musikläraren nr 1 2016

8/18/2019 Musikläraren nr 1 2016

1/251 Musikläraren nr 1 2016www.mrmusik.nu

årsmöte 9 april

mus ikämnets ident iet

taga de l i sång och spe l

musik lä rare i Doha och i

Sunds va l l

nätporta ler

mm.

Nr 1 2016 februari


2/252 Musikläraren nr 1 2016

YAMAHA PIANO CENTER · HELSINGBORG

Halmén MusikDrottninggatan 62 · 25 221 Helsingborg

Tel. 042- 21 51 39 · [email protected]

www.halmemusik.se

YAMAHA PIANO CENTER · GÖTEBORG

Andreasson MusikSödra Larmgatan 4 · 41 116 Göteborg

Tel 031 -71 14 711 · [email protected]

www.andreassonmusik.se

YAMAHA PIANO CENTER · STOCKHOLM

Klaviatur i Stockholm ABRådmansgatan 39 B · 113 58 Stockholm

Tel 08-612 60 60 · [email protected]

ypc.ordermusic.se

YAMAHA PIANO CENTER

M e d r e s e r v a t i o n f ö r p r i s f ö r

ä n d r i n g a r e l l e r t r y c k f e l .

www.yamahapianocenter.se

Yamaha B2B2 har tack vare sitt 113 cm höga kabinett en

fantastisk klang med mycket djup och volym.

Hjul fram och bak gör det enkelt att flytta och

tack vare det eleganta traditionella kabinettet

passar B2 in i varje hem.

Alla pianon i B-serien kan också fås medYamaha Silent Piano-teknologi.

40.495 kr Silent 56.495 kr

Vad är TransAcoustic™och Silent Piano™?Silent Piano™ kombinerar anslaget och känslan från ett akustiskt

Yamahapiano med det fantastiska ljudet från en Yamaha konsert-

flygel. Spela utan att störa andra med perfekt ljud i hörlurar.

Med tillägget TransAcoustic™ suddas gränsen mellan akustiskt

och digitalt ut helt, då instrumentets resonansbotten användssom “högtalare” även för de digitala ljuden.

Välkommen in för att provspela!

Yamaha AvantGrand N1Med en klaviatur och pedaler som inte

går att särskilja från en traditionell flygel,

en exklusiv design och kraftfulla hög-

talare som levererar ett rent och felfritt

ljud är AvantGrand N1 ett av marknadens

mest avancerade hybridpianon.

Yamaha C3XCX-serien är grundstenen i vårt flygel-

sortiment. Den precisa tillverkningen

och den höga kvaliteten på material

gör att flyglarna har en lång livslängd,

även i vårt torra Skandinaviska klimat.

Här får du ett instrument som inte

har kompromissats på något område.

Alla flyglar i CX-serien kan också fåsmed Yamaha Silent Piano-teknologi.

246.000 kr Silent 306.000 kr

Yamaha GB1Med sin beskedliga storlek är GB1

perfekt till mindre rum, utan att

det görs avkall på vare sig kraft,

tonalitet eller uttrycksmöjligheter i

förhållande till större Yamahaflyglar.

86.900 kr

Silent 127.900 kr

59.995 kr

K AMP ANJ !

118.000 kr

Yamaha U1 TransAcoustic NYHET!Den 121 cm höga U1-modellen är känd för sitt

klara ljud, stämhållbarhet och exklusiva design.

Med tillägget TransAcoustic kan du även

använda instrumentets resonansbotten som

högtalare för de digitala ljuden alternativt öva

tyst i hörlurar.

Alla pianon i U-serien kan också fås medYamaha Silent Piano-teknologi.



MusiklärarenAnsvarig utgivare: Kristina Stenborg

Månsagårdsvägen 28

439 36 Onsala. Tel. 0300/649 82

Musikläraren utkommer fyra gånger/år:

februari, april, september, december.

