Årsredovisning 2009 – regionförbundet i kalmar län

�Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009

Årsredovisning 2009

FörvaltningsberättelseEkonomisk redovisningVerksamhetsberättelse

2Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009

Text och grafisk form: Regionförbundet i Kalmar län Omslagsfoto: Ölands Turist AB


Innehåll

Förord – Leif och Håkan kommenterar året som gått ............................................................ 4

Förvaltningsberättelse ...................................................................................................... 7 Kalmar län - 12 kommuner och 234 000 invånare .......................................................... 8 Samarbeten med våra grannlän....................................................................................... 11 Om Regionförbundet och vårt uppdrag ........................................................................... 13 Det politiska arbetet ....................................................................................................... 14 Hälsobokslut ................................................................................................................... 17

Ekonomi .......................................................................................................................... 20

Ekonomisk redovisning ................................................................................................... 26 Resultaträkning ............................................................................................................. 26 Balansräkning ............................................................................................................... 27 Finansieringsanalys ....................................................................................................... 29 Noter .............................................................................................................................. 30

Borgens- och ansvarsförbindelser .................................................................................. 34 Sammanställd redovisning ............................................................................................. 35

Verksamhetsberättelse .................................................................................................. 37 Näringsliv & tillväxt ...................................................................................................... 38 Välfärd .......................................................................................................................... 48 Hållbarhet och kommunikationer .................................................................................. 54 Kultur ............................................................................................................................ 60 Lärande och kompetensförsörjning ............................................................................... 64 Information och profilering ........................................................................................... 69 Administration ............................................................................................................. 72

Bilagor ................................................................................................................................. 77 Bilaga 1 – AV-Media ...................................................................................................... 78 Bilaga 2 – Fokus............................................................................................................. 80 Bilaga 3 – Ärendeflöde .................................................................................................. 85 Bilaga 4 – Beviljade projektmedel ................................................................................. 86 Bilaga 5 – Återrapportering regionala tillväxtmedel till Näringsdepartementet ............. 89

Bilaga 6 – Kommunernas Hus AB, utdrag ur årsredovisning .......................................... 99


Leif och Håkan kommenterar året som gått

Leif Larsson ordförande sedan tre år tillbaka, vilka händelser under året vill du lyfta fram som extra viktiga för länets utveckling?”Det allra viktigaste är det arbete som pågår varje dag bland våra politiker och tjänstemän. Det löpande arbetet är grunden i det regionala utvecklingsarbetet. Strategiskt viktiga frågor är bland annat vårt klimatarbete med målet att bli en fossilbränslefri region år 2030.

Vid ett par tillfällen i år har vi varit inbjudna att informera om vårt arbete i Bryssel. Kalmar län har sedan 1990 minskat sina utsläpp av fossil kol-dioxid med 10 %. EU:s mål är att utsläppen år 2020 ska ha minskat med 20 %, i länet har vi alltså redan nått halvvägs, vi är kanske bäst i hela världen!

De internationella frågorna och då framförallt vårt arbete med Kina har rönt upp- märksamhet. Sveriges generalkonsul i Shanghai lyfter fram oss ”som bäst i klassen”. Med kunskap om den kinesiska kulturen och med de långsiktiga relationer, som vi har byggt under åren, kan vi erbjuda länets företag, som är intresserade av den kinesiska marknaden, kvalificerat stöd. Även när det gäller EU-frågor har vi goda möjligheter att hjälpa till eftersom vi under året beslutade om en fortsatt satsning på kontor i Bryssel, till-sammans med regionförbunden i Småland och Blekinge.

En historisk händelse är förberedelserna inför bildandet av Linnéuniversitetet, som är en sammanslagning av Högskolan i Kalmar och Universitetet i Växjö. Med ett universitet främjas utvecklingen i hela länet inom en rad områden. Att satsa på högre utbildning är en av de viktigaste åtgärderna för att; skapa ökad konkurrenskraft i våra företag, främja sam-hällsutvecklingen och inte minst utveckla individen.

Hur har Regionförbundet deltagit i arbetet med det nya universitetet?Vi har varit engagerade politisk och deltagit i arbetsgrupper som bland annat handlar om utbildning och forskning, fysiska kommunikationer samt marknadsföring.

Håkan Brynielsson, regiondirektör med ansvar för den löpande verksamheten och Regionförbundets olika projekt. Varför är samarbeten med andra region-förbund så viktiga? Vi är en del i ett större sammanhang och tillsammans kan vi åstadkomma mer. Samtidigt pågår frågan om hur det regionala styret ska utformas i framtiden. Regeringen har hittills aviserat att man inte kommer att gå in och styra indelningen utan vill att initiativen ska komma underifrån.

Under året har flera samarbeten med våra regiongrannar i Småland och Ble-kinge startats, berätta!Genomförandet av ett gemensamt kontor i Bryssel och deltagandet i Världsutställningen i Shanghai Expo 2010 är exempel på händelser under året. Andra frågor som tydligt visar att utvecklingsfrågor inte stannar vid länsgränser är den kraftsamling som vi gör tillsammans kring träbranschen och de satsningar som görs på Kust till kustbanan.

Ett antal projekt som är externt finansierade har startats på Regionförbundet under året. Ett par exempel är.När det gäller infrastruktur har Nytt Godstransportstråk Östersjön inletts. Projektet


syftar till att skapa en godstransportkorridor över Östersjön, som ska leda till att vi får en fast godstransportförbindelse med anslutning i Ventspils, Lettland och vidare österut mot Moskva och Asien. Inom miljöområdet finns MOMENT som handlar om modern vattenförvaltning i södra Östersjöområdet. Målet är att i ett samarbete med parter i Litauen, Ryssland, Polen och Sverige, utveckla det lokala arbetet med vattenråd och insatser för minskad övergödning. Ett annat spännande projekt inom miljöområdet är Uthållig kommun, där Kalmar län har blivit utsedda som pilotlän för att ta fram en regional modell för samarbete. Det kan till exempel handla om energieffektivisering och minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser. Vårt projekt Barnhälsodatapiloten, har fått bidrag från Sveriges Kommuner och Landsting för att utreda ett antal frågor av nationellt intresse. Genom att studera informationsflöden om barns och ungdomars hälsovård ska kvalitet, säkerhet och tillgång på korrekt information över huvudmannagränserna förbättras. En metod för att garantera identiteter mellan de berörda parterna har byggts upp, vilket möjliggör samverkan mellan all verksamhet i kommuner och landsting och därmed en bättre offentlig service för medborgare och företag.

Håkan, nämn några områden som du anser det är viktigt att arbeta vidare med under de kommande åren.Arbetet med att stötta länets företag till utveckling på olika sätt har varit och kommer att vara en mycket viktig del i Regionförbundets arbete. Bland annat genom att se till att de olika företagsstöd vi kan erbjuda har rätt inriktning samtidigt som det mer långsiktiga arbe-tet med möjligheter till kompetensförsörjning ska möta de behov som länets näringsliv be-höver. En annan mycket viktig fråga är hur vi kan behålla ungdomarna i vårt län. Med hjälp av olika undersökningar, framförallt den sk. LUPP:en, har vi fått en bra kartläggning över vad länets unga tycker. Nu gäller det att vi förvaltar kunskapen och satsar på rätt åtgärder.

Intensivt arbete har pågått med att ta fram strategier för olika frågor – Håkan berätta om några.Vår strategi för att stärka kulturens roll i länets utveckling, Kultur med nya ögon, är ett bra exempel där strategin arbetats fram gemensamt mellan en rad olika aktörer. Inom välfärds-området har vi nya riktlinjer för missbruks- och beroendevård och vi har lagt fast en strategi för Regionförbundets internationella arbete.

År 2009 inleddes med en lågkonjunktur och avslutades med en försiktig uppgång. Vilka är det viktigaste lärdomarna, anser du Leif, med tanke på konjunkturläget och vad kunde Regionförbundet ha gjort bättre?I en konjunkturnedgång blir det extra tydligt hur viktigt det är med kompetens- försörjninen till länets företag, för att kunna ersätta de som går i pension och för att bli starkare på en global marknad. Andelen företag i länet som exporterar är alldeles för låg, här måste vi hitta former för att stödja företagen. Under 2010 kommer vi därför att rikta ett av våra företagsstöd speciellt för detta.

Vår företagsakut, som inrättades i inledningen av lågkonjunkturen, behövde glädjande nog inte hantera så många ärenden. Länets företag tycks ha klarat nedgången bättre än övriga delar av landet. En intressant lärdom var rekordåret för turismen i länet. Ökningen av antalet gästnätter var störst i hela landet, delvis tack vare rådande lågkonjunktur. Något vi kunde ha agerat mer kring är ungdomarnas situation på arbetsmarknaden. T ex skapat fler tillfällen för olika aktörer att mötas och därmed hjälpa fler ungdomar till sysselsättning.

�Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009förvaltningsberättelse



FörvaltningsberättelseVerksamhetsberättelseBilagor

Förvaltningsberättelse


Kalmar län - 12 kommuner och 234 000 invånare

I Kalmar län finns en stark regional identitet, korta beslutsvägar hos myndigheter och beslutsfattare, ett gott företagsklimat, långsiktiga miljö- och energisatsningar och en uttalad satsning på hållbar tillväxt. Både besökare och invånare har tillgång till en god livsmiljö med mer än 550 mil kust och ett rikt inland med fin natur och hög livskvalitet. Här är det gott att leva och lätt att starta och driva företag.

Bra kommunikationer en nödvändighetKalmar län består av 12 kommuner med cirka 234 000 invånare. Länet har

en central placering, mitt i den expansiva och dynamiska Östersjöregionen. I länet finns kommunikationsmöjligheter – via luften, marken eller havet. Under 2009 har ett omfattande arbete bedrivits för att få till stånd

nödvändiga förbättringar av länets vägar och järnvägar.

Europaväg 22 är såväl länets som hela Sydostregionens pulsåder och förbinder Östersjökusten med Öresunds- respektive Mälardals regionen. Under året påbörjades insatser för 1 miljard, på E 22 genom länet. Med riksvägarna i öst-västlig riktning knyts Småland och Västsverige ihop i ett nätverk av vägar. Kalmar flygplats har nationell och internationell trafik med flera dagliga förbindelser till

Stockholm samt till destinationer i Europa, via Arlanda och Bromma. Därutöver finns flygplats i Oskarshamn med reguljär trafik.

Hamnarna Västervik, Oskarshamn, Mönsterås, Kalmar och Bergkvara har stor betydelse för länets industri och handelsutbyte med andra länder. Såväl Oskarshamn som norra Öland har färjeförbindelse med Gotland.

Järnvägen mellan Kalmar län och resten av Sverige behöver bli väsentligt bättre. Restiderna är fortfarande alldeles för långa och på Kust till kustbanan mellan Kalmar och Alvesta räcker kapaciteten inte till. Den enda längre resa med tåg som har godtagbar standard är mellan södra länet och Öresundsregionen. Mellan Kalmar och Kast-rup finns 15-16 turer per dag och resan tar cirka 3,5 timme.

Ett utredningsarbete pågår för att höja standarden på samtliga järnvägar i länet. Intensivtarbete under året har resulterat i att kapaciteten på järnvägen mellan Kalmar och Alvestakommer att förbättras. Även på Stångådals- respektive Tjustbanan ska upprustning ske.Inriktningen för länet är att få ett modernt nät i sydöstra Sverige som kan bidra tillregionförstoring och korta restider. Vi har kritiserat det förslag till sträckning somplaneras för höghastighetsnätet i Sverige. Det finns en risk att höghastighetsbanorna kommer att gå Kalmar län helt förbi.

Ett brett spektrum av kompetenser präglar länets näringslivNäringslivet i Kalmar län har gjort en lång resa, från lokala och regionala marknader, till den globala arenan. I länet finns i dag många små och medelstora företag med stark och solid utveckling. Detta kompletteras med flera stora och internationellt välkända varumär-ken som exempelvis Orrefors, Kährs, ITT Flygt, Scania samt SlipNaxos. Länets närings-

9Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009förvaltningsberättelse

livsprofil är bred. Tillsammans erbjuder företagen ett brett spektrum av kompetens, från glas och design till miljöteknik och energi. Här finns en stor andel företag inom jord- och skogsbruk samt tillverkning men utvecklingen går alltmer mot utbildning och forskning, företagstjänster samt handel. Trenden i länets näringsliv har under senare år även pekat mot energi, miljö samt hälso- och sjukvård, områden där vi i dag har stark kunskap och kompetens.

Näst efter storstäderna är Kalmar län ett av Sveriges största turistlän. Varje år reser 2-3 miljoner besökare hit. Besöksnäringen är därför ytterligare ett starkt område för länet där nya aktörer väntas göra stora investeringar de närmaste åren. Utmaningen ligger i att stärka länets entreprenörskap för att skapa nya företag och för att utveckla befintliga. Det handlar också om att stärka näringslivet så att det blir internationellt konkurrenskraftigt och håll-bart.

Bred kunskap stärker länet nu och i framtidenKunskap och kompetens är centralt för länets utveckling. Det är därför viktigt att ta tillvara och stärka lärandet i länet på alla nivåer. För att möta den ökande internationella konkurrensen, både när det gäller varor och tjänster, krävs ständigt mer kunskap och forskning. Här har Linnéuniversitetet en central roll.

Man arbetar dagligen för att utveckla och höja utbildnings- och forskningskvaliteten genom dynamiska arbetssätt, profilerade utbildningar och ett flervetenskapligt förhållningssätt. Närheten till länderna kring Östersjön innebär ett samarbete med företag och universitet i Östersjöregionen. I länet finns profilerade utbildningsprogram inom den tjänste-, kunskaps- och upplevelsebaserade ekonomin. Designutbildningarna i Nybro och program-met Musik & Event Management i Hultsfred är exempel på utbildningar som har utvecklats i nära samarbete med regionens näringsliv och kommuner.

Högskolan i Kalmar och Växjö Universitet förberedde under 2009 arbetet med Linnéuniversitetet, ett nytt modernt universitet med över 30 000 studenter, 2 000 anställda, 138 program och 100-tal ämnen, varav 67 är examensämne. Genom samarbete med näringslivet bidrar universitetet till hela regionens utveckling, bland annat via Science Park i Kalmar, som är en kreativ miljö för nya och växande kunskapsföretag.

I Västervik, Vimmerby, Hultsfred och Oskarshamn finns högskolecentrum där man erbjuder utbildning i ett samlat utbud med hela program. Länet har fem folkhögskolor sombland annat erbjuder utbildningar inom musik, design, foto och konst. Utöver detta pågår ett antal yrkeshögskoleutbildningar i länet.

Här finns en hög livskvalitetBoendemiljöerna i Kalmar län spänner från den större stadens puls via pittoreska tätorter till landsbygdens ro. Här finns korta avstånd, vilket gör det enkelt att förena arbete och fritid. Föreningslivet är starkt och varierat. I länet finns bland annat ett av Sveriges bästa fotbollslag, Kalmar FF, samt några av de bästa speedwaylagen i landet - Västervik och Dackarna. Ridsport, golf, ishockey och fäktning är andra exempel på sporter där länet skördat stora framgångar de senaste åren.

Regionens attraktivitet är en viktig faktor för utveckling och tillväxt. Människor dras till platser som är attraktiva. På ett mer grundläggande plan är god hälsa beroende av god

�0Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009förvaltningsberättelse

livsmiljö. Det finns goda möjligheter att ytterligare utveckla tillgången i den mångfald som finns i länet, bland annat när det gäller fritid och boendemöjligheter på såväl landsbygd som i tätort.

Naturen i Kalmar län är mycket variationsrik. På Öland samsas ädellövskog med vidsträckta sjömarker och alvar. Den kalkrika marken ger en unik fauna och flora. Södra Öland är ett levande odlingslandskap och ett av världsarven på Unescos lista. I Småland finns allt från skärgård och vattendrag till djupa skogar och stenigt, småskaligt odlingslandskap. Här finns två nationalparker, Gammelskogen Norra Kvill i Vimmerby kommun och ön Blå Jungfrun i Kalmarsund, Oskarshamns kommun. Länets natur- och kulturmiljöer ställer krav på att vi förvaltar den för kommande generationer.

Ett starkt kulturarv banar väg för framtidenGlas har tillverkats i Kalmar län under drygt 350 år. I dag verkar ett 15-tal i Glasriket. Länet har rika hemslöjdstraditioner även inom bl. a. textil och trä. I slöjdriket blomstrar all slags slöjd och konsthantverk, men träslöjden dominerar. Gabriel keramik, Paradisverkstaden, Gränsö slotts ljusstöperi och Resmo krukmakeri är andra exempel på välkända varumärken för bruksföremål och konsthantverk från Kalmar län.

Även konstlivet är starkt i Kalmar län. Här finns drygt 80 konstföreningar med över 30 000 medlemmar. I centrum för konstlivet står Kalmar läns prisbelönta konstmuseum och till det finns Arkivet för svensk formgivning i Pukeberg knutet. Capellagården, Carl Malmstens skola för utbildning inom möbelsnickeri, keramik, textil och trädgårdsodling, samlar varje år nya elever från hela världen.

Musiken betyder mycket för invånarna i länet, både då det gäller att lyssna och som försörjning. Kammarorkestern Camerata Nordica turnerar över hela världen tillsammans med välkända solister, och de många musikfestivalerna lockar varje år tiotusentals besökare från hela Norden. I Kalmar län används unika scener: slottsruiner, nedlagda glasbruk, ombyggda fabrikslokaler och kvarnar.

Rockfestivalen i Hultsfred har sedan starten 1986 utökats med högskoleutbildning inom musikindustrin. Kalmar läns teater, Byteatern, är mångfaldigt prisbelönad för sin unika profil: en spännande blandning av skådespelare, dockor, masker, ljus och musik.

Kultur och upplevelse är Kalmar läns viktigaste skyltfönster mot omvärlden. Våra starkakulturella varumärken gör vårt län attraktivt, lockar företag att etablera sig och människor att besöka oss eller flytta hit. Ett levande kulturliv är en stark grogrund för ekonomisk tillväxt.

Hållbarhet är grunden för vårt regionala utvecklingsarbeteDe många styrkor som finns i vårt län ger oss också stora utmaningar. Det handlar om attprioritera rätt frågor men också om att diskutera vilka konsekvenser vårt arbete får på miljö,ekonomi och hälsa på både kort och lång sikt. Detta kräver ett gemensamt ochgränsöverskridande arbete av oss som bor och verkar i länet. Det är också det som ärutgångspunkten i länets utvecklingsprogram och Regionförbundets måldokument, RUPEN.

��Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009förvaltningsberättelse

Samarbeten med våra grannlän Under året som passerat blev det extra tydligt att de flesta av de gränsöverskridande sam-arbeten som Regionförbundet är engagerat i sker med något eller några av de tre länen i Småland och Blekinge. Även tillsammans med Östergötland och Gotland är vi parter i olika sammanhang. Här följer ett urval:

Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet bildades den 1 januari i år. Fusionen mellan Högsko-lan i Kalmar och Växjö Universitet kommer att påverka samhället i stort i såväl Kalmar som Kronobergs län. Det nya universitetet finns huvud-sakligen på två platser, Kalmar och Växjö.

Kust till Kustbanan rustas upp för drygt 350 miljoner De båda regionförbunden i Kalmar län och Kronobergs län (södra Små-land) har kommit överens med Banverket om att finansiera en utbyggnad av Kust till kustbanan Kalmar – Alvesta, med EU-pengar, medel från våra länstransportplaner, från Banverket och från berörda kommuner längs banan.

Tjust- och Stångådalsbanan rustas upp för 200 miljoner Regionförbundet i Kalmar län har även kommit överens med Banverket om gemensamma satsningar på Tjust- och Stångådalsbanan. De totala insatserna beräk-nas till 200 miljoner kr.

En godstransportkorridor över Östersjön Regionförbunden i Kalmar och Jönköpings län har inlett ett samarbeta kring en fast godstransportförbindelse med anslutning i Ventspils, Lettland och vidare österut mot Moskva och Asien, tillsammans med Oskarshamns, Nässjö, Vaggeryds och Jönköpings kommuner och Oskarshamns hamn samt Höglandsterminalen i Nässjö, Torsviksterminalen i Jönköping och Vaggerydsterminalen.

Gemensam systemanalys för östra Götaland Regionförbunden i Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs och Blekinge län tog under 2008 fram en regional systemanalys för transportinfrastrukturen, vilket är en del i arbetet med den kommande infrastrukturplanen för åren 2010-2021.

Kontor i Bryssel Regionförbunden i Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län öppnade ett nytt gemensamt representationskontor i Bryssel den 1 oktober 2009. Kontoret kommer, från och med den 1 april 2010 att finnas i nya lokaler i Sweden House. Även regionens tre lärosäten Blekinge Tekniska Högskola, Linnéuniversitetet och

Högskolan i Jönköping, medverkar i kontoret.

Gemensam satsning på EXPO 2010 – Världsutställningen i Shanghai och China Baltic Business Forum 2 De fyra regionförbunden i Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Krono-bergs län har beslutat att gemensamt medverka på världsutställningen i Shanghai, EXPO 2010 och China Baltic Business Forum. Det senare kommer att genomföras i direkt anslutning till Expo 2010. Syftet är

att skapa och stärka en positiv bild av våra regioner och att främja vårt näringslivs konkurrenskraft. Delar finansieras med medel ur EU:s regionala fond.

•

•

•

•

•

•

•


EU:s strukturfonder Småland och Öarna EU-programmet Småland & Öarna, som består av såväl den regionala som sociala fonden, har varit i gång sedan hösten 2007 och pågår till och med år 2013. Totalt finns drygt 1,2 miljarder kronor tillgängliga för Småland och Öarna under programperioden.

Almi Invest ALMI har, i nära samarbete med bland annat Regionförbunden i Småland, bildat ett riskkapitalbolag i Småland och på Gotland, Almi Invest. Syftet är att ta vara på mindre företags tillväxtpotential. Bolaget är en del av ett av ALMI centralt helägt holdingbolag. Under 2009 har åtta regionala riskkapitalbolag bildats. Den geografiska indelningen baseras på EU: s strukturfondsregioner.

Ett samarbete kring Träindustrin i Småland Träindustrin är en av de viktigaste näringarna som finns i Småland. Totalt finns 826 företag inom möbel- och inredningsindustrin, sågverk och trähustillverkning. Av dessa finns 324 i Jönköpings län, 212 i Kronobergs län och 281 i Kalmar län. Inom området finns ett antal aktörer som Träcentrum i Nässjö och Linnéuniversitetet. Det saknas en samordning av insatserna för att utveckla den träbearbetande industrin. De sex varselsamordnarna i Småland har därför tagit ett initiativ för att utveckla samarbetet kring träindustrin.

Designregion Småland Stiftelsen Svensk industridesign arbetar för att utveckla Designregionen Småland. Projektet omfattar kommuner i Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län.

Miljösamverkan Sydost Miljösamverkan Sydots är ett samarbetsprojekt mellan kommunala miljöförvaltning-ar och länsstyrelserna i Kalmar län och på Gotland samt Regionförbundet i Kalmar län. Regionförbundet i Kalmar län ansvarar för kompetens-uveckling av cirka 300 personer på kommunernas miljö- förvaltningar och länsstyrelsernas miljöenheter i Kalmar, Kro-nobergs, Gotlands, Blekinge, och Jönköpings län under 2010. Som ett resultat av projektet kommer de berörda att arbeta fram gemensamma miljömål för hela området. I projektet ingår också att se hur resurser kan nyttjas över länsgränserna.

Regionbiblioteket i Kalmar län och Länsbibliotek Sydost (Blekinge och Kro-nobergs län) kommer att utveckla det redan existerande samarbetet ytterligare under 2010

Kultur i Sydostregionen Samarbetet omfattar Reaktor Sydost och en gemensam danskonsulent. Reaktor Sydost ombildades vid årsskiftet 08/09 till en förening. Regionförbunden i Kalmar, Kronobergs och Blekinge län anställde förra året gemensamt en danskonsulent. Finansieringen av tjänsten sker dels genom medel från Statens kulturråd, dels genom medel från de tre regionerna

Euroregion Baltic Regionförbunden i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län är medlemmar i Euroregion Baltic (ERB), sedan starten år 1998. Övriga medlemmar är regionerna

•

•

•

•

•

•

•

•


Pommern och Warmia-Masurien i Polen, den ryska enklaven Kaliningrad, Klaipeda län i Litauen och Bornholm. Samarbetet inom ERB syftar till att ta tag i för regio-nen gemensamma frågor och att utveckla regionen ekonomiskt. Vårt stora miljöpro-jekt MOMENT är ett exempel på pågående insatser inom ERB.

SydSam i ny tappning Samtliga medlemmar i SydSam – Region Skåne, Region Halland, Region Blekinge och de tre regionförbunden i Småland – beslöt vid ett extra årsmöte i Halmstad juni 2009 att samarbetet ska fortsätta, men i en något lösligare form. Ordförandeskapet kommer till exempel att vara rullande, ett år i sänder, likaså gäller för kansliet, som kommer att följa ordförandeskapet.

Om Regionförbundet och vårt uppdrag

Regionförbundet i Kalmar län är ett kommunalt samverkansorgan. I egenskap av detta, vil-ket regleras i en särskild lagstiftning Förordning om regionalt tillväxtarbete (SFS 2007:713) och Lag (2002:34) om samverkansorgan i länen, har Regionförbundet dessutom fått ett antal statliga planeringsuppgifter och utvecklingsresurser. Vi arbetar även med uppdrag från olika statliga myndigheter med syfte att förstärka arbetet med regionens utveckling.

