Skriva fr livet

Brattsskolan Syfte och ml Vi har startat detta projekt i syfte att ka skrivlusten och va p olika moment i svenskmnet. Vi vill att eleverna ska utveckla frmgan att skapa och bearbeta texter enskilt och tillsammans med andra. Med ett eget e-bibliotek fljer nya pedagogiska mjligheter. Eleverna fr va sig i att ge respons p varandras bcker och kan skapa ytterligare material och aktiviteter kring bckerna, till exempel videointervjuer med varandra eller hglsning fr yngre elever p skolan. Syftet med projektet r ocks att ka skrivlusten och va p olika moment i svenskmnet. Vi vill att eleverna ska utveckla frmgan att skapa och bearbeta texter enskilt och tillsammans med andra. Slutprodukten blir en egengjord e-bok som publiceras p vrt e-bibliotek, www.brattas.elevbocker.se. Vi vill skapa en milj dr eleverna kan styra sitt eget lrande och kunna stdja varandra. Genom boksamtal kan eleverna f feedback p det de skrivit och sedan utveckla sin text. Genom att ta bort hinder fr inlrning och deltagande i klassrummet kan alla elevers deltagande ka och lrande och inflytande kan ske P riktigt. Koppling till styrdokument: CENTRALT INNEHLL (SVENSKA LGR11)

I rskurs 13

Lsa och skriva

Lsstrategier fr att frst och tolka texter samt fr att anpassa lsningen efter textens form och innehll.

Strategier fr att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp-byggnad och sprkliga drag. Skapande av texter dr ord och bild samspelar.

Enkla former fr textbearbetning, till exempel att i efterhand g i genom sin text och gra frtydliganden.

Handstil och att skriva p dator.

Sprkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frgetecken och utropstecken samt stavningsregler fr vanligt frekommande ord i elevnra texter.

Alfabetet och alfabetisk ordning.

Sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala

Att lyssna och terbertta i olika samtalssituationer.

Muntliga presentationer och muntligt berttande om vardagsnra mnen fr olika mottagare. Bilder och andra hjlpmedel som kan stdja presentationer.

Berttande i olika kulturer, under olika tider och fr skilda syften. Berttande texter och sakprosatexter.

Berttande texter och poetiska texter fr barn frn olika tider och skilda delar av vrlden. Texter i form av rim, ramsor, snger, bilderbcker, kapitelbcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berttande och poetiska texter som belyser mnniskors upplevelser och erfarenheter.

Berttande texters budskap, uppbyggnad och innehll. Hur en berttande text kan organiseras med inledning, hndelsefrlopp och avslutning samt litterra person beskrivningar.

Ngra sknlitterra barnboksfrfattare och illustratrer.

Beskrivande och frklarande texter, till exempel faktatexter fr barn, och hur deras innehll kan organiseras.

Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppstllning i flera led.

Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

Sprkbruk

Sprkliga strategier fr att minnas och lra, till exempel att skriva ned ngot man talat om.

Ord och begrepp som anvnds fr att uttrycka knslor, kunskaper och sikter.

Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende p tonfall och ords nyanser.

Skillnader mellan tal och skriftsprk, till exempel att talet kan frstrkas genom rstlge och kroppssprk.

Informationsskning och kllkritik

Informationsskning i bcker, tidskrifter och p webbsidor fr barn.

Kllkritik, hur texters avsndare pverkar innehllet

Beskrivning av genomfrandefasen: Arbetet brjade med att pedagoger frn Brattsskolan var p SETT-mssan i Stockholm och fick inspiriation angende att starta ett eget e-bibliotek p skolan. Under tiden arbetade skolan redan med Genrepedagogik med hjlp av Christina Ansaldo som arbetar p sprkforskningsinstitutet i Stockholm stad. Pedagogerna har arbetat med boken Lt sprket bra och introducerat arbetet i respektive klass. Vi testade oss fram fr att hitta en bra och enkel modell fr att lgga upp e-bcker p vrt e-bibliotek. Det var viktigt fr oss att det skulle g snabbt och smidigt fr att kunna lgga fokus p elevernas arbeten. Vi fick extern hjlp med att skapa ett bibliotek dr bckerna publiceras. Pedagogerna fick sedan en introduktion i hur man man kan arbeta med olika romanprojket fr att skriva bcker. Vi har arbetat i processgrupper fr att diskutera och ventilera vrt arbete. I processgrupperna har vi tagit upp nulgen, dilemma och hur vi kan arbeta vidare i varje grupp. Eleverna har anvnt appen Bookcreator fr att skriva sina bcker. Bckerna skickas sedan till specialpedagogen som publicerar bckerna p e-biblioteket. Genom att arbeta med olika Romanprojekt fr eleverna en struktur ver sitt skrivande och ngot att fylla sina bcker med i och med att det finns frdiga mallar att arbeta efter. Det gr till s att eleverna ges bestmda frutsttningar fr att skriva nio kapitel. P detta stt kan eleverna lttare komma igng med sitt skrivande och automatiskt f en rd trd. Pedagogen hjlper till med strukturen och det r viktigt att eleverna hller sig till den fr att allt ska hnga ihop i slutndan. Nr deras roman r klar kommer de att vara stolta ver att det blev en s bra historia. P detta stt kan alla elever vara delaktiga! ven om allas bcker har likadana kapitel s kommer de att bli vldigt olika. Vi har arbetat med verktyget Timetoast fr att dokumentera frloppet i vrt skolutvecklingsprojekt. Analys av erfarenheter och lrdomar. Projektet har blivit vl bemtt av bde pedagoger och elever p skolan. Arbetet med e-biblioteket har visat sig vara en motivationsfaktor hos eleverna. Att eleverna blir frfattare p riktigt och fr sina bcker publicerade p e-biblioteket har tagits emot positivt. Frldrar tycker

