggnads, för då skulle han hakorta veckor och mycket ledighet,jämfört med vad han nu har i sittnuvarande arbete.

Daniela Tunkkari

Namn:Håkan Bertell

Ålder:55 år

Familj:fru, ett barn

Hemort:Oravais

Utbildning:byggmästare

Intressen:villaliv, båtliv,husvagnsliv,att spela dragspelUtebastu

En fin tornlekstuga för de små.

FAKTARUTA


FRITID

Jakt är en ädel hobby;sedan urminnes tider harmänniskan spårat vilt ochfångat det för att få föda.

I nutid jagar man också,främst för nöjets skull ochför att gallra ut så attpopulationen på olika djurinte blir för stor på ett ochsamma ställe, men också förköttets skull. Mats Ahlskogär en av de många jägarna iFinland och han har sysslatmed jakt i över fyra år.

Nedervetilbon Mats Ahlskog är18 år och han har jagat sedanhan var 14. Orsaken till att hanbörjade med jakt är för att hansfar också sysslar med jakt.Innan Mats ens hade skaffatjaktkort, följde han med sin farut på harjakt och fattade tyckeför jakten. Mats ger sig ut påjakt då det finns tid över ochdet finns det nog ganska ofta.Oftast beger han sig på harjakteller på annan småviltsjakt. Tillsmåvilt hör djur som t.ex. hare,räv, mårdhund, fasan, orre och

andra djur som man får skjutamed hagelbössa. Mats vill ändåinte räkna sig som fågeljägareäven om han har fällt bl.a.gräsänder.

- Jag sätter inte desto meratid på fågeljakten, varför jag inteheller vill kalla mig fågeljägare,säger Mats bestämt.

Mats har många finajaktminnen, men det bästajaktminnet är nog vildsvins-jakten i Estland där han fälldeen vildsvinshanne med ettskott.

Mats och älgjakt

Senare på hösten brukarälgjakten inledas, men Matsjagar inte älgar, eftersomfamiljens jakthund spårar harar.Hunden skulle inte få varatillräckligt ute och jaga harar,ifall Mats jagade älgar. Matshar ändå funderat på att börjamed älgjakt i ett senare skede.

Även om man är intresseradav jakt måste det finnas

någonting som gör att man villsyssla med jakt. Enligt Mats ärtjusningen i jakten hundens skallnär den har fått upp ett spår,men tjusningen ligger nog ocksåi det när det jagade viltet blivitfällt.

Jakt som avkoppling

- Jakt är som yoga men dubbeltbättre, säger Mats och flinar.Jakten ger också avkoppling,eftersom man inte kännernågon stress då man är ute iskogen, ifall man inte har sattupp för stora mål åt sig att deär näst intill omöjliga att uppnåunder jakten. Dessutom fårman ordentliga doser med frisk

luft då man är ute i skogen heladagen, tillägger han.

Nu när vapen och sådant ärpå tapeten med tanke påhändelsen i Kauhajoki, så ställerjag frågan om Mats tycker attman får vapenlicens alldeles förlätt.

- Absolut. Vapen kan lätthamna i fel händer, säger Mats.Det finns säkert folk som till ochmed kan missbruka enslangbella.

Enligt Mats borde vapenlagenskärpas eller så borde manbättre kolla upp åt vem man kanoch inte kan bevilja vapenlicens.

Man bör ha goda avsikter medvapen, även när man avser attanvända dem vid jakt.

Ifall någon funderar på attbörja jaga så hade Mats någratips för att komma underfundmed ifall jakten kunde vara enshobby.

- Man kan börja med att jagasmåvilt. Dessutom är det bra attfölja med på jakt innan manskaffar sig ett jaktvapen,eftersom man då får litesmakprov på hur det är att jaga.Det är onödigt att köpa ettvapen och sedan inse att jaktinte är ens grej. Det leder baratill onödiga kostnader, menarMats.

Innan jag far iväg vill jag ännuveta vilka framtidsplaner Matshar med sin hobby.

- Jag har funderat på att åkatill Estland på kronhjortsjakt,men exakt datum kan jag intesäga, avsluter Mats.

Jim Sandbacka ochMarcus Österbacka

Jakt som hobby

Mats Ahlskog med sitt vildsvinsbyte


Kombinationsexamen har givitEivor Plusisaari stora fördelarinom företagandet. Dessutomhar erfarenheterna hopat sigunder åren som egen före-tagare.

Eivor Plusisaari är privat-företagare och har en egenaffär inom tygbranschen, denheter Pala-tupa. Hon köpte upp

Konkurrensen inomtygbranschen är hård för detfinns många andra affärersom säljer liknandeprodukter. Typkunden vetvad hon vill ha och har klaraåsikter. Tygmodet är storamönster i rött, brunt, svart-vitt eller lila. Eivors egnafavorittyg är olikanaturmaterial som linne ellerbomull.

Klarar sig bra trots hårdkonkurrens

Pärjää hyvin kilpai-lusta huolimattaEivor Plusisaaren mielestäkaupallisesta koulutuksestaon ollut hyötyä yrityksenpitämisessä. Varsinaiseksiyksityisyrittäjäksi hänet onkuitenkin opettanut vuosientuoma kokemus.

Eivor Plusisaari on yksityis-yrittäjä ja omistaa Pala-Tupa -nimisen kangaskaupan, jonkahän osti vuonna 1995. Sitäennen Eivor työskentelikonttorissa, mutta halusikokeilla jotain uutta. Eivor valitsikangasalan koska hän pitääkankaista. Eivor Plusisaari onkoulutukseltaan ylioppilas-merkonomi ja hän katsoo, ettäkoulutuksesta on ollut hyötyähänen nykyisessä ammatis-saan. Siksi hän on suositellutmyös lapsilleen kaupallistakoulutusta lukion ohessa, elisuorittamaan kaksi tutkintoarinnakkain.

