knutpunkten nr5 2011 - jiujitsu · 2019. 7. 12. · camp dojo 2012! 9 om fallteknik 10 ingemar...

2

Innehållsförteckning Ordförande har ordet 2 Instruktörsläger i Halmstad 3 Riksgraderingskommittén på mattan 7 Duktiga Annika! 8 Camp Dojo 2012! 9 Om fallteknik 10 Ingemar Johansson - INGO, The Champ! Nu beundrad staty 11 Liknande bakgrund - svår barndom och kampsportsträning 12 Klubbläger med region OST 12 Gratulationer och Tack! 13

Information KNUTPUNKTEN – Svenska Jiujitsuförbundets (SJF) informationsblad är förbundets nyhets- och informationsorgan till klubbar i förbundet och dess medlemmar. Knutpunkten distribueras på Internet via SJFs hemsida: www.jiujitsu.nu Innehåll med text och bilder, sammanställs av redaktionen. Det står redaktionen fritt att ändra eller stryka i inskickat material. Bilderna får ej användas i andra sammanhang utan upphovs-mannens skriftliga tillstånd. Redaktionen består av: Erik Lorinder, ansvarig utgivare, [email protected] Caroline Torstensson, layout. Marja Durewall Nilson, Kurt Durewall, Johan Flakberg. Material skickas till [email protected] Foto: Där inget annat anges: DW-Foto, Gbg. Utgivningsdatum: 2011/10/23

KNUTPUNKTENKNUTPUNKTENKNUTPUNKTENKNUTPUNKTEN Svenska Jiujitsuförbundets Nyhetsblad

Ordföranden har ordet Terminen är i full gång och klubbarnas verk-samheter fungerar likt välsmorda ångmaski-ner. Det är näst intill den egna rörelseener-gin som får maskineri-et att snurra på. Dagar-na rutas lätt in och fylls med aktiviteter från att klockan ringer på mor-gonen till dess att man

får gå och lägga sig igen. Barnen ska till dagis eller skola, man ska själv till jobbet, jobba, hem och hämta barnen, handla lite förnöden-heter, laga mat, ta hand om kvällsaktiviteterna, gå och lägga sig och till sist sova. Att klubbar-nas verksamhet snurrar på är troligen helt be-roende på att livet i övrigt snurrar på och att man har ett livstempo som håller samma takt. Att gå ner till klubben och träna ska vara så djupt rotat i dagsrutinerna att det inte finns några alternativ. Det bara sker för att det ”alltid” har varit så. Det intressanta är att ju mer rutiner man har ju enklare är det att vara spontan. Det kan låta konstigt men teorierna finner stöd inte minst i karatens kata-träning. Liknelsen till det i vår jiujitsuträning finner vi i t.ex. au-waza där vi upprepat finslipar små och viktiga detaljer. Rörelserna går till slut av sig själv utan några föregående beslut. Möjlighet till spontanitet ökar då man inte behöver värdera och fatta be-slut om allt hela tiden. Det är enbart de saker som faller utanför rutinen som behöver värde-ras och fattas beslut om. Tänk er ett liv där allt alltid behövde värderas och beslutas om. Om man varje dag skulle behöva besluta om vem man ska vara gift med, om man skulle åka till jobbet eller om man ska gå ner till klubben och träna. Förmodligen skulle hjärnan koka över till slut och inget skulle bli av. I dessa tankar finns en av många orsaker till att människor både fortsätter och inte fortsätter att träna hos oss eller i annan idrott.

Forts sid. 9

Erik Lorinder

Omslagsbilden Daninstruktör Johan Flakberg undervisar i försvar mot skjutvapen vid instruktörslägret i Halmstad september 2011.