Medlemsavgift: 250:-/år. Studerande och

pensionärer: 100:-/år.

Studerande: Gratis det första medlemsåret.

Omslagets första sida: Pablo Melara

Tryckeri: KP-Tryck, Verkstadsgtan

371 47 Karlskrona

tel. 0455/365 604

e-post: [email protected]

Redaktör: Rune Fredriksson

(osign. foto och text)tel. 031/47 51 58

e-post: [email protected]

Musik lära ren nr 1 2016 Från redaktionen...

preludium 3redaktionen formulerar sig

utvärdering 4

näu13 noter 8

kompetensutveckling

nytt under solen 10 ja, vad är nytt?

krönika 12 odödlig musik

årsmöte 13 9 april

sång 15 taga del eller inte?

musiklärare i Doha 16varden

musiklärare i Sundsvall 17bra jobbat

musiklärarportaler 18en gemensam?

När regnet piskar mot rutan denna ons-dagseftermiddag i slutet av januari 2016, gårtankarna till förra numret av Musikläraren, december 2015. I detta nummer hade vi meden omfattande redogörelse gällande innehål-

let i den Nationella Ämnesutvärderingen imusik, Musik i grundskolan (NÄU13) Viciterade dessa rader ur utredningen : ”Vi kankonstatera att det fokus på praktiskt mu-sikutövande i populärmusiktraditionen somvarit förhärskande i flera decennier och ävenbackats upp av flera kursplaner successivthar förändrat karaktären på musikämnet såatt det återigen kan sorteras in under kate-gorin övningsämne. Frågan som inställer sigär hur länge musikämnet som övningsämnekan överleva som konstruktion i vår tids sam-hälle”.Utredarna menar att musikämnet med nuva-rande praktiska tillämpning kan sorteras somett övningsämne! Detta påstående om någotborde väl ha skapat reaktion och debatt? Menicke sa Nicke! Inte en reaktion från musik-lärare vad vi känner till. Eller? Musikläraren och Musiklärarnas Riksförening skrev tillSkolverket med en vädjan att utveckla påstå-endet och skapa en bredare grund för en dis-kussion. Vi har påmint ett antal gånger utanframgång.

Vi har också ställt frågan till Skolverket vem

som kommer att ersätta Lars Carlsson somundervisningsråd i musik liksom hur arbetetframskrider vad gäller framtagandet av stöd-material i musikämnet och då främst stöd-material vad gäller digitala verktyg. Utan attskryta medger vi att vi har varit lite mer fram-gångsrika. Vi kontaktade nämligen med Lin-néuniversitetet och Göran Nikolausson somvi visste var engagerad i ärendet. Det vi erhöllvar en uppgiven suck(!). Däremot kunde vitillsammans med Göran utveckla frågan omen gemensam musiklärarportal på nätet föralla musiklärare. Göran meddelade att detarbetas på detta förslag. Som ett led i dennautveckling har Musikläraren i detta nummerdokumenterat några av de portaler som finnspå nätet. Vi hittade fyra nätplatser med an-knytning till musikämnet. Vi påstår att detkanske är åtminstone tre för många? Att engemensam musiklärarportal skall vara obun-den och icke kommersiellt finansierad tordeväl vara klart efter att vi tagit del av reklampå musikläraren.se: Här du har möjlighet attdejta thailändska kvinnor. Hej och hopp imadrassen! Läs artikeln på sidan 18.