Eivorin mielestä on haastavaaolla yksityisyrittäjä, koska siinätyössä ei ole säännöllisiätyöaikoja. Ei voi myöskään

koskaan olla varma siitä, milloinjoutuu ylitöihin. Kuitenkin onerittäin mukavaa kun saa tavataerilaisia ihmisiä ja itse päättääomista työpäivistä. Eivorinmielestä huonoa yksityis-yrittäjänä on se, että työviikkovoi olla pitkä eikä aina etukäteenvoi tietää milloin työpäiväloppuu. Lomatkin voivat joskusjäädä pitämättä. Hänen onmyös huolehdittava siitä, ettäyritys on voitollinen.

Kilpailu kangasalalla onkovaa, koska markkinoilla onmonia yrityksiä, jotka myyvätsamankaltaisia tuotteita.Asiakkaat tietävät mitä haluavatja heillä on selvät mielipiteet.Muodissa juuri nyt onisokuvioiset ruskeat, punaiset,musta-valkoiset ja lilat kankaat.Eivorin omat kangassuosikitovat luonnonmateriaalit, kutenpellava ja puuvilla.

Sebastian Plusisaari

veckan är lång och man kanskeinte alla gånger vet på förhandnär den slutar, även olika lovkan utebli helt. Dessutom ärman själv ansvarig för att detblir en vinst i kassan.

Sebastian Plusisaari

YRITTÄJÄ

affären 1995. Före det jobbadehon på ett kontor men villepröva på något nytt. Hon valdetygbranschen av den orsakenatt tyger intresserar henne. Honhade även stor nytta av sinutbildning, studentmerkonommen på den tiden när Plusisaaristuderade kunde man intekombinera utbildningen som nu.

Eivor tycker att det ärutmanande att vara egenföretagare på grund av deoregelbundna arbetstidernadessutom vet man aldrig närman måste på en utryckning,men det är även givande för attman får träffa olika typer avmänniskor samt själv bestämmaöver sina arbetsdagar. Dettråkiga med att varaegenföretagare är att arbets-

FÖRETAGARE

Eivor Plusisaari mittaamassa tämän päivän isokuvioista muotikangasta.

Tvåspråkig merkonomKaksikielinen merkonomiKielitaitoiset kaupan osaajat ovat kysyttyjä alueemmetyömarkkinoilla esimerkiksi kauppakeskuksissa,liikennemyymälöissä, pienmyymälöissä ja autokaupoissa.

Språkkunniga handelsproffs är efterfrågade påarbetsmarknaden i regionen, t.ex. i nya och utbyggdaköpcentra, trafikbutiker, småbutiker och inombilhandeln.

Mary Nynäs, Larsmo- Jag har en helt svensk bakgrund, menalltid varit intresserad av det finskaspråket och av kundbetjäning. Jag valdeden tvåspråkiga linjen för att förbättra minfinska och för att lära mig tala språket.Det är bra att inse att finskan är ett språksom man måste kunna inomföretagsekonomi. Ett stort plus är att viockså har lektioner på engelska, för detbehöver man “all the time” och specielltom man vill vara i inlärning i arbetetutomlands.

GRUNDEXAMEN INOM FÖRETAGSEKONOMI, MERKONOM 120 SVgr (3 år) Utbildningsprogram inom kundbetjäning och försäljningStudierna på svenska och finska, i någon mån på engelska.

LIIKETALOUDEN PERUSTUTKINTO, MERKONOMI 120 Vpk (3 v) Asiakaspalvelun ja myynnin koulutusohjelmaOpinnot ruotsiksi ja suomeksi, osittain myös englanniksi.

KARLEBY HANDELSINSTITUT - KOKKOLAN KAUPPAOPISTO

Andreas Kurtén, Karleby- Jag valde Karleby handelsinstitut för att läramig kundbetjäning och företagsverksamhet.Den tvåspråkiga klassen jag går i är en braspråkklass om man vill lära sig både finskaoch svenska. I framtiden siktar jag på att blibilförsäljare och starta eget företag.

Kiia Purontaka, Kokkola- Kansainvälisessä vähittäiskaupan luokassaopiskellaan suomeksi, ruotsiksi ja englan-niksi. Kun osaa kieliä paremmin, menestyymyös työssä paremmin. Työssäoppimis-jaksolla aion mennä vaatekauppaan, koskahaaveilen somistajan ammatista sillä alalla.

KombistudierDu kan också välja s.k. kombistudier, vilket betyder att du kombinerar gymnasiet medhandelsinstitutet och parallellt avlägger två examina, studentexamen och merkonomexamen.

Gemensam ansökan / yhteishaku 2–20.3.2009www.studieval.fi - www.haenyt.fi

Mera information: Studiebyrån tel. (06) 825 [email protected]ätietoa: Opintotoimisto puh. (06) 825 [email protected]

Pamela Kastrén, KarlebyAtt kombinera gymnasiet och handelsinstitutetvar ett bra val. Under det sista året påkombilinjen deltog vår klass i många olikagivande projekt. Vi gjorde den egna Summa-tidning, allt från annonsförsäljning till layout. Viadet projektet lärde vi oss också hur viktigt detär att kunna samarbeta med varandra.

Vi drev också ett övningsföretag där viarbetade och gjorde alla beslut precis som i ettriktigt företag. Projektet var internationellt så

vi fick åka till Jönköping där vi höll en presentationom vårt eget övningsföretag och fick höra hursvenskarna i sin tur drev sitt övningsföretag.

Mitt sista år på kombilinjen var fartfylld. Jag fickmöjligheten att åka till Kina och bekanta migmed finska företag som etablerat sig där. Jag ficklära mig mycket om den kinesiska kulturen, såvälvardagskultur som arbetskultur. Resan varmycket givande och jag kommer alltid att minnasden.

Jag utförde dessutom en del av min inlärningi arbetet utomlands, dvs. på Irland där jagpraktiserade vid New Boliden, Tara Mines. Därfick jag möjligheten att förbättra minaspråkkunskaper och även lära mig deras arbets-och levnadsvanor.

Jag fick uppleva och lära mig väldigt mycketunder en kort period och fick även en utbildningpå köpet. Kombilinjen var verkligen ett bra val.