3


Lördag 17 september 2011 Lördagen började för min del med en bilresa till Halmstad. Väl framme i Dojon infann sig återigen en känsla av välbehag. Glada ansikten som mötte upp tillsammans med hjärtliga häls-ningar. Riksinstruktör Benny Ericsson inledde övning-arna på mattan med information/diskussion runt barnträning. Många bra saker lyftes fram och vi har nu större möjligheter att bedriva en bättre barnverksamhet. Efter detta blev det mer eftertänksam stämning när Biträdande Riksinstruktören Olof Daniels-son och Specialinstruktören Erik Lorinder dis-kuterade atemi med oss. Min känsla är att vi inte ska använda atemi lättvindigt, utan när vi känner att det behövs och vi är beredda på vil-ka konsekvenser det kan ge. Jag upplevde att diskussionerna pekade åt att vi inte bör förlita oss på atemi då det är ganska osäkert på om önskad effekt uppstår, samt att vi riskerar att skada den vi utför det på med en följd som är oönskad. Slutsatsen enligt min uppfattning var i alla fall att atemi skall användas med omsorg och man bör tänka igenom hur man kan tänka sig att använda det innan det blir skarpt läge. Den givande diskussionen ledde fram till de praktiska övningarna som verkligen är en de-lad upplevelse. Allvar mötte skratt mer än en gång. Men samtidigt var vi alla fokuserade på uppgiften att träna atemi på ett ansvarsfullt sätt. Dagen fortsatte med en ”skadeövning” som Specialinstruktör Bo Forsberg och jag ledde i två grupper. Deltagarna fick i upplevelsebase-rad form ta hand om skador som inträffade på mattan och sedan diskutera runt agerandet. Även detta blev en bra övning med en del rik-tiga guldkorn. Som näst sista moment för dagen höll Erik Lo-rinder en riktigt bra föreläsning i presenta-tionsteknik och juridik. Det var härligt att se en så engagerad skara föra dialoger.

Nu vet vi ännu mer om fallgropar och ytterli-gare mer om ”tips & tricks” för att lyckas. Olof Danielsson avslutade dagen på mattan med tempoövningar i judons tecken. Skönt med lite fysisk avslutning på dagen! Tillsammans åt vi sedan en bit mat på Verona med härlig gemenskap!

Henrik Kumm, Specialinstruktör SATORI JK Oskarshamn

Söndag Dag två inleddes med Vapenmetodik, ledd av Ganso Kurt Durewall och Specialinstruktör Henrik Kumm. Metodikövningar med stavgenomgång och en mängd tillämpningar i hur hantera vapen ”med minsta möjliga” kraft. Dessa övningar är oerhört väsentliga, eftersom man gärna spän-ner sig extra mycket då det gäller farliga va-pen. Detta pass följdes schemamässigt av För-bandsövningar, men hade ingen som helst anknytning till föregående verksamhet! Henrik Kumm ledde denna övning tillsammans med hemmaklubbens Specialinstruktör Bo Fors-berg.

Instruktörsläger i Halmstad

Specialinstruktör Bo Forsberg i en förbandsövning.

4

Den grupp instruktörer / aspiranter som redan genomgått passet Förbandsövningar deltog nu i Speciallinjen Kvinnoförsvar, som leddes av Riksinstruktör Benny Ericsson. Benny har satt ihop en intensivkurs för kvinnor, som praktise-rats under senaste året i Halmstadsklubben och blivit mycket väl mottaget. Denna kurs för-medlades nu till övriga instruktörer för att se-nare kunna spridas även till förbundets andra klubbar. Att genomföra s.k. kvinnokurser är en bra inkörsport att lättare få kvinnliga medlem-mar i klubbarna. Många har ju tyvärr utsatts för våld och är därför extra skärrade när det gäller fysisk kontakt, något som man kan arbe-ta bort genom vår metodik och vårt ”mjuka” försvar.