Regionförbundets övergripande mål och uppgift är att verka för en hållbar ekonomisk, social och kulturell utveckling i Kalmar län. Det är en komplex uppgift inte minst mot bakgrund av att Regionförbundet verkar tillsammans med en rad offentliga och privata aktörer för att kunna föra arbetet framåt. Vårt arbetssätt präglas i hög grad av samförstånd och konsensus, vilket ofta är nödvändigt för att olika frågor ska vara möjliga att lösa. Många av de initiativ till förändringar och förbättringar som Regionförbundet tar förutsätter där-för de egna medlemmarnas eller andra offentliga och privata aktörers aktiva medverkan. Vi ska, enligt lagen om samverkansorgan:

ta fram program för länets utveckling som kommunerna och landstinget genomför i samarbete med andra aktörersamordna utvecklingsinsatser i länet för genomförande av programmetbesluta om användningen av vissa statliga medel för regional utveckling enligt vad som närmare föreskrivs av regeringenbesluta om prioritering bland åtgärder avseende infrastruktur med mera vid upprät-tande av länsplaner för regional infrastrukturfölja upp åtgärder och effekter av utvecklingsarbetet i länetlämna en årlig redovisning avseende åtgärder och effekter till regeringen

Vi ska också, enligt vår förbundsordning:

ansvara för förskottering av medel till statliga investeringar i infrastruktur av bety-delse för regionenha möjlighet att bidra till finansiering av marknadsföring av, och investeringar i, infrastruktur av betydelse för regionenansvara för regional kulturverksamhet samt fördela regionala kulturanslag,verka för att eftergymnasial utbildning samt forskning och utveckling samordnas och anpassas till regionens behov

•

•

••

•

••

•

•

••


ansvara för regionala näringspolitiska utvecklingsinsatser och samordna dessa insatseransvara för omvärldsbevakning, internationell verksamhet, marknadsföring och information inom förbundets uppgiftsområdeansvara för regional turismverksamhetansvara för regional samordning och intressebevakning av miljöfrågor, arbetsmark-nadsfrågor och kommunikationsfrågor inom förbundets uppgiftsområdeutse representanter i regionala samverkansorgan inom förbundets uppgiftsområdeverka för att organisationer i Kalmar län, som arbetar med regionala utvecklingsupp-gifter, samordnar sina verksamheteransvara för andra tillkommande regionala uppgifter från staten eller som medlem-marna väljer att tillföra förbundetutgöra samverkans- och intresseorgan för länets kommuner svara för den övergripande trafikpolitiken i länet

Vi ska enligt särskilda regeringsuppdrag för året:

Medverka i Tillväxtverkets arbete med att utveckla och införa datasystemet NYPS. Utarbeta ett regionalt serviceprogram i syfte att stärka dagligvarubutiker och driv-medelsstationer med strategisk betydelse.Följa utvecklingen inom IT-infrastrukturområdet med särskild inriktning mot tätorter och glesbygd.Bistå Post- och telestyrelsen i dess uppdrag att följa tillgången till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet.Främja samtidig anläggning av kanalisation (nedläggning av rör o.d.) vid utbyggnad eller ombyggnad av annan infrastruktur.

Det politiska arbetet

StyrelsenStyrelsen är Regionförbundets är högsta beslutande organ. Den består av 33 ledamöter och lika många ersättare. 22 av dessa är utsedda av kommunerna och 11 av landstinget. Underverksamhetsåret 2009 har Regionförbundets styrelse sammanträtt vid sju tillfällen.

Beslut och ärenden från styrelsen i korthet.

JanuariLänets samtliga kommuner, Regionförbundet och landstinget ska gemensamt arbeta fram en strategi för kulturens roll i regional utveckling. Stödet till tunga skärgårdstransporter förlängs och man ska undersöka möjligheterna att höja stödet från 50 % till 75 %.

FebruariRegeringens utsedda samordnare i arbetet med ”Kraftsamling Kalmar län” har den 2 februari lämnat en lägesrapport med förslag till åtgärder till regeringen. Regionförbundet blir huvudman för en virtuell företagsakut och erbjuder företag i akut kris konsultcheckar som täcker 50 % av konsultarvodet.

•

•

••

••

•

••

••

•

•

•


AprilProjektet ”Vindkraft 2008-2010” beviljas 1 890 000 kronor av regionala tillväxtmedel. 1-2 miljoner kronor per år kommer att disponeras för förstudier och arbetsplaner för aktuella infrastrukturprojekt. En utomstående konsult ska anlitas för att genomföra en utredning om kollektivtrafikens framtida organisation.

JuniLänets kommuner, landstinget, näringslivet samt intresseorganisationer inbjuds till samråd kring den regionala transportplanen 2010-2021. IUC (Industriellt Utvecklings Centrum) i Kalmar län har fått Regionförbundets uppdrag att driva utvecklingsprojekt hos länets tillverkande företag. Regionförbundet tar beslut som ska leda till en effektivare och billigare IT-verksamhet i kommunerna och landstinget.

SeptemberTechnology Transfer Center beviljas medel för sin verksamhet med en digital plattform för kunskapsutbyte och matchmaking mellan företag och organisationer i Östersjöregionen och Kina. Arbetet med att utveckla och sälja in webbplatsen kommer att fortgå under 2010 och en utvärdering kommer att ske i samband med China Baltic sea Business Forum 2010 i Kina.

Styrelsen godkänner avvecklingen av den ideella föreningen SydSam och beslutar om fort-satt sydsvenskt samarbete under namnet SydSam. Sydsveriges Europakontor avvecklas och styrelsen uttalar sig principiellt för att organisera ett nytt Europakontor tillsammans med Blekinge, Kronobergs och Jönköpings län.

OktoberStyrelsen fattar beslut om den regionala transportplanen för Kalmar län. Transportplanen är länets prioritering av hur man vill använda de 793 miljoner kronor som regeringen preliminärt anvisat länet till förbättringar av transportsystemet för de närmaste 12 åren.

NovemberFör att möta det ökade intresse som finns från skolorna att ta del av länets utbud av kultur satsas 300 000 kronor för barn och unga i 2010 år kulturbudget. Det ska också inledas ett arbete med att få en strategi för kulturen i skolan som har till syfte att fler barn och unga ska få del av kulturutbudet. Styrelsens ledamöter:

Ordinarie ErsättareBorgholm Sven-Göthe Lidheim (C) Lars-Martin Johansson (M)Emmaboda Ann-Marie Fagerström (S) Bo-Eddie Rossbol (S)Hultsfred Bo Bergman (S) Kira Berg (S) Åke Nilsson (KD) Per-Inge Pettersson (C)Högsby Ewa Engdahl (C) Birgitta Ryner (FP)Kalmar Mona Jeansson (S) Johan Persson (S) Birgitta Elfström (S) Mattias Adolfsson (S) Bertil Dahl (V) Birgitta Axelsson Edström (V) Jonas Lövgren (M) Ingegerd Petersson (C) Bengt Sundström (FP) Christopher Dywik (KD)


Mönsterås Roland Åkesson (C) Ann Petersson (C)Mörbylånga Kent Ingvarsson (M) Annika Olsson (C)Nybro Evy Annér (S) Karl Längberg (S) Karin Helmersson (C) Sivert Hugosson (KD)Oskarshamn Peter Wretlund (S) Lis Lyrbo (S) Lars Blomberg (M) Lisbeth Lindberg (FP)Torsås Roland Swedestam (S) Sören Bondesson (S)Vimmerby Leif Larsson (C) Tomas Peterson (M) Jan Henriksson (S) Eva Berglund (S)Västervik Bo Lundgren (M) Harald Hjalmarsson (M) Mats Hugosson (C) Jorge Chavéz (KD) Tomas Kronståhl (S) Saad Benatallah (S)Landstinget Ulf Nilsson (S) Carl Bloom (MP) Lena Segerberg (S) Michael Granstedt (S) Anders Henriksson (S) Peter Högberg (S) Maria Ixcot Nilsson (S) Yvonne Hagberg (S) Tommy Ejnarsson (V) Ingrid Rosén (V) Akko Karlsson (MP) Jessica Rydell (MP) Eddie Forsman (M) Göran Häggfors (M) Henrik Yngvesson (M) Madeleine Rosenqvist (KD) Christer Jonsson (C) Eva-Lena Fungmark (C) Monica Bengtsson (KD) Gudrun Brunegård (KD) Björn Holgersson (FP) Bill Björklund (FP)

ArbetsutskottRegionförbundets arbetsutskott består av sex ledamöter och två ersättare. Arbetsutskottetförbereder ärenden till styrelsens sammanträden. Gruppen sammanträdde vid elva tillfällenunder det gångna verksamhetsåret. Arbetsutskottets ledamöter: Ordinarie ErsättareLeif Larsson (C) Björn Holgersson (FP)Eddie Forsman (M) Tommy Ejnarsson (V)Åke Nilsson (KD)Akko Karlsson (MP)Ulf Nilsson (S) Mona Jeansson (S)

Primärkommunala nämndenPrimärkommunala nämnden är ett organ för primärkommunala frågor av gemensamt intresse. Under verksamhetsåret 2009 har primärkommunala nämnden sammanträtt vid sju tillfällen. Regionförbundets presidiumLeif Larsson (C), ordförandeAkko Karlsson (MP), vice ordförandeEddie Forsman (M), vice ordförande


Hälsobokslut 2009

BakgrundRegionförbundet strävar efter att skapa en effektiv och långsiktigt hållbar verksamhet. God arbetsmiljö och god hälsa för medarbetarna är en viktig faktor. Detta redovisas därför för andra året i ett hälsobokslut1.

Våra värderingarDe värderingar som idag präglar arbetsplatsen, och som vi alltid arbetar för att stärka, är följande.

arbetet på regionförbundet präglas av öppenhetvi tar stort personligt ansvar och respekterar varandravi är positiva och gör alltid vårt bästabemötandet på arbetsplatsen kännetecknas av prestigelöshet, rättvisa, förståelse och ärlighetvi värderar nyfikenhet och är öppna för förändring

Hälsofrämjande arbetsplatsRegionförbundet arbetar för att vara en hälsofrämjande arbetsplats och målet är att vi ska vara en arbetsplats med:

god arbetsorganisationgott ledarskapgoda möjligheter att påverka sin situationgod balans mellan arbets- och privatlivgott socialt stöd arbetskamrater emellangod fysisk arbetsmiljö

NyckeltalI hälsobokslutet ingår följande nyckeltal

Nyckeltal 2008 Nyckeltal 2009 2009Sjuktal i timmar 2,2 1,5 1 684Sjukfall i antal 2,8 2,7 31Rehabiliteringsfall 0,1 0,3 2Återgång 1 1,5 2Personalomsättning 0,6 0,2 2Produktivitet 1,97 2,04

Efter en genomgång av antalet medarbetare och de arbetade timmarna följer kommentarer till nyckeltalen.

1 Regionförbundets hälsobokslut bygger på den metod som Metodicum AB utvecklat och presenterat bl.a. i Hälso-bokslut – modell utifrån arbetsplatsens behov, Thomas Aronsson & Claes Malmquist 2007.

••••

•

••••••


Medarbetare och arbetade timmarAntalet årsarbetskrafter var 69 under år 2009. Av dessa var 44 kvinnor och 25 män. Antalet visstidsanställda uppgick vid årets slut till 17 personer.2 Ett ledigt jobb fanns vid årets slut.

2009 2008 2007Kvinnor 44 44 42Män 25 25 26Totalt 69 69 68

Under 2009 var antalet arbetade timmar totalt 116 4733.

Sjuktal i timmarAntalet sjuktimmar på Regionförbundet är lågt. Nyckeltalet visar antalet sjuktimmar i rela-tion till antalet arbetade timmar och är i vårt fall 1,5%4 , det vill säga något lägre än föregående år. Av den totala sjukfrånvaron svarar långtidssjukfrånvaron, dvs. mer än 60 dagar, för 13,53%5.

I medarbetarenkäten uppger 55 % av medarbetarna att de tagit semester, kompledigt eller flexledigt istället för att sjukskriva sig. Detta innebär att de sjuktal som redovisas här är lägre än det verkliga talet.

Sjukfrånvaron i procent varierar stort mellan olika arbetsplatser och branscher i Sverige. En allmän riktlinje är att man ska vara nöjd med värden under 4 %.

Sjukfall antalAntalet sjukfall på regionförbundet är lågt. Nyckeltalet visar antalet sjukfall i relation till antalet arbetade timmar och är i vårt fall 2,7 (även detta något lägre än föregående år). Ett rimligt antagande är att ett riksgenomsnitt för offentlig sektor ligger kring 10.

RehabiliteringsfallAntalet rehabiliteringsfall, dvs. antalet långa sjukfall, på Regionförbundet är lågt. Nyckel-talet visar antalet sjukfall som påbörjat den 29:e sjukskrivningsdagen i relation till antalet arbetade timmar och är i vårt fall 0,3, (en mindre ökning sedan föregående år). Ett rimligt antagande är att ett riksgenomsnitt för offentlig sektor ligger kring 0,6.

ÅtergångNyckeltalet visar antalet återgångar efter 29 eller flera sjukskrivningsdagar i relation till antalet nya sjukfall som påbörjat den 29:e sjukskrivningsdagen och är i vårt fall 1,5. Detta visar att antalet långa sjukfall minskar. Ett rimligt antagande är att ett riksgenomsnitt för offentlig sektor ligger kring 0,7.

� 2008:18 personer, 2007: 20 personer � �008: 116 �� timmar � 1,1 % för kvinnor och 0,� % för män � �008=��,�7 %, �007=6�,�� %


PersonalomsättningNyckeltalet visar antalet tjänster som skall återbesättas i relation till arbetade timmar och är i vårt fall 0,2 (något lägre än föregående år). Ett rimligt antagande är att riksgenomsnitt för offentlig sektor ligger på 0,5.

Under 2009 slutade två medarbetare på Regionförbundet. Den ena tjänsten ersattes medan den andra tjänsten inte återbesattes.

ProduktivitetI metoden för hälsobokslut ingår att mäta medarbetarens ”möjlighet att vara produktiv” genom en enkät med tolv standardiserade frågor. Dessa frågor har ingått i medarbetarenkäten. Mätningen resulterar i ett värde mellan noll och sex, där noll representerar goda möjligheter att vara produktiv och sex dåliga. Regionförbundets värde för 2009 är 2,01 vilket är ett mycket bra värde. Vi har stora möjligheter att vara produktiva eftersom vi har en god hälso- och arbetsmiljösituation för medarbetarna.

SemesterlöneskuldSemesterlöneskulden är 38 127 kronor per anställd vid årets slut (76 personer). Per anställd, som har sparad semester (66 personer), motsvarar detta i genomsnitt 16 sparade semester-dagar. Individuellt har 12 anställda 30 dagar eller mer sparat.

2009 2008 2007Semesterlöneskuld per anställd 38 tkr 39 tkr 34 tkrDetta motsvarar antal dagar 16 17 16

Medarbetarenkät 2009Under december 2009 genomfördes en medarbetarenkät på Regionförbundet. Av drygt 70 utskick kom 52 svar in. Enkäten genomförs varje år i samverkan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer och resultatet utgör en av grunderna för Regionförbundets arbets-miljöpolicy. Policyn tar upp frågor kring arbetsmiljö, jämställdhet, diskriminering och kris.I undersökningen uppger 90 % eller fler av medarbetarna som svarat på enkäten att:

de har en bra arbetsgivarede har förtroende för sin närmaste chefde kan påverka hur det egna arbetet ska utförasdet är roligt att gå till arbetetde känner sig respekterade på sin arbetsplatsde har ändamålsenliga och väl fungerande tekniska hjälpmedel

Totalt sett visar undersökningen på mycket höga värden vad gäller medarbetarnas trivsel och känsla av delaktighet. Vi har också identifierat några områden där vi vill förbättra oss till nästa mätning. Det gäller jämställdhet, arbetsbelastning och lön.

- 18 %6 anser att Regionförbundet kan bli mer aktivt i sitt jämställdhetsarbete.- 42 %7 vill ha bättre möjligheter att få hjälp vid hög arbetsbelastning.

6 �008: �8 % 7 �008: �8 %

••••••


- 58 %8 tycker att Regionförbundets lönepolitik borde vara tydligare och 38 %9 svarar att de vill ha större möjligheter att påverka sin löneutvecklin.

Arbetet med diskrimineringsfrågor kommer lyftas fram under 2010. Regionförbundet har sökt och blivit beviljade 750 tkr av SKL för att jämställdhetsintegrera den reviderade versionen av Regionala utvecklingsprogrammet, RUPen IV.

En av förklaringarna till medarbetarnas syn på lönepolitiken är att Regionförbundet befin-ner sig i en situation där medlemmarna beslutat att frysa avgiften på 2008 års nivå. Konse-kvenserna av detta är bland annat minskad bemanning och begränsat löneutrymme, vilket återspeglas i enkätsvaren.

Sammanfattningsvis är resultatet mycket positivt. Medarbetarna på regionförbundet trivs, känner delaktighet, har förtroende för sin närmaste chef eller områdesansvarig samt har en bra arbetsmiljö. Kriterierna för en hälsofrämjande arbetsplats uppnås med god marginal.

Ekonomi Ekonomisk måluppfyllelse Regionförbundets intäkter uppgår under året till 140,0 mkr. Årets verksamhet har resulterat i ett överskott på 742 042 kronor. Budgeterad målsättning var ett överskott på 5 000 kronor.

Finansiella mål Styrelsen har fastslagit tre finansiella mål:

Likviditeten, betalningsförmåga på kort sikt, ska överstiga 100 %. Soliditeten, betalningsförmåga på lång sikt, ska överstiga 20 %. Projektfinansieringen, som visar betalningsförmåga avseende kostnader i projekt i avvaktan på inbetalning av extern medfinansiering, ska överstiga 100 %.

Finansiella nyckeltal 2009 2008 2007 2006 2005 Likviditet, % 119 % 119 % 123 % 122 % 114 %Soliditet, % 25 % 26 % 33 % 33 % 33 %Projektfinansieringsgrad, % 574 % 478 % 285 % 377 % 124 %

Regionförbundets ekonomiska ställning Till förbundets förfogande står:

från föregående år balanserat resultat 14 686 443 kr årets resultat 742 042 kr Summa disponibla vinstmedel 15 428 485 kr

8 �008: �0 % � �008: �8 %

•••

•••

2�Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009förvaltningsberättelse

Av disponibla vinstmedel avser

AV-Media 2 675 388 kr Fokus Kalmar län 3 381 934 kr

Av eget kapital vid årets utgång, 15,4 mkr, utgör 6,1 mkr bundna tillgångar i Kommuner-nas Hus AB. Likvida medel uppgår vid utgången av året till 40,8 mkr (35,8 mkr vid årets ingång).

Regionförbundet uppfyller Kommunallagens krav på balans i ekonomin. Målen för god ekonomisk hushållning har uppnåtts.

Årets viktigare händelser för bedömning av resultat och ställning Arbetet har i stor utsträckning följt verksamhetsplanen för året. Budgeterade anslag för organisationen har inte avvikit från budget. Det allmänna trängre ekonomiska läget har lett till översyn av personalläge, lokalförhållanden och fasta kostnader. Översynen har inte fått direkt genomslag under året men kan på sikt leda till förändringar. En allt större del av verksamheten bedrivs också med extern finansiering i form av projektbidrag eller med möjlighet till administrativ ersättning. Projektbidragen utgör 24 % av de totala intäkterna. De enskilda projekten beskrivs mer ingående i verksamhetsberättelsen.

Årets resultat i förhållande till budgetRegionförbundet redovisar ett positivt resultat med 742 000 kronor jämfört mot budgeterat resultat 5 000 kronor. Detaljerat utfall framgår av sammanställningen Budgetuppföljning.

Sammanfattningsvis kan budgetavvikelserna (inklusive fördelade avskrivningar) hänföras till (se också tabell sid 24) : AvvikelseKansli¹ 1 470AV-Media² 355Fokus³ -545Räntenetto4 -543Resultat5 737

1) Kansliet redovisar efter avskrivningar ett överskott på 475 tkr. Den stora positiva av-vikelsen gentemot budgeterat underskott förklaras till stor del på att vissa arbetsinsatser medfört ersättningar utöver budget (1 070 tkr) samt att kostnaden för kanslipersonal blivit lägre än budgeterat (863 tkr). Sistnämnda till ungefär lika delar beroende på inbesparad tjänst, planerat lägre löneutfall och att kostnaden för avtalsförsäkringar minskade under året på grund av ändrad uttagsavgift. Inkomster från Kurs- & konferensverksamheten blev lägre än budgeterat (-457 tkr), vilket var förväntat med tanke på målgruppens kärvare ekonomi och utvecklingen sedan föregå-ende år. I posten Övriga adminstrativa ersättningar till kansliet ingår erhållna projektmedel med 934 tkr, vilka i helhet täcker kostnader för uppföljning och utvärdering av regionala tillväxtmedel (1:1-medel), se kostnadspost under Administration. Det ekonomiska resultatet av under året avslutade projekt innebär en kanslikostnad på sammanlagt 57 tkr, prognosen för året var högre men under hösten gav flera projekt täckningsbidrag till projektverksamheten.

••


2) Resultatmässigt överskott för AV-Media beror på en försiktighet med att belasta verk-samheten med kostnader som inte kan bäras i framtiden. Den förklaras också delvis med att kostnaden för avtalsförsäkringar minskade med närmare 50 tkr. Besparingarna kan hänföras till att verksamheten avvaktar med teknikinvesteringar, kompetensutvecklingsinsatser och planerade projekt. Teknikinvesteringarna utgör i regel anskaffning av förbruknings- invetarier, där kostnaden belastar resultatet direkt liksom ”projekten”, som finansieras av egna ordinarie driftsmedel.

3) Fokus redovisar underskott med 545 tkr. Resultatet innefattar minskade kostnader för de under året sänkta avgifterna på avtalsförsäkringar med 50 tkr. I underskottet ingår kostnader avseende Kartläggning av hemsjukvården med 279 tkr (kostnaden var redan i budget planerad att täckas av eget kapital). Resterande underskott beror huvudsakligen på att inkomster (överskottet) från konferenser, bokförsäljning och sålda tjänster är lägre än budgeterat.

4) Kassa/bankbehållningen uppgår till drygt 40 mkr, vilket är en ökning med 5 mkr sedan 2008 och en fördubbling sedan 2007. Ökningen beror till stor del på att i förskott erhållna externa medel till vissa projekt på kansliet och Fokus överstiger utlägg i andra projekt. Skillnaden uppgår till drygt 20 mkr, vilket också återspeglas i den höga projekt- finansieringsgraden. De största förskotten gäller KLIMP-projekten på kansliet och Nationellt kompetenscentrum Anhöriga på Fokus. På grund av den mycket låga inlånings-räntan, där nivåerna sänktes efter att Regionförbundets budgetförslag lagts, så är ränteinkomsten betydligt lägre än budgeterat trots den höga behållningen.

Investeringsredovisning Regionförbundet har under året investerat för 521 tkr. Investeringarna är huvudsakligen IT-relaterade (375 tkr) och avser server, trådlöst nätverk samt programvaror. Resterande del avser larm (65 tkr), möbler (30 tkr) samt elbilen Think City, 400 tkr, till vilken vi fått 350 000 kronor i bidrag av Sparbanksstiftelsen Kronan.

Beträffande kapitalkrävande anskaffningar tillämpar regionförbundet i regel leasingförfarande. Under året har ingen ny leasing tecknats.

Ekonomisk framtidsbedömning Utgångspunkten för budget 2010 är verksamheten 2009 samt planerad utveckling av den-samma. Större kända ekonomiska förändringar jämfört med 2009 är att medlemsavgifterna till kansli och AV-Media ligger kvar på samma nominella belopp 2010 som för 2009. Vidare att landstinget minskar verksamhetsbidraget med 1 miljon kronor och inte heller index-uppräknar detsamma, varför regionförbundet beslutat sänka bidragen till folkbildnings-, idrotts-, ungdoms- och pensionärsorganisationer. Avtalet med Baltic Business School upphör 2010, varför ingen avgift debiteras kommuner och landsting för detta ändamål.

Organisationen har vidtagit åtgärder för att sänka kostnadsnivån för personal, genom en förtida pensionsavgång och lägre löneavtal under 2009 än för kollektivet i övrigt, samt genom nya upphandlingar eller avtal för vissa övriga gemensamma kanslikostnader. För en allt större del av nya aktiviteter söks också finansiering i form av projektbidrag. Regionförbundet har budgeterat för underskott med 1,4 mkr. Bedömningen är att ytterli-gare större besparingar inte kan göras direkt för att minska underskottet.


En tillkommande verksamhet, vilken startade i liten omfattning oktober 2009, är Sydsve-riges Europakontor-Småland & Blekinge med två anställda. Verksamhetens kostnader ska bäras av parterna. Varje parts kostnad bedöms ligga i nivå med den medlemsavgift som tidigare tagits ut genom SydSam.

Genom särskilda uppdrag och regeringsbeslut har Regionförbundet fått i tillkommande uppgifter att under 2010 arbeta med främjande av kvinnligt företagande, att ta fram regio-nala serviceplaner och att etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetens-försörjning och utbildningsplanering. Genom ett antal överenskommelser mellan Sveriges Kommuner och Landsting och regeringen ska det göras utvecklingsarbete, där regionför-bundet har en aktiv roll, för en nationell IT-strategi inom Vård och omsorg, för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården samt för psykiatri-områ-det.

Fortsatt översyn inför framtiden gäller ändrade behov av regionbibliotekets tjänster samt eventuell möjlig lokalsamordning med Fokus i Kommunernas Hus. Arbetet i vårt enskilt största projekt, VINST med insatser för utveckling av länets besöks-näring bedöms komma att påverka Regionförbundets uppdrag som länsturismsamordnare. I vilken omfattning och på vilket sätt är ännu inte klargjort.

Sammanställd redovisningDen sammanställda redovisningen ska enligt lagen om kommunal redovisning visa resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys för Regionförbundet och övriga juridiska personer i vilka Regionförbundet har ett betydande inflytande. I den samman-ställda redovisningen ingår Kommunernas Hus AB med 100%. Då detta är första året den sammanställda redovisningen görs, så redovisas inte sammanställd balansräkning avseende 2008 eller kassaflödesanalys. Sammanställd redovisning visar överskott på 801 tkr.

Finansiella riskerDen finansiella risken bedöms vara relativt liten. Projektverksamheten står för den mest känsliga delen. De enskilda projekten budgeteras på detaljnivå och uppföljning görs löpan-de under året. Vid en ekonomisk prognos om underskott i enskilt projekt finns det därför ofta visst handlingsutrymme.