Övre raden: Lotta Hongell, Sara Edsvik, Daniela Tunkkari, Ida Andtbacka, Jesper Hästbacka, Jim Sandbacka, MarcusÖsterbacka och Sebastian Plusisaari. Nedre raden: Elin Skutnabba, Jacob Nylund och Kristoffer Timgren.

REDAKTION / TOIMITUS

Julkaisija:Kokkolan kauppaopisto

Luokka:U05

Painopaikka:Art-Print Oy

Jakelu:Kokkolan Jakelu

Levikki:21000 ex

Julkaisupäivä:3.12.2008

Utgivare:Karleby handelsinstitut

Klass:U05

Tryckeri:Art-Print Oy

Distribution:Kokkolan Jakelu

Upplaga:21000 ex

Utgivningsdatum:3.12.2008

Stort tack till våra lärare Mats Löf och Marketta Kuorikoski som hjälpteoss med tidningen!

HJÄRNORNA BAKOM SUMMA 2008

FAKTA

Karleby handelsinstitut

Adress:Vingesgatan 18,67100 KARLEBY

Studerande:500

Personal:45

Studiebyrå:(06) 825 [email protected]

Kokkolan kauppaopisto

Osoite:Vingenkatu 18,67100 KOKKOLA

Oppilaita:500

Henkilökunta:45

Opintotoimisto:(06) 825 [email protected]


Om flygplan och högahöjder intresserar dig såfinns det en klubb med långaanor närmare än du tror.

Karleby flygklubb har cirkahundra medlemmar och har nuverkat i över 80 år! Klubbenssyfte är att ge dem som ärintresserade av flygning enchans att utöva detta och attlära känna andra flyg-intresserade. Vid Kronobyflygfält brukar Karlebyflygklubbs medlemmar samlasnär vädret tillåter flygning.Säkerheten är hög och vemsom helst får inte komma in påområdet till klubbhuset som ärinnanför det två och en halvmeter höga stängslet somomsluter flygfältet.

De flesta medlemmar harflygcertifikat och vissa håller påatt ta det som bäst, för sommedlem i klubben har manmöjligheten att ta flygcertifikat.De certifikat som utbjuds ärPPL- (Private Pilot License)och ultralättcertifikat. Det somhar varit på tapeten senasteåren är samarbetet medKronoby gymnasium. Man harstartat en så kallad flyglinje,vilket ger studerande vidKronoby gymnasium möjlig-heten att ta ultralättcertifikatsom en del av kursutbudet.Detta projekt har varit positivtför klubben, genom att man fårnya unga medlemmar ochprojektet är möjligt eftersomman redan vid 17-års ålder fårta ultralättcertifikat. En gång

om året brukar man ordnaöppet hus vid flygfältet därintresserade får komma ochbekanta sig lite närmare medhobbyflygning och medklubben. Förutom hobby-flygning utför klubben ävenbrand- och spaningsflygningar,brandflygningar utförs isamarbete med andraflygklubbar i nejden. Så omflygning intresserar - ta ensväng in till regionens egenflygklubb.

Jesper Hästbacka

Högtflygande planer? FRITID

Det natursköna Kronoby ur fågelperspektiv.


This is what the teachers fromVilnius thought about theBusiness school of Kokkola andthe Finnish school system;

- In your school you havetheoretical studies first and joblearning in the end, in our schoolwe have job learningthroughout the whole period oflearning. We think that yoursystem is good, maybe it’sbetter to have the job learninglater on, so the students aremore prepared for theworkplace.

- In Lithuania the school yearbegins in September and endsin June, and we have longautumn and Christmas holidays.We think you should definitelyhave longer holidays in Finland.

- We really like your schoolbuilding; it is so warm, inLithuania we don’t have heatedschool buildings, so this isheaven for us! The building isso spacious and beautiful; wereally like the colours and all thetrees around the school. Theatmosphere in the school is sorelaxed, and it feels so safe. Wehaven’t seen any fights, andeveryone seems to get along sowell. In Lithuania we have veryaggressive students, and drugsare a big problem in our schools.

- In Finland every student getsa hot meal each day. We don’thave free dinner in Lithuania,but we have scholarships, so ifyou study very hard you can getone. It surprised us a lot thatthe students leave their bagsoutside of the dining room when

Leonardo da Vinci

Loreta Menèinskaitë, Nijolë Brusokienë, DanguoleGudiene and Zita Dailidienë visited Kokkola BusinessInstitute for a week.

Skullbacka Verkstad Kbgrundades år 2003.Företaget är ett komman-ditbolag och koncentrerarsig mest på metallkonstruk-tioner och servicearbeten.Omsättningen år 2007 varca 190 000 €.

Anders Skullbacka studeradevid Yrkesskolan Optima iJakobstad på maskin- ochmetallinjen. Efter flera årsarbete inom branschenbestämde han sig för att startaeget. Skullbacka Verkstad Kbstartades som en binäring tilljordbruket på gården, Andersoch pappan Christer som aktivabolagsmän och yngre brodernJohan som tyst bolagsman.

När Johan Skullbacka hadestuderat färdigt, även han påsamma linje som Anders, blevde partners och driver nuföretaget, båda som aktivabolagsmän. De har ingaanställda och båda äger 50 %av firman. På fem år har debyggt ut en hall och köpt fleramaskiner. Johan och Anders vill

ändå inte bygga för stort. Devill hålla sig till en liten ochmysig arbetsmiljö. De harsamarbete med flera stora ochsmå företag runtom i nejden.Men även privatpersoner hör tillkundkretsen.

Skullbacka Verkstads specia-litet är flexibilitet och yrkes-kunnande. De gör metall-konstruktioner till olikabyggnader; t.ex. fähus,industrihallar och bensin-

stationer. De inreder lastbilar tillhästtransportbilar, gör olikaarbeten på traktorer såsomsvetsningar och lödningar.Därtill gör Skullbacka Verkstadolika lastbilspåbyggnader ochdiverse arbeten och svetsaräven vattenjetintag somunderleverans till Rolls RoyceOy Ab.