Efter lunchpausen följde så lektionen hanter-ing av skjutvapen, ledd av Daninstruktör Johan Flakberg för dagen iklädd militärkläder. Vi övade att hantera både pistol och gevär, alltså hur de fungerar och vilka möjligheter man kan ha att skydda sig vid hot. En snabbgenomgång av jiujitsu-ergonomin hanns också med. Håkan Skenhede visade denna gång enkelt och elegant hur man vänder en ömtålig person i en säng eller på golvet. Ergonomidelen har blivit ett uppskattat inslag i vår jiujitsuträning och nog så användbar i da-gens samhälle där personer i vår omgivning blir äldre och äldre.


Kurt Durewall visar teknik på Bo Forsberg i kampen om långskaftat vapen.

Felikss Straumits, JK Kano Gbg, försvarar sig mot angrepp från Erik Lorinder, Roslagens JK.

Specialinstruktör Henrik Kumm visar för-svarsteknik mot angrepp med kedja/rep.

Malin Knoop tränar på typis-ka kvinnoför-svar, struptag bakifrån över munnen.

5


Instruktörslägrets sista pass leddes av Ganso och Riksinstruktören som drillade deltagarna i det nya graderingssystemet och därifrån utval-da ”ovanliga” tekniker. Även tekniker, som innehåller de små detaljerna utan vilka man absolut inte kan genomföra tekniken på det jiu-sätt = mjuka sätt vi eftersträvar. Ibland var aha-upplevelserna lite för många – hade hop-pats att detta redan tidigare ”satt sig” ordent-ligt hos våra instruktörer. Sammanfattning från några deltagare: varie-rande och mycket bra utbildning, stimulerande med såväl atemi och vapenhantering, men man hoppas slippa använda något av det framöver. Fantastiskt vad detaljerna betyder för att lyck-as! En omväxlande dag var till ända och Riksin-struktören beordrade uppställning inför avslut-ningen där en hel del instruktörsutnämningar

genomfördes av Biträdande Riksinstruktören Olof Danielsson. Nya Klubbinstruktörer blev Emmelie Nilsson, JK Seisin Halmstad och Philip Ericsson JK Satori, Oskarshamn. Den nya titeln inom instruktörsutbildningen Förbundsinstruktör utdelades nu för första gången och följande erhöll denna titel: Felikss Straumits, Anders Velén och Malin Knoop, JK Kano Gbg, Lars-Göran Djurberg och Annika Gerhardsson-Bernhardt, JK Seisin och Daniel Ekeros, Uddevalla JK Goshin. Håkan Skenhede erövrade ånyo sin tidigare instruktörstitel Specialinstruktör, något han godkändes till redan i slutet av 1980-talet. Ett stort tack till JK Seisin för som vanligt fint arrangemang!

Kurt Durewall Ganso

Håkan Skenhede visar och förklarar hur Durewalls kroppshanteringsmeto-dik fungerar vid vändning av en ömtålig person.

Glada nya instruktörer. Knästående fr v: Klubbinstruktör Emmeli Nilsson, Förbundsinstruktörerna Annika Ger-hardsson-Bernhardt, Felikss Straumits och Daniel Ekeros. Stående fr v: Specialinstruktör Håkan Skenhede, Klubbinstruktör Philip Erics-son, samt Förbundsinstruktörerna Lars-Göran Djurberg, Anders Velén och Ma-lin Knoop.

6


7


En rengig fredag i början av augusti månad blev en riktig solskensdag för Riksgraderings-kommittéen. Fyra av fem (Dick Eriksson kun-de tyvärr ej närvara!) hade närmare åtta effek-tiva timmars träning och genomgång på mattan i Halmstad. Önskemålet var att gå igenom samtliga sex jiujitsuböckers tekniker med Gan-so och få ventilera de viktiga detaljerna som är så avgörande om tekniken ska vara gjord en-ligt vår jiu-stil eller inte. Redan strax före kl 09 startade Benny en lätta-re uppmjukning och sedan var alla igång med träning och diskussioner. Det kortare avbrottet för en snabbfika ägnades åt en del förbunds-spörsmål, som också de löstes med gemensam-ma krafter.

