en kurs för studievägledare på göteborgs universitet · om alternativen alla karriärval...

Vägledningiettmångkulturelltsamhälle- enkursförstudievägledarepåGöteborgsUniversitet

7-8 november, Göteborg

Åsa Sundelin

lInstitutionen för pedagogik och didaktiklStockholms Universitet

lStudie- och yrkesvägledarprogrammetlMasterprogram Ipedagogik medinriktning motkarriärutveckling och vägledning

lAsa.sundelin@edu.su.se

2

Syfte

● Deltagarna ska etablera en djupare kunskap om och förståelse av det professionella mötet mellan människor i ett mångkulturellt samhälle.

2016-11-10

En ”vägledningskurs”

Kursen kommer att ta sin utgångspunkt i deltagarnas egna kunskaper och erfarenheter inom vägledning.

Föreläsningar, diskussioner samt praktiska övningar i mindre grupp (workshop).

Deltagarna förväntas bidra med egna erfarenheter och medverka i övningar.

Innehåll

Dag 1

Om professionella möten: utmaningar och möjligheter i vägledande samtal med migrationsbakgrund

Dag 2

Fm: Migration som villkor för karriärprocesser (Daniel Hailemariam)

Em: Sammanfattning och vägar vidare

Skriv ner: Varför anmälde du dig till kursen? Hur vill du att det ska märkas att du gått de här två dagarna?

I triader:Delge varandra era anteckningar.Hur ska vi samarbeta? Vad ska vi tänka på?

Planen idag:

● Om ord i sammanhanget: Om vägledning och vägledning i ett mångkulturellt samhälle

● Vägledningens utmaningar och möjligheter i möten med vägledningssökande med migrationsbakgrund.

Studie- och yrkesvägledning

Medel med målet att stödja individers karriärprocesser.

KarriärprocssesrVal, övergångar och förändring avseende utbildning, yrke och arbete över tid i en individs liv.

Vägledning i vid bemärkelse

…all den verksamhet som respektiveinstitution/organisation och nation erbjudersom förberedelse för framtida val av utbildning, yrke, arbete och livsform Lindh(1997)Samtalet i studie- och

yrkesvägledningsprocessen

Vägledning i snäv bemärkelse

en professionell vägledare hjälper enskildaindivider att utifrån sina unikaproblemställningar lösa/hantera frågor om val av utbildning, yrke, arbete och livsform.

Lindh(1997)Samtalet i studie- ochyrkesvägledningsprocessen

Vägledningensspänningsfält

Förståelse för/insikter om

mig själv

Kunskap om/förståelseför omvärld: alternativutbildning, arbetsliv

Kunskap ombeslutsfattande

Genomföra beslut

”transition learning”

Vägledningenstidsperspektiv

Nutidsorienterad Framtidsorienterad

Det synliga Det osynliga

Välja Skapa

Välja och forma

Det kända Det okända

Vilka vägledningsmetoder/redskap bidrar bäst till ungas och vuxnas karriärövergångar?

● Vägledning har störst betydelse för elever från utbildningsfrämmande miljöer men kan i sig inte bryta negativa sociala arv.

● Individuell vägledning har effekt om den är personlig och kan anpassas efter individen.

● Vägledaren skall vara uppdaterad (kunnig) och kan med fördel vara utbildad.

● Samarbete mellan institutioner, arbetsliv och föräldrar.● Det som bidrar mest är en kombination av flera olika

vägledningsinterventioner = läroplan!

(Dansk clearinghouse for Uddannelsesforskning)

Om migration i Sverige

● Invandringen till Sverige större än utvandringen sedan 30-talet.

● Ca 100 000 personer per år sedan 2006: arbetskraft, asyl, återvändande, arbets- och studierelaterad,

anhöriginvandring

● Ca 16% av alla förvärvsarbetande är födda utrikes.

● Andelen förvärvsarbetande är högre ju längre tid som gått sedan invandring, i synnerhet för flyktingar:

Skillnaden mellan män och kvinnor är mindre efter längre tid i Sverige: Efter 11 år förvärvsarbetade

50% av kvinnorna och 60% av männen.

● Andelen förvärvsarbetande är högre med gymnasial eller eftergymnasial utbildning (små skillnader) .

● Fler av de som var yngre vid invandringen hade bytt till yrke med högre utbildningskrav efter nio år.

● Regionala skillnader: Andelen förvärvsarbetande högre i Stockholm. Skillnad i regionala

yrkesstrukturer?