Utfall Budget2009 2009

INTÄKTER OCH BIDRAG Medlemsavgifter

Medlemsavgifter kansli 20 576 20 576Medlemsavgift AV Media 6 783 6 783Medlemsavgift FOKUS 4 402 4 402Summa 31 761 31 761

Bidrag och ersättningar

Medlemsavg, Baltic Business School 2 846 2 846Kansliersättning fr staten 5 255 5 255Kurs- och konferensverksamhet 1 043 1 500Övriga adm ersättningar till kansliet 5 303 3 965AV-Media övrigt 422 417FOKUS övrigt 7 836 7 109Bidrag från Statens kulturråd (Regionbibl) 1 082 1 070Bidrag från landstinget 52 551 52 551Summa 76 338 74 713

Övr intäkter, ej budgeterade

Projektresultat Diverse kst 666 Summa 666 0

Summa inkomster 108 765 106 474

KOSTNADER OCH BIDRAG Administration

Politiska organisationen 3 120 3 200Revisionen 200 200Kanslipersonal 26 581 27 444Kansli övriga kostnader 7 525 7 405Kansli/uppföljning statliga medel 934 Summa 38 360 38 249

Övrig verksamhet

Information och profilering 285 400Kulturstipendier 122 120Regional kulturresurs 647 647Regional biblioteksresurs 250 250Summa 1 304 1 417

Resultatenheter

AV-Media 6 786 7 200FOKUS 12 755 11 511Summa 19 541 18 711

Utfall Budget

Resultatutfall jämfört med budget

2�Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009ekonomisk redovisning

2009 2009

Övr kostnader, ej budgeterade Projektresultat (kostnad) 57 Personal Övrigt Summa 57 0

Institutionsbidrag näringsliv/politik

ALMI 4 983 4 983Baltic Business School 2 846 2 846Connect 3 3Euroregion Baltics kansli 80 65Sydsam 259 440Sydsveriges Europakontor 174 Summa 8 345 8 337

Institutions- och organisationsbidrag kultur

Byteatern 6 389 6 389Capellagården 209 209Danskonsulent 200 200Designarkivet 935 935Kalmar läns arkivförbund 140 140Kalmar läns hemslöjd 700 700Kalmar läns musikstiftelse 4 019 4 019Kalmar läns museum 6 894 6 894Kalmar konstmuseum 2 413 2 413Reaktor 790 790Riksteaterföreningen i Kalmar län 1 154 1 154Virserums konsthall 1 350 1 350Regionala kulturorganisationer 389 389Summa 25 582 25 582

Organisationsbidrag övriga

Folkbildningsorganisationer 9 682 9 682Regionala idrottsorganisationer och SISU 2 854 2 854Regionala ungdomsorganisationer 1 679 1 782Pensionärsorganisationer 734 631Summa 14 949 14 949

Avskrivningar 343 225

Finansiella kostnader/intäkter (inkomst) -457 -1 000

Summa utgifter 108 024 106 469

Resultat 742 5


Ekonomisk redovisning

Resultaträkning

not 2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31

1

Verksamhetens intäkter 140 023 897 134 099 427 123 631 187

Medlemsavgifter 2 31 761 487 30 597 500 27 582 748

Medlemsbidrag 3 56 547 513 54 780 273 52 042 453

Projektbidrag 4 34 241 960 33 871 696 27 836 028

Övriga ersättningar och intäkter 5 17 472 937 14 849 958 16 169 958

Verksamhetens kostnader 10 -139 395 693 -134 458 453 -123 369 867

Utbetalade bidrag 6 -56 057 451 -56 902 711 -50 891 140

Övriga rörelsekostnader 7 -41 019 176 -36 867 386 -32 080 908

Personalkostnader 8 -42 319 066 -40 688 356 -40 397 819Övriga rörelsekostnader /Jämförelsestörande kostnader 9 -90 058

Avskrivningar 1, 11 -342 957 -258 707 -457 054

Rörelseresultat 285 247 -707 791 -195 734

Övriga finansiella intäkter 499 791 1 895 503 1 129 653

Övriga ränteintäkter m m 12 499 791 1 895 503 1 129 653

Finansiella kostnader -42 996 -16 040 -56 348

Övriga räntekostnader m m -42 996 -16 040 -56 348 Resultat före extraordinära poster /Resultat efter finansiella poster 742 042 1 171 672 877 571

Extraordinära intäkter

Extraordinära kostnader

Årets resultat 742 042 1 171 672 877 571


Balansräkning

Balansräkning, kr not 2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31

1

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar 10,11 6 915 926 6 746 914 6 474 931

Immateriella 0 0 0

Materiella 785 926 606 914 354 931

varav ADB och Övrigt 785 926 606 914 354 931

varav Övrigt

varav finansiell leasing

Finansiella 6 130 000 6 140 000 6 120 000

varav aktier 13 530 000 540 000 520 000

i koncernföretag 500 000 500 000 500 000

i andra företag 30 000 40 000 20 000

varav långfristiga fordringar 5 600 000 5 600 000 5 600 000

fordringar i koncernföretag 5 600 000 5 600 000 5 600 000

uppskjuten skattefordran

andra långfristiga fordringar

Omsättningstillgångar 53 726 027 49 446 578 37 559 814

Förråd, lager 63 700 67 580 59 920

Rikskuponger 63 700 67 580 59 920

Övrigt

Koncernfordringar

Kortfristiga fordringar 12 877 832 13 596 203 16 940 019

Kundfordringar 3 060 556 1 728 588 1 306 779

Skattefordringar 684 020 1 089 493 1 011 396

Övriga fordringar 36 403 2 236 24 355

Interima fordringar 9 096 853 10 775 886 14 597 489

Kortfristiga placeringar

Kassa o bank 14 40 784 495 35 782 795 20 559 875

SUMMA TILLGÅNGAR 60 641 953 56 193 492 44 034 745

Balansräkning, kr 2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 15 428 485 14 686 443 13 514 771


varav ingående eget kapital 14 686 443 13 514 771 12 637 201 Balanserat resultat 14 686 443 13 514 771 12 637 201 varav årets resultat 15 742 042 1 171 672 877 570 Avsättningar 0 0 0

varav pensioner och liknande förpliktelser

Skulder 45 213 468 41 507 049 30 519 974Långfristiga skulder 0 0 0 Långfristiga skulder, exkl finansiell leasing o koncernskulder 0 0 0 skulder till kreditinstitut övriga långfristiga skulder Långfristiga skulder finansiell leasing Koncernskulder 0 0 0 skulder till koncernföretag Kortfristiga skulder 45 213 468 41 507 049 30 519 974Skulder till kreditinstitut Förskott från kunder Leverantörskulder 6 052 402 4 188 498 2 302 373Skulder till koncernföretag Skatteskulder 362 811 944 099 596 181Övriga skulder 2 587 586 1 926 111 5 265 104Interima skulder 36 210 669 34 448 341 22 356 316 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 60 641 953 56 193 492 44 034 745

29Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009ekonomisk redovisning

Finansieringsanalys

not 2009-12-31 2008-12-31

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 1

Årets resultat, efter finansnetto 742 042 1 171 672

Justering för av- och nedskrivningar 342 957 258 707

Justering för betald skatt 0 0

Justering för gjorda avsättningar 0 0

Justering för ianspråktagna avsättningar

Just. för övr. ej likvid.påverkande poster (reavinst/förlust) -815

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 1 084 184 1 430 379

Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar 718 371 3 343 816

Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager 3 880 -7 660

Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder 3 706 419 10 987 075

Kassaflöde från den löpande verksamheten 5 512 854 15 753 610

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Investering i materiella anläggningstillgångar -521 154 -510 690

Försäljning av materiella anläggningstillgångar

Investering i finansiella anläggningstillgångar -20 000

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 10 000

Investering i finansiell leasing

Försäljning av finansiell leasing

Kassaflöde från investeringsverksamheten -511 154 -530 690

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder 0 0

Ökning (+)/minskning (-) finansiell leasing 0 0

Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar 0 0

Övriga finansiella poster

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0

ÅRETS KASSAFLÖDE 5 001 700 15 222 920

Förändring likvida medel 5 001 700 15 222 920

Likvida medel vid årets början 35 782 795 20 559 875

Likvida medel vid årets slut 40 784 495 35 782 795

�0Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009ekonomisk redovisning

Noter

Not 1 RedovisningsprinciperÅrsredovisningen är upprättad enligt Kommunal redovisningslag (SFS 1997:614) samt i likhet med föregående årsredovisning, om inte annat anges nedan.

FordringarFordringar upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt.

AnläggningstillgångarTill anläggningstillgångar hänförs inventarier och utrustning avsedd för stadigvarande (mer än tre år) användning i verksamheten med ett anskaffningsvärde som överstiger 25 000 kronor. Programvaror och minnesuppdateringar hänförs inte till anläggningstillgångar. AV-Medias datorer, TV-apparater, kameror och liknande hänförligt till produktion eller uthyr-ning betraktas inte som anläggningstillgångar.Materiella anläggningstillgångar avskrivs systematiskt över den bedömda ekonomiska livs-längden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider:

Antal årADB-inventarier 3Övriga inventarier 5

Leasingavtal, finansiella och operationellaSamtliga leasingavtal är och redovisas som vanliga hyresavtal (operationell leasing).

Not 2 MedlemsavgiftHär redovisas i överensstämmelse med beslutad budget debiterad medlemsavgift för lands-ting och kommuner.

Not 3 MedlemsbidragHär redovisas landstingets och kommunernas bidrag till organisationer och institutioner samt vissa verksamheter inom regionförbundet.

Not 4 ProjektbidragHär redovisas projektbidrag där regionförbundet är projektägare (stödmottagare), 34 mkr. Medlen fördelar sig på runt 83 % avseende kansliet och 17 % Fokus. Kansliet har erhål-lit drygt 2,6 mkr i EU-bidrag. Av erhållna bidrag har närmare 8 mkr utbetalats till andra projektägare (huvudsakligen i KLIMP-programmen och Programmet Främja kvinnors företagande, beloppen ingår i noten 6).

��Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009ekonomisk redovisning

Not 5 Övriga ersättningar och intäkterStatlig ersättning (kansliersättning 5 255 tkr, Regionbiblioteket 1 082 tkr, infrastrukturarbete 150 tkr)

6 487 tkr

Ersättning för annat arbete (Kommunernas Hus AB 120 tkr, KLP 40 tkr, Länsbibliotek Sydost 52 tkr, Miljösamverkan Sydost 216 tkr från andra län), fakturerade kostnadsersättningar (1 458 tkr), öv-riga sålda varor och tjänster (930 tkr, jämt fördelat på Fokus, AV-Me-dia och kansli inklusive Regionbiblioteket), ersättning för Sydsveriges Europakontor (497 tkr)

3 313 tkr

Kurs – och konferensavgifter 7 672 tkr

Not 6 Utbetalade bidragAvser bidrag till organisationer och institutioner i överensstämmelse med beslutad budget samt övriga utbetalade projektbidrag (jfr not 4). Not 7 Övriga rörelsekostnader

2009 2008 2007

Konsulter och föreläsare 19 128 453 14 145 610 11 226 400Övriga externa tjänster 1 375 780 1 291 701 1 011 112Lokal och fastighet 2 589 945 2 498 582 2 483 417Resor, frakter 4 415 042 4 860 055 5 443 545Annonser, utställningar, marknadsföring, representation

2 629 176 2 188 943 1 196 172

Kontorsmaterial, trycksaker, böcker 784 696 872 047 1 119 933Post, tele, datakommunikation 1 370 038 1 578 777 1 699 042Måltidskostnader och lokaler, egna kurser o konferenser mm

4 139 452 4 469 550 4 262 754

Förnödenheter 3 323 579 3 110 315 2 717 162Övrigt 1 263 016 1 851 806 921 371

41 019 176 36 867 386 32 080 908 Kansliets projektverksamheten står för 10.7 mkr (ökning 2 mkr) av kostnaderna för konsul-ter och föreläsare. Fokus, främst Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, svarar för 3,4 mkr (ökning 1,6 mkr) och kurs-& konferensverksamhet för 2,7 mkr (ökning 1,2 mkr). Av lokalkostnader utgör 1,9 mkr hyra till Kommunernas Hus AB. Post, tele och datakom-munikationskostnader har minskat med 70 tkr vardera.

Kostnaden för annonser etc utgörs av annonser, utställningar och marknadsföring är huvudsakligen hänförlig till kansliets projektverksamhet, drygt 1,3 mkr (ökning 100 tkr), resterande avser Fokus med 600 tkr (ökning 100 tkr) och kurs- och konferensverksamheten drygt 200 tkr (ökning 200 tkr).

�2Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009ekonomisk redovisning

Av måltidskostnader etc är drygt 3,3 mkr hänförliga till kurs-& konferensverksamhet på kansli och Fokus och 480 tkr till projektverksamheten (940 tkr 2008).Posten Övrigt innefattar en minskad kostnad avseende medlemsavgifter till Energikontor Sydost, 200 tkr (regionförbundet är inte medlem) och Sydsam 175 tkr (där motsvarande medel nyttjas för Sydsveriges Europakontor Småland Blekinge).

Not 8 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter2009 2008 2007

Medeltal anställda (avser antal årsar-betskrafter)

69 69 68

Löner och ersättningar har uppgått tillFörtroendevalda 1 909 998 1 746 279 1 847 182Övriga anställda 27 473 313 25 929 806 25 509 996Totala löner och ersättningar 29 383 311 27 676 085 27 357 178

Pensionskostnader 3 295 320 3 017 418 2 935 784Sociala avgifter enligt lag och avtal 9 209 396 9 590 776 9 798 629Övriga personalrelaterade kostnader 1 165 134 1 263 380 1 160 216Bidrag för personal -734 095 -859 303 -853 988

Totala löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader

42 319 066 40 688 356 40 397 819

I uppgiften löner och ersättningar till anställda ingår 2,7 mkr avseende projektanställd per-sonal (3,0 mkr 2008). Bidrag för personal blev lägre 2009 på grund av att personalen slutat sin tjänst. Pensionsförpliktelserna redovisas under Borgens- och ansvarsförbindelser. Under 2009 sänktes premiesatsen för avtalsförsäkringar relaterade till AGS-KL och TFA-KL från 1,81 % föregående år till 0,20 %. Lagstadgade arbetsgivaravgifter sänktes med 1 %.

Not 9 Jämförelsestörande posterPosten 2008 avser kostnader som regionförbundet inte fått täckning för i samband med av-veckling av Kommunalförbundet Naturbruksgymnasierna.

Not 10 Operationella leasingavtal Nominella värdet av avtalade framtida leasingavgifter för avtal som löper mer än 3 år. Framtida årliga förfallobelopp (tkr)

2009 2010 2011 2012Fyra kopiatorer 89 092 85 752 77 017 11 333


Bil Saab 43 574 42 240

Not 11 Inventarier

2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31

Ingående anskaffningsvärden 4 074 795 3 564 105 3 436 643Årets förändringar- Inköp 521 154 510 690 127 462- Försäljning- UtrangeringarUtgående ackumulerade anskaffningsvärden

4 595 949 4 074 795 3 564 105

Ingående avskrivningar -3 467 881 -3 209 174 -2 752 120Årets förändringar- Avskrivningar -342 142 -258 707 -457 054- UtrangeringarUtgående ackumulerade avskrivningar -3 810 023 -3 467 881 -3 209 174

Utgående restvärde enligt plan 785 926 606 914 354 931

Av årets inköp är 375 tkr hänförligt till IT (server), i övrigt är förvärven hänförliga tillmöbler, larm och egenfinansierad del av elbilen (50 tkr).

Not 12 RäntorAv årets ränteintäkter är 280 tkr hänförliga till fordran (5,6 mkr) på Kommunernas Hus AB.

Not 13 Finansiella anläggningstillgångar

2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31

Aktier i Kommunernas Hus i Kalmar AB (556190-8368) (100%)

5.000 st 500 000 kr 500 000 kr 500 000 kr

Aktier i E22 AB (20%) 200 st 20 000 kr 20 000 kr -Aktier i Industriellt Utvecklingscen-trum IUC Träcentrum i Nässjö AB (2,5%)

10 st 10 000 kr 10 000 kr 10 000 kr


Aktier i IUC Sydpolen AB (3%) 100 st - 10 000 kr 10 000 kr

Not 14 CheckräkningskreditPenningmarknadskonto i Föreningssparbanken med checkkredit 1 000 000 kr. Bankbehållningen och förändringen av likvida medel förklaras närmare i punkt 4, avsnittet Årets resultat i förhållande till budget. Not 15 Förändring av eget kapital

2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31

Belopp vid årets ingång 14 686 443 13 514 771 12 637 201Årets resultat, AV-Media 354 823 418 429 273 930Årets resultat, Fokus Kalmar län -545 567 713 481 218 704Årets resultat, övrigt 932 786 39 762 384 937Belopp vid årets utgång 15 428 485 14 686 443 13 514 772

Borgens- och ansvarsförbindelser2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31

Ställda säkerheter Inga Inga IngaBankgaranti kommer att ställas 2010 avseende hyreskontrakt i Bryssel Egna pensionsförpliktelser har inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna. Pensionsavgifterna regleras genom löpande betalning via avgifter debiterade av KPA och Pensionsvalet avseende anställda i Regionförbundet i Kalmar län

Kommunförbundens Pensionsstiftelse från Kalmar läns kommunförbund

Tillgångar 8 039 237

Pensionsreserv -9 220 826 1 181 589 1 953 107 265 000

Operationell leasing, överstigande 3 år

Framtida årliga förfallobelopp 174 104 321 030 153 202

Hyreskontrakt Kansli och AV-Media (1-årigt) KHAB 1 892 000 1 892 000 1 775 322

Hyreskontrakt Fokus (3-årigt, 2008-2010) 235 000 480 000 695 000


Sammanställd redovisning

Resultaträkning, kr

not Sammanställd

2009-12-31 Verksamhetens intäkter 139 908 266 Medlemsavgifter 31 761 487 Medlemsbidrag 56 547 513 Projektbidrag 34 241 960 Övriga ersättningar och intäkter 1 17 357 306 Verksamhetens kostnader -138 769 299 Utbetalade bidrag -56 057 451 Övriga rörelsekostnader 1 -40 392 782 Personalkostnader -42 319 066

Avskrivningar -525 345 Rörelseresultat 613 622 Övriga finansiella intäkter 230 774 Övriga ränteintäkter m m 2 230 774 Finansiella kostnader -43 336 Övriga räntekostnader m m 2 -43 336 Resultat efter finansiella poster 801 060

Årets resultat (före skatt) 801 060 Resultat efter skatt 801 060

Noter

1. Kommunernas Hus AB har debiterat regionförbundet 2 140 342 kr för hyra, städning och mindre ombyggnadsarbeten. Regionförbundet har debiterat Kommunernas Hus AB för fastighetstillsyn och administration med 152 818 kr.

2. Regionförbundet debiterar enligt avtal ränta på lånet till Kommunernas Hus med 280 000 kr.

3. Långfristigt lån till Kommunernas Hus AB uppgår till 5,6 mkr.

��Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009verksamhetsberättelse

Balansräkning, kr not Sammanställd TILLGÅNGAR 2009-12-31

Anläggningstillgångar 5 924 214

Materiella 5 364 214 varav ADB och Övrigt 853 426

varav Byggnader och mark 4 510 788

varav finansiell leasing

Finansiella 560 000 varav aktier 560 000 i koncernföretag 500 000

i andra företag 60 000

varav långfristiga fordringar fordringar i koncernföretag 3

Omsättningstillgångar 56 352 696

Förråd, lager 63 700 Rikskuponger 63 700

Koncernfordringar

Kortfristiga fordringar 12 990 651 Kundfordringar 3 060 556

Skattefordringar 765 814

Övriga fordringar 36 403

Interima fordringar 9 127 878

Kassa o bank 43 298 345 SUMMA TILLGÅNGAR 62 276 910

EGET KAPITAL,

AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital 16 966 432 varav bundet eget kapital 600000 Aktiekapital (5000 aktier) 500 000

Reservfond 100 000

varav fritt eget kapital 16 366 432 Balanserat resultat 15 565 372

varav årets resultat 801 060 Skulder 45 310 478

Långfristiga skulder 0

Koncernskulder 3

Kortfristiga skulder 45 310 478

Leverantörskulder 6 056 677

Skulder till koncernföretag

Skatteskulder 371 255

Övriga skulder 2 587 586

Interima skulder 36 294 960

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 62 276 910



Förvaltningsberättelse

VerksamhetsberättelseBilagorVerksamhetsberättelse


��

Vår uppgift är att fånga upp och stödja idéer som kan utveckla länets näringsliv och underlätta företagens vardag. Vår uppgift är att fånga upp och stödja idéer som kan utveckla länets näringsliv och underlätta företagens vardag.

Näringsliv och tillväxt

�9Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009verksamhetsberättelse

Regionförbundet arbetar bland annat med olika former av stöd till enskilda företag och företag i samverkan. Det handlar om stöd till affärsutveckling, företagsutveckling, kompetensutveckling och produktutveckling. Vi stödjer också olika processer som syftar till att underlätta utvecklingen i länets näringsliv.

FöretagsstödGenom olika typer av företagsstöd kan Regionförbundet hjälpa privatägda små företag. Syftet är att stimulera en hållbar utveckling och tillväxt i hela länet. Det är Regionför-bundets styrelse som anger riktlinjerna för de olika typerna av stöd, som är:

Konsultcheckar ges till småföretag som därigenom får möjlighet att anlita specialist-kompetens. Innovationsfinansiering (f.d. såddbidrag) ett ekonomiskt stöd till innovativa projekt som bedöms ha goda chanser till en lönsam affär.Kommersiell service till lanthandlar och bensinstationer i glesbygd.Samverkansprojekt. Stöd till småföretag inom marknadsföring eller produktutveck-ling.Investeringsstöd till skärgårdsföretag.

En extern utvärdering av företagsstödet låg till grund för den förändring av konsultcheck-arna som Regionförbundets styrelse fattade beslut om i november 2009. Förändringen började att gälla den 1 januari 2010. En konsekvens av förändringarna är införande av mini-mibelopp (stöd om 10 000 kr) samt ett ökat fokus på stöd till internationalisering/ marknadsutveckling

Mål: Den som ansöker om företagsstöd ska inte behöva vänta på beslut längre än åtta veckor. 80% av ansökningarna ska vara beslutade inom fyra veckor.

Utfall: Första delen av målet har uppnåtts till 90 %. Andra delen av målet har helt genomförts.

Mål: Stöd ska ges till minst 4 samarbetsprojekt och 5 produktutvecklingsprojekt inom besöksnäringen, 50 företag som köper konsultjänster för marknadsutvidgning, 10 företag som köper konsultjänster för processutveckling och 20 företag för utveckling av nya produkt- eller tjänsteidéer.

Utfall: 3 produktutvecklingsprojekt inom besöksnäringen har fått stöd – målet var 5 projekt. I övrigt har samtliga delmål uppnåtts.

Aktivitetsmål: Ansökningsprocessen ska göras enklare med hjälp av webbaserade ansökningsformulär. Informationsinsatser ska göras inom en rad områden; bland annat om stödet för att främja kvinnors företagande och vilka effekter det gett. Information om företagsstödet ska ges till politiker och media.

Utfall: Förbättringar har införts i handläggarsystemet och diskussioner pågår om hur det bäst kan göras webbanpassat.

•

•

••

•

»

•

»

•

»

•

Den utvärdering av företagsstödet som gjor-des under året visar att innovationsfinansiering och konsultcheckar ger bra effekter, även om fö-retag med 1-5 anställda kan behöva ett alternativ till konsultcheckarna.

!

Extern fiansiering


Ett 15-tal informationsmöten har hållts om företagsstödet och om de särskilda medlen för att främja kvinnors företagande. Information ges till pressen kvartalsvis där ett eller flera företag lyfts fram.

Beviljade Konsultcheckar 2009 (Exklusive EU-del)

Design 1 182 203 15,46%Egenkontroll 2 475 0,03 %Energi 70 500 0,92 %IT 851 473 11,14%Marknad 3 604 854 47,15%Miljö/kvalitet 70 005 0,92 %Organisation 943 476 12,34%Produktutveckling 920 714 12,04%

7 645 700 100,00%

Beviljat stöd Innovationsfiansiering (såddbidrag) 2009 exklusive EU-del

Borgholm 7 290 Emmaboda 60 000 Hultsfred 81 942 Högsby - Kalmar 1 248 153 Mönsterås - Mörbylånga 543 880 Nybro 474 558 Oskarshamn - Torsås - Vimmerby 200 000 Västervik 1 052 265

Totalt 3 668 088


SlutförvarI början av juni valde SKB (Svensk Kärnbränslehantering AB) Öst-hammar som den kommun som får bygga ett slutförvar av använt kärnbränsle. En ansökan för den valda platsen görs under 2010. Regeringen godkänner, men den valda kommunen har det slutliga avgörandet.

Aktivitetsmål: Följa processen kring val av slutförvar, skapa nätverk, information till och dialog med invånarna i länet, samt att kommentera olika scenarier beroende på på beslut om var slutförvaret etableras.

Utfall: Medverkan vid ett tjugotal möten, seminarier och konferenser har genomförts enligt uppsatta mål med Kärnavfalls-rådet, Linnéuniversitetet, fackliga organisationer med flera. Arbetsför-medlingschefer kommer att träffas under 2010 beroende på hur långt SKB kommit med inkapslingsanläggningen. Information om slutför-varsfrågan har getts via media, fullmäktigemöten och till näringslivet.

ProjektkontorProjektkontoret ska underlätta för kommunerna, näringslivet och andra aktörer att söka finansiering inom EU:s program och fonder.

Antalet ansökningar från länet till regionala och sociala fonden lig-ger fortsatt på en ganska låg nivå, bortsett från programområde 1 (kompetensutveckling för anställda) inom sociala fonden. Under året har projekt med koppling till Kalmar län inom regionala fonden tilldelats 95 miljoner kr och motsvarande summa för sociala fondens båda programområden är cirka 30 miljoner. Till vissa av dessa projekt har Regionförbundet fördelat drygt 8,8 miljoner kr av de regionala

utvecklingsmedlen i medfinansiering.