I detta nummer av Musikläraren fortsättervi presentationen av NÄU13, nu med utdragur diskussionen om musikämnets identitetoch ämneskonception. Är musikämnet ettövningsämne, ett upplevelseämne, ett ämnemed fokus på personlighetsutveckling och

socialisering, ett orienteringsämne, ett kom-munikativt ämne, ett ämne för estetiskt ut-tryck eller ett skapande ämne. Ta del av hurmusiklärare resonerar på sidorna 4 – 6.Till Skolverket har Musiklärarnas Riksför-

ening också ställt frågan vilka andra typerav kompetensutveckling än just i digitalaverktyg som myndigheten anser behövs medanledning av resultatet i NÄU13. Vi väntarockså här på svar.När det gäller kompetensutveckling är detdock positivt att det arrangeras sådan, ochdå i en sällan erfaren mängd våren 2016. Imars har Nätverk i Musik sin fyrtionde kon-ferens, i april samlas musiklärare i sambandmed arrangemangen; Musikläraren 2016 iStockholm 4-5 april Nationell Estetkongressi Norrköping 8 – 10 april och Skolportens

Konferens för Dig som undervisar i musik,18 – 19 april i Stockholm. Kanske en sam-ordning av konferenserna vore på sin plats?Det är i vilket fall som helst vår förhoppningatt konferenserna bli välbesökta och fram-gångsrika.Lördagen 9 april 2016 är det årsmöte i MR.Musiklärarnas Riksförening bildades 1902.MR har funnits i över 110 år. Det engage-mang som finns i den nuvarande styrelsengrundar sig huvudsakligen i ett intresse föroch en vilja till en utveckling av musikun-

dervisningen i svensk skola. Styrelsen måstedock känna att musiklärare i Sverige stöd- jer styrelsens arbete, som grundar sig på fri-villighet och personlig ambition. Några avmedlemmarna i styrelsen har aviserat att deeventuellt kommer att avgå i samband medårsmötet 2016. MR behövs. Utan styrelseninget MR. Vill du delta i styrelsearbetet ärdu välkommen att kontakta valberedningenssammankallande Lisa Möller. Se sid 13.Musiklärare är betydelsefulla i skolan. Påsidorna 16 och 17 presenterar vi hur musik-lärare kan ha det i vardagen; en musiklärarefrån Doha i Qutar och en från Sundsvall iSverige lämnar sina vittnesmål.På ett styrelsemöte i november 2015 skrevMR:s styrelse en debattartikel med rubriken:Smartare med musik. Artikel har publiceratsi Göteborgs Posten och i senaste numret avSkolvärlden. Artikeln väntar på att komma iSvenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Be-sök MR:s hemsida: www.mrmusik.nu och läshela artikeln.Nästa nummer av Musikläraren kommer islutet av mars. Vi fortsätter då att presentera

resultat från NÄU13, resultat från gymnasie-lärarenkäten med mera.

Kom ihåg att ta fram kortbyxorna; snart ärdet vår!



M u s i k i g r u n d s k o l a n N Ä U 1 3Den nationella ämnesutvärderingen av musikämnet i grundskolans årskurser 6 och 9,NÄU13 påbörjades 2012 och blev klar våren 2015. 1200 skolor har medverkat.Utvärderingen ger en nationell bild av undervisningen och måluppfyllelsen i musik.

Musikämnet har inte utvärderats på nationell nivå sedan 2003. Den utvärdering somdå genomfördes (NU03) pekade på brister vad gäller bedömning och betygssättning,

likvärdighet, behöriga lärare, utrustning, kort sagt brister i förutsättningar att bedrivaen för eleverna likvärdig och kursplaneförenlig undervisning. Eleverna var dock posi-tiva till själva musikundervisningen.Tio år senare verkar eleverna fortfarande tycka om musik och musikundervisning trotsatt de undervisas av obehöriga lärare som arbetar under hög arbetsbelastning och kna-

pra förutsättningar. Problemet med många undervisningsgrupper per vecka kvarstår.Sammantaget påstår vi att utredningen är välskriven och vetenskapligt grundad. Den

förtjänar att läsas av alla musiklärare. Utredningen finns att ladda ner på Skolverketshemsida (sök på Musik i grundskolan). Nedan presenterar Musikläraren utdrag ursammanfattningarna i NÄU13.I förra numret av Musikläraren presenterade vi utdrag ur utvärderingen gällande bl.a.musikundervisningens organisation, musiklärarnas ämneskonceptioner och uppfatt-ning om undervisningen i musik och musiklärarnas uppfattning om de nya kurspla-nerna i musik.