SCB.(2016).Etableringochkarriärvägarförutrikesfödda.Rådetförintegrationiarbetslivet.

Migration som villkor

● Förlust av tillhörighet

● Asymmetriska maktrelationer mellan olika länder (legal status)

● Transnationella identiteter

● Frånvaro av svenska erfarenheter (utbildning, arbetsliv)

● Transformativt lärande (Illeris)

● Brown (2002): – Alla beslut gällande yrkesval sker med osäkerhet – Diskriminering

är ytterligare en faktor för kvinnor och minoriteter. – De flesta teorier om yrkesval baseras på ett vitt, eurocentriskt

perspektiv och har liten giltighet för många grupper. – Värderingskonflikter (individ-grupporienterade)– “there is considerable diversity within the values systems of people from the

same cultural groups and extensive overlap in the cultural values held by people from different cultural groups.” (Carter enligt Brown, 2002)

2016-11-10

Studie- och yrkesvägledning i migration

Mångkulturella kompetenser: Stödja individers lärande och möjligheter till meningsskapande i sitt nya sammanhang

– Självkännedom - Medvetenhet om egna världsbilder och värden (etnocentrism)

– Förmåga att uppfatta och erkänna olika uppfattningar om framtid och karriär

– ”advocacy” och social rättvisa, t ex hantera frågor om diskriminering och orättfärdiga villkor

– Förmåga att hantera interkulturell kommunikation– Förmåga att uppfatta migrationens avtryck i

individers meningsskapande

Om utländsk bakgrund som villkor för skolframgång (Skolverket, 2013)

Nyanlända en heterogen grupp - men har som grupp generellt sett svårare

att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås

Behöriga till gymnasieskolan:

● 90 procent av eleverna födda i Sverige

● 73 procent av eleverna födda utomlands

● 27 procent av eleverna som kommit till Sverige de senaste fyra åren

Elever som når gymnasieexamen på tre år:

● 69 procent av eleverna med svensk bakgrund

● 43 procent av eleverna med utländsk bakgrund

”Skillnaderna mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige, som gått hela sin skoltid i Sverige indikerar att den svenska skolan inte lyckats ge alla elever en fullgod utbildning”

(Skolverket, 2013, s.147)

Studie- ochyrkesvägledandesamtalmedungaimigration

• Supermångfald(Vertovec,2007)• Samtalscentralarollsom

vägledandeaktivitet• Olikasamtalgerolikavillkor

Mitt intresse för området

Utbildningsintresse

ProfessionsintresseForskningsintresse

Studien vill bidra med kunskap om vilka förutsättningar för att forma framtiden som studie- och yrkesvägledande samtal ger unga i migration. Studiens syfte är att belysa hur mening om framtid formas i vägledande samtal.

Vägledande (institutionella) samtal

Asymmetriskasamtal:• Professionellkompetens

ocherfarenhet• Maktochsociala

strukturer(information)

● Hur hanteras asymmetrier?

● Vilka konsekvenser får de?

● Vilka möjligheter har deltagare att påverka samtalet?

Min studies frågor

● Hur formas samspelet mellan elever i migration och vägledare i studie- och yrkesvägledande samtal?

● Hur kan samspelet förstås i relation till deltagarna och deras kontext?

● Vilka möjligheter och begränsningar för meningsskapande om framtiden ger samtalen eleverna?

Vad studeras?

● Vägledande samtal i gymnasieskolans Språkintroduktion

● 5 Elever med utomeuropeisk bakgrund och 5 vägledare har följts vid 2 samtal i anslutning till val inför framtiden.

Vad gjorde jag?

● Ljudinspelning två samtal

● Observation av dessa

● medforskande intervjuer efter samtalen med vägledare och elev, var för sig

Studiens informanter

● Said (Mellanöstern)& Elsa: Konsten att förena vär(l)den● Arash (Mellanöstern) & Kristina: Konsten att hantera svenska

villkor● Fatima (Afrika) & Anna: Konsten att välja på egen hand

● Maria (Asien) & Ingela: Konsten att både vilja och kunna● Mohamed (Asien) & Agneta: Konsten att bli en svensk polis

Dialogiskt perspektiv på interaktion och meningsskapande (Linell, 2009)● individuals' actions, thoughts and opinions are understood as

interdependent with others and thereby the notion of an independently acting subject is denied .

● Contextualism; meaning making and situated discoursealways depend on context.