Kristoffer Timgren

Skullbacka Verkstad

INTERNATIONAL PROJECTS: LITHUANIA

Four Lithuanian teachers, LoretaMenèinskaitë, Nijolë Brusokienë,Danguole Gudiene, and Zita Dailidienë paidKokkola a one week visit through theprogramme Development of teamwork skillsfor teachers to acquire professionalknowledge and to ensure teaching quality andprestige, which is a part of a LifelongLearning Programme.

The European community programme forvocational training Leonardo da Vincipromotes European cooperation betweeninitial and continuing vocational traininginstitutes, higher education institutes,enterprises, industry and variousorganisations and levels involved invocational training. Placements abroad arean important part of the programme.

they go for lunch, and nobodytouches the bags or stealsanything. In our country youcan’t do that, you can’t leaveany of your belongings out ofyour sight.

- We have enjoyed our stay inFinland very much; we didn’tthink it would be such a bigcountry as it is, at first wethought that Kokkola was nextto Rovaniemi and Santa Claus!The nature in Finland is a lotlike the nature in Lithuania, youhave a lot more Birch trees, butother than that our countriesresemble each other very much.We think that Finland is a verybeautiful country, and we wouldlike to visit Finland and Kokkolaagain.

Ida Andtbacka

FÖRETAGARE

You can apply for a placement in a Finnishenterprise through Leonardo da Vinci if:

• you are a citizen of EU or EEA (EuropeanEconomic Area) country, Bulgaria, Romania orTurkey

• you are undergoing initial vocational training or• you have a vocational training qualification or

work experience or• you are studying or have recently completed

studies in an institution of higher education

Source:http://www.studyinfinland.fi/practical_training/trainee_exhange_programmes/leonardo_da_vinci.html

FACTS

Skullbacka Verkstad


Jag har recenserat det nya Zelda-spelet Twilight Princess påNintendo Wii. För dem som inteär bekanta med Zelda, bör nämnasatt spelet är ett äventyrs- ochkaraktärsspel. Det går kort ut påatt man spelar en person somheter Link och slåss med svärdoch häst och oftast har något stortuppdrag.

Handlingen i det här spelet, liksomi de flesta andra Zelda-spel, går utpå att man ska rädda landskapetHyrulle från den onde trollkarlenGanondorf. Man börjar som envanlig “bondpojke” Link i den lillabyn Orodon village. Man får göralite olika små saker och mestadelslära sig knapparna för att slåss ochrida. Eftersom Wii harrörelsekontroller tar det en stundinnan man lär sig alla rörelser. Efterett tag blir byns borgmästaresdotter Illia bortrövad, och det ärhär som spelet och dess ändlösatid av underhållning och äventyrbörjar.

Grafiken ser bra ut för NintendoWii. I det här nya spelet får manmånga uppgifter, som man aldrigtrott att man får göra i ett Zelda-spel, friheten att kunna slåss med

svärd ridande på häst, eller attspringa och slåss samtidigt utanatt behöva stanna upp. Nu haräven motståndarna pilbågar vilketgör allting ännu roligare.

En nackdel i det här spelet är attman inte har någon magi att bjudapå, därför heller inga trollformleratt kasta iväg. Det tycker jag ärväldigt synd eftersom magi ochZelda alltid hört ihop.

De nya vapen som finns i speletär över det tänkbara. I slutet avspelet kommer man att känna sigodödlig.

Liksom i de tidigare spelen finnsdet också många spännande ochkluriga tempel att samla erfarenhetoch vapen ifrån, för att senarekunna ta sig an den ondetrollkarlen Ganondorf.

Spelet rekommenderas från 12 åroch uppåt, vilket är passande.Spelet har vissa otäcka scener ochganska svåra pussel. I sista handär det här ett spel för ungdomar,och det skänker timtals medunderhållning och spänning. Jagrekommenderar starkt det härspelet för alla med Nintendo Wii.

Kristoffer Timgren

SPELRECENSION: ZELDA (NINTENDO WII)

“Megaman Maverick Hunter X”on Nintendon ns. kivikaudellajulkaisema Megaman X-pelintäysin uudistettu versio. Tämäuusi versio on kehitetty 3d-peliksi, joka vie sen 2000-luvulle.Uusi grafiikka antaa pelillelisätehosteita, joita etenkinnykynuoriso arvostaa.Jos on pelannut Megaman X-peliäSuper Nintendolla, tunnistaahelposti myös tämän uuden pelinradat. Pelin idea on sama kuinedellisen version, valitaan radat jalopuksi taistellaan pomoa vastaan.Pelattaessa tunteet vaihtelevat,aluksi tekisi mieli heittää koko PSP-konsoli seinään, mutta jos pystyyhillitsemään itsensä, lopussaseisoo kiitos. SuosittelenMegaman Maverick Hunter X-peliä kaikenikäisille; aloittelijoistakonkareihin, ts. kaikille niille, jotka90-luvun alussa pelasivatalkuperäistä peliä SuperNintendolla. Megaman MaverickHunter X -versio on peli, jokatosiaan vetää kaikenikäisiä pelaajiapuoleensa!

Jesper HästbackaKäännös Sara Edsvik

SPELRECENSION: MEGAMAN MAVERICK HUNTER X (PSP)

“Megaman Maverick Hunter X”är en remake av Megaman X somkom till Super Nintendo påstenåldern, men som nu har en 3d-motor istället för en 2d, vilken tarMegaman in på 2000-talet. Tackvare den nya grafiken öppnasmöjligheten till fler effekter, somframför allt uppskattas avnutidens ungdomar.

Om man har spelat Megaman X påSuper Nintendo, kan man lättkänna igen sig i de olika banorna.Spelidén är den samma, man väljerbanor för att sedan slåss mot enboss i slutet. Även känslornablandas, i den ena stunden vill maninget annat än att slänga ut PSP:ngenom fönstret, men om man klarar

av att hålla sig, belönas mankanske senare av extrem glädje.