Det svåra konjunkturläget under 2009 har delvis påverkat kommunernas möjlig-heter att driva och medfinansiera projekt. Vi ser också att flera av de ”nya” kom-munerna, som saknar tidigare erfarenhet av strukturfondsprojekt, fortfarande inte

deltar i några ansökningar. Detta beror också till stor del på att programmet kräver stora projekt, gärna länsöverskridande, vilka små kommuner inte har tillräckliga resurser för att driva.

Aktivitetsmål: 6 kommunbesök ska genomföras för att diskutera nya utvecklingsområden och projekt, 150 projektidéer ska hanteras av projektkontoret, 20 medfinansieringsbeslut ska fattas och 12 informationsmöten ska hållas. Hemsidan ska bli mer aktiv, till exempel när det gäller ansökningstillfällen och EU-information.

Utfall: De flesta delmålen har uppfyllts. En del med stor marginal: Antalet projektidéer, där målet reviderats från 75 till 150 blev till slut 170 st.

»

•

»

•

Genom det så kallade Mervärdesavtalet mellan Oskarshamns kommun och SKB kommer värden för 1,5 miljarder att skapas under åren 2010 – 2025. 150 miljoner finns redan avsatta för att bygga en ny färjeter-minal.

!

Under året har projekt med koppling till Kalmar län inom regionala fonden tillde-lats 95 miljoner kr och motsvarande summa för sociala fondens båda programområden är cirka 30 miljoner.

!

Extern fiansiering

Delvis Extern fiansiering


South Baltic EU-programmet, som omfattar cirka 75 miljoner euro, är ett gräns-regionalt samarbetsprogram mellan 25 kustregioner i Sverige, Polen, Tyskland, Danmark och Litauen och pågår 2007-2013. I Sverige ingår Kalmar, Skåne, Blekinge samt Kronobergs län. Programmets övergripande vision är att ”stärka hållbar utveckling i Södra Östersjöområdet mellan de kustregioner som ingår genom gränsö-verskridande samarbete för ökad konkurrenskraft och ökad integra-tion mellan människor och institutioner”.

Regionförbundet är nationell kontaktnod och vår insats värderas utifrån tolv indikatorer inom områden som rör bemanning, möten, rapportering och informationsinsatser. Samtliga indikatorer har uppfyllts.

BesöksnäringUnder 2007 antog Regionförbundets styrelse ett handlingsprogram för besöksnäringen. Kopplat till den finns EU-projektet VINST. Arbetet med att utveckla och marknadsföra besöksnäringen sker i samverkan mellan Regionförbundet och kommunernas turismansva-riga.

Under hösten har en förstudie för kompetensutveckling av företagare och an-ställda inom besöksnäringen genomförts med finansiering från Sociala fonden. Förstudien ska ligga till grund för ansökan om genomförande av insatser.

Projektet planeras att starta under hösten 2010.

Mål: Genomföra handlingsplanen i projekt Vinst, som i stora drag handlar om marknadsföringsaktiviteter i Tyskland

och Danmark, samt en uppdatering om företagen inom besöksnäringen i länet.

Utfall: Genomförandet pågår. Marknadsföringen i både Danmark och Tyskland görs via ett partnerskap med Visit Sweden där mål-gruppsanpasassade kampanjer är en del av arbetet. För den tyska marknaden ingår vi också i partnerskapet B2B med koppling till tyska reserarrangörer.

Mål: Öka kunskapen om besöksnäringens betydelse för infrastruktur, kultur, profilering och lärande. Ta fram relevant

statistik och se till att ha en uppdaterad hemsida.

Utfall: Genomfört genom allmänna kompetenshöjande insatser riktade både mot kommunala instanser och genom Projekt Vinst. Uppdateringen av hem-sidan har genomförts med hjälp från kommunerna. Bristande resurser i några kommuner gör dock att hemsidan www.smaland-oland.com inte är komplett.

»

•

»

•

Det svenska deltagan-det i programmet är mycket högt. I totalt 16 projekt ingick 35 svenska partners. Bland pågående 14 projekt finns fyra svenska huvud-projektägare, varav två i Kalmar län; MOMENT (regionförbundet) samt LED (Kalmar kommun).

!

Extern fiansiering

När gästnätterna för 2009 presenteras av SCB och Tillväxtverket, har länet den största procentuella ökningen i hela landet på 10,5 procent, vilket motsvarar en ökning med 263 667 gästnätter. Den sammanlagda ökningen för hela Sverige är 2,1 procent jämfört med 2008.

!

Extern fiansiering


Näringspolitiskt arbeteRegionförbundet deltar för närvarande i utvecklingsarbetet inom ett antal områden, t.ex. miljö och energi (med fokus på vindkraft), glas och trä.

VindkraftFör att hitta potentiella aktörer och mot behov skapa affärer/underleverantörer i Kalmar län arbetar vi i team Vind, som är en regional resurs tillsammans med noden för näringslivs- och affärsutveckling.

ALMIRegionförbundet är medfinansiär och en aktiv part i ALMIs arbete. För 2009 har Regionförbundet, tillsammans med ALMIs moderbo-lag, tagit fram ett nytt ägardirektiv. Regionförbundets ekonomiska åtagande ligger på samma nivå som för 2008, cirka 5 miljoner kronor.

RiskkapitalbolagRegionförbundet har beslutat att medfinansiera ett riskkapitalbolag som ska vara verksamt i Kalmar, Kronobergs, Jönköpings och Gotlands län. Verksamheten har kommit igång bra under hösten och en Fund Manager är tillsatt. Regionförbundet har en politiskt tillsatt representant i styrelsen. Majoriteten av de förfrågningar som kommit in till bolaget kom-mer från företag i Kalmar län.

Effektivare utnyttjande av utvecklingsmedelUnder hösten har ett arbete inletts i syfte att länet bättre ska tillgodogöra sig de utveck-lingsmedel, främst statliga och EU-medel, som finns för att främja kopplingen mellan forskning och näringsliv. I arbetet deltar representanter från Linnéuniversitetet, Vinnova, Näringsdepartementet samt Umeå Universitet.

Regionalt serviceprogramRegionförbundet har under 2009 tagit fram ett Regionalt serviceprogram som har lämnats till Tillväxtverket. Programmet kommer att bli viktigt under 2010-2013 för Regionför-bundets och kommunernas arbete att främja en god kommersiell service på landsbygden. Programmet visar att det är viktigt att integrera arbetet med att skapa tillväxt på landsbyg-den genom att verka för en god tillgång till service på landsbygden.

Regionförbundet, Länsstyrelsen och Länsbygderådet har under 2009 anordnat möten med lokala utvecklingsgrupper, pensionärsgrupper och föreningar för att diskutera servicefrågor. Synpunkterna från landsbygdsbefolkningen har varit viktiga för framtagandet av det Regio-nala serviceprogrammet. I programmet ingår konkreta aktiviteter som skall genomföras och vilka aktörer som ansvarar för genomförandet.

Mål: Stärka samarbetet med aktörer inom träindustrin i länet och med aktörer i Jönköpings och Kronobergs län.

»

Regionförbundet har av Energimyndigheten blivit utsedd till nationell nod för näringslivs- och affärsutveckling inom det nationella nätverket för vindbruk.

!

Extern fiansiering


Utfall: Vissa delar är genomförda och vissa är pågående. Regionförbundet har under hösten arbetat fram ett förslag till hur en samordning av insatser för träindustrin i Småland kan göras. Förslaget ska läggas fram i början av 2010.

Mål: Utveckla energiklustret som har sin bas i Oskarshamn till ett regionalt kluster

Utfall: Vi avvaktar effekterna av slutförvarsfrågan och arbetet med mervärdes-avtalet.

Mål: Skapa ett industriellt nätverk inom vindkraft

Utfall: Arbete pågår.

Mål: Utveckla och stärka innovationsnätverket och innovationsprocesser i länet, samt utveckla nya samarbetsformer.

Utfall: Arbete pågår bland annat med att utveckla inkubatorsverksamhet i framförallt Nybro, Oskarshamn, Västervik, Kalmar och Hultsfred. Samtal pågår med ALMI om hur kedjan från idé till kommersialisering av produkt/tjänst ska stärkas. Linnéuniversitetet är med i diskussionen om hur innovationsarbetet ska bedrivas gentemot näringslivet framöver.

Internationellt samarbeteRegionförbundet följer en internationell strategi och ett handlingsprogram som revideras varje år. Det internationella arbetet är en viktig del i arbetet med att främja tillväxten i länet.

KinaUnder året fortsatte länets samarbete med Kina inom näringsliv, kultur

och utbildning att utvecklas. En ambition har varit att lyfta partnerskapet med Changxing till en högre nivå med kontakter på provinsnivå, ett arbete som vi hoppas se resultatet av 2010.

China Baltic Business ForumI september 2009 arrangerade Regionförbundet det femte CBBF (China

Baltic Sea Business Forum). Totalt deltog 178 delegater som represente-rade 78 företag och ett tiotal övriga organisationer. Av företagen kom sex från Kalmar län. Antalet företag från Kalmar län är lågt. I den framtida verksamheten måste arbetet med att involvera näringslivet i länet stärkas.

Expo2010Under 2010 domineras Kinaarbetet av länets deltagande i världsutställningen Expo2010 i Shanghai. Deltagandet bedrivs tillsammans med de fyra grannlänen i Småland-Blekinge. CBBF2010 genomförs i oktober i Huzhou-Changxing i anslutning till våra VIP-dagar i den svenska paviljongen. De fyra länen kommer att genomföra en gemensam resa för företag och kommuner där Expo2010 och CBBF 2010 är de bärande komponenterna.

•

»

•

»

•

»

•

CBBF har blivit ett eta-blerat forum där kvaliteten på de medverkande företa-gen har höjts under åren. Flera stora multinationella företag deltog under 2009 års forum.

!

Extern fiansiering


Sino-Swedish Sustainable Business Program - SSSBP Regionförbundet beslutade under 2009 att delta som en av två regioner i Exportrådets projekt Sino-Swedish Sustainable Business Program. Projektet löper över tre år och drivs med finansiering från bland annat Näringsdepartementet, Exportkreditnämnden, Swedfund och Region Gävleborg. Syftet är att öka kunskap och medvetenhet om etiska frågor, affärs-etik och miljö hos svenska företag som har legotillverkning eller underleverantörer i Kina liksom hos deras kinesiska leverantörsföretag. Projektet kommer så långt det är möjligt att integreras i vårt ordinarie Kinaarbete.

Baltic-China Technology Transfer Center - TTCInom ramen för samarbetet med Changxing arbetar Regionförbundet tillsammans med Kalmar Science Park för att etablera ett digitalt Technology Transfer Center. Konkret handlar det om att sätta upp en portal för att företag och organisationer ska köpa och sälja varor och tjänster, söka partners m.m.

Ett första styrelsemöte ägde rum under CBBF i september. I november genomfördes en resa till Estland och Lettland i syfte att besöka ett antal Science Parks för att visa systemet och för att erbjuda dem och deras företag att gå med i projektet.

SydafrikaSamarbetet med Cape Winelands i Sydafrika utvecklas för närvarande inom kultur, utbild-ning och näringsliv. Fokus ligger på miljöteknik och Sustainable Sweden South East deltar aktivt i samarbetet. Under våren 2009 slutfördes projektet ”Best Practises in Cleaner Tech-nologies”, där goda exempel på miljötekniklösningar visades för den sydafrikanska parten. Ett koncept till nytt projekt med fokus på avfallshantering har tagits fram.

Euroregion BalticVi är sedan 1998 medlem i Euroregion Baltic (ERB), som är en politisk plattform med medlemmarna Danmark, Polen, Ryssland, Litauen och Sydöstra Sverige. ERB är den viktigaste plattformen för genomförande av projekt i Östersjöregionen. Kalmar län har huvudansvaret för arbetspaketet vattenförvaltning inom ramen för ERB men deltar också i gruppen för infrastruktur och energi. Under 2009 ansvarade Regionförbundet för ERBs kanslifunktion. På initiativ från Regionförbundet påbörjades en process som syftar till en översyn av ERB och dess verksamhet. ERB:s vattengrupp träffades regelbundet inom ra-men för projektet MOMENT.

SydsamI samband med att Skåne beslutade sig för att öppna ett eget kontor i Bryssel inleddes under våren samtal om hur det fortsatta samarbetet inom SydSam ska se ut. Samtliga med-lemmar i SydSam – Region Skåne, Region Halland, Region Blekinge och de tre regionför-bunden i Småland – beslöt vid ett extra årsmöte i Halmstad den 5 juni att samarbetet ska fortsätta och utvecklas. Beslutet innebär att den nuvarande ideella föreningen avvecklades per den 30 september. Beslutet innebar en förändring av organisationen. Ordförandeskapet kommer till exempel att vara rullande, ett år i sänder, likaså gäller för kansliet, som kommer att följa ordförandeskapet. Kostnaderna för förtroendevalda och tjänstemän som deltar i det Sydsvenska samarbetet ska, som hittills, bekostas av respektive medlem. Regionförbundet i Kalmar län administrerar SydSams kansli under 2009 och 2010.


BrysselkontoretRegionförbunden i Kalmar, Blekinge, Kronobergs och Jönköpings län har fattat beslut om att öppna ett gemensamt kontor i Bryssel. Kontoret föreslås få tre huvuduppgifter:

Service till medlemmarnaIntressebevakning av prioriterade frågorBevakning av relevanta program för medlemmarna

Ett detaljerat förslag till hur samarbetet ska organiseras kommer att utarbetas. Förutom regionförbunden föreslås även lärosätena i de fyra länen ingå som medlemmar i kontoret och på sikt kommer även de kommuner som önskar göra så, kunna bli medlemmar.

Mål (Int. samarbete): Genomföra China Baltic Business Forum (CBBF) 2009 och etablera Baltic China Technology Transfer Center (TTC) – en portal för att företag och organisationer ska köpa och sälja varor och tjänster, söka partners m.m.

Utfall: Forumet genomfördes i september 2009. TTC-portalen lanserades under CBBF-forumet där också ett första styrelsemöte hölls. Medel har bevil-jats från EU-programmet Småland och Öarna samt Sida – Östersjöenheten för att finansiera införsäljningen under testperioden fram till forumet 2010. Två möten har skett i Kina samt i Estland och Lettland.

Mål (Int. samarbete): Uppföra en demonaläggning med svensk miljöteknik i Sydafrika.

Utfall: Ej genomfört. Ett företag från länet har ansökt om medel från Till-växtverket för att bygga en demoanläggning men fått avslag. Det pågår dock affärsdiskussioner mellan en leverantör från länet och en kommun om konkret affär. Regionförbundets roll i detta är att fungera som en länk mellan parterna.

InvesteringsfrämjandeDet investeringsfrämjande arbetet handlar om att attrahera utländska investerare och locka etableringar till Kalmar län.

Det kontinuerliga arbetet tillsammans med ISA (Invest in Sweden Agency) har fortsatt under 2009. Bland annat genomfördes en gemensam resa till Kina med syfte att följa upp de kontakter som knöts under China Baltic Sea Business Forum i september i Kalmar. Via ISA fick vi också nya kontakter i den kinesiska staden Dalian med en grupp investerare som visat intresse för Sverige.

Mål: 4-6 etableringar eller investeringar och expansion inom befintliga etableringar.

Utfall: Följande etableringar och investeringar gjordes under 2009:

Hebehof Ost och Delikatesser, Borgholm (Holland). Nytt företag.Retronic, Västervik (Norge). Båtelektronik, nytt företag.Regenbogen AG, Mönsterås (Tyskland). Besöksnäring, nytt företag.Reach Clothing, Västervik (Kina). Försäljning av barnkläder, nytt företag. HB Holding, Kalmar (Kina). Fastighetsförvaltning, nytt företag.

1.2.3.

»

•

»

•

»

•

•••••


Mål: Ta fram en policy för Regionförbundets arbete med investerings-främjande

Utfall: Policyn är klar och antagen av styrelsen.

VarselsamordnaruppdragetRegionförbundets ordförande Leif Larsson och landshövding Sven Lindgren fick 2008 uppdraget av regeringen att samordna insatser i länet med anledning av de omfattande varslen.

I början av februari 2009 presenterades en handlingsplan som lämnades över till reger-ingen. I planen listades ett antal åtgärdsförslag som skulle lindra krisens verkningar och ge bättre förutsättningar för länet. Bland annat krävdes förbättrade regelverk, bättre möj-ligheter till kompetensutveckling, förbättrad infrastruktur, inrättandet av företagsakut och höjda statsbidrag till kommuner och landsting. I den lägesrapport som presenterades i maj konstaterades att en del av förslagen genomförts, bl.a. inrättandet av en företagsakut och förbättrade regelverk.

I september genomfördes på varselsamordnarnas initiativ ett möte med representanter från det offentliga och näringen angående att kraftsamla kring träindustrin i hela Småland. Regionförbundet i Kalmar län fick uppdraget att arbeta fram ett förslag hur detta ska göras – förslaget presenteras i början av 2010. Uppdraget med samordningen kommer att fort-sätta under 2010 och framåt. Läs mer under www.rfkl.se/kraftsamling .

Förbättrade förutsättningar för tillverkningsindustrinRegionförbundet beslutade i juni att ge IUC (Industriellt UtvecklingsCentrum) i Kalmar län uppdraget att ta reda på vilka behov som finns att driva utvecklingsprojekt hos länets tillverkande företag. Verksamheten ska vila på två ben:

Företagsutveckling, bl.a. tillverkningsprocesser och stöd till produktutvecklingFöretagsanpassad utbildning – identifiera behov, ta fram och driva (förutsatt att ingen privat aktör kan erbjuda samma utbildning)

Regionförbundet går in som medfinansiär med 1,5 miljoner 2009 och 1 miljon 2010. Därefter ska verksamheten utvärderas innan ytterligare pengar eventuellt betalas ut. Finan-sieringen i övrigt utgörs bland annat av bidrag från Kalmar kommun, Tillväxtverket och Europeiska socialfonden.

»

•

••

Extern fiansiering


��

Inom välfärdsområdet arbetar Regionförbundet i Kalmar län framför allt med vård- och omsorgsfrågor, FoU-arbete inom socialtjänsten samt alkohol- och drogförebyggande arbete.

Välfärd


Arbetet genomförs ofta på uppdrag av, och i nära samverkan med, länets kommuner och landstinget. Målen är att samordna frågor av gemensamt intresse, bistå kun-skaps- och kompetensutveckling samt utveckla samverkan med andra aktörer såsom länsstyrelsen, Högskolan i Kalmar och föreningslivet med flera.

Genom primärkommunala nämnden (PKN) kan nya uppdrag initieras under året och av-rapportering av frågor inom välfärdsområdet sker kontinuerligt till nämnden.

Inom området ingår Fokus i Kalmar län. Fokus är en enhet för forsknings- och kunskaps-utveckling inom individ- och familjeomsorg samt för frågor om äldre och funktionshinder i Kalmar län. Verksamheten ska bidra till utvecklingen av socialtjänstens olika verksamhe-ter, dess tjänster och personalens kompetens. Deras verksamhet under 2009 presenteras i separat bilaga.

Alkohol- och drogförebyggande arbeteLänsstyrelsen har det övergripande ansvaret för det förebyggande arbetet. Arbetet på Regionförbundet genomförs under 2009 på halvtid och på uppdrag av länsstyrelsen med stöd av Socialdepartementet.

Från och med 2010 övergår länssamordnarfunktionen, som stödjer kommunerna i arbetet med bland annat statsbidragsansökningar och föräldrastöd, till Länsstyrelsen i Kalmar län.

Att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar är det övergripande målet med följande delmål:

Mål: Åstadkomma en alkoholfri uppväxt och skjuta upp alkoholdebuten.

Utfall: Polis, drogsamordnare, ”fältare”/fältsekreterare och politiker från länets södra kommuner inbjöds i februari till en första träff angående frågan om sam-verkan runt ungdomar som under vissa riskkvällar rör sig över kommungrän-serna. Olika samarbetsmodeller diskuterades som underlag inför kommande evenemang.

Mål: Åstadkomma fler alkoholfria miljöer. Ingen alkohol ska förekomma i trafiken, i arbetslivet eller under graviditeten.

Utfall: Arbetet med att processa fram en vägledning för länets kommuner, pågick under året. I december tillstyrkte primärkommunala nämnden vägled-ningsdokumentet och överlämnade det till respektive kommun som underlag för fortsatt utveckling av det alkohol- och drogförebyggande arbetet på lokal nivå.

Mål: Stöd i utvecklingen av föräldrastöd, coaching och nätverkträffar inom ”Skolan förebygger” samt framtagandet av en länsstrategi.

Utfall: En föräldrastödskonferens anordnades i mars månad i länet och ut-bildningar i den forskningsbaserade föräldrastödsmetoden ÖPP erbjöds un-der hösten men fick på grund av för få anmälda deltagare ställas in. För den skolpersonal som under 2008 utbildades till SET-handledare genomfördes tre nätverksträffar inklusive fortbildning och coaching.

»

•

»

•

»

•

Extern fiansiering


Kommunal hemsjukvård

RehabiliteringFör utveckling inom rehabiliteringsområdet bildades under hösten 2008 Länsgruppen Rehab. I gruppen finns varje kommun representerad på chefsnivå. Under 2009 genom-fördes fyra sammankomster till vilka även lanstingets rehabchefer inbjöds och deltog. Ett viktigt inslag är erfarenhetsutbytet deltagarna emellan. En mindre arbetsgrupp med repre-sentation från bägge huvudmännen tillsattes för att arbeta fram praktiska anvisningar för rehabpersonal. Syftet är att tydliggöra huvudmännens ansvar och genom gemensamt fram-tagna anvisningar och rutiner underlätta fortsatt samverkan. Arbete pågår över årsskiftet.

Uppföljning av mål

Trots kraftigt ökade hjälpmedelskostnader för kommunerna samt behov av klargörande tolkningar av hemsjukvårdsavtalet är huvudmännen överens om att det var helt rätt att genomföra reformen. Under våren har dialogen mellan huvudmännen fortsatt för att ytterligare utveckla samverkan. Dialogen förs både på lokal och på regional nivå.Inom rehabiliteringsområdet har en gemensam arbetsgrupp bildats med uppdrag att utifrån hemsjukvårdsavtalet identifiera oklarheter inom området, tydliggöra ansvar samt arbeta fram praktiska anvisningar för rehabiliteringsper-sonal i landstinget och kommunerna.

Kommunernas framtida hjälpmedelsförsörjningEtt tvåårigt tjänsteutvecklingsprojekt startade under senhösten i Fokus regi. Inom projek-tets ram ska en kunskapsöversikt tas fram som underlag för politiska beslut om vilken modell kommunerna ska välja för hjälpmedelsförsörjningen. Finansieringen av projektet delas mellan Fokus och kommunerna. Primärkommunala nämnden är projektets uppdrags-givare.

Vård och omsorg vid demenssjukdomSocialstyrelsen presenterade under 2009 preliminära nationella riktlinjer för vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Som ett led i remissförfarandet genomförde Regionförbundet tillsammans med kommunerna och landstinget en omfattande analys som beskriver gapet mellan dagens praxis i vården/omsorgen och de kommande riktlinjerna. Två kunskapsseminarier genomfördes med fokus på förbättringsområden och fortsatt utveckling i länet med samtliga kommuner. Resultatet från seminarierna tillsammans med analysen sammanställdes som underlag för kommunernas respektive landstingets remissvar till Socialstyrelsen.

Socialtjänst och psykiatri

Sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning

Mål: Få kunskap om hur samverkan fungerar mellan huvudmännen i länet, samt samla in förslag om vad som behöver göras för att samverkansprocessen ska fungera bättre.

»

•

•

»

Extern fiansiering


Utfall: Inom projektet, som är gemensamt med landstinget, sammanställdes i en rapport baserad på resultatet från intervjuer. Rapporten som blev klar vid årsskiftet utgör grunden för projektet, ”Modell för sammanhållet stöd och kompetensförstärk-ning, för berörd personal som arbetar med psykiskt sjuka/funktionsnedsatta”.

Mål: Att personer med psykisk funktionsnedsättning ska uppleva en ökad livskvalitet.

Utfall: Under våren har projektledare rekryterats, en pro-jektplan arbetats fram och en arbetsgrupp tillsats. Lands-tinget och Regionförbundet/kommunerna har under 2009 beviljats samman-lagt 7,5 mkr för att utveckla ett långsiktigt och sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Projektet inkluderar kompetensförstärkning för berörd personal.

En modell för sammanhållet stöd har under året arbetats fram utifrån länsstudien och tillgängliga evidensbaserade metoder. Förankringen av modellen har påbörjats bland annat genom kommunbesök. Projektet löper vidare t.o.m. 2011.

Missbruks- och beroendevård

Under hösten träffade Regionförbundet och landstinget en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om att delta i projektet ”Kunskap till praktik”, som handlar om utveckling av missbruks- och beroendevården med stöd av Socialstyrelsens nationella riktlinjer. I projektet deltar förutom socialtjänsten även landstingets psykiatri och primärvård.

Mål: Att skapa hållbara strukturer för att utveckla vården i enlighet med befintlig kunskap och effektiva metoder.

Utfall: Regionförbundet tillsatte i oktober en processledare, som tillsammans med en styrgrupp arbetade fram genomförandeplaner för 2009 och 2010. Arbe-tet med att ta fram ett gemensamt styrdokument på länsnivå påbörjades.

IT som verktyg för verksamhetsutveckling inom vård och omsorg

Nationell IT-strategi för vård och omsorgDet övergripande målet med IT-strategin är, förutom att effektivisera verksamheten, att utveckla en säker digital kommunikation, förenkla informationsutbytet mellan vård- och omsorgsgivare samt öka medborgarens tillgänglighet till information om vård- och omsorgstjänster i kommuner, landsting och hos privata vårdgivare. För att bistå kommunerna i detta arbete har Regionförbundet med stöd från SKL tillhandahållit en samordnare under 2009. SKL beviljade under året ytterligare 255 000 kronor för fortsatt utveckling av regional kommunsamverkan inom IT-området.

•

»

•

»

•

Under året genomför-des en studie som bygger på intervjuer med chefer och personal inom psy-kiatrin och socialtjänsten, samt brukare och anhöriga.

!