Kommunikativa projekt (Linell, 2009)

● Analytiskt redskap som tillskriver mening till handling● Kännetecken: Handlingarnas mål och syften. Ett KP

designas för att uppnå något;”The projects deal with topics and actions that participants are somehowconcerned with, interested in or committed to, at least for the moment and/or due to situational factors.” (a.a., p. 189)

Språkhandlingar

Exempel på handlingar

Anvisandehandlingar

Uppmaningar,direktivInstruktionerRådFörslag

Frågandehandlingar

Direkta, öppna frågor: Vad tycker du?

Hurtänkerdu?Direkta, slutna frågor: Är det alternati

vetbättre?Avstämmandefrågor:Kandetvaraså?

Klarläggandehandlingar

BerättarBeskriverFörklararRedogör

Lyssnandehandlingar

Verbalochicke-verbaluppmuntran:Tystnad:lämnarutrymmetilldenandreatttala,Hm:anden,ah:andenetc.Sammanfattningarochomformuleringar.Överlappandetal

Återkopplandehandlingar

Genomförsfrämstiformavberömochuppmuntran.

Metakommunicerandehandlingar

Kommentarer:Nuharvigjortenansökan.Avstämmandefrågor:Ärdumed?HurskavigåvidareFörslagpåvadsamtaletellerelevenskagåvidaremed

Språkhandlingar

Strategi Främsta kännetecken Utforskande Lyssnande, frågande och metakommunicerande hand-

lingarsomundersökeroch/ellerförsökerförstånågot.Informerande

Klarläggande och frågande handlingar som informerardenandreomnågot.

Resonerande Klarläggande, anvisande och frågande handlingar somdiskuterarochförhållersigtillolikaperspektivpånågot.

Argumenterande Klarläggande handlingar som försvarar eller propagerarför något och driver samtalet i riktningmot att få denandreattintaenvissuppfattningellerperspektiv.

Utmanande Frågande alt klarläggande handlingar som ifrågasätternågot.

Handledande Lyssnande, frågande och anvisande handlingar för attläradenandrenågot

Bekräftande Återkopplandehandlingar,frfauppmuntran,berömetc.

Rådgivande

Anvisandeochklarläggandehandlingaravseendenågot.

Dämpande Främst klarläggande och återkopplande handlingar somförmildrar osäkra omständigheter och/eller den andresoroellerosäkerhet.

Kommunikativastrategier- Vägledare

Vägledares kommunikativa projekt

● Grindhanterande projekt

● Förtrogenhetsskapande projekt

● Utbildande projekt

● Perspektiverande projekt

● Framtidsmotiverande projekt

● Perspektivstyrande projekt

● Självständiggörande projekt

● Samtalslotsande projekt

● Uppgiftshanterande projekt

Elevers kommunikativa projekt

● Karriärlärande projekt

● Karriärreflekterande projekt

● Framtidsbeskyddande projekt

● Erkännandeprojekt

● Framtidsmotiverande projekt

● Situerat klargörande projekt

Om interaktion och samspel

● Dynamiska samtal om abstrakt innehåll och komplexa frågor - Jfr svensk skolbakgrund

● Projekten är komplementära, outtalade. En delad ”tyst överenskommelse” om projekten.

2016-11-10

Den komplexa interaktionen

• Asymmetriska samtal:• vägledaren styr innehåll och form. (Milt eller mer

direkt)• Eleven är följsamma: förtroende och beroende av

vägledarrollen: personligt och institutionellt (”Jag kan inte göra det här utan henne”).

• - Styrningens gränser

1. Samtalens riktning (Said-Elsa)

2. Samtalens innehåll (Fatima-Anna)

E Då blir det svårt V Då blir det svårt. E Du vet, då har man bestämt sig. V Då har man bestämt gymnasiet? Men vi har ju tittat på många olika

saker och börjat resonera lite och funderat på om är det här svårt eller inte svårt så vi kan ju fortsätta fundera utifrån det. Vad tror du om det?

E Du vet bättre än mig. V Vet jag bättre än dig? Vi måste nog- Jag tänkte vi skulle jobba tillsam-

mans, du och jag. Du har varit jätteduktig, letat upp en massa saker och- E Tack, tack V Funderat. Jag ser att du har kollat mycket i katalogen. E Vi har inte kollat det där hjälpa djur.