Jag rekommenderar detta spelför barn i alla åldrar, från nybörjaretill dem som redan spelat igenomoriginalet på Super Nintendo ibörjan av 90-talet. MegamanMaverick Hunter X är en remakesom verkligen kan dra till sig allaåldrar.

Jesper Hästbacka


KARLEBY HANDELSINSTITUT - KOMBISTUDIER

Studieår vid Karlebyhandelsinstitut:2004-2008

Varför valde du kombi-studier?Jag tyckte att det var behändigtoch bra att få ”två flugor i ensmäll”, att få en yrkesutbildningpå samma gång som studenten.Fint att det finns den möjlighetentycker jag!

Vad tycker du omhandelsinstitutet?Man får bra grunder, om mant.ex. vill fortsätta medhandelsstudier. Jag har redanunder mitt första år somstuderande i yrkeshögskolan påturism märkt att jag har nyttaav vissa kurser från handels-institutet.

Vad är bra med handels-institutet?Bra är just det att man kankombinera med gymnasiet, ifallman inte bara vill gå gymnasietoch inte bara vill gå handels-institutet. Möjligheten tillutlandspraktik och bra kontak-ter.

När bestämde du dig förutlandspraktik?Strax när jag började minahandelsstudier, eller redaninnan. Att få åka utomlands påpraktik var kanske också enorsak varför ja valde attkombinera med handels. Jaghade förstått att möjligheternatill utlandspraktik var bra, manfick ansöka om en massa stödoch jag ville gärna åka. Straxnär det blev aktuellt anmälde jagmig och åkte iväg.

Hur fick du reda påutlandspraktik?Genom lärarna, specielltNatascha som hade hand omganska mycket angåendeSpanien, dit jag åkte. Dessutomvia andra elever som varittidigare utomlands, och via infosom skolan ordnade åt elevernai högstadiet.

Berätta lite om dinpraktik?Jag utförde mina bådaarbetspraktikperioder i Torre-vieja, en liten stad/by näraAlicante på Spaniens sydöstrakust.

I januari jobbade jag på enfastighetsförmedlingsfirma,Scan Properties. Det var frågaom åtta timmars kontorsarbeteper dag, måndag till fredag. Jaöversatte texter som beskrevhusen och fastigheterna frånengelska och finska till svenska,uppdaterade deras hemsidoroch satte ut annonser påinternet. Jag jobbade själv-ständigt på egen dator,instruktioner fick jag av min”arbetsgivare” Maribel Nyblin,som var finsk. Jag klarade migbra på finska när jag jobbademed Maribel. Med kundernapratade jag finska, svenska,engelska. Spanska skulle havarit bra att kunna eftersomt.ex. vissa kunder och post-gubben bara pratade spanskaoch han kom varje dag ochibland var jag ensam på kontoretnär han kom. Lite förstod jag,men inte mycket.

I maj jobbade jag på Amigos,en blandning av bar, pub ochcafé. Amigos ägdes avirländarna Graham och GillianBlackwood. Här fick jag läramig jättemycket på en kort tid(en månad)! Jag fick jobba bådebakom bardisken och ute pågolvet (servera kunderna).Mest fick jag ta emotbeställningar av kunderna ochservera åt dem. Jag jobbadeoftast med Adele, hon var 20år och engelska och hon lärdemig allt, hon var bakombardisken och gjorde drinkarnaoch jag sprang runt ochbetjänade kunderna - togbeställningar, förde ut drinkaroch mat och tog betalt. Senarefick jag också börja blandadrinkar och hälla upp öl frånkranen. Engelsmännen ochirländarna är mycket noga medhur mycket skum deras öl skaha, så det lärde Adele ochGraham mig noggrant!

Jag jobbade måndag-fredagfrån kl. 16/17.00 - så länge folkkom och de hade öppet (mellan22-24). Vardagarna var detganska lugna, men på fredagarordnades det karaokekväll påAmigos och då var det fullt upp!Då fick man verkligen tänka tilloch springa runt så mycket manbara hann. Men det var roligt!Kunderna var oftast glada,pratsamma och härliga, det

frågade ofta varifrån man varoch vad man gjorde här påAmigos. Storyn fick berättasom och om igen. Jagstormtrivdes vid Amigos ochtårar fälldes när sistaarbetsdagen kom och vi skulleta farväl…

Av de där två arbetsplatsentrivdes jag nog bäst på Amigos.Människorna jag jobbade medvar underbara och var och enhade något speciellt som gjordedem oförglömliga. Att fåkomma i kontakt medmänniskor och betjäna dem vardet bästa och jag lärde mig såmycket av Adele. Varför valde du att åkapå nytt?Först hade jag tänkt göra minandra praktikperiod i Finland,men när de andra flickorna iklassen, som jag var tillsam-mans med tidigare i januari,skulle åka på nytt, så slog jagockså till. Sådant här händerbara en gång och vi hade så bramöjligheter att åka, så varförinte. Jag trivdes ju så bra ijanuari och i maj skulle detdessutom vara varmare ochman kunde få lite solsemesterpå köpet. Så ganska snartbestämde jag mig för att åka pånytt!

Bästa minne av resorna?Det jag minns bäst är nog dentid vi flickor spenderade

tillsammans när vi inte jobbade.I januari var vi tre och i maj femflickor från klassen plus treandra yngre elever frånhandelsinstitutet. Fritiden varalltså det bästa minnet. Lasse,som vi bodde hos, visade ossrunt och tog oss till ställen värdaatt se, bl.a. upp till bergen, tillen källa/naturpark, safari medlejon, elefanter, giraffer mm.Det var bra att vi fick se såmycket och dessutom hade

Arbetspraktik i Spanien - många erfarenheter rikarenågon som kunde förklara ochberätta om stället och sakernavi fick se! Och såklart minnsoch saknar jag alla människorjag lärde känna där, både påjobbet och på fritiden. I maj varockså vädret toppen, varmt åskönt.