Extern fiansiering


Digitalt journalsysten för skolhälsovårdenSystemet syftar till att modernisera och effektivisera journalhanteringen. 2008 genomfördes en gemensam upphandling av ett digitalt journalsystem för skol-hälsovården. Samtliga tolv kommuner och Kalmarsunds gymnasieförbund deltog.

Under 2009 utsågs två systemförvaltare.

Efter införande i några pilotkommuner infördes journalsystemet i samtliga kommunala skolor i länet. Emmaboda kommun åtogs sig

driftsansvaret. Systemförvaltning och driftsansvar kommer att regleras i avtal mellan kommunerna.

BarnhälsodatapilotenKalmar län har blivit nationellt uppmärksammat för arbetet med sam-verkan kring skolhälsovårdens journalsystem. SKL bedriver ett natio-nellt projekt var syfte är att utveckla barnhälsovården i landet, Barn- hälsodataprojektet.

Ur det nationella projektet har fem regionala pilotprojekt startats, varav Kalmar län är ett (Barnhälsodatapiloten). Regionen beviljades i maj 2009 stimulansbidrag om 2 mkr för att utveckla vårt regionala projekt till nationell nytta.

Det utökade projektet ska studera användningsfall inom barn- och skolhälsovård, i syfte att säkra och effektivisera informationsflöden mellan huvudmännen. Arbetet kommer att realiseras i en regional IT-arkitektur, som kan komma att utgöra en plattform för IT-samverkan och regional verksamhetsnytta i samverkan. SKL är även in-tresserade av att ta del av den systemförvaltningsmodell som införs i Kalmar län.

Uppföljning av mål

Delprojekt 1. Analys av verksamhetsprocesser och studier av användningsfall kring ett barns kontakter inom hälso- och sjukvården från födelsen fram till avslutad skolgång i vuxen ålder har under 2009 genomförts. Resultatet redo-visas i Barnhälsodatapilotens slutrapport våren 2010, och utgör en betydande delmängd i det nationella utvecklingsarbetet.

Delprojekt 2. En förstudie och pilotinstallation av en regional IT-plattform är genomförd i tre kommuner och landstinget. Identitetshantering, baserad på nationella IT-strategin inom vård och omsorg, är testad i plattformen. Arkitektur sammanfaller med e-delegationens betänkande om federativa sys-temlösningar. Resultatet redovisas i Barnhälsodatapilotens slutrapport våren 2010, och utgör en betydande delmängd i det nationella utvecklingsarbetet.

Delprojekt 3. En möjlig modell för regional systemförvaltning har utarbetats. Konceptet bygger på skolhälsovårdens regionala journalsystem, men är till-lämpbart för fler system och är en modell för samverkan. Resultatet redovisas i Barnhälsodatapilotens slutrapport våren 2010.

»

•

•

•

Extern fiansiering

Under året genomför-des en studie som bygger på intervjuer med chefer och personal inom psy-kiatrin och socialtjänsten, samt brukare och anhöriga.

!


Cosmic LinkUnder våren har förberedelsearbetet med införandet av ett digitalt system för gemensam vårdplanering (Cosmic Link) påbörjats.

Mål: Ett system som ska ersätta den faxrutin som idag används vid in- och utskrivning på sjukhus.

Utfall: Projektledare har utsetts i såväl landstinget som kommunerna. Vidare har såväl styrgrupp som projektgrupp bildats. Kalmar kommun är pilotkom-mun. Pilotdrift av Cosmic Link planeras att ske hösten under 2010.

»

•


��

Vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser är tillsammans med ett utbyggt bredband viktigt för en positiv utveckling i Kalmar län. Vår uppgift är att planera och samordna de framtida satsning-arna. I grunden för arbetet finns det långsiktiga miljömålet att 2030 vara en fossilbränslefri region. Ren miljö och ekosystem i balans är en nyckelfråga för vår unika natur och vår egen hälsa.

Hållbarhet och kommunikationer


Vi ska skapa förutsättningar för effektiva, säkra och miljöanpassade transporter och samordning av den långsiktiga planeringen av infrastrukturen. Det handlar också om att se till att de infrastrukturfrågor som är viktiga för länet prioriteras hos riksdag, regering och centrala myndigheter. Likaså deltar vi i flera nationella och internatio-nella utvecklingsprojekt för infrastruktur.

Infrastruktur och kommunikationerMålet är att antalet arbetsmarknadsregioner som länet berörs av ska minska till två. Detta uppnås genom förbättrade kommunikationer och infrastruktur för vägar och järnväg.

Mål: Under 2009 ska en länstransportplan upprättas och behandlas vid Regionförbundets styrelse.

Utfall: Regionförbundet ledde arbetet med transportplanen i nära samarbete med samtliga kommuner, KLT (Kalmar Läns Trafik AB), Vägverket, Banverket och länsstyrelsen. Planen för 2010-2021 antogs i oktober.

Arbetet med att förbättra infrastrukturen i länet har under året haft en hög prioritet. Omfattande arbete har lagst ned på att få till stånd nöd-vändiga kvalitetsförbättringar på Kust till kustbanan respektive Stångå-dals- och Tjustbanan. När förslaget till den nationella transportplanen för år 2010 – 2021 presenterades i slutet av augusti fanns ingen av de föreslagna åtgärderna med. Tillsammans med Regionförbundet södra Småland uppvaktades därför Banverkets generaldirektör Minoo Akhtarzand. En överenskom-melse togs fram som innebar att åtgärderna nu kommer med i den Nationella transportplanen. EU-medel kommer att användas för att finansiera utbyggnaden av Kust till kustbanan som konkret handlar om:

Investeringar i Alvesta resecentrum Investeringar i Växjö bangård och resecentrum Mötesspår vid Örsjö i Nybro kommun Mötesspår vid Åryd i Växjö kommun

Med medel från bland annat Tillväxtverket har en idéstudie av en kustjärnväg Kalmar – Mönsterås – Oskarshamn genomförts. De tre kommunerna, KLT, Vägverket och Banverket har deltagit i arbetet.

Regionförbundet har också låtit utreda alternativa möjligheter att styra KLT. En stygrupp, med representanter för samtliga parter, har fått i uppdrag att ta en strategisk process för kommunernas och landstingets gemensamma styrning av KLT.

Ansökan till EU för att fortsätta med arbetet inom Baltic Tangent fick avslag i början av juni. Av denna anledning bedrivs projektet nu under namnet Nytt Godstransportstråk Östersjön med i första hand delägare enbart från Sverige.

»

•

••••


Två viktiga steg för att rusta upp länets järnvägar togs under året: – Regionförbundet tecknade tillsammans med Regionförbundet Södra Småland, Kalmar, Nybro, Emmaboda, Lessebo, Växjö och Alvesta kommuner samt Banverket ett avtal om att höja kapaciteten på järnvägen Kalmar- Alvesta. Åtgärderna beräknas uppgå till 350 miljoner. – I december blev också kommunerna utmed Stån-gådals- och Tjustbanan samt regionförbunden i Kalmar och Östergötland överens om att tillsammans med Banverket teckna ett avtal om upprustning av de två banorna. Avtalet kommer att tecknas under 2010. Åtgärderna beräknas kosta 200 miljoner.

!


Digital samhällsutvecklingMålet i arbetet med digital samhällsutveckling är att med hjälp av IT skapa förutsättningar för en effektiv samverkan i länet, att de organisatoriska gränserna inom vården blir mer osynliga för medborgarna samt att stärka konkurrenskraften för länets näringsliv.

Under vinter/våren 2009 har IT-chefsgruppen i länet utrett gemensam IT-drift samt en övergång till OpenOffice. Sex olika arbetsgrupper har tillsatts. I juni fattade styrelsen och den primärkommunala nämnden beslut enligt IT-chefsgruppens förslag.

Samordning av informationssäkerhetsfrågorArbetet innebär bland annat en samverkan med IT-strategiska funktio-ner inom Regionförbundet, kommunerna och landstinget för att hitta en gemensam syn och medvetenhet om informationssäkerhetsfrågor.

Några av länets kommuner och landstinget har under året antagit styrande dokument för informationssäkerhet och flera systemsäkerhets-analyser har genomförts för prioriterade system.

Miljö i balans Fossilbränslefri RegionEtt av länets miljömål är att vi år 2030 ska vara en fossilbränslefri region. Kalmar län har sedan 1990 minskat sina utsläpp av fossil koldioxid med 10 %. Detta kan jämföras med EU:s mål om att utsläppen år 2020 ska ha minskat med 20 %. Kalmar län har alltså redan nått halvvägs. I arbetet för att uppnå en fossilbränslefri region samarbetar vi i hela länet inom flera områden, både i den löpande verksamheten och i projekt.

Under året uppmärksammades vårt arbete flera gånger internationellt, bland annat när regionens klimatarbete lyftes fram på Bryssel-kon-ferenserna ”Climate and Jobs”i i september och ”European energy efficiency” i oktober. Vi fick också bra genomslag via artiklar i Chicago Tribune om vårt målmedvetna klimatarbete i samband med ”exporten” av idén med klimat-piloter från Kalmar kommun till Washington.

Mål: Genomföra punkterna i handlingsprogram för fossilbränslefri region.

Utfall: 11 av 13 punkter i 2008-2009 års handlingsprogram för fossilbränslefri region är påbörjade eller genomförda. Styrelsen har antagit ett nytt handlings-program för år 2010.

Vindkraft Vi ska främja etablering av kraftfulla och väl motiverade installationer av vind-kraft samt att bidra till en utveckling för näringslivet i länet mot en ökad avsätt-ning av komponenter och tjänster på marknaden för vindkraft. Regionförbundets styrelse antog i januari ett handlingsprogram för arbetet med vindkraft som är indelat i fyra block.

»

•

Länet har beviljats stimulansmedel med 2 255 000 kronor från SKL. Det gör det möjligt att genom-föra konkreta säkerhetsin-satser inom IT-området.

!

Extern fiansiering

Andelen förnybar en-ergi i Kalmar län är 63 %. Motsvarande nivå i Sverige ligger på 31 %.

!

Extern fiansiering


Noden för näringslivs- och affärsutveckling inom nationella Nätverket för Vindbruk

Mål: Medverka till affärer med vindkraftmarknaden samt främja utveckling och etableringar för tillverkning av kompletta verk i Sverige.

Utfall: I maj genomfördes ”Vindkraften och Industrin” – matchmaking mellan svensk industri och internationella vindkraftstillverkare. Totalt 250 deltagare och 29 utställare fanns på plats och 253 matchmakingmöten genomfördes.

Regionalt projekt för vindkraftindustrinProjektet samfinansieras med Energimyndigheten och målet är att skapa en väl förankrad grupp av underleverantörer från länet, som på affärsmässig grund kan stärka tillverkningen av vindkraftsanläggningar både nationellt och på den globala marknaden. Projektet ska främja utveckling och etableringar för tillverkning av kompletta verk i Sverige.

Mål: Uppstart av ”Top 5” i regionen i syfte att analysera vilka som är de främsta potentiella underleverantörerna i länet. Support till eller medverkan i regionala initiativ och projekt.

Utfall: Presentation och förberdelser för länets näringslivschefer genomfört inför arbetet med ”Top-5”. Support till eller medverkan i tio utvecklings- och industriprojekt runt om i länet.

Nationella vindkraftkonferensenKonferensen arrangerades för sjätte året i rad och cirka 370 personer deltog, varav cirka 220 från offentlig sektor.

Övrigt regionalt arbeteVi har stöttat Vindkraftexpo i Bergkvara till att vara en kraft för spridning av positiva budskap kring vindkraft. Projektidén ”Mervind i kommunerna” syftar till att inspirera och få igång ett samarbete i kommunerna för att investera och äga vindkraft. Region status – Vindkraftetablering arbetades fram tillsammans med länsstyrelsen.

Uthållig kommunKalmar län har blivit utsett till nationellt pilotlän för så kallad ”uthållig kommun”. Begreppet innebär att använda energi och miljö som språngbräda, genom samver-kan mellan myndigheter och mellan kommuner. Projektet ska bland annat bidra till bättre energieffektivitet och minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser, skapa

samverkan med näringslivet och på sikt ge affärsnytta samt utveckla en modell för regionalt samarbete. Uthållig kommun finansieras genom Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Mål: Under 2009 ska en behovsinventering i länets kommuner, länsstyrelsen samt landstinget göras. Utöver det ska bland annat tre länsprojekt genom-föras samt tre temadagar arrangeras.

Utfall: Temadag om upphandling och workshop om biogas har genomförts, arbetsgrupper inom de olika projektområdena har träffats ett flertal gånger.

Biogas Idéstudien ”Biogas – Kalmar län” presenterades i december 2008. Arbetet har därefter gått

»

•

»

•

»

•

Extern fiansiering


vidare inom ramen för Uthållig kommun Kalmar län och dess länsarbets-grupp för biogas. Några exempel på genomförda länsaktiviteter är studie-

resa till Danmark och Tyskland, workshop om hur Kalmar län ska arbeta strategiskt för att öka produktionen av biogas, förslag till handlingsplan för biogas (0911), stöd till start av Biogas Sydost, förstudie Öland, tankställe Västervik fr.o.m. juni 2009, biogasbussar i drift i Kalmar tätort från och med augusti 2008, samt tre utbildningstillfällen för kommunala politiker och tjänstemän hösten 2009.

KLIMPNaturvårdsverket har beviljat Kalmar län 42 mil-

joner kronor i bidrag för att genomföra tre klimatinvesteringspro-gram för åren 2005-2008, 2006-2010, samt 2008-2012. Regionförbundet i Kalmar län administrerar dessa program. Arbetet

med genomförandet av övriga program fortsätter, med målet att minska utsläppen med ytterligare 21 000 ton fossil koldioxid per år.

Mål: Genomföra åtgärderna i klimatinvesteringsprogrammet

Utfall: Fyra av programmets åtta åtgärder har genomförtsFörnyelsebara fordonsbränslenSparsam körning för traktorförare inom lantbruketBiogas, värmeåtervinning från rötrestlagerRegionalt klimat- och mobilitetskontor

Klimatkommission Kalmar länKlimatkommission Kalmar län har som uppdrag att följa upp och granska pågående arbete, bidra till den nationella och regionala dialogen, förmedla kunskap samt fungera som ett forum för förankring av reviderade strategier och årliga handlingsprogram. Klimatkommis-sionen presenterade hösten 2009 en uppföljning av arbetet, samt en omvärldsanalys. Kom-missionen har också fått styrelsens uppdrag att under år 2010 ta fram reviderade mål för länets fortsatta klimatarbete.

Vind i tankarnaProjektet Vind i tankarna ska introducera elbilar och påvisa vindkraftens förmåga. Regionförbundet blev 2008 beviljat ett

bidrag från Sparbanksstiftelsen Kronan för inköp av demobil. Målet var att skaffa minst 25 bilar till regionen. Detta har inte varit möjligt på grund av att marknaden inte kan leverera bilar i den ut-sträckningen. Projektet har till stor del handlat om att sprida infor-mation och bygga upp kunskap om elbilar.

Miljösamverkan SydostArbetet inom Miljösamverkan Sydost ska bidra till en god miljö i Kalmar och Got-lands län. Detta görs bland annat genom samverkan och kompetensutveckling kring

»

•––––

Klimatinvesterings-programmet för åren 2005-2008 slutredovisades i början av år 2009 och har bland annat lett till att ut-släppen av fossil koldioxid minskat med cirka 6 600 ton per år.

!

Extern fiansiering

I februari 2009 leve-rerades en elbil av märket Think. Bilen har använts vid olika evenemang och har rönt stor uppmärksam-het, bland annat har den testkörts av hemtjänsten på Öland

!Extern fiansiering

Extern fiansiering

Regionförbundet har också, i samarbete med kommuner, Linnéuniversi-tetet och länsstyrelserna i Kalmar och på Gotland, beviljats medel från regio-nala fonden för projektet ”Biogas – nya substrat från havet”. Projektet påbörja-des i november 2009 och pågår till oktober 2012.

!


frågor inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Årets tre projekt om kemikalietillsyn, djurhållning nära tätbebyggelse samt energitillsyn är nu genomförda enligt planen. Detsamma gäller för de planerade tema-dagarna. Utbildningarna kommer att genomföras under 2010-2011 och kommer att fokusera kring effektivt arbetssätt och service, bemötande och konflikthantering. För mer information se www.miljösamverkansydost.se

Mål: Genomföra projekt om kemikalietillsyn, djurhållning nära tätbebyggelse samt energitillsyn.

Utfall: Årets tre projekt om kemikalietillsyn, djurhållning nära tätbebyggelse samt energitillsyn är nu igång och löper enligt planen. Detsamma gäller för de planerade temadagarna. En uppskattad temadag om miljökommunikation genomfördes i juni med 85 deltagare från länens förvaltningar och enheter.

Vatten, sjöar och hav Modern Water Management (MOMENT)Projektet, som ingår i Södra Östersjöprogrammet och startade i september 2009, syftar till en ökad medborgarmedverkan på lokal nivå, samt till minskade utsläpp av fosfor och kväve från små och diffusa källor. Det praktiska arbetet genomförs i sex pilotområden, leds och samordnas av Regionförbundet och genomförs i samarbete med parter från Litauen, Polen och Sverige. Från Kalmar län medverkar Kalmar kommun, Mönsterås kommun, Nybro kommun, Torsås kommun, LRF Sydost och Skogsvårdsstyrelsen. Projektet utvidgades hösten 2009 med ett ryskt pilotområde, detta tack vare medfinansiering från SIDAs Östersjöenhet. För mer information se www.mo-mentproject.eu.

Baltic Master IIBaltic Master II är ett projekt som drivs av Region Blekinge, med delfinansiering från Östersjöprogrammet. Kalmar län ansvarar för den del som handlar om bättre av-fallshantering i handelshamnar. Regionförbundet har anställt en projektledare (del-tid) för samordning av detta arbete. De första delstudierna startades hösten 2009.

ÖstersjöstrategiRegionförbundet arrangerade tillsammans med Region Blekinge, Regionförbundet södra Småland, Region Blekinge och Sida ett välbesökt seminarium om EUs Öster-sjöstrategi under Almedalsveckan i juni.

Statistik, Analyser och PrognoserVerksamheten innebär att analysera utvecklingstrender, ta fram scenarier och prognoser inom befolkning och näringsliv för att förse användarna med lämpliga underlag i den pågående verksamheten. I samarbete med högskolan förbereddes den kommande stu-dien inom kulturområdet ”Den kreativa näringen”. Kommunernas samarbete har analyse-rats och inom lärandeområdet har elevprognoser inom länets gymnasieskolor tagits fram.

»

•

Extern fiansiering

Under första halvåret 2009 presenterades studien ”Att flytta till eller från Kalmar län”.

!

Under 2009 beviljade Socialfonden två miljoner för kompetensutveckling av fem läns miljöhandläggare.

!

Extern fiansiering


�0

Regionförbundet arbetar med utveckling, samordning, marknadsföring och handläggning av olika kulturärenden.

Kultur


Regionförbundet bidrar med drygt 25 miljoner kronor om året till att stärka och stödja utvecklingen av kulturen i Kalmar län. En övervägande del av pengarna går till länets kulturinstitutioner och konsulenter. Vi ger också bidrag till kulturprojekt som stärker kulturlivet och utvecklar regionen.

Utvecklingsstrategi ”Kultur med nya ögon”Regionförbundet driver arbetet med att ta fram en strategi för att nyttja kulturen som tillväxt och attraktionskraft i Kalmar län. Arbetet organiseras med en styrgrupp från länets kommunstyrelser, landstinget, kulturrapportörerna och Regionförbun-dets ordförande. Arbetet drivs genom 13 lokala team, ett i varje kommun samt ett från landstinget. En utvecklingsgrupp på Regionförbundet håller samman arbetet.

Mål: Under våren 2009 sker ett kartläggningsarbete i kommunerna och landstinget följt av analys och idéförslag. Det sammanfattas i en strategi som ska presenteras i slutet av 2009 för att börja verkställas våren 2010.

Utfall: I februari och mars tillsattes en politiskt styrd styrgrupp med represen-tanter från respektive kommun och landstinget. Totalt 21 avstampsmöten har hållits med kommunerna, landstinget, kulturinstitutionerna, Riksteatern, läns-styrelsen, folkbildningen, Högskolan i Kalmar och folkhögskolorna. Utveck-lingsstrategin är klar vid årsskiftet för att helt färdigställas under 2010.

Kulturinstitutioner, konsulentverksamhet och kultur- organisationerArbetet handlar bland annat om att behålla den goda relationen med länets kulturinstitu-tioner, att alla kulturinstitutionerna och konsulenterna deltar i kulturbygget samt fortsätta arbetet med strategier för respektive konstart.

Mål: Utreda samordningsmöjligheterna för institutionerna.

Utfall: Informationen är kartlagd och sammanställd – återstår en analys och plan för hur arbetet ska drivas vidare.

Mål: Revidering av ”Handlingsplan för Konsten i Kalmar län” på uppdrag av kulturrapportörerna.

Utfall: Revidering pågår och man beräknar att rapporten beslutas politiskt under våren 2010.

Mål: Ta fram en strategi för scenkonstområdet.

Utfall: En rapport är klar och man beräknar att den tas politiskt under våren 2010.

»

•

»

•

»

•

»

•



KulturbyggetKulturbygget är ett nätverk och utvecklingsprogram för kulturansvariga i kommunerna, kulturinstitutionerna, kulturkonsulenterna med flera. Det övergripande målet är att alla kommuner ska ta fram en kulturstrategi.

Mål: 5-6 träffar under 2009, kommunerna ska delta vid minst hälften av dessa träffar.

Utfall: Fyra Kulturbyggen har hållits under 2009. Generellt sett är det svårt att få med deltagare från andra kommunala förvaltningar än kulturen. En samman-ställning av alla Kulturbyggen är på gång och beräknas vara klar för distribu-tion under senvintern.

ProjektansökningarRegionförbundet ger stöd till kulturprojekt som stärker kulturlivet och utvecklar regio-nen. Under året har 31 projektansökningar inkommit. Av dessa har 23 beviljats stöd till ett belopp om totalt 700 315 kronor.

Mål: Under året kommer vi att genomföra en översyn av riktlinjerna för kulturprojektmedel samordnat med utvecklingsstrategin.

Utfall: En översyn av riktlinjerna för projektmedlen kan ske tidigast våren 2010 i samklang med Kultur med nya ögon.

Sydostregionen, Region Blekinge och Region Södra SmålandArbetet under året handlar om att sjösätta och stödja omorganisationen av Reaktor Sydost till en egen ideell förening samt att stödja danskonsulenten.

Mål: Arbeta för en permanentning av danskonsulenten från och med 2010.

Utfall: Danskonsulentens verksamhet utvärderades av en utomstående konsult inför beslut om permanentad verksamhet. Alla regionförbunden beslutade om att permanenta konsulentverksamheten och Anne Lindblad, som har haft en tillfällig anställning under hösten, anställs i februari 2010.

Fria Kulturresor barn och ungdom i skolanUnder läsåret 2008/2009 har, enligt statistik från KLT, 6 612 elever från skolor i Kalmar län besökt länets kulturinstitutioner genom att utnyttja avtalet. Avtalet förnyades i befintlig form för läsåret 2009/2010. Behovet av förändrade rutiner och fler resmöjligheter kvarstår.

StipendierKulturstipendierna och designstipendierna annonserades ut i länspressen och information fanns på Regionförbundets hemsida. Stipendierna delades ut i samband med Regionförbun-dets styrelsemöte i Hultsfred i november.

»

•

»

•

»

•


Belöningsstipendium - Kultur 10 000 kronor tilldelades K G Petersson.Arbetsstipendier - Kultur 20 000 kronor var till:

Agneta Strindinger, Markus Åkesson, Bente Rolandsdotter, Yellow Box samt Gösta Holmer/Jan Selling. Designårspris 15 000 kronor tilldelades Jonas Forsberg. Resestipendium - design 25 000 kronor tilldelades Johan Malmquist och Andreas Karlsson.

Kulturutredningen – remissarbetetEtt stort antal både tjänstemän och politiker från Kalmar län deltog i Regionförbundet södra Smålands konferens om Kulturutredningen den 1 april. Därefter arrangerade Regionförbundet en egen arbetsdag för remissen med 50 deltagare från hela länet; politiker, tjänstemän, offentliga, institutioner och föreningar. Remissarbetet har engagerat och nått många och remissvaret fick en bred förankring från olika led.

••

–

––


��

Lärande, utbildning, kunskap och kompetens är viktiga faktorer för såväl individuell-, lokal, som regional utveckling

Lärande och kompetensförsörjning


Vårt arbete bedrivs i nätverk tillsammans med aktörer inom utbildning och arbets-marknad. Det övergripande målet är att höja kompetens och kunskapsnivån i länet med fokus att skapa förutsättningar för arbete och anställning samt utveckling.

Högre utbildning och forskningRegionförbundet medverkade under året bland annat i fusionsprocessen för Linnéuniversi-tetet, utvecklingen av projekt och verksamhet med koppling till akademiska miljöer samt i arbetet med EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling.

Mål: Att fusionen mellan Växjö Universitet och Högskolan i Kalmar får en tydlig regional koppling och delaktighet.

Utfall: En särskild projektorganisation har etablerats med tre olika arbetsgrup-per; ”information attraktivitet och synlighet”, ”infrastruktur och fysisk miljö” samt ”utbildning, forskning och innovation”. Regionförbundet är represente-rade i den övergripande styrgruppen samt i de tre arbetsgrupperna.

Regionbiblioteket Den övergripande visionen är att Kalmar län 2010 ska vara Sveriges bästa biblioteksregion. Under året las grunden för en gemensam marknadsföringsplan för 25 bibliotek i Krono-bergs, Blekinge och Kalmar län i samarbete med Länsbibliotek Sydost. Ett projekt som påbörjas 2010. Regionförbundet i Kalmar län kommer även att genomföra ett program för bibliotekarier i Kalmar, Kronobergs och Blekinge län. I satsningen ingår folkbiblioteken i samtliga kommuner i de tre länen, Länsbibliotek Sydost, Regionbiblioteket i Kalmar län samt Blekinge Tekniska Högskola och Linnéuniversitetet.