att det r ett spnnande projekt. Genom ett annat stt att arbeta med texter (Genrepedagogik) s har eleverna p skolan blivit skrare i att prata om texter samt utveckla sina och kamraternas texter. Det eleviala lrandet har blivit utbrett p skolan. Nr elever ger feedback samt konstruktiv kritik till sina kamraters texter sker ett lrande som kan jmfras med det kollegiala lrandet. Konsten att ge och ta kritik fr att frbttra skolarbetet har utvecklats vilket i slutndan frhoppningsvis ger en hgre mluppfyllelse hos eleverna p Brattsskolan. Elever som ej har ftt vara med, med sitt namn har nd kunnat vara med genom att vi ndrat namnet p eleven. Man kan ven anvnda sig av olika metoder fr att skriva sina bcker. Frutom ipad kan man ven skriva fr hand och ta kort p sina bcker och publicera. Ett problem har varit att texterna kan frsvinna om man ipaden gr snder. Vi har funderingar p att g med i Google apps for education. D kan man skriva texter i Google formulr och det sparas hela tiden. Beskrivning av enheten: P Brattsskolan finns cirka 280 barn i ldern 6 till 11 r och cirka 35 vuxna arbetar hr. Eleverna r uppdelade p 15 skolklasser och sex fritidshem. P skolan arbetar Brattsspret med homogena basgrupper och i Montessorispret arbetar man i ldersblandade klasser. Lrare, frskollrare och fritidspedagoger arbetar i arbetslag kring gemensamma elever. Skolan r med i ett projekt, Lrande p riktigt, med tio enheter i Mlndal i samarbete med Gteborgs Universitet som bygger p att hitta en hllbar skolutvecklingsstrategi som r kopplad till ett systematiskt kvalitetsarbete i frvaltningen (SKF). Detta arbete pbrjas under vrterminen och som start kommer skolans elever tillsammans med sina pedagoger att bygga upp ett e-bibliotek med elevernas egna texter.

Detta arbete kopplas ihop med Genrepedagogikens tankar och sprkutvecklingsprojektet Across borders with languages.

Fokusomrden Vad har fokuserats p enheten? Genrepedagogik r ett stt att undervisa fr att ge eleverna frstelse fr hur olika slags texter r uppbyggda. Genrepedagogik handlar om att synliggra sdant som man i den vanliga undervisningen ofta tar fr givet att eleverna redan knner till, sdant som elever frn studievana hem kanske har med sig men som andra saknar. Det handlar om att tydliggra textstrukturer fr att eleverna lttare ska kunna lsa och frst och det handlar om att ge eleverna kunskaper i hur man producerar olika texttyper. Genrepedagogik handlar ocks om att ge eleverna ord och begrepp fr att kunna tala om sprk och om sprkanvndning, ett metasprk. Enligt senare forskning lr man sig sprket bst om det sker samtidigt med annan inlrning. Genrepedagogiken kan i detta sammanhang ge lrare ett verktyg att arbeta parallellt med sprkutveckling och mnesundervisning. Arbetssttet hjlper elever att upptcka de sprkliga mnster som finns och som ger tilltrde till olika sammanhang dvs man kan uttrycka sig muntligt och skriftligt i olika sammanhang och situationer.