Det muntliga fortsatte sedan tillsammans med en matbit innan det var dags för Olof Daniels-son att som han sade, mycket nöjd och glad, sätta sig på tåget hem och smälta dagens alla intryck. Johan Flakberg skulle direkt på tjänst-göring och Benny Ericsson agerade guide för Ganso. De passade på att se de stora segel-skeppen som gästade Halmstad. Enligt alla närvarande var det en otroligt fin, lärorik och framför allt rolig träningsdag, som gärna upprepas framöver.

MDN

Riksgraderingskommittén på mattan

Benny Ericsson frågar: Gör jag rätt så här i försvaret mot Johan Flakberg? Olof Danielsson läser texten i boken och Ganso håller med.

Johan Flakberg förklarar principerna i golvtekniken.

Där ska du ha trycket! Ganso visar på ännu en viktig detalj i balansbrytningen.

Allt som inte är under utveckling är under

avveckling.

Okänd

8


Jag hade som liten en fin bilderbok med stora färgglada bilder som hette ”Duktiga Annika!”. I alla år har jag tänkt på denna bok när jag va-rit i jiujitsusammanhang. I Göteborgs Judo & Jiujitsuskola började för många många år se-dan en liten timid flicka Annika Eriksson. Hon var duktig, mycket duktig, blev tidigt in-struktör, svartbälte samt specialist på kvinno-kurser. I det privata hann hon ta tandläkarexa-men och psykologexamen samt fick två härliga barn. Hon flyttade till Uddevalla och startade där Uddevalla Gymnastik och Jiujitsuklubb, (på senare år kortades namnet till Uddevalla Jiujitsuklubb), som idag är en livlig förening inom SJF. Annika är tyvärr inte längre med oss, sjukdomen tog överhand i början av 2006. Inte så många inom vårt förbund heter Annika, men vi har ytterligare en mycket duktig Anni-ka nämligen Annika Gerhardsson Bernhardt. I år graderad till 3 Dan jiujitsu inom SJF, den första kvinnan med denna grad inom förbun-det. Detta skedde i samband med det stora

jubileumslägret i Halmstad i januari i år. I tid-ningen ”Kom i form” står en rubrik ”Jag kan försvara mig mot vem som helst” – en ganska kaxig ordalydelse, men helt korrekt. Klart An-nika kan! Hon är dessutom nybliven Förbunds-instruktör och undersköterska samt mamma till inte mindre än tre livliga killar, som troligen alla kommer att börja träna jiujitsu, eftersom även pappa Mats är höggraderad i klubben JK Seisin Halmstad. Annika började med jiujitsu när hon var 19 år. Fast det var mer en slump att det blev just den sporten. Hon hade tidigare hållit på med både löpning och fotboll. ”Träningen blev snabbt som ett gift. Jag ville inte missa en enda trä-ning. Nu kan jag inte ens räkna ut hur många timmar som jag lagt i träningslokalen och på läger, men jag tror det är viljan som är viktig. Det går att träna ofta om man tycker det är ro-ligt” säger Annika. ”Hela idén att träna självförsvar var lockande och humant. Det är faktiskt inte bara en sport, det är en livsstil. Man lär sig att agera på ett bra sätt.” Annika har aldrig behövt använda självförsvar privat. ”Jag har blivit duktig på att läsa omgivningen. Om jag ser en hotfull män-niska går jag vid sidan om. Man ska aldrig visa att man är rädd. Man ska sträcka på sig och gå bestämt.”

Duktiga Annika!

Annika Gerhardsson-Bernhardt graderas till 3 Dan jiujitsu tillsammans med Felikss Straumits på jubile-umslägret i januari 2011.

Annika Gerhardsson-Bernhardt t.v. i en knivig trängd situation med idel manliga träningskamrater.