Mål: Att vi samarbetar med minst fem bibliotek i länet kring en satsning på unga vuxna och att samtliga bibliotek ska ha påbörjat arbetet med att utveckla sin webb och minst hälften ska ha börjat arbetet med en interaktiv webb.

Utfall: Delvis genomfört. Biblioteksträffar genomförs regelbundet och arbetet planeras pågå de närmaste åren.

Yrkesutbildning och KY/YH (Kvalifierad yrkesutbildning/Yrkeshögskoleut-bildning)

Mål: Vi ska under året medverka till en bättre fungerande kompetens-försörjning inom yrkesutbildningsområdet.

Utfall: I den extra ansökningsomgången om utbildningsplatser till YH fick länet 5 utbildningar beviljade av sammanlagt 21 ansökningar och under hösten 2009 lämnades 35 ansökningar in från länet. Det var flest jämfört med våra grannlän. Av dessa beviljades tolv utbildningar med start hösten 2010.

Skolutveckling Utvecklingen inom lärandeområdet ska kopplas till regional utveckling genom att etablera nätverk och koordinera regionens aktörer. AV-Media, som är en särskild resultatenhet inom

»

•

»

•

»

•


Regionförbundet i Kalmar län, har en viktig del i arbetet med skolutveckling genom att verka för att höja kompetensen, samt öka användningen av, informations- och kommunika-tionsteknik inom skolan. Se särskild bilaga för AV-Medias verksamhetsberättelse.

Mål: Att fördjupa kontakter med kommunerna inom utbildningsområdet.

Utfall: Genomfört. Regionförbundet genomför regelbundet möten med olika nätverk inom utbildningsområdet. Under 2009 har ett flertal möten med skol-chefsgruppen hållits där aktuella skolutvecklingsfrågor diskuterats. Exempel på frågor som tagits upp är regionens arbete med yrkehögskoleutbildning och utveckling av digitalt journalsystem för skolhälsovården.

Regionförbundets utbildningsverksamhet Syftet är att kommunicera och föra dialog med breda personalgrupper i länet kring regio-nala utvecklingsfrågor. Vi jobbar också med kunskapsspridning inom områden som är vik-tiga för att främja verksamhetsutveckling. Verksamheten finansieras genom deltagaravgifter.

Regionförbundet genomför löpande utbildningar och kurser inom bland annat miljö, näringsliv, teknik, pedagogik, ledarskap, ekonomi, juridik etc.

Mål: Behåll föregående års volym samt förbättra rutiner i ekonomiska och administrativa system.

Uppföljning/utfall 2007 2008 2009 Genomförda kurser 69 63 69 Deltagare/kurs 47 39 35 Antal deltagare 3247 2454 2393 Inställda kurser 8 16 16

Volymen för antalet genomförda kurser har ökat under 2009 medan antalet kursdeltagare har minskat. Det kursadminitrativa systemet har uppdaterats, vilket lett till förbättrade rutiner och effektivisering.

En pilotregion – unga som resurs för en hållbar regional tillväxtRegionförbundet ska vara en tydlig och vägledande aktör i den regionala ungdomspolitiken. Målet är också att utveckla service i form av information till ungdomar i regionen, exempel-vis kring nationella och internationella program och utbyten.

Det Goda Mötet

Mål: Att under 2009 ha ett etablerat regionalt nätverk för gemensam kontinuerlig kompetensförsörjning och kvalitet i ungdomsverksamheten.

Utfall: Under 2009 har vi arbetat aktivt med att avrunda projektet och att stärka och utveckla nätverk med kontaktpersoner. Vi har fortsatt med arbetet i kontaktpersonsnätverk och har träffats vid ett flertal tillfällen. Detta har re-sulterat i ett antal samarbeten inom kommuner och mellan kommuner har ett samarbete uppstått kring frågor som rör Ungas fritid. Vi har under 2009 i länet genomfört ett tematiskt erfarenhetsutbyte riktat till vuxna som möter unga på ungas fritid. På denna mötesplats deltog 34 personer.

»

•

»

•

»

•Extern fiansiering


Mötesplatserna och avtryck av de diskussioner som förts kan följas utförligare på webbtid-ningen www.brynet.nu. Under hösten deltar ett tiotal personer i en redaktionskurs för att Brynet ska finnas kvar.

LUPP – Lokal Ungdomspolitisk uppföljning

Mål: Att kartlägga situationen för unga i samtliga Kalmars läns kommuner till 2010. Samtliga länets kommuner fattar beslut om att genomföra LUPP under hösten 2009.

Utfall: Av 13 kommuner tog 10 kommuner beslut om att ingå i genomförandet av LUPP. Tre av kommunerna valde att inte delta. Nybro, Västervik och Kal-mar hade olika typer av egna enkäter som de genomförde. Utanför länet deltog Eksjö kommun.

Under året genomfördes möten med kommunstyrelser, kontaktperso-ner och styrguppen på Regionförbundet. Utöver möten, arrangerades tre olika konferenser; Uppstartskonferens i Kalmar samt Ungdomssty-relsen egen konferens och i april arrangerade vi en egen rektorskonfe-rens.

I november ansökte vi om en nätverkscheck från Ungdomsstyrelsen på 100 000 kronor för att utveckla en LUPP-manual tillsammans med kontaktpersonerna. Tanken är att med rapporten som underlag skapa en manual som gör det lättare för en politiker, lärare, fritidsledare, näringslivschef etc. att använda resultatet. Målet är att manualen ska bli så generell att även andra kommuner i Sverige, som genomför LUPP, kan använda den.

I juni 2009 genomförde vi, genom forskaren Lotta Svensson, Uppsala Universitet, en enkät där Regionförbundets styrelse fick svara på ett antal frågor gällande deras attityder till ungas flytta/stanna-beslut. Denna analys kommer att presenteras på slutkonferensen i april 2010.

Under hösten har ungdomsforskaren Mats Trondman anlitat en forskarstuderande att göra djupintervjuer med unga från vår region. Tanken var att komplettera och fördjupa analysen med ungas röster på ett sätt som en enkät inte kan ge. Resultatet kommer vävas in i slutrap-porten våren 2010.

UBM – Unga och Beslutsfattare Möts

Mål: Att utveckla ett regionalt forum för ungas regionala inflytande. Att utveckla, och sprida former för lokalt inflytande för unga och kompetensutveckling kring dessa frågor.

Utfall: UBM som målområde har under 2009 vävts samman med LUPP-pro-cessen i kommunerna. Luppen ger underlaget för samtal, dialog och åtgärder för inflytande både på lokal och regional nivå.

»

•

»

•

Extern fiansiering

Svarsfrekvensen i LUPP-studien var över förväntan. I både högsta-die- och gymnasiet nådde vi över 80 %. Fokus lades på ungas inställning till att flytta eller att stanna i länet.

!


Bidrag till ideella ungdomsorganisationerRegionförbundet ger ett årligt bidrag till de ideella ungdomsorganisationer som är verk-samma i Kalmar län och som uppfyller vissa kriterier. Under 2009 har getts särskild möjlig-het för ideella ungdomsorganisationer att söka extra bidrag bland annat till ledarutveckling och internationellt utbyte. Överenskommelsen om bidrag har sagts upp för revidering under 2010.

Kumulus – ideell förening (Internationella möjligheter för unga i Kalmar län)Regionförbundet har medverkat till att föreningen Kumulus, med inriktning på ungdoms-frågor, har bildats och där kanslichefen är anställd av oss. Under 2009 har Kumulus gjort en kartläggning över situationen för unga i Kalmar län inom ramen för projektet ”Hitta in”. Kumulus har under 2009 dessutom arbetat med

Europeisk volontärtjänst. fyra personer finns här, fem har godkänts och kommer i september.Information i länet på skolor, mässor och konvent.

•

•


�9

En väl fungerande informationsverksamhet såväl internt som externt är en viktig förutsättning för att Regionförbundet ska kunna genomföra sitt uppdrag och nå sina verksamhetsmål.

Information och profilering


Informationsavdelningen är en resurs och stödfunktion för hela Regionförbundet. Arbetet handlar om att ge stöd i informationsfrågor, varumärkesbyggande och kontak-ter med massmedia. Arbetet ska präglas av en aktiv, korrekt och tydlig hållning.

De övergripande målen för informationsarbetet är större transparens, större tillgänglighet i våra informationskanaler och en integrerad kommunikation. Exempel på insatser under året är: Omfattande arbete med webb, annonsering och informationsmaterial för ”Kraft-samling Kalmar län och Företagsakut” samt en rapport till regeringen med förslag på åtgärder.

Därutöver planering av kommunikationsaktiviteter inför Småland och Blekinges deltagande i Världsutställningen i Shanghai, EXPO 2010. Under året har också en skrift tagits fram om vårt arbete i Kina, projekt och insatser under ett antal år. När det gäller arbetet med arbetsutskott och styrelse har en enkätundersökning, som riktats till styrelsens ordinarie ledamöter, angående styrelsens arbetsformer genomförts. Kallelse, dagordning och handlingar till styrelsemötena finns numera på Regionförbundets hemsida en vecka innan sammanträdet.

MediarelationerFör att lyfta fram det positiva som händer i länet, såväl regionalt som nationellt och inter-nationellt arbetar vi aktivt med mediekontakter och webb. Bra medierelationer bidrar till att stärka bilden av och förtroendet för Regionförbundet och vårt arbete.

Mål: Öka pressutskicken till det dubbla jämfört med 2008.

Utfall: Ligger på samma nivå som för 2008.

Mål: Fortsatt utbildning av handläggare och projektledare i mediekontakter.

Utfall: Genomgångar med ett antal handläggare och projektledare har hållits.

Mål: Göra en utvärdering av mediehanteringen.

Utfall: En jämförande enkätundersökning gjordes i mars där Regionförbundets relationer till media jämfördes med motsvarande resultat för landstinget, läns-styrelsen och Försäkringskassan. Undersökningen visade att vi ligger bra till men att förbättringsinsatser kan göras kring

Bättre tillgänglighet på webben Tydligare lyfta fram nyheter och pressmeddelanden på startsidan på webbenMedieutbildning för våra politikerIdébank

KlarspråkFrån och med den första juli 2009 har Sverige en språklag som anger att ”språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt”. Regionförbundet producerar en stor mängd texter dagligen, både för intern och extern publik. Kvaliteten på flertalet texter kan bli bättre.

»

•

»

•

»

•

––

––


Mål: Genomföra ett klarspråksprojekt som omfattar samtliga verksamhetsområden.

Utfall: En heldagsutbildning i klarspråk var bokad i mars och skulle riktas mot dels informatörer vid länets kommuner, dels medarbetare inom Regionförbun-det. På grund av bristande intresse fick dock kursen ställas in. Ny heldagsutbildning planeras under våren 2010.

Platsmarknadsföring av Kalmar länBegreppet platsmarknadsföring innefattar en rad olika aktiviteter men med det gemensam-ma syftet att tillföra, utveckla och framhålla en regions fördelar så att den blir attraktiv hos olika målgrupper.

Mål: Kartlägga hur långt kommunerna har kommit inom området, genomföra en konferens och workshop på temat, samt ta fram verktyg för fortsatt arbete.

Utfall: En kontakt har tagits med det ledande företaget inom platsmarknads-föring (Geobrands) och en aktivitet finns planerad för att stärka länets kom-muner i att bygga sina varumärken. Arbetet har tillfälligt avstannat på grund av försämrade finanser i kommunerna.

»

•

»

•


�2

Arbetet inom den administrativa verksamheten består i huvudsak av uppgifter av internt och förvaltande karaktär. Arbetet ska bidra till att målen i RUPEN uppnås.

Administration


Administration

Det administrativa arbetet ska

ge alla medarbetare på Regionförbundet goda förutsättningar att utföra sitt arbete,tydligt redovisa vad Regionförbundet gör,effektivisera de ekonomiadministrativa rutinerna och därmed skapa utrymme för utvecklingsarbete inom området,garantera en säker och kostnadseffektiv IT-drift,minimera den egna verksamhetens negativa påverkan på klimat och miljö,det ska alltid finnas uppdaterade policys och handlingsplaner kring arbetsmiljö, diskriminering, jämställdhet, kompetensutveckling, kris, lön samt ”områdesansvarig och medarbetare”,sänka kostnaderna i de upphandlingar som Regionförbundet gör med 5 %, med förbättrad eller bibehållen kvalitet

Arkiv, diarium och post

Mål: Att flera medarbetare ska kunna hantera de olika delarna, så att ansvaret inte vilar på ett fåtal personer. En viktig aktivitet under 2009 är att slutföra inventeringen av akter i arkiv och diarium. Vid sidan av detta ska möjligheterna till en förbättrad tillgänglighet via telefon undersökas.

Utfall: Bland annat genom utbildning har antalet personer som kan hantera Regionförbundets arkiv, diarium och post ökat. Inventering av akter i arkiv och diarium pågick under hela året. Regionförbundet har beslutat att genomföra ett försök med integrerade fasta och mobila telefoner.

För att förbättra mottagandet av gäster på kansliet har receptionen byggts om och en digi-tal informationstavla och en besökstelefon installerats.Två av medarbetarna har under året genomgått utbildning i den nya Offentlighets- och sekretesslagen.

Budget, bokföring, redovisning och verksamhetsberättelse

Mål: Administrationen på Regionförbundet ska ha hög kvalitet och vara så kostnadseffektiv som möjligt.

Utfall: De förtroendevalda revisorerna har under året granskat Regionförbun-dets upphandling och lämnat en revisionsrapport. Revisorernas bedömning är att ”Regionförbundet har en ändamålsenlig organisationsstruktur för offentlig upphandling” och att ”den interna kontrollen är tillfredställande”, men även att den senare kan förbättras på ett antal punkter.

Regionförbundet har träffat en principöverenskommelse med de övriga förbunden i Små-land och Blekinge om att inrätta ett gemensamt kontor i Bryssel. Enligt överenskommelsen är det administrativa ansvaret placerat på Regionförbundet i Kalmar län. Detta har inne-burit ett betydande arbete med att hyra och anpassa lokaler, rekrytera personal samt utreda ekonomiska frågor. Planerings- och uppföljningskedjan på Regionförbundet har utvecklats och dokumenterats. Den interna projekthandboken har reviderats och berörda medarbetare har utbildats.

•••

•••

•

»

•

»

•


Intern-IT-drift

Mål: Under 2009 ska Regionförbundet anta en policy för informations- och IT-säkerhetsfrågor. Vid sidan av detta ska ett nytt IT-stöd för ett process- och projektinriktat arbetssätt introduceras. Ett system för dokumenthantering ska utredas. Målet för dessa aktiviteter är att garantera en säker och effektiv IT-drift. Målet är även att öka användningen av mötesverktyget Adobe Connect genom att utbilda politiker och handläggare.

Utfall: Regionförbundet har påbörjat arbetet med en intern policy för infor-mations- och IT-säkerhetsfrågor. Arbetet ska slutföras 2010. IT-system för ett process- och projektinriktat arbetssätt, samt för dokument-hantering, har prövats i liten skala. Systemets användbarhet i verksamheten är för närvarande inte tillräckligt stor för att motivera ett genomförande i större skala. OpenOffice, ett programpaket för ordbehandling, beräkningar och presenta-tion baserat på öppen källkod, finns numera tillgängligt på Regionförbundets samtliga arbetsstationer. Programmet ska utvärderas i förhållande till Micro-softOffice och eventuellt ersätta detta. Interna utbildningar i digitala möten har genomförts under året.

Klimat och miljö

Mål: Med 2008 års energideklaration som grund ska en intern policy för klimat- och miljöfrågor tas fram. Policyn ska vara inriktad på byggnad, energi och beteende. Målet är att minimera den egna verksamhetens negativa påverkan.

Utfall: Arbetet med en intern policy för klimat- och miljöfrågor pågår alltjämt. Under året genomfördes försök med minskad fastighetskyla under semester-perioden. Närvarogivare för belysning testas i ett mindre antal kontorsrum. Kommunernas Hus AB (KHAB), med Regionförbundet som hundraprocentig ägare, har i enlighet med lagens krav sanerat fasaderna på kanslibyggnaden från PCB. KHAB har beslutat att utreda möjligheten att förse kanslibygganden med solpaneler för småskalig produktion av el.

För att effektivisera kontorslokalerna, och minska kostnaderna, har Regionförbundet be-slutat att verksamheten FOKUS ska flytta från nuvarande lokaler till kanslibyggnaden på Nygatan 34.

PersonalfrågorBemanning, lön, anställningsvillkor, kompetensutveckling och rekrytering.

Mål: Målet är att Regionförbundet ska vara en hälsofrämjande arbetsplats. För att nå målet ska våra värderingar stärkas. De värderingar vi enats kring är:

»

•

»

•

»


Arbetet på Regionförbundet präglas av öppenhetVi tar stort personligt ansvar och respekterar varandraVi är positiva och gör alltid vårt bästaBemötandet på arbetsplatsen kännetecknas av prestigelöshet, rättvisa, förståelse och ärlighetVi värderar nyfikenhet och är öppna för förändring

Inom området lön och anställningsvillkor ska det alltid finnas uppdaterade policys och handlingsplaner kring arbetsmiljö, diskriminering, jämställdhet, kompetensutveckling, kris, lön, områdesansvarig och medarbetare. Arbetet med planerna ska utgå från en årlig medarbetarenkät.

Utfall: Med utgångspunkt i 2008 års medarbetarenkät har policys och hand-lingsplaner kring arbetsmiljö, diskriminering, jämställdhet, kompetensutveck-ling, kris, lön, områdesansvarig och medarbetare, reviderats. En ny enkätunder-sökning genomfördes i december. Två personaldagar med hälsofrämjande aktiviteter anordnades 2009. Regionbiblioteket har uppdraget att ge varje medborgare en god tillgång till böcker och information bland annat genom att bistå folkbiblioteken med kompletterande medieförsörjning. I uppgiften ingår bl.a. utlåning av talböcker till samtliga kommunbibliotek i länet. De senaste åren har antalet utlån minskat kraftigt och detta medförde att bemanningen minskade med en assistent vid årsskiftet 2009/2010. Minskningen genomfördes, efter beslut i styrelsen, med hjälp av ett erbjudande om pensionsförstärkning.

Upphandling

Mål: Styrelsen antog 2008 uppdaterade upphandlingsregler för Region-förbundet och Kommunernas Hus i Kalmar AB. Det övergripande målet avseende Regionförbundets upphandlingar är att sänka kostnaderna i respektive upphandling med 5 % med förbättrad eller bibehållen kvalitet. Behovet av inköp och upphandlingar ska alltid vara inventerat och upphandlingarna genomförda eller planerade.

Ufall: Under 2009 har Regionförbundet avslutat följande upphandlingar:

FöretagshälsovårdUtvärdering av konsultcheckar och såddfinansieringProduktion av informations- och marknadsföringsmaterialFörprojektering av kompetensutveckling för besöksnäringen i Kalmar länFörstudie av kommunikationsstråk mellan Oskarshamn och KalmarResebyråtjänsterNationell strategi för folkbibliotekens arbete med vuxnas livslånga lärandeUtbildningsinsatser för biblioteken i Sydost.

••••

•

»

•

»

•

––––––––

��Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009bilagor



FörvaltningsberättelseVerksamhetsberättelseBilagorBilagor


Verksamhetsberättelse 2009

AV-Media fungerar som ett regionalt resurscentrum i skärningspunk-ten mellan IT, media och pedagogik. Målet är att höja kompetensen inom, samt öka användningen av, informations- och kommunika-tionsteknik i skolan.

Det handlar också om att stärka nätverk och samverkan samt erbjuda ett brett läromedels-utbud i ökad omfattning digitalt distribuerat. Målet uppnås bland annat genom att erbjuda skolor stöd inom praktisk IT- och mediekompetens (PIM), anordna skräddarsydda kurser och föreläsningar, omvärldsbevakning, informera om utvecklingen av IT-anpassad teknik samt bistå skolans personal och ledning med rådgivning kring teknik som möjliggör peda-gogiska behov.

LäromedelTotalt registreras 103 670 läromedelslån, en ökning med en dryg procentenhet, trots att elevunderlaget minskar i länet med färre skolenheter som följd. Andelen digitalt distribu-erade lån har fördubblats jämfört med 2008 och är vid årets slut uppe i närmare 39 000 lån. UR-producerade program utgör 52 procent av den totala läromedelsutlåningen. Resteran-de 48 procent omfattar det egna inköpta utbudet, som under året ökar med 200 nya titlar, varav nästan två tredjedelar med fri kopierings- och streamingrätt. Det totala läromedelsut-budet uppgår vid årsskiftet till 14 539 titlar, varav drygt 5 600 är digitala.

Genom månatliga nyhetsbrev når information om verksamheten och utbudet ut till AV-Medias medlemmar. Under våren inleds arbetet med att utveckla en ny och mer lättillgäng-lig hemsida. Brukarnas önskemål, såsom de framkommit i olika enkäter, är att AV-Media ska ligga i framkant och ge ”draghjälp” åt skolornas utveckling. För att få egen erfarenhet av fria publiceringsverktyg för webben fortbildas personalen i Joomla som bygger på öppen källkod. Inför höstterminsstarten lanseras den nya hemsidan med ny webbadress (www.avmkl.se).

Hemsidan är AV-Medias viktigaste kommunikationsverktyg där ny information kontinu-erligt läggs ut. En av årets viktigaste nyheter på läromedelssidan är den nya tjänsten för elevinloggning i vår mediekatalog. Elever/studenter i länet kan numera själva få personlig tillgång till det strömmande utbudet och behöver inte vara beroende av sina lärare.

En lärande, utvecklande och omvärldsbevakande funktionViktig information och inspiration har kommit brukarna till del genom årets pedagogiska forum. Fredrik Kohlberg har föreläst på temat ”Läs- och skrivmöjligheter” och visat på de möjligheter som finns i kompensatoriska hjälpmedel. Samverkan med det av AV-Media ini-tierade och ledda nätverket med IT-utvecklare i länets kommuner, ”SPLIT-vision” (Skola, Pedagogik, Lärande, IT-vision), har bland mycket annat resulterat i två förevisningar av ”interaktiva skrivtavlor och pekskärmsdatorn”.

Drygt 110 skolledare och pedagoger har deltagit och därmed fått möjlighet att träffa flera företrädare för de mest använda och sålda produkterna på marknaden idag. De har på ort och ställe själva kunnat göra viktiga jämförelser, naturligtvis av pris men främst av den

bilaga 1

AVmed

ia

Kalmar län

�9Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009bilagor

pedagogiska användbarheten och inte minst viktigt fått möjlighet till givande erfarenhets-utbyte med andra skolföreträdare från länet. Professor Tomas Kroksmark har föreläst om ”Att leda lärande i digitala tider” med den intressanta och för skolan kanske provocerande utgångspunkten att all världens information finns på tre musklickningars avstånd, Google är en stark utmanare till den traditionella läroboken och Wikipedia har gjort uppslagsver-ken till hyllvärmare.

Vad behöver våra elever egentligen lära sig och hur ska det gå till i digitala tider? I forumet ”I taket lyser stjärnorna – från bok till film” delar filmregissör Lisa Siwe med sig av sina erfarenheter kring att förvandla en omtyckt ungdomsbok till film. Som en utökad service gentemot de brukare som missat själva seminarietillfället har efteråt funnits möjlighet att titta och lyssna på några av föreläsningarna via AV-Medias hemsida. Flera av våra semina-rier och större evenemang har uppmärksammats av pressen under året.

Utöver forumen har AV-Medias pedagoger och medieinformatörer utbildat och väglett drygt 1 050 lärare och elever i länet vid 72 fortbildningstillfällen. PIM-utbildningar, olika skräddarsydda varianter på temat ”Berätta med film”, kurser i talsyntes, blogg, webbtidning, bildverkstad, Lexia och PowerPoint som föreläsarverktyg, får stå som exempel på bredden av innehållet i årets fortbildningsverksamhet.

Inom ramen för AV-Medias uppsökande verksamhet har vi träffat 556 skolledare och peda-goger ute ”på fältet”. Det har handlat om allt från besök på enskilda skolor till medverkan på den länsövergripande studiedagen för historielärare på temat ”Märkesåret 1809”. Till detta tillfälle har informatörerna tagit fram ett skräddarsytt och riktat läromedelsutbud, huvudsakligen tillgängligt via digital distribution. Samtliga kommuner i länet har under 2009 på olika sätt använt sig av AV-Media som en lärande, utvecklande och omvärlds- bevakande resurs.

SamverkanFlera av årets pedagogiska forum har genomförts i samarbete med högskolan, inom ra-men för det KK-stödda projektet ”Ung kommunikation”. En nyhet för året har varit vårt samarbete med studentföreningen Karolin, vilket bland annat resulterat i ”öppet hus” hos oss för de nya lärarstudenterna. Ett ytterligare positivt exempel på den vidgade samverkan med högskolan är AV-Medias deltagande i fusionsgruppen för Linnéuniversitetets lärarut-bildning. Även i övrigt har samverkan på det lokala och regionala planet, med bland annat länsmuseet, regionbiblioteket, Reaktor Sydost, projektet ”Det goda mötet”, utvecklats i positiv riktning.

Ett utökat samarbete mellan de tre mediecentralerna i Småland har påbörjats under året. I första hand har det gällt att inventera likheter och olikheter, styrkor och svagheter och att identifiera områden där vi kan och bör samverka för våra gemensamma brukares bästa. De nationella kontakterna med Sveriges Kommuner och Landsting, Skolverket, Filminstitutet och UR med flera har fortsatt varit positiva och väl fungerande.

Personalstyrkan (9,0 tjänster) är vid årets slut oförändrad jämfört med 2008, dock med den förändringen att en medarbetare kommit tillbaka efter sin tvååriga tjänstledighet och att hans vikarie kunde erbjudas en tillsvidareanställning då vi samtidigt hade en pensionsav-gång i oktober 2009.