Vilka frgor skte ni svar p? Relatera till orden som hnger i paraplyet. Kan vi genom genrepedagogik och e-bibliotek skapa delaktighet bland eleverna p skolan? Kan de olika Romanprojekten f eleverna att snabbare komma igng med sitt skrivande? Genom att det finns en tydlig struktur i handledningen s finns frhoppningar p att eleverna ska knna att de kommer igng med sitt skrivande. Organisering fr lrande (processgrupperna/kollegialt lrande) Vilka resultat, lrdomar och effekter har utvecklingsprojektet haft? Att alla elever r en del i en aktivitet och ett sammanhang och att alla elever har varit delaktiga. Vi kan ocks se att elevernas skriftsprk har utvecklats, mycket tack vare det formativa arbetssttet dr eleverna tillsammans har gett varandra konstruktiv kritik p texter. Vilken dokumentation har anvnts fr att visa effekterna? Genom intervjuer och filminspelning med elever. Med verktyget Timetoast har vi under projektets gng dokumenterat hndelser p skolan. Vilka lrdomar drog vi? Vad fungerade bra? Dilemman? Det har fungerat bra att eleverna mailar bckerna fr publicering. I brjan tog det vldigt mycket tid i ansprk att publicera men med senaste versionen av vrt e-bibliotek s gr det mycket snabbare. Har man otur och ipaden gr snder eller slutar att fungera s finns inte det man skrivit i Book Creator kvar. Vi funderar just nu hur vi ska kunna lagra elevernas arbeten s att de hela tiden finns tillgngliga, Google Apps for education tex. Hur kan lrdomar anvndas i nya sammanhang? Genom att tnka hur man kan gra arbetet annorlunda. Hur fr man med elevernas tankar och sikter p bsta stt? De elever som har svrt att skriva kan nu ven diktera in texten s att den hamnar i Book Creator. Detta gr att de elever som har svrt med att skriva texter kan vara delaktiga p ett helt annat stt. Funderingar finns om att skapa en Podcast dr eleverna kan uttrycka sig muntligt. Vilka frndringar kommer ni att ta med er framver? Vad grs annorlunda idag jmfrt med innan projektet? Idag har vi brjat att titta p mjligheten att gra digitala boktips som kan lggas ut p brattas.elevbocker.se. Eleverna trnar sig i att bertta om sin bok och varfr man ska lsa just

den boken. En sak som r annorlunda idag jmfrt med tidigare r att publiceringsprocessen gr snabbare. Eleverna har ocks tagit lrdom av den formativa processen dr eleverna och pedagogerna hjlper och tipsar varandra fr att skrivandet och deras bok ska bli s bra som mjligt. Hur har teori/forskning anvnts i projektet? Idn om autentiska mottagare har underskts i Dan kerlunds avhandling frn vren 2014. Dan kerlund r forskare inom medie-och kommunikationsvetenskap och han r intresserad av internet ur ett lrandeperspektiv (enligt referat p skolporten.com). Han underskte lrande nr mellanstadiebarn skypade med elever i en skola i Tanzania och skapade en blogg fr slkt och vnner kring sitt skolarbete. kerlund menar att det finns en stor potential i tekniken. Att eleverna fr mta autentiska mottagare i sin kommunikation gr att det blir fokus p innehllet och det skapar ett stort engagemang hos eleverna. Vilka frndringar upplever ni i pedagogrollen? Genom projektet s har pedagogerna utvecklat sin frmga att fra samtal med elever vad gller olika stt att arbeta med texter. Pedagogerna har blivit mer bekvma i arbetet med de digitala verktyget. Pedagogerna har ocks utvecklat sitt arbete med den formativa bedmningen. Hur syns barns elevinflytande i verksamheten? Hur tas barnens/elevernas sikter tillvara i verksamheten. Eleverna har inflytande i innehllet av skrivandet av e-boken. Boken utformas efter deras nskan och fantasi men med en klar struktur. Elevernas sikter tas till vara nr de kommenterar varandras bcker. Nr deras roman r klar kommer de att vara stolta ver att det blev en s bra historia. P detta stt kan alla elever vara delaktiga! ven om allas bcker har likadana kapitel s kommer de att bli vldigt olika. Vad vet barnen om frndringsarbetet? Eleverna p Brattsskolan har alla ftt ta del av skolans e-bibliotek och arbetet med genrepedagogik. De har ftt en uppstart, dr de har ftt se hemsidan och vilka typer av bcker som finns dr. Samtidigt har de ftt kunskap om hur de de ska arbeta med sin egen bok. De har sedan lst varandras bcker och ven producerat egna. Hur kan det se ut nr digitala lrverktyg stdjer barn och elevers delaktighet i lrande och gemenskap? Visa grna en konkret situation med en film eller bild. Grna en film som kan lggas p hemsidan! Eleverna fr mjlighet att skriva sin egen bok p ipaden. De fr mjligheten att sjlva utforma innehllet. Eleverna kan lsa varandras bcker och knner p s stt gemenskap med varandra.