9


Som undersköterska på serviceboendet har hon också haft användning av träningen. Men inte så att de boende har känt respekt eller rädsla för henne, tvärtom, de har känt sig trygga. ”Jag kan lätt ta mig loss om gamla människor blir hotfulla eller vägrar släppa kläder när de blir arga och rädda och tar krampaktiga tag, säger Annika. Det är bara att mjukt lossa fing-rarna. Då gör det inte ont på dem, men vet man inte hur man gör så kan situationen vara be-svärlig.” Förbundsinstruktören Annika från JK Seisin är alltså ett gott föredöme för såväl den kvinnliga sidan inom Svenska Jiujitsuförbundet som för den vårdrelaterade skyddstekniken som grun-dar sig just på jiujitsun och som är spridd inom framförallt äldrevården. Vi önskar Annika fortsatta framgångar såväl inom jobbet som på mattan.

Saxat ur ”Kom i form” Marja Durewall Nilson

Forts. fr sid 2. Det tar tid att få in träningen i de dagliga ruti-nerna. Att börja träna jiujitsu eller att gå ner till gymmet är ett spontanbeslut som faller utanför de normala rutinerna. Jag vet inte hur lång tid det tar att ändra på sitt livs rutiner men jag kan tänka mig att åtminstone den första terminens träning beror på att det måste fattas beslut inför varje enskilt träningspass huruvida man ska gå till träningen eller ej. Ett kortare uppehåll på grund av en förkylning, tjänsteresa eller ett juluppehåll kan orsaka att de alldeles för djupt rotade rutinerna, där träningen inte ingår, lätt tar över hand igen. En enkel lösning på det problemet är att hålla kontakt med med-lemmarna under jul- och sommaruppehåll och ringa och fråga hur de mår när de är sjukfrån-varande. Så att de inte glömmer bort sina rutiner. Med de vänligaste hälsningar,

Erik Lorinder Ordförande

Svenska Jiujitsuförbundet

I Knutpunkten 4-2011 presenterade jag ett upprop för kommande sommar-läger med tyngd-punkt på att få ett brett deltagande av unga utövare mellan 7-14 år. Till samtliga klubbledare skicka-des därefter ut öns-kemål om att få era

synpunkter på hur man vill ha lägret utformat. Samtidigt skickades samma önskemål till med-lemmar i Veteranföreningen Shiai. Dessa syn-punkter har jag nu bearbetat och överlämnat till vår ordförande Mats Lind i Lägerkommit-tén. Där presenteras fördelar och nackdelar vid olika alternativ. Jag vill framföra ett tack till alla som med-

verkat med värdefulla synpunkter.

Jag vet att lägerkommittén redan tagit till sig klubbledarnas och andras förslag och är i gång med att skapa ett sommarläger utan tidigare motstycke. Ett fortsatt stort engagemang från er klubbansvariga och en positiv medverkan är likväl nödvändig för ett lyckat sommarläger med många härliga ungdomar på plats.

Jarl Öijerholm Veteranföreningen Shiai

Camp Dojo 2012!

Jarl Öijerholm. Veteranföreningen Shiai

Medan man undervisar

lär man sig.

Seneca

10


Fallteknik är en viktig basövning i vår jiujitsu. Därför vill jag, av vissa skäl, återigen trycka på hur du ska göra ”plattfall” bakåt. Endast ett av dina skulderblad ska ta i mattan. Vid rull-ning bakåt kan det vara OK med båda i golv-kontakt. Öva dock helst med diagonal rörelse. Då blir du van vid att bara ”landa” med ena skulderbladet i stopprörelsen som då kan an-vändas vid bakåtfällningar och kast. Skälet att jag vill trycka på detta i falltekniken är grundat på ett flertal svåra olyckor som hänt i den japanska judovärlden. För flera år sedan ändrade jag vår fallteknik vid bakåtfall för att undvika whiplash-risken, alltså att huvudet snärtas bakåt och även riskerar att slå i under-laget. Undvik denna fallteknik vid fällningar och kast. Vrid dig så du landar på partiet mel-