E Ja, men jag tänker samtidigt det är inte säkert att man kan få jobb. V Nej, det är det inte på nån utbildning egentligen. [E: Ja] Det är väl [därför E [Jag söker dom där kärnämnena, jag ändrar V Blir du orolig nu? E Ja V Nu känner du [att- E [man ska sitta ett år och ett halvt och så läser man dom andra betygen, det är

inte roligt.

När eleverna använder en undvikande strategi

● skyddar de sitt självbestämmande och mot att reduceras till objekt.

● ges de begränsade möjligheter till lärande och reflektion på sina egna

villkor i samtalet.

Vägledarnas nyckelprojekt stödjer fr f a elevernas karriärlärande projekt: Jfr:t andra institutionella samtal är samtalets utbildande funktion central: karriärfrågor

2016-11-10

”jag kan inte göra det här utan henne”

Samtalen har en ställföreträdande funktion för elevernas och deras familjers frånvaro av svenska erfarenheter.

Vårt meningsskapande utgår både från ”kall kunskap”, (cold

knowledge) officiell karriärrelaterad information, men framför

allt från ”het kunskap” (hot knowledge), information som är

baserad på känslor, erfarenheter och symboliska värden i

samhället (jfr Ball & Vincent, 1998; Lund, 2015). Sådan

kunskap sprids ofta genom personliga nätverk.

Uppgiftsinriktad

Vägledande

Informerande Utbildande

E

IK

AnAg

Elsas strategier

● Genomgående sammanvävt förtrogenhetsskapande och utbildande projekt: Lyssnande och frågande handlingar. Vill synliggöra elevens tankar för eleven.

● Handledande strategi: Eleven får söka information och kunskap – med stöd.

● Erbjuder samarbete.

Elevernas meningsskapande stöds när:

● eleverna får omformulera och sammanfatta det som talats om.

● eleverna får bygga nya kunskaper på gamla och när de får jämföra sina erfarenheter och referensramar.

2016-11-10

Triad (15 min per samtal)

● VäxlamellanattvaraVägledare(V),Berättare(B)ochÅterkopplare (Å)

● V väglederButifrånföljandefrågor,max10min.Användlyssnande

ochfrågandehandlingar:– Hurstödjerdudinavägledningssökandeslärandevadgäller

utbildning/arbete/framtididinasamtal?– Vilkaärutmaningarna?Vadvilldublibättrepå?Hurkommerstudenternamärkaatt

dublivitbättrepådet?

● Å:Tidspolis+lyssnareftervilkanycklartillattstödjalärandeisamtal

somkommerframundersamtalet.

● Eftersamtalet:Ååterkopplarvadhenuppfattat.Allafårsäganågotom

sinupplevelseavsamtalet.

Beslutsfattande om framtiden är inte en rationell process

Individer har svårt att fatta beslut när en har för lite kunskap om alternativen

Alla karriärval innebär osäkerhet

Karriärfrågor är existentiella frågor - Information är inte neutralt

Några villkor för meningsskapande om framtiden

● Utbildningsval är fyllda med kulturella och sociala värden som etablerar

symboliska gränser för tillhörighet och som bidrar till att skapa mening i

våra val.

● rädsla och känslor av tillhörighet i relation till sociala strukturer är

de två grundläggande känslomässiga aspekter som påverkar våra val.

● Våra val sker inte främst sker mot bakgrund av saklig information utan

framför allt utifrån vår förmåga att tolka information och relatera den till

förståelse av vilka vi är och var vi hör hemma.

(Lund, 2015)

Elevernas framtidsbeskyddande projekt ger uttryck för oro inför framtiden

Krock.Mellan föreställningen om det goda samtalet och elevernas känslor inför ”mötet med verkligheten”.

2016-11-10

E: För att efter när jag går på gymnasium jag behöver kanske hjälp med språk, eller hur?

V: Tänker du på din svenska? (E: Ja)

E: Den har ju blivit jätte, jätte, jättebra.

V: Kanske måste fungera på den, för att jag är inte så bra på perfekt. Så kanske jag kommer att ha hjälp med språket.

E Ärdetsäkertattjagkommerfåjobbiframtiden?V Kanmanvarasäkerpånågotiframtiden?E NejV Detkanmaninte,menvikanjujobbaförattförberedadig,vadhändernärman

sökerjobbochhurskamantänkaochså…mensäkerkanmanintevarapånågonting,trorjag

E JagkanblibusschaufförV Detkanmanbliommanärintresseradavdetmendetgällerattfunderapåvad

duvillgöraordentligt.