Tror du att du fick bätt-re erfarenheter än omdu skulle ha praktiserati Finland?Bättre erfarenheter, ja, det trorjag. Men det beror ju också påur vilken synvinkel man ser påsaken. Hade jag mera grundligtvelat komma in i arbetslivet justi Finland, skulle det säkert halönat sig att vara på någon finskarbetsplats. Men jag tycker attjag fick mera ut av att åkautomlands. Jag fick se hur dejobbar i Spanien, se skillnadernamellan den finska och denspanska arbetskulturen, bl.a. atttiden inte spelar så stor roll iSpanien. Dessutom fick jag såmycket annat nyttigt ochlärorikt med på köpet.

Rekommenderar duutlandspraktik, ochvarför?Jag rekommenderar varmt! Hardu lite heller funderat på att åka,så åk! Man lär sig så mycketoch får uppleva så mycket. Attuppleva och leva med en nykultur, bl.a. arbetskultur ärockså spännande och lärorikt.Jag ångrar inte en sekund attjag åkte.

Elin Skutnabba

Marie Wiik gjorde många utflykter under sina veckor iSpanien, här besöker hon en trädgård.

Här är Marie på safari, och får hälsa på en elefantunge.

FAKTARUTA

Namn: Marie WiikFödd: 15.9.1988Hemort: NedervetilUtbildning: Student -

merkonom (student -07,merkonom -08)

Studerar: Turism vid Vasayrkeshögskola (restonom)


Ida Andtbacka &Sara Edsvik

GALLUP

Kysyimme Kokkolan kauppaopiston merkonomi-opiskelijoilta kouluun jaopiskeluun liittyviä kysymyksiä.1. Miksi valitsit

Kokkolan kauppa-opiston opiskelu-paikaksi?

2.Mikä on parastakauppiksessa?

3.Mitä aiot tehdävalmistumisesijälkeen?

Tiina 16 v:1. Kaikista vaihtoehdoista

kiinnostavin.2. Luokkakaverit ja ruokailu.3. Jos en jatka opintojani, niin

haen todennäköisesti töitä.

Roosa 16 v:1. Kaupallinen ala kiinnosti

minua eniten.2. Oikeastaan kaikki, en keksi

mitään huonoa.3. Menen töihin kaupalliselle

alalle.

Taneli 17 v:1. Kauppis vaikutti kaikista

mukavimmalta.2. ATK-tunnit ja ruokailu, ruoka

on aina tosi hyvää.3. Todennäköisesti menen

johonkin kauppaan töihin.

Tanja 16 v:1. Kauppis oli minulle

yksinkertaisesti parasvaihtoehto.

2. Luokan yhteishenki.3. Haluaisin töihin

vaatekauppaan.

SUMMASUMMASUMMASUMMASUMMA200814 PORTRÄTT

FAKTARUTA

Dotterns svåra anorexi blev läsvärd bok

Namn: Marianne KäckoHemort: Käcko i PurmoFamilj: Maken Svante, tre

vuxna barn och fyrabarnbarn.

Yrke: Barnträdgårdslärare.Arbetar som daghems-föreståndare /dagvårds-ledare i Purmo.

Intressen: Litteratur,trädgårdsarbete, motion,föreningsverksamhet ochsläktforskning.

Favoritplats: Hemma påKäcko.

Motto: “Lev ditt liv så attvärlden inte blev ensämre plats för att dulevde” (Marianne Käcko)

“Vandra alltid med kärlek ihjärtat” (John Lund)

Aktuell med: Boken “Talivet av mig, mamma!” (påfinska “Tapa minut, äiti!”)

Att något så enkelt och naturligtsom att äta kan bli så motbjudandeoch svårt att man helt och hålletslutar äta, har författarenMarianne Käcko sett prov på. Iboken “Ta livet av mig, mamma!”,som kom ut i april 2008, beskriverMarianne den tid hennes dotterKatarina var svårt sjuk i anorexianervosa. När Katarina var somallra sjukast lovade Marianne attom Katarina överlever sjukdomenoch blir frisk ska hon skriva enbok om den svåra tiden. Idag ärKatarina helt frisk ochMariannes bok har fått ett mycketpositiv mottagande. Boken harvarit den mest utlånade boken inejden under juli-oktober.

Stockholmsflickan blev Purmobo

Författaren Marianne Käckoföddes i Purmo men växte upp i enlägenhet på Södermalm iStockholm. Familjen flyttade tillStockholm när Marianne var sex år.Under somrarna och varannan julåkte familjen hem till Finland.Fadern var “purmobo” i själ ochhjärta och att behålla kontakten tillPurmo och Finland var ensjälvklarhet.

Under ett besök i Purmo julen1969 då Marianne var 13 år träffadehon Svante. Redan då kändeMarianne att hon en dag skullehon gifta sig med Svante. När honvar 16 år flyttade hon till Jakobstadmed orden hennes far hade sagt;“Du skall alltid känna efter vadsom är rätt för dig och inte fråganågon annan. Det är det endasättet att bli lycklig i livet”.

Marianne gick ut gymnasiet honpåbörjat i Sverige i JakobstadsGymnasium och blev student 1975.Hon fortsatte att studera tillbarnträdgårdslärare i Jakobstad.Ett par år senare gifte sig Marianneoch Svante och flyttade in i detnyrenoverade huset på Käcko ifebruari 1978. Marianne fick arbetevid daghemmet vid Sisbacka ochhar arbetat där sedan dess.Marianne och Svante har tre barnDaniel, Katarina och Anna.

Boken som Marianne skrivithandlar och Katarina och åren somhon var svårt sjuk i anorexi.

Anorexin slog till

Som liten var Katarina en mycketduktig och självständig flicka Honlärde sig saker väldigt snabbt ochvar mycket modig. Hon hade sällannågra bekymmer eller problem ochhade många kamrater och trivdes ideras sällskap. Att en sjukdomkunde förändra hela hennespersonlighet så snabbt är nästanobegripligt.

När Katarina var elva år kom deförsta tecknen på hennesinsjuknande. Hon åt mindre ochmindre, motionerade mycket ochgick ner i vikt. Ibland kräktes hontill och med.