lan ryggen och sidan. Gör endast avslag med en hand. I SJF tränar vi ju helst utan att an-vända oss av avslag eftersom vi ska ”landa” i försvarsställning. Se 2:a Jiujitsuboken, sid 61-62, under rubriken Fallteknik i jiujitsu – judo. Den enda motivering jag hört inom judokretsar för att man ska använda avslag med båda hän-derna, alltså landa med båda skuldrorna på en gång, är vid kastet morote-gari. Kastet görs genom att man framifrån lyfter och drar båda benen åt sig. Nu är denna teknik förbjuden i judotävlingar. Träna bara avslag med en hand, träna att falla avspänt på den ena skuldran och håll huvudet högt.

Kurt Durewall Ganso

Om fallteknik

1. Morote-gari, numera förbjuden i judotävling.

2. Vridning till sidan skyddar huvudet.

3 "Plattfall", risk för nack- och huvudskador.

11


sina fötter. Även i boxning är fötternas placer-ing mycket viktiga för en god balans. Så borra-des det både länge och väl och sedan användes någon typ av verkligt super-super-lim för att INGO aldrig mer ska hamna på rygg. Efter några timmars torkan var det så dags att ta bort lyftselen och få se statyn i sin frihet. Det gick ett bejublat sus genom den nu betydligt större skara intresserade som samlats kring Maraton-porten vid Nya Ullevi. INGO var hemma igen och det fanns faktiskt inget att anmärka på. Alla var hänförda. Peter Linde kunde nu lättad andas ut, han medgav att det varit en nervös dag, som nu slutade så fint. ”Imorgon under själva invigningen kan jag bara njuta!”

Vad har nu detta med vår jiujitsu att göra? Jo, verkligen mycket. Förlagan till statyn är en av Kurt Durewalls många fighterbilder på Ingo, som nu finns bevarade i den populära boken ”INGO - Vägen till VM”. Kurre var ju Ingos och Edvin Ahlqvists speci-elle fotograf och han var med på matcher, trä-ningar och övriga tillställningar. När Ingo sparrade och tränade inför VM-matchen i New

Fredagen den 16 september kom en liten last-bil med värdefull last från Saltsjöbaden. Det var konstnären Peter Linde, som på lastfla-ket hade med sig INGO, väl invirad i kudden och täcken.

Ett fåtal personer kände till ankomsten och njöt i den härliga höstsolen samtidigt som de fick vara med om att skriva idrottshistoria i Göteborg. Den vackra granitsockeln med ur-sprung Bohuslän var redan på plats och nu var det INGOs tur. Med hjälp av lyftkran lyftes världsmästaren, nuvarande matchvikt 400 kg, försiktigt upp på sockeln för att skulptören skulle kunna passa in var mästaren skulle ha

Ingemar Johansson - INGO, The Champ! Nu beundrad staty

INGO anländer - väl invirad.

En världsmästare i lyft-kranen - inte händer det varje dag!

Så var INGO hemma igen vid den arena där han ännu idag, 53 år senare, innehar publikre-kordet för en enskild idrotts-händelse – över 53.000 åskådare!

12


York fick dock Kurre tillfälle att ”ta ledigt” och då tränade han jiujitsu för den kände ja-panske instruktören Kiyose Nakae. Nakaes inställning om ju = mjukhet gjorde ett out-plånligt intryck på Kurre. Efter High Standardlägret och den efterföljan-de graderingen till svartbälte i jiujitsu i New York började så Kurres väg fram mot att skapa denna form av jiujitsu vi nu alla tränar och föl-jer inom Svenska Jiujitsuförbundet. Ingos VM-match blev alltså indirekt starten till den största delen av den svenska jiujitsu / ju-jutsu som är idag.