Det framtidsmotiverande projektets fallgropar

1. Dämpande strategin försöker ge emotionell energi (Collins) men eleven får inte hjälp med konkreta frågor.

2. Den rådgivande strategin: Ansvaret för elevens möjligheter att hantera sina studier/hantera diskriminering faller på eleven. Individualisering?

Vägledningssamtal som individualisering av samhälleliga konflikter

● ”The discourses associated with these self-understandingsmarginalise and exclude important questions surroundingpower and identity, questions which need to be constantlyforegrounded amidst the uncertainties of the world”.

(Usher & Edwards, 1995: 10)

Men vad göra med oron då?

● Lyssna till oron

● Håll tillbaka egna känslor (individer från stigmatiserade grupper får ofta känslohantera åt ”andra”)

● Erkänn orättfärdiga villkor

● Tala om elevens rättigheter: modersmål, studiehandledning, Sva-undervisning etc.

2016-11-10

Vägledarens roll i mångkulturell vägledning:

”Advocacy and Social justice ”: uppmärksamma och erkänna orättvisor!

Medveten om den personliga vägledningens begränsning: Proaktiv och Emancipatorisk vägledning

(Launikari & Puukari, 2005; Peavy & Li, 2003 )

V Så om jag förstår dig så bytte du skola från y-skolan för att du tyckte att du kunde inte få alla dina ämnen.

E I alla fall jag kunde få geografi, religion, matte, engelska och V Det är som du säger att det kom ju väldigt plötsligt med de 12

betygen och alla vi gymnasieskolor hade inte liksom laddat för det.

Vägledarens projekt kan ge ett ”dubbelt erkännande” till eleven:

● Yrkesval

● svensk identitet.

Jagkändemiggladfaktisktnärvipratadeompolisenalltså,jagvarväldigtgladalltså,förattnärhonfrågademigomvarförblipolis.Dåberättadejagattjagvilleblipolisföratthjälpamänniskorochläradomochhjälpadompåmångasätt.Dåvarjagväldigtgladunderdethärsamtalet.

Vägledarenisamtalet

Eleveneftersamtalet

V Det kanske går bra att konkurrera men jag vet inte om du måste ha nåt reservval också. Har du tänkt på det?

E Jag har ingen aning men dom sa till mig att-. Jag visste man måste skaffa tolv betyg och svenska och jag kommer göra det här året.

V Men det är en sak då är man behörig, ja, när man har de här 12 betygen och dom ämnen då är du behörig, att du får gå. Men sen om det är 30 platser och det är 60 som vill ha dom då måste man ju titta på betygen, eller hur?

E Vem som har mest. V Jaa, och då kan det bli svårare för dig att konkurrera, dom andra har ju som sagt

fördelar av att dom har bott här så länge. Det är ju svårt för dig, det är jättebra att du har MVG, men det är ju svårt att få höga betyg på Språkintroduktion. Man får normalt inte höga betyg.

E Men jag har t ex fått MVG på många, till exempel geografi och religion V Det är jättebra, du är jätteduktig, det är ganska ovanligt faktiskt. Så att därför

tänkte jag bara att vi kan ju titta sen om det är svårt att få plats där så kanske du måste ha nåt alternativ också. Eller så har dom en egen application också som man kan diskutera med dom.

E Kan vi till exempel söka idag och titta om det finns nån annat engelskt gymna-sium?

ArashochKristinalärossmeromerkännandetsbetydelse

Den språkliga asymmetrin – utmaningar i vägledningen

1. Avancerade samtal - samtalen kan skapa en ”kommunikativ börda” (Sheikhi, 2013).

2. Det osäkra samförståndet - ”jag kan låtsas att jag lyssnar och jag ler och jag förstår men inuti i min kropp, i min hjärna, jag tänker på något annat”

3. Svårighet för eleverna att göra sig själva rättvisa.

E Jag tänker mycket på situationen. Jag har frågat väldigt mycket av flera folk. Dom sa till mig det är bra jobb om man ska jobba med människor. Sen jag tänkte om jag ska gå på samprogrammet det finns mycket plugg, man ska läsa mycket, det är bra också, men det finns inte så mycket praktisera

V Nej det gör det inte, du får inget yrke när du kommer ut där. E Vad dom sa det är bra att praktisera så mycket faktiskt. V Men då har du ju istället att du måste du läsa upp dom här ämnena. E Det är bra för mig att praktisera, jag känner mig bättre. V Alltså det är praktiken lite som du känner och att du får ett yrke

som känns bra. E Då ska jag vara med inne i samhället, med folket. V Om du skulle gå ett år till på Språkintroduktionen, tror du att du

skulle känna dig säkrare på att gå Samhällsprogrammet i så fall, skulle du vara duktigare så att du inte känner att det blir så jobbigt att gå samhällsprogrammet?