– En blivande anorektiker kaninte hantera svält och viktnedgång.Som en följd av svälten rubbaskroppens hungers- ochmättnadssystem som styrs frånhjärnan, förklarar Marianne. Ävenkänslor rubbas och anorektikernbörjar se allt som mörkt och dystert,ångesten blir mycket svår, berättarMarianne.

Katarina var tvungen attspendera tre månader på sjukhusinnan hon blev frisk. Denna gångkom familjen undan sjukdomenmed blotta förskräckelsen. Vad de

inte visste då var att det skullekomma att bli mycket värre.

Katrina hade varit frisk i tre årefter den första sjukdomsperiodennär anorexin slog till igen. Dennagång slutade Katarina helt att ätapå bara fyra veckor.

– Katarina hade ingensjukdomsinsikt, vilket anorektikersällan har, och tvångsintogs påsjukhus, berättar Marianne.

Marianne hade läst en artikel omAnorexicentrum Novum, som idagheter Mandometerkliniken ochsom finns vid Karolinskaforskningsinstitutet i Huddinge,Sverige. Deras behandlingsmetodoch inställning till anorexi ärannorlunda än på ett vanligtsjukhus. Man har hittills trott attanorexi beror på psykiska problemmen på Mando utgår man ifrån attanorexin uppstår efter att dendrabbade gått ner i vikt. Man börjardärför behandlingen med att fåanorektikern att äta och såsmåningom lära sig ett normaltätbeteende.

– Efter många om och men fickKatarina en remiss tillAnorexicentrum Novum iHuddinge i oktober 1997. Då hadeKatarina inte ätit någonting pånästan ett helt år, berättarMarianne. Hon blev slangmatadunder den tiden.

Katarina behandlades påanorexicentrumet i lite över ett år.Hon fick sedan återvända hem,men var fortfarande tvungen att gåpå regelbundna kontroller.

Under sjukdomstiden vägdeKatarina som minst 34 kilo. När honi december 1999 kommit upp till 48kilo friskförklarades hon.

Sjukdomen blev bok

– När Katarina var som allrasjukast lovade jag mig själv att omKatarina blir frisk ska jag skriva enbok om den svåra tiden, avslöjarMarianne.

Den allmänna uppfattningen äratt anorexi är en enkel sjukdom somdet är enkelt att bli frisk från.Marianne vet idag att det inte ärså. Hon har sett med egna ögonhur hemsk sjukdomen är. Anorexintar över hela människan, både denpsykiska och den fysiska delen.

– Jag ville öka allmänhetensförståelse för anorexi och visa hurhemsk den kan vara, berättarMarianne var en orsak till att honskrev boken. Hon ville få bortmystiken kring sjukdomen.

– Anorexi är en missförståddsjukdom eftersom få vet vadsjukdomen handlar om och hursvår den är, förklarar Marianne.Dessutom ville hon, genom attskriva boken, befria andra föräldrarfrån en stor skuldkänsla.

Marianne tog alterneringsledigti tre månader från arbetet för attägna sig åt bokskrivandet. Hon togytterligare två månader ledigt föratt få tid att gå igenom texten, skickaåt korrekturläsare och kontaktabokförlag.

– Eftersom jag inte hade någraerfarenheter från tidigare av attskriva en bok och aldrig gått någonskrivarkurs var det naturligtvis enutmaning att ta sig anbokskrivandet, säger Marianne.Mitt mål var inte att skriva på ettprofessionellt sätt. Jag hade heller

inget behov av att lära migskrivkonstens alla regler. Detviktigaste var berättelsen och attden berättades på ett vanligt ochvardagsnära sätt så att alla läsareförstår innebörden. Viljan attberätta var så stor att självaskrivandet inte kändes så svårt,fortsätter hon. Jag trivdes med attsitta ensam vid datorn ivintermörkret och njöt av stillheten.

Marianne Käckos bok “Ta livetav mig, mamma!” har fått nästanenbart positiva reaktioner. Fastänsättet boken är skriven på iblandkritiserats har kritikerna varitpositiva till själva historien. Bokenär en sträckläsningsbok som maninte kan lägga ifrån sig förrän manvet hur det går. “Ta livet av mig,mamma!” var den mest utlånadeboken i nejden under juli-oktoberoch den första upplagan på 1 200böcker sålde slut på fyra månader.Nu har en andra upplaga trycktsoch boken har även kommit ut påfinska.

Marianne Käcko

forts. på sid 15


PORTRÄTT

PORTRÄTT

– Det bästa betyget är ändå attmånga som inte annars förmår sigatt läsa en bok, berättat att de lästmin bok och tyckt väldigt bra omden, berättar Marianne.

– Jag hoppas ändå attuppmärksamheten kring bokeninte skall förändra mig i en negativriktning. Att få för mycket positivuppmärksamhet kan leda till attman får en orealistisk självbild,fortsätter Marianne.

Boken är berättad ur Mariannessynvinkel, om hur hon upplevdesjukdomen och dotterns lidande.Marianne berättar att Katarinasäkerligen hade beskrivit det helapå ett annat sätt. Marianne gavdärför dottern möjlighet att självomformulera sina egna repliker såatt de skulle kännas rätt ochdessutom har Katarina skrivit ettefterord där hon kort berättar hurhon själv upplevde sjukdomen.

Tack vare att Marianne skrevboken “Ta livet av mig, mamma!”var hon tvungen att gå väldigtgrundligt igenom helahändelseloppet. Detta har hjälpthenne att bearbeta sjukdomstidenoch anorexin känns nu som ettavslutat kapitel. Hon har ingakonflikter kvar inom sig som berör

anorexin, inte heller känner honnågot obehag av att tala omsjukdomen.

– Fastän det inte känns tungt atttala om anorexin är den inte ettämne jag gärna föreläser om längre.Jag har haft så mångaföreläsningar om anorexi ochbulimi att det känns som om jagsagt mitt, berättar Marianne. Hellreger jag en spontan intervju omboken och berättar gärna om den,fortsätter hon.