MDN

Den 20-21 augusti, 2011 samlades klubbarna från Sveriges ostkust i Stockholm och höll ett uppstartsklubbläger inför hösten 2011. De klubbar som vara representerade var Rosla-gens Jiujitsuklubb, Stockholms Jiujitsuklubb och Korpens Jiujitsuklubb Akademiska sjuk-huset i Uppsala och Enköpings Jiujitsuklubb samt Iyasaka Aikidoklubb. Förhoppningsvis kommer klubbläger med ”Region OST” bli ett återkommande evene-mang. Lägret var mycket lyckat med nära 30 hungri-ga och ivriga adepter på mattan, en mycket bra blandning av tekniker. Vi fokuserade på Dure-wallsystemets principer och största tonvikten lade vi i att ha en bra balans när vi utför våra tekniker samt att få en fin känsla av vilka rikt-ningar man kan gå för att övervinna kraft utan att använda styrka. Vi fick också möjlighet att prova på ett pass Aikido under ledning av Henrik Jacobsson, under söndagen. När man ser andra göra lik-nande övningar på sitt sätt ger det en förståelse för varför vi gör på vårt sätt. Det visade sig att träna för olika typer av instruktörer gör att för-ståelsen ökar och att man kan finna nya lös-ningar på problemen som kan uppstå. Det blev ett mycket lyckat läger och vi som deltog sa samstämmigt att vi ser fram emot nästa, nästa och nästa… Ett stort tack Erik Lorinder, övriga instruktörer och alla andra medverkande för två härliga dagar.

Kenth Bergström Stockholms Jiujitsuklubb

Klubbläger med Region OST

På årets bokmässa i Göteborg var båda des-sa herrar ett hett objekt – en bakom och en framför kameran. Dolph Lundgren slängde undan Kurres kamera och sade till den övri-ga pressen: ”Jag vill inte bli plåtad med en pressfotograf utan med svensk jiujitsus fa-der! Jag började ju träna efter hans första böcker!”

Liknande bakgrund - svår barndom och kampsportsträning

13


Gratulationer och Tack!

Jens Ramhöj tilldelades förbundets förtjänststatyett redan tidigare i år, men har inte kunnat hämta den förrän nu i somras. Vid ett besök hos Ganso i Göteborg får Jens här sin välförtjänta glasstatyett. Jens, som nyligen gått i pension, lovade att tänka över detta med att bli en aktiv veteran i SHIAI och besöka oss på mattan igen framöver. ”High Standard hoppar jag över, men kanske jullägret?” sade en glad Jens.

En av förbundets stiftare, Göran Celander, är en starkt engagerad person med mängder av resor i jobbet både inom och utom landet. Därför blev det först nu i dagarna tillfälle att överlämna den fina 60-årspresenten till Göran. Även detta skedde hos Ganso, där Göran kunde glädja sig åt den förnäm-liga glasgåvan med SJF:s märke och fin inskrip-tion. Kanske kan vi locka Göran att vara med oss på jul-lägret här i Göteborg - det sista lägret under förbundets 40-åriga jubileumsår.

En glad Jens Ramhöj med sin SJF-utmärkelse, överlämnad av Ganso.

Stolt visar Göran Celander sin förnämliga 60-årspresent från förbundet.

JUBILEUMSÅRETS SISTA LÄGER det traditionella jullägret i Göteborg

hos JK Kano Ett år går fort - ett jubileumsår ännu fortare än andra år eftersom det händer så otroligt mycket roligt inom förbundet. Nu är det dags för JULLÄGER helgen den 3-4 december. Välkomna till detta härliga läger, där Riksgraderingskom-mittéen delar ut tidiga ”julklappar” i form av god träning enligt klubbarnas egna insända önskemål ur 200-systemet, allt under rubriken AU-WAZA. Avgift: 500:- (en dag 250:-). Senaste anmälan och betalning 25 november till BG 5709-1852. Se www.jiuijtsu.nu för en detaljerad inbjudan!!

14


knutpunkten nr5 2011 - jiujitsu · 2019. 7. 12. · camp dojo 2012! 9 om fallteknik 10 ingemar...

Documents