Samtalens interkulturella dimensioner

● Det tycks som att vägledarna har vissa svårigheter att uppfatta elevernas känslor och situation.

Slutsatser

ü Kom ihåg att du kan ha svårigheter att uppfatta vägledningssökandes känslor och situation

ü Läs på – skaffa kunskap om migrationens villkor

”Det svenska smörgåsbordet”

Samtalen berör inte frågor om migration och elevernas familjesituationer i någon större utsträckning (i synnerhet inte de ensamkommandes):

● Fokus på nu:et och framtiden.

● En svensk framtid tas för given.

● Fokus på svenska möjlighetsstrukturer.

Det svenska smörgåsbordets baksida

Eleverna riskerar att dekontextualiseras:– Migranter föds inte i Sverige – Ensamkommande är inte ensamma.– Migranter lever (ofta) i transnationella

sammanhang.

Elevernas brister i relation till det svenska sammanhanget riskerar att hamna i fokus.

Bidrar samtalen till stigmatisering av elevernas migrationsbakgrund?

– Migranten är både ut- och invandrare.– Asymmetriska relationer mellan ut- och

invandrarland– Förnekande av migrationens verklighet och

effekter (förlust av tillhörighet).(Sayads migrationssociologi enligt Trondman, 2001)

Det vägledande samtalets möjligheter?

● Elevernas upplevelse är att det vägledande samtalet är deras möjlighet till meningsskapande om framtiden i Sverige.

● Samtalen stödjer i huvudsak elevernas karriärlärande och karriärreflekterande projekt.

● ”Grindhanterande” snarare än ”grindvaktande” funktion.

2016-11-10

Några sammanfattande slutsatser

Samtalsmetoder är bra men räcker inte, vägledare behöver

● utveckla lyhördhet för elevers känslor och migrationens villkor

● uppmärksamma och aktivt erkänna orättfärdiga villkor.

● anlägga ett transnationellt perspektiv.

● förmåga att stödja elevers lärande:– Var noga med att ta reda på vad och hur de

uppfattat det innehåll ni talat om. – Stöd eleverna i att relatera ”det nya” till ”det

gamla”. Hjälp dem att jämföra vär(l)den.● Möjlighet till reflektion: Handledning, fortbildning

Härmed ska jag genomföra en språkhandling eller ett kommunikativt projekt

– dock ej i dialogform -

om det lämnar ringar på det lokala planet

eller ger överordnade visioner

lämnar jag åt den enskilde att bedöma

Vilka nycklar formar eller finner vägledaren tillsammans

med den vägledande, som tar något ostadiga steg i sitt

livsprojekt?

Är det ens ett projekt?

Hur skapas mening i en värld

där det man visste inte är – mer

och där det man inte vet

ska bli ett vara…

Christina Edelbring

Några villkor för meningsskapande om framtiden

● Utbildningsval är fyllda med kulturella och sociala värden som etablerar symboliska gränser för tillhörighet och som bidrar till att skapa mening i våra val (Lund, 2015).

● Rädsla och känslor av tillhörighet i relation till sociala strukturer är de två grundläggande känslomässiga aspekter som påverkar våra val.

Vägledande samtal tycks ha

● goda möjligheter att vidga elevernas perspektiv utifrån elevernas situation

● begränsade möjligheter att vidga perspektiv utifrån verksamhetens målsättningar (motverka begränsningar i studie- och yrkesval)

Maria

Fatima

Individualiserad vägledning

Samtalet som metod för perspektivvidgning ger olika villkor för olika individer: riskerar att reproducera sociala skillnader.

Det självständiggörande projektets möjligheter och fallgropar

ü Uppmuntrar elevernas lärande på egen hand

● Självständighet: Maria – God skolbakgrund och ingår i sammanhang

Eller

● Övergivenhet: Fatima – Ensamkommande, saknar skolbakgrund

Samtal är bra men räcker inte - upprätthåller ojämlika villkor:

Från interaktion till organisation

Studien visar på behovet av:

● Att nyanlända elever ges möjlighet till framtidsorientering utanför

samtalsrummet.

● Ett samordnat stöd och synsätt på villkoren för elevernas övergång.