Eva Maly-Stutterheim, verksamhetschef


Verksamhetsberättelse 2009Syftet med Fokus verksamhet är att aktivt bidra till utvecklingen av socialtjänstens olika verksamheter, dess tjänster och personalens kompetens. FoU-projekt och annan verksamhet som Fokus bedriver sker på uppdrag av FoU-råden tillsammans med de yrkesverksamma. Projekten är länsgemensamma och en del av dessa bedrivs i samverkan med socialtjänstens samarbetsparter, såsom Socialstyrelsen, Landstinget i Kalmar län, Högskolan i Kalmar och i några fall även med brukarorganisationer och andra FoU-enheter. Kontakten med omvärl-den sker bland annat genom regionala och nationella mötesplatser och publikationer som beskriver erfarenheterna från Fokus egna projekt. Fokus/Regionförbundet utgör sedan två år Nationellt kompetenscentrum för anhörigfrågor.

Flera aktuella FoU-projekt rör barnperspektivet vid utredning av barns och ungdomars behov. Ett annat tema i flera projekt är kvalitetsutveckling av utredningsmetoder, imple-mentering av nationella riktlinjer och utredningsinstrument, liksom kvalitetssäkring av myndighetsutövande handläggning och social dokumentation av utförda tjänster. I samver-kan med högskolan bedrivs en utvärderingsverkstad där projektledare från kommunerna får vägledning i projektarbete och utvärderingsmetoder.

Fokus och högskolan samverkar också i frågor som rör studenternas praktik i socialt arbete. En utvärdering av anhörigstöd sker i samverkan med FoU-enheterna och länsstyrelserna i tre län. Samverkan med landstinget sker vid en utvärdering av implementeringen av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård samt inventering av psykiskt funk-tionshindrade personers behov. FoU Äldre med fokus på salutogen omsorg och vård till de mest sjuka äldre drivs i samverkan mellan landstinget, högskolan, FSO, Kompetenscentrum Anhöriga och Fokus.

FoU inom individ- och familjeomsorg har under året präglats av en nystart. Kjerstin Lars-son, fil.dr. i sociologi tillträdde tjänsten som FoU-ledare i februari och utvecklingsledaren Agnetha Hammerin tog sin Master examen i utvärderingsvetenskap. Även IFoU-rådet har fått flera nya representanter från kommunerna. En stor del av arbetet har handlat om att skapa en gemensam plattform för arbetet och initiering av nya projekt. Två forsknings-cirklar om evidensbaserad praktik har startats med socialtjänstens chefer och arbetsledare. Bland genomförda/pågående projekt kan nämnas utvärdering av arbetslivsinriktad rehabili-tering och förnyad undersökning av ungdomars drogvanor.

Äldre och funktionshinderInom området har genomförts en kartläggning av kommunens hemsjukvård, utvecklings- behov har inventerats när det gäller social dokumentation inom äldreomsorg och en förny-ad kollegial granskning av biståndshandläggning har genomförts. Andra teman handlar om trygghetsskapande tjänster till äldre och stödet till anhöriga. Projekt kring stödet till psy-kiskt funktionshindrade har handlat om social dokumentation och inventering av psykiskt

bilaga 2


funktionshindrade personers behov. Inom LSS har genomförts en kollegial granskning av ärenden som rör stödet till unga. I slutet av året inleddes ett tjänsteutvecklingsprojekt om framtida hjälpmedelförsörjning i länet.

Kompetenscentrum AnhörigaKompetenscentrum Anhöriga har ett nationellt uppdrag och samverkar nära med Svenskt Demenscentrum, FoU-enheterna, anhörigföreningarna och nationella nätverket för anhö-rigfrågor i Sverige. I uppdraget ingår sammanställning av aktuell forskning och utveckling, att sprida kunskap om denna och kompetenscentrets verksamhet och att arbeta med lärande nätverk för att stimulera och stödja utvecklingen av anhörigstödet i hela landet. Detta sker bland annat genom ett nyhetsbrev, informationsfolder, egen hemsida, www.anhoriga.se samt genom konferenser, seminarier, möten och undervisning.

Under året har arbetet framför allt bestått av informationsförmedling och framställning av kunskapsöversikter inom fem prioriterade områden: Kombination av förvärvsarbete och anhörigomsorg, Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd, E-tjänster och ny teknik för anhörigvårdare, Samverkan och partnerskap i stöd och hjälp till anhöriga samt Bibehållen hälsa förebyggande av ohälsa.

Under 2009 har presenterats resultat från flera genomförda FoU-projekt. Utgivningen om-fattar rapporter om äldres flyttningar till särskilt boende, korttidsboende, salutogen reha-bilitering och socialt stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning samt utvärdering av utbildning om våld i nära relationer. Några ytterligare rapporter och skrifter är under publicering. Fokus har också anordnat nationella mötesdagar inom områden, försörjnings-stöd, biståndshandläggning i äldreomsorg och kommunens hälso- och sjukvård. Kompe-tenscentrum Anhöriga har anordnat regionala konferenser runt om i landet. Fokus har varit medarrangör för den årliga Äldreveckan och arrangerat en FoU-dag för yrkesverksamma och politiker under hösten.

Ett varmt tack till ledamöterna i de båda FoU-råden för spännande uppdrag och till alla yrkesverksamma som har deltagit i Fokus olika projekt och delgett oss praktikens kunska-per. Vi är tacksamma för stödet och engagemanget i samband med olika aktiviteter från primärkommunala nämnden inom Regionförbundet och Fokus kontaktpolitiker, Stig-Ove Andersson, Lisbeth Lennartsson och Birgitta Elfström.

När detta skrivs sker även överlämnandet av ansvaret för alla Fokus gemensamma frågor till Kjerstin Larsson. Kjerstin har av Regionförbundet utsetts till verksamhetschef från och med den 1 februari 2010. För egen del vill jag tacka er alla för inspirerande samarbete un-der nästan ett decennium och önska Kjerstin välkommen att leda Fokus in i det nya.

Den 27 januari 2010 Ritva GoughFoU-ledare och verksamhetschef


Projekt och verksamhet

Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA)Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) startade sin verksamhet i januari 2008. Verksamheten bedrivs på uppdrag av regeringen. Parter i NkA är Fokus, Kalmar län, FoU Sjuhärad Välfärd, Anhörigas Riksförbund, Hjälpmedelsinstitutet, Länssamordnarna för an-hörigstöd i Norrland, Linnéuniversitetet och Landstiget i Kalmar län. NkA:s verksamhets-idé är att skapa och ”bygga på” möten mellan olika kunskaps- och erfarenhetsformer som:– förstahandserfarenheter hos anhörigvårdare, brukare och deras organisationer– praktisk erfarenhet hos personal inom anhörigstöd och äldreomsorg– organisatorisk erfarenhet och policyerfarenhet hos beslutsfattare– vetenskaplig kunskap och metodkunskap hos forskare

Verksamheten under 2009 har följt verksamhetsplanen och det ekonomiska resultatet per den 31 december överensstämmer med budgeten på fem miljoner. Andra årets verksamhet har fokuserat på att sammanställa aktuell forskning och utveckling, att sprida kunskap om denna och kompetenscentrets verksamhet, arbeta med lärande nätverk för att stimulera och stödja utvecklingen av anhörigstödet i Sverige. NkA samverkar nära med Svenskt Demens-centrum, FoU-enheterna, anhörigföreningarna och nationella nätverket för anhörigfrågor i Sverige. En förteckning över genomförda aktiviteter bifogas.

Aktuella IFO-projekt – FokusDrogvaneenkät i åtta av länets kommuner i grundskolan år 8 och gymnasieskolan år 2. Agnetha Hammerin, Ambjörn ThunbergImplementering av BBIC (Barnets Behov i Centrum) i tolv av länets kommuner Agnetha HammerinForskningscirklar ”Evidensbaserad” praktik”. Två cirklar och sju kommuner. Kjerstin Larsson, Agnetha HammerinUtvärderingsverkstad – egenutvärdering. Samverkansprojekt med socionomutbild-ningen, Högskolan i Kalmar. Sex kommuner, nio projekt och elva deltagare. Kjerstin Larsson, Agnetha Hammerin, Ann-Christine Larsson samt Ulrika Järkestig-Berggren, Hik.Utvärderingsuppdrag ”Utvärdering av Gotlands insatser för våldsutsatta kvinnor”. Agnetha HammerinUtvärderingsuppdrag ”Brukares erfarenheter från arbetslivsinriktad rehabilitering”. Samordningsförbundet i Kalmar län. Agnetha Hammerin, Ann-Christine Larsson.Utvärdering. Processutvärdering av implementering av nationella riktlinjer inom missbruks- och beroendevård. Kjerstin LarssonKönsperspektiv på barnavården. Samverkansprojekt med Allmänna Barnhuset och fem FoU-enheter. Helena Johansson, fil.dr, Göteborgs universitet, Agnetha Ham-merinAtt leva med knapp ekonomi. Torbjörn Hjorth, fil.dr. Växjö universitet, Agnetha Hammerin.Implementering av ASI i socialtjänsternas missbrukarvård. Olof Svensson, Oskars-hamn, Agnetha HammerinUtvärdering av samverkan mellan Beroendecentrum i Kalmar och södra länets kom-muner. Kjerstin Larsson

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•


Aktuella ÄHO-projekt – FokusFörnyad granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. Ann-Christine LarssonKartläggning av kommunens hemsjukvård. Ann-Christine Larsson, Annica Lyngéll, Västerviks kommunTrygghetskapande tjänster i äldreomsorg. Nätverk för kvalitetsarbete. Ann-Christine LarssonKvalitetsutveckling av social dokumentation i äldreomsorgen. Ann-Christine Lars-sonÄldreveckan, vecka 17, samverkan mellan kommunerna i Kalmar län, landstinget, högskolan och Fokus. Ritva Gough, Ann-Christine LarsonUtvärdering av anhörigstöd, i samverkan med FoU-enheterna och Länsstyrelserna i Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län. Ritva Gough, Karin Renblad och Eva WikströmOrdens betydelse i det dagliga arbetet, del II. Britt-Marie Claesson, Emmaboda kommun, Peter WestlundFoU Äldre. Projekt i samverkan mellan landstinget/GR-kliniken, FSO, Högskolan i Kalmar/e-hälsan och Kompetenscentrum anhöriga. Ann-Christine Larsson, Eliza-beth Hanson och Lennart Magnusson.Boendestöd och annat socialt stöd i boende. Ritva GoughLivsberättelser. Judit Wagner, Ritva GoughGranskning av handläggningen av LSS-ärenden som rör barn, ungdomar och unga vuxna. Ritva GoughUppföljning av LSS-beslut, Ritva Gough, Johanna Andersson, Hultsfreds kommun.Inventering av psykiskt funktionshindrade personers behov. Ritva GoughFramtidens hjälpmedelsförsörjning. Mona Krispinsson och Frida JohanssonAntologi om omsorg som tjänst. Ulrika Järkestig-Berggren, Ritva Gough m.fl.

Härtill kommer elva mötesplatser och nätverk, där Fokus medarbetare och yrkesverksamma från kommunerna deltar. Under året har Fokus haft 23 medarbetare som arbetat i projekt i olika tidsperioder.

Fokus och NkA har anordnat nationella mötesdagar med sammanlagt 1 200 deltagare samt en regional FoU-dag med cirka 100 deltagare.

Nationella mötesdagar för kommunens sjuksköterska med temat Friskfaktorer i kommunal vård och omsorg – om salutogena tankesätt och sökandet efter det friska, den 17–18 mars. KalmarsalenNationella mötesdagar för biståndshandläggare inom äldreomsorg den 15–16 september. KalmarsalenNationella mötesdagar Försörjningsstöd/Ekonomiskt bistånd den 21–22 oktober. KalmarsalenNationella Mötesdagar om anhörigfrågor, Luleå 21 oktober, Lund 12 november, Göteborg 19 november och Stockholm 3 december, NkA Fokus FoU-dag för anställda inom socialtjänsterna i länet arrangerades den 29 oktober på Forum i Oskarshamn

•

•

•

•

•

•

•

•

•••

••••

•

•••

•

••


Kort dsboende

– En kameleont i äldreomsorgenPeter Westlund

Fokus-Rapport 2009:4

Fokus Kalmar länUtgivning år 2009

Våld i nära rela oner

– Utvärdering av e utbildningsprojektAgnetha Hammerin


Från ru n ll behov

– salutogen rehabiliteringPeter Westlund


Anställda och brukare u orskar och värderar

– 50 kommun- och lands ngsverksamheter för psykiskt funk- onshindrade personer

Frida Johansson & Ritva Gough


En analys av 2794 y ningar ll särskilt boende

Kalmar län 2004–2007Peter Westlund & Agneta Persson


Sjuksköterskan som dirigent

– om mul sjuka i särskilt boendePeter Westlund under medverkan av Arne Sjöberg


www.fokus.regionforbund.se


Ärendeflöde avseende bidrag 2009

Företagsstöd Utökat bidrag till

kommersiell service

Regionala Projekt

Projekt med EU-

finansiering

Kultur- projekt

Totalt antal

Beviljade 471 6 72 17 22 588

Avslag/avskrivna 31 0 15 0 5 51

Ej slutbehandlande 178 1 15 3 3 200

Totalt 680 7 102 20 30 839

Beviljade stöd kommunvis 2009

Företagsstöd inkl EU-

finansiering

Utökat bidrag till kommersiell

service

Regionala projekt

Projekt med EU-finansiering

Kultur- projekt

Totalt bidrag

Borgholm 866 208 75 000 324 222 22 500 - 1 287 930 Emmaboda 417 769 75 000 340 972 50 000 37 500 921 241 Hultsfred 1 732 943 - 482 639 - 52 360 2 267 942 Högsby 496 370 - 115 447 - 2 360 614 177 Kalmar 5 831 520 410 000 540 333 102 933 33 040 6 917 826 Mönsterås 1 254 431 - 230 972 176 266 2 360 1 664 029 Mörbylånga 1 718 386 146 944 282 722 22 500 2 360 2 172 912 Nybro 1 988 563 - 495 889 50 000 69 860 2 604 312 Oskarshamn 1 168 730 100 000 160 388 176 266 - 1 605 384 Torsås 361 220 140 972 - - 502 192 Vimmerby 1 004 983 133 774 - 50 175 1 188 932 Västervik 4 068 151 258 251 95 833 33 040 4 455 275 Kalmar län 14 327 352 8 150 893 410 380 22 888 625 Totalt 20 909 274 806 944 17 833 933 8 847 191 693 435 49 090 777

bilaga 3


Beviljade projektmedel för regional tillväxt

Projektägare Projektnamn 1.1-medel EU-medel

NATIONELLA STRATEGIN ÅTGÄRD 1 Innovation & förnyelseALMI Företagspartner Innovationer för förnyelse och tillväxt 300 000 831 116 Kalmar Science Park AB Utveckling inkubatorn - Processen 600 000

Mönsterås kommunBiogas på Södra Cell konceptutredning för regional samverkan kring produktion av fordonsgas X 60 000

Nybro kommun Tradition & Vision-en sommarutställning i Pukeberg X 75 000 Regionförbundet i Kalmar län Projektkontor 2009 1 759 567 350 000 Regionförbundet i Kalmar län Uthållig kommun-Kalmar län 2009 150 000 468 041 Regionförbundet i Kalmar län Vindkraft Kalmar län 2008-2010 1 890 000 Videum AB Smålands och Gotlands Inkubatorer 2.0 X 300 000 2 426 593

Videum ABSmålands och Gotlands Inkubatorer 2.0 (se ovan ÄID 118445) X 300 000

Vimmerby kommun Samverkan och metodutveckling-ungas rätt 46 715 Ölands Kommunalförbund Förproduktion Skumtimmen 200 000 AB Nybro Brunn Tillväxt Nybro 250 000 ALMI Företagspartner Samverkansträff för företagare i Kalmar län 15 000 ALMI Regioninvest Småland och Öarna AB ALMI Invest Småland och öarna AB X 2 240 000 8 427 000 Centrum i Sydost ek fören LUC Centrum i Sydost 2008 100 000 Centrum i Sydost ek fören Luc Centrum Sydost 2009 100 000 Destination Kalmar AB Kalmar Slott 400 000 Energi Sydost Biogas Sydost 2009 X 25 000

Föreningen för Bruna Bönor från ÖlandSvensk och internationell marknadsföring av den bruna bönan 75 000

Föreningen för främjande av…Öland Ölandsoperan 2009 198 500 FöretagsCentrum i Oskarshamn LUC FöretagsCentrum i Oskarshamn 100 000 Gotlands Idrottsförbund Idrott och turism 2009 X 135 000 480 000 IÖC i samverkan AB LUC IÖC i samverkan 100 000 Kalmar konstmuseum Kalmar konstmuseum, regionala utvecklingsmedel 1 000 000 Kalmar läns musikstiftelse Förstudie Talangcoaching 70 000 Kalmar Science Park AB Affärskopplad design som konkurrensmedel 100 000 Kustlandet Fiskeområde Kustlandet 220 000 1 100 000 Kvinnors företagande under bildande Kvinnors företagande i Kalmar län 253 381 Lantbrukarnas ekonomi AB Förnybar energi i Sydost II X 70 000 210 000 Lantbrukarnas Ekonomi AB Förnyelsebar energi i Sydost 2008-07-01-2009-09-30 X 70 000

Lantbrukarnas Ekonomi ABSmaklust 2009 - Upplevelsemässa om Sveriges Mathantverk 60 000

Mittpunkt Högsby LUC Mittpunkt Högsby 60 000 Mittpunkt Högsby LUC Mittpunkt Högsby 39 475 Mönsterås kommun Våga Eget-i Mönsterås 2 55 000 Möre ResursCentrum LUC Möre resurscentrum 100 000 Nybro Företagsgrupp LUC REgional samverkan 100 000 Nybro kommun Varumärket Glasriket X 100 000 304 000 Regionförbundet i Kalmar län Föreningen Energikontor Sydost X 125 000 Regionförbundet i Kalmar län Företagsakuten i Kalmar län 90 000 Regionförbundet i Kalmar län Kapitalmarknadsdagen 40 000 Regionförbundet i Kalmar län Kultur med nya ögon 500 000 Regionförbundet i Kalmar län Profilering av länet på Hultsfredsfestivalen 20 000 Regionförbundet i Kalmar län Projekt Vinst X 3 000 000 3 573 000 Riksorganisationen Popkollo Nationellt kansli Popkollo 180 000 Sammi Kaidi Ungt Företagsnätverk 5 000

bilaga 4


Sustainable Sweden southeast AB Klusterutveckling X 300 000 Venture Cup Syd Venture Cup Syd X 50 000 Vimmerby turistbyrå AB LUC Vimmerby Turism & Näringsliv AB 100 000 Virserums konsthall Förprojektering ”Bäst i världen” 250 000 292 000 Västervik Framåt AB Västervik Framåt, verksamhet 2009 100 000 Västerviks kommun Visarkiv 2009 300 000

SUMMA Innovation & förnyelse 16 777

638 18 461 750 NATIONELLA STRATEGIN ÅTGÄRD 2 Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbudEmmaboda kommun SVEA:s rikskongress våren 2009 X 50 000 Energi Sydost eXperimentLabbet X 200 000 Energikontor Sydost AB X-Mobile X 104 000 Hultsfreds kommun Nationellt utbildningscentrum för kreativa näringar 250 000

Högskolan i KalmarLinnéuniversitetet och regionen-delprojekt Attraktivet och synlighet X 60 000

Högskolan i Kalmar Näringslivsutveckling och entreprenörskap 2 100 000 IUC Kalmar AB IUC Kalmar län basfinansiering industriell plattform i länet 1 500 000 Regionförbundet i Kalmar län Klimp 2005-2008 Adm bidrag 91 808 SUMMA Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud 4 355 808 - NATIONELLA STRATEGIN ÅTGÄRD 3 TillgänglighetGotlands Turistförening Ö till Ö Intraregional samverkan i turistnäringen X 338 000 Kalmar Airport AB Kalmarregionen till Europa via Arlanda X 200 000 Länsbygderådet i Kalmar län Lokal utvecklingsplanering 120 000 Länsstyrelsen i Kalmar Lokala Serviceplaner-Varuförsörjningsplaner 100 000 Oskarshamns kommun Godstransporter i skärgården 2008 44 416 Regionförbundet i Kalmar län Regionala serviceprogram 167 500 Regionförbundet i Kalmar län Stråket Oskarshamn-Mönsterås-Kalmar 241 298 420 212 Regionförbundet i Kalmar län Översyn av kollektivtrafiken i Kalmar län 150 000 Stambanan.com Södra stambanan-ett stråk för höghastighetsjärnväg X 25 000

Statens Väg-och TransportforskningsiREKOSYS Regionala och lokala kollektivtrafiksystem i integration 150 000

Västerviks kommun Tunga transporter i Västerviks skärgård 2008 124 477 Destination Kalmar AB Nationell radiosändning med Rix FM 300 000 Kalmar läns museum Digitaliseringsverksamheten Kulturarvs-IT 100 000

SUMMA Tillgänglighet 2 060 691 420 212 NATIONELLA STRATEGIN ÅTGÄRD 4 Strategiskt gränsöverskridande samarbeteHögskolan i Kalmar ScanBalt Forum 2009 X 30 000 Invest in Sweden Agency ISA Shanghai kontor X 300 000 Kalmar kommun Climate Pilots X 100 000 LTC, Länsteknikcentrum i Jönköpings län ERIK ACTION X 147 750 884 247 LTC, Länsteknikcentrum i Jönköpings län ERIK Action Nätverksaktiviteter X 33 000 Regionförbundet i Kalmar län FN:s klimatkonferens i Poznan X 80 000 Regionförbundet i Kalmar län Technology Transfer Center X 1 119 100 795 000

Regionförbundet i Kalmar länYc3 Youth Cross-border Cooperation and Communication Project X 145 000 217 500

Regionförbundet södra Småland Hållbar region på en internationell arena X 459 443 2 112 273

Sydsvenska Industri-o HandelskammrenSouth Sweden-New England Bioenergy and Alternative Energi Transfer Project X 30 000

Exportrådet Region Syd Sino-Swedish Sustainable Business Program X 150 000 Invest in Sweden Agency European Lead Generation Service X 48 000 Regionförbundet i Kalmar län House of Sweden och New Orleans 362 095


Regionförbundet i Kalmar län Kina Baltic Sea Forum 2007 X 538 000 Regionförbundet i Kalmar län Emigrantmässan i Holland 2009 50 000 SUMMA Strategiskt gränsöverskridande samarbete 3 592 388 4 009 020 Regionförbundet i Kalmar län Uppföljning av regionalpolitiska åtgärder (100 % finans 1:1) 500 000 Regionförbundet i Kalmar län Utvärdering av regionalpolitiska åtgärder (100% finans 1:1) 500 000

SUMMA Uppföljning och utvärdering 1 000 000 -

27 786 525 22 890 982


Återrapportering av regionala tillväxtmedel m.m. 2009 till Näringsdepartementet

Innehållsförteckning

1. Återrapportering 1 Sammanfattning avseende verksamheten inom regional tillväxt 1.1 Viktigaste prioriteringar och insatser inom ramen för nationella strategin 1.1.1 Innovation och förnyelse 1.1.2 Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud 1.1.3 Tillgänglighet 1.1.4 Strategiskt gränsöverskridande samarbete 1.2 Kortfattad/översiktlig bedömning av resultatet av vår medverkan i det regionala tillväxtarbetet 1.2.1 Hur rupen samordnats och genomförts i länet 1.2.2 Inom vilka områden och hur samverkan sker med länsstyrelsen och andra statliga myndigheter 1.2.3 hur lokala och regionala resurscentra för kvinnor har uppmärksammats i det regionala tillväxtarbetet Återrapportering 22. Företagsstödsgivningens bidrag till det regionala tillväxtarbetet Återrapportering 3En god tillgång till kommersiell service för privatpersoner och företag 3.1 Insatser som gjorts, hur de gjorts och vilka aktörer som deltagit 3.2 Finansiellt stöd (företagsstöd och projektmedel) som beviljats för utveckling av kommersiell service 3.3 resultat insatserna haft på utvecklingen av tillgång till kommersiell service Uppdrag 3 4.1 Redovisa fördelning av beslut per ändamål enligt Bilaga till Villkor 4.2 prioriteringar som gjorts mellan ändamålen 4.3 Beslut inom resp ändamål 4.4 Medfinansieringsbeslut kopplade till regionalt utvecklingsprogram 4.5 medfinansieringsbeslut kopplade till EU:s strukturfondsprogram 4.6 insatser inom posten ”Övrigt” Uppdrag p 5 5.1 Erhållna medel från ERUF avs programmet 2000-2006 avs företagsstöd. 5.2 erhållna medel från ERUF programmet 2007-2013 avs företagsstöd

Uppdrag 6 6. regionalt serviceprogram avs dagligvarubutiker & drivmedelsstationer

Uppdrag p 7 7. Arbete med utvecklingen inom IT-infrastrukturområdet

bilaga 5

90Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009bilagor

Återrapportering 1Sammanfattning avseende verksamheten inom regional tillväxt -viktigaste prioriteringar och insatser inom ramen för nationella strategin -kortfattad/översiktlig bedömning av resultatet av vår medverkan i det regionala tillväxtar-betetExempel med kommentarer avseende -hur rupen samordnats och genomförts i länet -inom vilka områden och hur samverkan sker med länstyrelsen respektive andra statliga myndigheter -hur lokala och regionala resurscentra för kvinnor har uppmärksammats i det regionala tillväxtarbetet

1.1 Viktigaste prioriteringar och insatser inom ramen för nationella strategin

1.1.1 Innovation och förnyelseOmrådet är ett prioriterat insatsområde i Regionförbundets verksamhet. I den revidering av RUPEN som just påbörjats kommer arbetet med innovation och entreprenörskap bli än mer prioriterat. Av sammanlagt beviljade projektmedel, ett-årsbeslut på närmare 27 mkr, har 60 % eller 17 mkr nyttjats för åtgärden. Besluten har medverkat till regionalfondsfinan-siering om 18 mkr (härvidlag flerårsbeslut).

Det enskilt största projektet är Projekt Vinst, ett treårigt marknadsföringsprojekt med finansiering från EUs regionala fond. Besöksnäringen är en av Kalmar läns viktigaste nä-ringar med en stor tillväxtpotential. Syftet är att lägga grunderna för en framtida modern, attraktiv och lönsam besöksnäring i Kalmar län. Fokus är internationell marknadsföring med målsättning att öka antalet kommersiella gästnätter i regionen.