Marianne berättar att hon intehade kunnat skriva boken på ettannorlunda sätt. Vissaformuleringar skulle hon kanskeförbättra idag men hon är nöjd omläsarna är nöjda.

– Jag är glad att det blev en bokeftersom att budskapet är viktigtoch i efterhand har jag har märktatt anorexi verkar vara ett ämnesom berör, tillägger hon.

Efter regn kommer sol

Idag är Katarina frisk, hon är giftoch har två barn. Numera finnsanorexin endast med som enhistoria ur det förflutna.Berättelsen om Katarina är enhistoria som verkligen hade ett

lyckligt slut. När man idag träffarKatarina är det mycket svårt attföreställa sig att den självständigaoch sociala kvinnan som sprudlarav glädje en gång varit så sjuk,inåtvänd och sorgsen.

Marianne berättar att dotternssjukdom fick henne att förändras ien positiv riktning. Idag ärMarianne ödmjukare och mjukarei kontakten med andra människor.Idag har hon även andravärderingar än hon hade tidigare.Marianne växte upp med tankenatt “ensam är stark” och “själv ärbästa dräng”, idag tycker hontvärtom. Det är i gemenskapmänniskan blir stark och manvarken behöver eller skall göraallting själv.

– Allt man överlever kan man lärasig något av, tillägger hon.

Marianne var med och grundadeföreningen Bul-An r.f. år 1997 somär en förening som arbetar för attbekämpa anorexi och bulimi iÖsterbotten. Förutom att hjälpa dedrabbade och deras anhörigaarbetar man med att i framtiden fåen ätsjukdomsklinik till Jakobstad.

I höst kommer Marianne attsatsa mycket på arbetet.Förändringar sker inom dagvården

Den största delen av tonårentillbringade Katarina Nygård (f.Käcko) på sjukhus. Hon drab-bades av ätsjukdomen AnorexiaNervosa redan som elva åring.Idag är hon helt frisk och bor iGöteborg tillsammans med sinman och sina två barn. Flera olika aspekter bidrog tillatt Katarina bestämde sig för attgå ner i vikt. Mest av allt bidrogändå media till hennes viktned-gång.

– I tv och tidningar finns ett”osynligt” budskap om att smal =lycklig och framgångsrik, berättarKatarina.

Anorexin tog flera år av mitt liv

Marianne Käckos bok “Ta livet av mig, mamma!”

i Pedersöre och byggandet av ettnytt daghem är på gång.

– Vi har en duktig personal viddaghemmet Bamse i Purmo och jagtrivs väldigt bra i arbetsgemen-skapen, berättar hon.

En dröm som Marianne har är attskriva en bok till som handlar omsläkthistorien på Käcko.Förberedelserna är igång men om

boken blir verklighet kan hon inteännu säga med säkerhet.

– Jag är nöjd med livet precis somdet är. Jag önskar att jag får hahälsan i behåll och kunnaförverkliga några projekt till innanlivet är slut, avslutar Marianne.

Lotta Hongell

vara på livet och att inte ta sakerför givet.

– Jag har också lärt mig att jaghar en fantastisk familj och släktsom jag hoppas att jag visar attjag uppskattar, säger Katarina.

Katarina tycker att det var braatt hennes mor, Marianne Käcko,skrev boken om sjukdomstideneftersom att det finns så litelitteratur i ämnet. Hon hoppas attboken skall kunna hjälpa någondrabbad eller anhörig.

– I boken framkommer det intehur det är att leva som anorektiker,men det kan det inte heller göraeftersom det är mammas berättelseoch inte min, berättar Katarina.

Min första måltidPå bokens pärm finns en bild sombeskriver en stor vändpunkt iKatarinas liv.

– Majskornet på pärmensymboliserar min första måltid påöver ett år. Det var det första jag åtefter att jag kommit till Huddinge.Jag förstår inte ens själv idag hurdet kunde vara så fruktansvärtsvårt men jag minns känslan. Detvar början på ett långt tillfrisk-nande.

Lotta Hongell

Katarina Nygård

Katarina vet inte riktigt hur honskall beskriva att det kändes att haanorexi. Hon berättar att hon levdei en annan verklighet fastän honsjälv inte visste om det. Katarinakände en konstant ångest somtvingade henne att äta mindre ochmindre och träna hårt.

– Jag kände aldrig någon lugneller sinnesfrid utan konstant oro,ångest, tvångstankar, tvångs-handlingar och självmordstankar.Det var väldigt tungt! avslöjarKatarina.

Katarina försöker att ta vara påerfarenheterna hon fått avsjukdomstiden. Nu i efterhand ärdet inte alltid så trevligt att bli

inplacerad i ett fack på grund avatt man haft anorexi.

Livrädd för återfallKatarina förlorade största delen avtonåren på grund avsjukdomen.

– Det är trist att ha missat de årenmen jag klagar inte, jag överlevdeoch fick livet tillbaka, berättar hon.

Katarina blev friskförklarad efterlite mer än ett års vistelse påAnorexicentrum Novum iHuddinge. Katarina berättar atthon kände sig helt frisk först efteratt hon fått sitt första barn.

– Jag har aldrig ångest vadgäller mat, träning eller vikt längre.

Jag tänker inte ens på det ochjag trivs med mig själv, säger hon.

Trots att Katarina idag är heltfrisk kan anorektiska tankar dykaupp om hon ätit dåligt eller tränatför mycket, men idag kan honhantera känslorna.

– Jag är livrädd för återfall förjag vet att jag kan bli dödligt sjukoch att jag inte kan kontrollera mignär jag väl blivit sjuk, berättarKatarina.

Därför lyssnar hon noga på närkroppen säger till om hon ärhungrig eller mätt för att hålla sigfrisk.

Sjukdomstiden gav lärdomKatarina berättar att hon lärde sigmycket av att ha varit sjuk. Idaghar hon större förståelse för andramänniskor, hon har lärt sig att ta

summa 2008

Documents