ALMI bedriver projektet Innovation för förnyelse och tillväxt. Projektets syfte är att på-verka attityder, främja entreprenörskap och förnyelse bland enskilda individer och hos SME i länet. Genom projektet har ett samarbete inletts med landstinget då kvinnor är en specifik målgrupp för projektet. Samarbetet har varit mycket framgångsrikt och man har fått fram ett antal innovationer utvecklade av kvinnor som jobbar inom sjukvården. Man har också tagit fram ett system för hur man ska hantera ägandefrågan av innovationen. Regionala fonden medfinansierar projektet.

Ytterligare projekt som ALMI står bakom är ALMI Invest Småland o Öarna. Det är ett av de investmentbolag som ALMI står bakom i Sverige. Det ger en ökad tillgång till ägar- kapital i regionen och bidrar därmed till innovation och förnyelse i regionens företag. Sats-ningen har varit mycket lyckad i Kalmar län.

Ett mycket spännande projekt är Innovationssystemet i Oskarshamnsregionen som har en stark koppling till den forskning som bedrivs på SKB. Projektet syftar till att fånga upp idéer som kommer ut av den forskning som bedrivs och som SKB gärna ser sprids till andra användningsområden samt idéer som föds inom de större företagen i regionen och som företagen vill knoppa av till t.ex. anställda. Det handlar således om att kommersialisera nya idéer; produkter och tjänster och på så sätt också stimulera entreprenörskapet. Projektet har inte erhållit 1:1-medel under 2009.

9�Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009bilagor

Ett gränsöverskridande projekt som stödjer innovationsmiljöer är Smålands o Gotlands in-cubatorer 2,0. Syftet är att stärka Sciencepark-systemet så de på ett mer effektivt sätt bidrar till förnyelse av regionens näringsliv samt att stimulera entreprenörskapet.

Exempel på projekt som stimulerar fortsatt utveckling av natur och kulturturism är Ölands-operan”, ett evenemang som ska bli årligen återkommande och som drivs av en ideell före-ing på Öland. Det är ett inslag, en upplevelse, som inte erbjudits besökarna på Öland och regionen som helhet tidigare och som ökar reseanledningen.

1.1.2 Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbudDetta är också ett prioriterat insatsområde i länets RUP. Årets beviljade medel uppgår till 4,5 mkr eller cirka 16 % av projektmedlen. Det enskilt största projektet som Regionför-bundet medfinansierar med 1:1-medel är det som bedrivs av fd Högskolan i Kalmar, nu Linnéuniversitet. Projektet syftar bl.a. till att studenterna ska komma ut och göra arbeten i länets företag i form av projektuppdrag och samt att företagen ska komma i kontakt med forskarna för att företagen ska ta del av ta del av den forskning som bedrivs och den kun-skap som finns inom högskolan.

Ytterligare projekt som stödjer området är det IUC i Kalmar län bedriver. Regionförbundet stödjer IUC:s arbete med att ta fram underlag för kompetensbehovet i länets tillverkande företag och också utveckla, och i viss mån bedriva, företagsanpassade utbildningar.Det pågår också andra insatser bl.a. att ta fram en metod för mer långsiktiga analyser av kompetensbehovet. Detta arbete sker bl.a. inom ramen för Reglab och de lärprojekt som startats upp där. Andra insatser som hittills bedrivs utan finansiering av 1:1-medel är sam-ordning av YH-utbildningar och Yrkesvux. Arbetet bedrivs delvis gränsöverskridande med grannlänen. Med bidrag från sociala fonden bedrivs kompetenshöjande insatser inom miljöområdet, besöksnäringen och vuxnas lärande.

1.1.3 TillgänglighetTill insatser inom området har 2 mkr beviljats, motsvarande 7 % av projektmedlen. Regio-nala fonden medverkar med 400 tkr i projektet Stråket. ITEtt IT-projekt med koppling till kulturarvet är Digitaliseringsverksamheten Kulturarvs-IT. Syftet med projektet är att på ett sätt göra kulturarvet lättillgängligt för medborgarna. Kalmar län har blivit nationellt uppmärksammat för arbetet med samverkan kring skol-hälsovårdens journalsystem. SKL bedriver ett nationellt projekt var syfte är att utveckla barnhälsovården i landet, Barnhälsodataprojektet. Ur det nationella projektet har fem regionala pilotprojekt startats, varav Kalmar län är ett (Barnhälsodatapiloten). Regionen beviljades i maj 2009 stimulansbidrag om 2 mkr för att utveckla vårt regionala projekt till nationell nytta. Det utökade projektet ska studera användningsfall inom barn- och skolhäl-sovård, i syfte att säkra och effektivisera informationsflöden mellan huvudmännen. Arbetet kommer att realiseras i en regional IT-arkitektur, som kan komma att utgöra en plattform för IT-samverkan och regional verksamhetsnytta i samverkan. SKL är även intresserade av att ta del av den systemförvaltningsmodell, som införs i Kalmar län. Projektet har ingen medfinansiering av 1:1-medel.

Infrastruktur – kommunikationerArbetet med att förbättra infrastrukturen i länet har som alltid en mycket hör hög prioritet. Mycket av arbetet sker gränsöverskridande, dvs i samarbete med grannlänen. Projektet Stråket, som endast rör Kalmar län och har medfinansiering av bl.a. 1:1, är en


idéstudie av en kustjärnväg Kalmar – Mönsterås – Oskarshamn genomförts. De tre kom-munerna, Kalmar Läns Trafik AB, Vägverket och Banverket har deltagit i arbetet. Regionförbundet har också låtit utreda alternativa möjligheter att styra KLT, länstrafiken, projktet Översyn av kollektivtrafiken i Kalmar län. En stygrupp, med representanter för samtliga parter, har fått i uppdrag att ta fram en strategisk process för kommunernas och landstingets gemensamma styrning av KLT.

Ett omfattande arbete har lagst ned på att få till stånd nödvändiga kvalitetsförbättringar på Kust till kustbanan respektive Stångådals- och Tjustbanan. När förslaget till den natio-nella transportplanen för år 2010 – 2021 presenterades i slutet av augusti fanns ingen av de föreslagna åtgärderna med. Tillsammans med Regionförbundet södra Småland uppvaktades därför Banverkets generaldirektör Minoo Akhtarzand. En överenskommelse togs fram som innebar att åtgärderna nu kommer med i den Nationella transportplanen. EU-medel kom-mer att användas för att finansiera utbyggnaden av Kust till kustbanan som konkret handlar om:

Investeringar i Alvesta resecentrum Investeringar i Växjö bangård och resecentrum Mötesspår vid Örsjö i Nybro kommun Mötesspår vid Åryd i Växjö kommunInga 1:1-medel har hittills medfinansierat arbetet.

1.1.4 Strategiskt gränsöverskridande samarbeteSammanlagt beviljade medel till åtgärden uppgår till 3,6 mkr eller 13 % av årets beslutade projektbidrag. Regionala fonden har beviljat medfinansiering med 4 mkr.

Under hösten 2009 startades arbetet med Småland & Blekinges deltagande på världsutställ-ningen Expo2010 i Shanghai. China Baltic Business Forum (CBBF2010) genomförs i okto-ber i Huzhou-Changxing i anslutning till våra VIP-dagar i den svenska paviljongen. De fyra länen kommer att genomföra en gemensam resa för företag och kommuner där Expo2010 och CBBF 2010 är de bärande komponenterna.

Ett projekt som regionförbundet själva driver är Baltic China Technology Transfer Center där man ska utveckla en digital plattform för kunskaps- och teknikutbyte. Målgruppen är företag och organisationer i Östersjöregionen och Yangtze-delta regionen i Kina.

Regionförbundet beslutade under 2009 Regionförbundet att delta som en av två regioner i Exportrådets projekt Sino-Swedish Sustainable Business Program. Projektet löper över tre år och drivs med finansiering från bl.a. Näringsdepartementet, Exportkreditnämnden, Swedfund och Region Gävleborg. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten om etiska frågor såsom CSR (corporate social responsibility), affärsetik och miljö hos svenska företag som har legotillverkning eller underleverantörer i Kina liksom hos deras kinesiska leverantörsföretag.

1.2 Kortfattad/översiktlig bedömning av resultatet av vår medverkan i det regionala tillväxtarbetet

1.2.1 Hur rupen samordnats och genomförts i länetDen nuvarande RUPEN antogs av Regionförbundets styrelse i maj 2006. Alla projekt som ansöker om medel hos Regionförbundet stäms av mot programmet. Det partnerskap som

•••••


finns och som fungerar som partnerskap för både RUP, strukturfonder och Landsbygds-programmet stämmer kontinuerligt av insatser som görs och ser att de ligger i linje med de prioriteringar man fattat beslut om i RUPEN. Under våren 2010 startar en revidering av programmet.

1.2.2 Inom vilka områden och hur samverkan sker med länsstyrelsen och andra statliga myndigheterSamverkan med länsstyrelsen sker på olika sätt och inom olika områden. Regionförbundet har kontinuerliga samråd med länsstyrelsen på ledningsnivå samt att det är samma part-nerskap för Strukturfonderna och Landsbygdsprogrammet. På tjänstemammanivå sker också kontinuerliga avstämningar när det gäller projekt och de olika program som ligger på regionförbundet respektive länsstyrelsen.

1.2.3 Hur lokala och regionala resurscentra för kvinnor har uppmärksammats i det regionala tillväxtarbetetI länet finns tre lokala utvecklingscentra med särskilda insatser för kvinnors företagande och ett regionalt resurscentra för kvinnor. En del insatser har finansierats med medel ur programmet Främja kvinnors företagande. Regionförbundet har inom ramen för ”innova-tionsnätverket” haft flera möten med representanter för resurscentra, kommunala närings-livsorganisationer och högskolan under 2009. Under mötena har Regionförbundet och övriga mötesdeltagare informerat varandra om det näringslivsfrämjande arbete som respek-tive organisation arbetar med och planerar att genomföra. Regionförbundets avsikter med mötena är att samordna det näringslivsfrämjande arbete som bedrivs i Kalmar län.

Regionförbundet har tillsammans med resurscentra för kvinnor informerat om Närings-departementets program För att främja kvinnors företagande. Resurscentra har spelat en viktig roll att inspirera olika aktörer och företag att ta del av programmets medel och aktiviteter.

Återrapportering 2Redovisa och kommentera företagsstödsgivningens bidrag till det regionala tillväxtarbetet.

2. Företagsstödsgivningens bidragRegionförbundets stödgivning är inriktad på att bidra till att skapa tillväxt och en dynamisk och stabil småföretagarsektor. Stöd lämnas till småföretag i form av konsultcheckar sam-verkansprojekt, såddfinansiering, kommersiell service på landsbygden och investeringsstöd till skärgårdsföretag. Investeringsstöd till företag på fastlandet lämnas endast då synnerliga skäl finns. Utvärderingar av konsultcheckar och såddfinansiering som Regionförbundet upphandlat visar att stöden har positiva tillväxteffekter för småföretagen som har fått stöd. Företagsstöden bidrar till det regionala tillväxtarbetet genom att medverka till att skapa effektivare företag, produktförnyelse i näringslivet och företag som är inriktade på mark-nadsexpansion nationellt och internationellt.

Återrapportering 3I vår uppgift att verka för en god tillgång till kommersiell service för privatpersoner och företag ska vi redovisa och kommentera


- vilka insatser som gjorts, hur de gjorts och vilka aktörer som deltagit -vilket finansiellt stöd (företagsstöd och projektmedel) som beviljats för utveckling av kom-mersiell service -vilka resultat insatserna haft på utvecklingen av tillgång till kommersiell service En god tillgång till kommersiell service för privat personer och företag

3.1 Insatser som gjorts, hur de gjorts och vilka aktörer som deltagitRegionförbundet, länets kommuner och Landsbygdsprogrammet har finansierat ett kom-petens- och mentorsprojekt för länets lanthandlare. Projektet har drivits av FLF/Lands-bygdsservice. Projektet har gjort att landsbygdsbutikerna i Kalmar län och bensinstationer på landsbygden har blivit mer attraktiva och mer tillgängliga för funktionshindrade. Pro-jektet tillsammans med Regionförbundets stöd till kommersiell service har medfört att flera butiker kunnat utveckla sina företag. Utökat mentorsstöd har lämnats till butiker där ägaröverlåtelser har varit aktuella. Projektet har medverkat till att hitta nya handlare i dessa butiker. De nya handlarna har fått rådgivning och en åtgärdsplan på hur butiken kan bli attraktivare för kunderna. Utan insatserna skulle flera butiker ha lagt ner sin verksamhet under 2009. Förutom Regionförbundet är kommunerna den viktigaste aktören. Region-förbundet har verkat tillsammans med länsstyrelsen och Länsbygderådet för att stimulera utvecklingsgrupper att ta fram utvecklingsplaner där konkreta mål och aktiviteter fastställs hur en hållbar tillväxt och en god servicenivå kan uppnås på landsbygden.

3.2 Finansiellt stöd som beviljats för utveckling av kommersiell service – resultat insatserna haft på utvecklingen av tillgång till kommersiell serviceUnder 2009 har Regionförbundet beviljat investeringsstöd om 2 123 419 kr till 23 buti-ker. Servicebidrag har lämnats till 9 butiker med 787 000 kr. Länets kommuner har fått 1 845 944 kr i hemsändningsbidrag.

Regionförbundet har fått ett utökat anslag till kommersiell service från Näringsdeparte-mentet för stöd till bensinstationer på landsbygden. Regionförbundet har beslutat om stöd till sex bensinstationer med ett belopp totalt på 806 944 kr. Anslaget var på totalt 1 057 640 kr. Anslaget väntas bli förbrukat under januari- mars 2010.

3.3 Resultat insatserna har haft på utvecklingen av tillgång till kommersiell serviceStödet har varit viktigt för att landsbygdsbutikerna har kunnat genomföra nödvändiga in-vesteringar för att bli mer attraktiva och öka tillgängligheten för funktionshindrade. Under 2009 har ingen landsbygdsbutik lagt ner sin verksamhet. Det finansiella stödet har varit avgörande för att ingen nedläggning av butiker har skett. Under perioden 2007-2009 har 27 bensinstationer på landsbygden lagts ner. Totalt finns nu 59 bensinstationer på lands-bygden kvar. Regionförbundet bedömer att 21 av dessa riskerar att läggas ner. Det speciella anslaget till bensinstationer på landsbygden har varit avgörande för att inte sex bensinsta-tioner har lagt ner sin verksamhet.

Uppdrag 3


Redovisa fördelning av beslut per ändamål enligt Bilaga till Villkor samt i anslutning härtill *beskriva och motivera prioriteringar som gjorts mellan ändamålen *beskriva och motivera beslut inom respektive ändamål *kommentera andelen medfinansieringsbeslut avseende Rupen *kommentera andelen mf-beslut avs EUstrukturfondsprogram *beskriv insatser inom posten ”Övrigt”

4.1 Fördelning av beslut per ändamål 2009 (tkr) under anslag 1:1 Regionala Tillväxtåtgärder

Ändamål 2009

1. Regionalt investeringsstöd 02. Regionalt bidrag till företagsutveckling Exkl EU 8 948 0913. Stöd kommersiell service 3 383 0624. Sysselsättningsbidrag 05. Såddfinansiering Exkl EU 3 668 088

6. Regional/central projektverksamhet (totalt)

varav regionala tillväxtprogramvarav EG:s strukturfondsprogramvarav kommersiell servicevarav övrigt

26 681 125

17 833 9348 847 191

00

7. Uppföljning och utvärdering (Beslut oavsett utbetalninsgår)

1 000 000

Totalt

Ändamål 1 – 5 (företagsstöd). Beslut som avser medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram (del av p. 2&5)

3 555 082

4.2 Prioriteringar som gjorts mellan ändamålen Prioriteringen som gjorts i uppdelningen av medlen i företagsstöd och projektverksamhet har ursprungligen gjorts med utgångspunkt i att de regionala tillväxteffekterna blir större av utvecklingsprojekt än insatser i enskilda företag. Det finns en betydligt större efterfrågan på konsultcheckar än den budget som är avsatt för ändamålet. För regionalt investeringsstöd är budgeten 0 kr. Regionförbundets styrelse fattade för ett antal år sedan beslut om att prioritera konsultcheckar och att stöd ej skulle ges till fysiska


investeringar. Det finns dock möjlighet att i vissa mycket specifika fall ge investeringsstöd. Detta för att man ville stimulera SME-företag att ta in extern kompetens. Teorin var att effekten av att ta in extern kompetens var större i förhållande till insats än vad ett ofta stör-re stödbelopp till en fysisk investering skulle ge. Medlen räcker dessutom till fler företag. Under 2009 utvärderades företagsstödet och visade på att vägvalet man gjort var rätt. Stödet som avsatts till kommersiell service motsvarar i hög grad det behov som finns. Såddfinansiering ses som ett viktigt marknadskompletterande verktyg. I en analys som gjor-des för ett antal år sedan visade det sig att det fanns en brist på kapital i tidiga utvecklings-skeden. Därav gjordes en prioritering av att avsätta medel för ändamålet. Även detta stöd utvärderades 2009.

4.3 Beslut inom respektive ändamålIdag har vi i budgeten ingen uppdelning av 1:1-medel till regionala projekt respektive EU-medfinansiering utan detta ligger under samma budgetpost. Efterfrågan av EU-medfi-nansiering har minskat generellt under programperioden 2007-2013, däremot har den ökat vad gäller regionala projekt. Detta gäller såväl regionala projekt som EU-medfinansiering. Prioriteringarna görs även utifrån bl.a. den geografiska spridningen (gränsöverskridande samverkan), de regionala tillväxteffekterna projektet/stödet kan ge samt nytänkande/för-nyelse. Internationell konkurrenskraft är också ett ledord i prioritering av såväl projekt där företag är inblandade som i företagsstödet.

4.4 Medfinansieringsbeslut kopplade till regionalt utvecklingsprogram Prioritering inom ändamålen utgår främst från det regionala utvecklingsprogrammet samt från den Nationella Strategin.

4.5 Medfinansieringsbeslut kopplade till EUstrukturfondsprogram Regionförbundet stimulerar projektägare att i möjligaste mån ansöka om medfinansiering från strukturfonderna. Vi har dock under året varit tvungna att revidera budgeten mellan Regionalt Tillväxtprogram och EU-medfinansiering då projektägarna inte i den utsträck-ningen ansökte om medfinanserings från EU som regionförbundet budgeterat med. Även Regionförbundets medfinanseringesbeslut till EU-projekt prioriteras utifrån RUPEN.

4.6 Insatser inom posten ”Övrigt” Inga insatser redovisas under övrigt.

Uppdrag 5-Särredovisa under året erhållna medel från ERUF avseedne programmet 2000-2006 avse-ende företagsstöd.-Redovisa under året erhållna medel från ERUF programmet 2007-2013 avseende utbeta-lade Företagsstöd


5.1 Under året erhållna medel från ERUF avs programmet 2000-2006 avseende företagsstödRegionförbundet har inte erhållit några medel från ERUF programmet 2000-2006 avse-ende beviljade företagsstöd.

5.2 Under året erhållna medel från ERUF programmet 2007-2013 avse-ende utbetalade Företagsstöd

Medel från ERUF programmet 2007-2013 avseende företagsstöd Ingående fordran 2009 (erhållna medel 2009 från regionala fonden) avs utbetalningar till företagen 2008

Erhållna medel från regionala fonden avs utbetalningar till företagen 2009

Utestående fordran 2009 på regionala fonden avs utbetalningar till företagen 2009 (medel erhålls 2010)

1 413 991 kr

0

2 965 969 kr

Uppdrag 6Utarbeta regionalt serviceprogram avs dagligvarubutiker & drivmedelsstationer

6 Regionalt serviceprogram avseende dagligvarubutiker och drivmedels-stationerRegionförbundet har under 2009 tagit fram ett Regionalt serviceprogram som har lämnats till Tillväxtverket. Programmet kommer att bli viktigt under 2010-2013 för Regionför-bundets och kommunernas arbete att främja en god kommersiell service på landsbygden. Programmet visar att det är viktigt att integrera arbetet med att skapa tillväxt på landsbyg-den med att verka för en god tillgång till service på landsbygden. Regionförbundet, länssty-relsen och Länsbygderådet har under 2009 anordnat möten med lokala utvecklingsgrupper, pensionärsgrupper och föreningar för att diskutera servicefrågor. Synpunkterna från lands-bygdsbefolkningen har varit viktiga för framtagandet av det Regionala serviceprogram-met. I programmet ingår konkreta aktiviteter som skall genomföras och vilka aktörer som ansvarar för genomförandet.

Uppdrag 7Övergripande rapportera vårt arbete med utvecklingen inom IT-infrastrukturområdet, särskilt avseende mindre tätorter, småorter och glesbygd.

7 Utvecklingen inom IT-infrastrukturområdetSamtliga kommuner i Kalmar län har, 2002-206, genomfört fyra gemensamma upphand-lingar av IT-infrastruktur. Det har medfört att samtliga telestationer är fiberanslutna med 1


GbE eller har radiolänk med 34 MbE. Därmed har i princip alla fastigheter med fast tele-foni möjlighet att få ADSL. Ett fåtal fastigheter, cirka 100 stycken, har en föråldrad telean-slutning och kan därmed inte få ADSL. Om det fasta telenätet läggs ner kan det bli svårt för dessa fastigheter att få bredband. Kanalisationsstödet har under 2009 använts för att öka kapaciteten för mindre orter i Em-maboda och Västerviks kommuner. Regionförbundet har gett länets IT-ansvariga underlag för att kunna sprida information om möjligheterna med kanalisationstöd.


Kommunernas Hus AB Årsredovisning 2009Styrelsen och verkställande direktören för Kommunernas Hus i Kalmar AB (KHAB) avger härmed årsredovisning för år 2009.

FörvaltningsberättelseBolagets verksamhet består av att äga och förvalta kontorsfastighet för uthyrning till i första hand Regionförbundet i Kalmar län och med förbundet associerade företag eller organisa-tioner samt, i andra hand, uthyrning på öppna marknaden. Fastigheten har under året varit fullt uthyrd. Regionförbundet i Kalmar län hyr 1 892 kvm, Kalmar läns Pensionskapitalför-valtning AB 24 kvm och Kalmar InformationsTeknik AB 10 kvm.

Fastigheten är i gott skick. Under 2006 upprättades en underhållsplan för perioden 2007- 2009 (Arkoteknik). Planen anger en rad mindre underhållsarbeten som bör genomföras under perioden men inga mer genomgripande renoveringar.

Våren 2008 genomfördes den lagstadgade PCB-inventeringen av fastigheten. Denna visade att det fanns PCB i mjukfogarna mellan fasadens betongelement. PCB-saneringen upp-handlades omkring årsskiftet 2008/2009 och saneringen genomfördes våren 2009.Den lagstadgade energideklarationen av fastigheten påbörjades hösten 2008 och färdig-ställdes våren 2009. Deklarationen har resulterat i en lista med åtgärdsförslag (sammanlagt 13 punkter). Byte av ventilationsaggregat i garaget är planerat för 2010. Offerter kommer att hämtas in avseende närvarostyrning av belysning respektive kyla. Eventuell installation av solceller kommer att utredas under 2010. På längre sikt ska planeras för byte till mer energieffektiva fönster.

I samråd med hyresgästen (regionförbundet) och försäkringsbolaget (Trygg Hansa) har ett inbrottslarm installerats under hösten. En mindre ombyggnad av entréhallen genomfördes i samband med att hyresgästen inrättade en reception.

Fr.o.m. den 1 juli 2009 äger KHAB fyra andelar i Kalmarsund Vind Ekonomisk förening 1. Varje andel berättigar till inköp av 1 000 kWh vindkraftproducerad el per år.

Den 30 november 2009 genomfördes en extra bolagsstämma i KHAB. På stämman ut-sågs Christopher Dywik till ordinarie styrelseledamot efter avgående Bengt-Olof Roos. På förslag från ägaren beslöt stämman att utse Åsa Bejvall (revisor på Öhrlings Price-waterhouseCoopers AB i Kalmar) till revisor efter avgående Marie Norregårdh.

bilaga 6


Resultaträkning

2009 2008

Nettoomsättning 2 177 529 1 862 549

Övriga rörelseintäkter 0 0

2 177 529 1 862 549

Rörelsens kostnader

Övriga externa kostnader -1 666 766 -1 916 311

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar -182 388 -168 888

-1 849 154 -2 085 199

Rörelseresultat 328 375 -222 650

Resultat från finansiella poster

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

10 983 133 611

Räntekostnader och liknande resultatposter

-280 340 -280 000

Resultat efter finansiella poster -269 357 -369 040

Resultat före skatt -269 357 -369 040

Skatt på årets resultat 0 65 237

Årets resultat 59 018 -303 803

�0�Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009bilagor

Balansräkning

2009-12-31 2008-12-31

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark 4 510 788 4 679 676

Inventarier, verktyg och installationer 67 500 0

Summa anläggningstillgångar 4 578 288 4 679 676

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier och andelar i andra företag 30 000 0

Summa finansiella anläggningstillgångar 30 000 0

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 0 0

Skattefordringar 81 794 236 780

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 31 025 43 802

112 819 280 582

Kassa och bank 2 513 850 2 903 831

Summa omsättningstillgångar 2 626 669 3 184 413

Summa tillgångar 7 234 957 7 864 089


Balansräkning

2009-12-31 2008-12-31

Eget kapital och skulder

Eget kapital

Bundet eget kapital

Aktiekapital (5 000 aktier) 500 000 500 000

Reservfond 100 000 100 000

600 000 600 000

Fritt eget kapital

Balanserat resultat 878 929 1 182 731

Årets resultat 59 018 -303 803

937 947 878 929

1 537 947 1 478 928

Långfristiga skulder

Övriga skulder 5 600 000 5 600 000

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 4 275 255 181

Skatteskulder 8 444 40 868

Övriga kortfristiga skulder 0 0

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 84 292 489 112

97 011 785 161

Summa eget kapital och skulder 7 234 957 7 864 089

�0�Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009bilagor

Årsredovisning 2009 – regionförbundet i kalmar län

Documents