Musikläraren tog också upp frågan som forskarna avslutningsvis ställde sig, nämligen:Hur länge kan musikämnet som övningsämne överleva som konstruktion i vår tids sam-hälle? Här antyds att musiklärarna måste börja diskutera musikämnes förutsättningaroch innehåll. Enligt rapportskrivarna är denna diskussion levande inom ämnena slöjdoch bild. Rapportskrivna menar med andra ord att musikämnet har en alltför kollektiv

praktisk inriktning. Ämnet och musiklärarna måste ägna mer innehåll och mer tid åtelevernas olika förutsättning, förkunskaper och musikaliska preferenser. Egendomligtnog har detta inte vad Musikläraren känner till skapat diskussion eller debatt i socialamedier. Förmodligen beroende på att musiklärarna saknar kännedom om diskussionen?I detta nummer av Musikläraren fortsätter vi med presentationen av NÄU13. Denna

gång med utgångspunkt i fördjupningsstudien. I enkätstudien ställdes en fråga till lä-

rarna för att fånga deras ämneskonception, det vill säga hur de uppfattar musikämnet.Frågan var huruvida lärarna uppfattade att musikämnet främst är ett övningsämne,ett upplevelseämne, ett ämne med fokus på personlighetsutveckling och socialisering,ett orienteringsämne, ett kommunikativt ämne, ett ämne för estetiskt uttryck eller ettskapande ämne. Svarsalternativen fångar inte alla nyanser i lärares ämneskonceptionermen ger ändå en övergripande bild av inriktningen på lärarnas uppfattningar. Dennabild har sedan kompletterats och färgsatts inom ramen för fördjupningsstudien, i detta

fall genom lärarintervjuerna vilket beskrivs nedan.

Ett upplevelseämne?Musik som upplevelseämne framstår som enämneskonception som inte är tyngd av någrastörre krav på kunskapsutveckling. Snarare

signalerar den att det i första hand handlarom att väcka elevens intresse för ämnet medutgångspunkt i att ett sådant torde vara för-utsättningen för musikalisk utveckling. Enganska stor andel av eleverna både i årskurs 9och årskurs 6 har lärare som främst uppfattarmusik som ett upplevelseämne, enligt enkät-undersökningen. I årskurs 9 kommer dettasvarsalternativ på tredje plats och i årskurs 6på andra plats av lärarnas svar. Att uppfatt-ningen om ämnet som ett upplevelseämne ärvanligare hos lärare i årskurs 6 skulle kunna

bero på en föreställning om att det i de lägreårskurserna mest handlar om att etablera ettintresse för musikämnet och att kunskapsut-vecklingen kommer igång när intresset välväckts. De utsagor som hänvisar till musiksom upplevelseämne är ganska anspråkslösa

när det gäller krav på eleverna. Ämneskon-ceptionen handlar mycket om att ha roligteller att musikämnet är ett avbrott i skolansvardag.

Lärare: Dom ska få göra nåt annorlunda än att barasitta och räkna och läsa och skriva. Komma hit och tyckaatt det är kul och att dom gjort nånting som varit roligt idag. Det är väl det jag tänker egentligen. Dom ska tyckaatt det är kul. Jag tycker det ska vara ett avbrott i det

vanliga.

I nedanstående utsaga lyfts lärarens funktionsom inspirationskälla och tillrättaläggare avundervisningen fram och det trycks också påatt eleverna i hög grad bör styra innehållet iundervisningen. En sådan ambition får ocksåses som ett led i att ge eleverna en positivupplevelse av musikämnet som kan medverka

till att ett intresse väcks.Lärare: Min huvuduppgift är att få dom inspirerade.Och då måste de få jobba med den musiken de självatycker om. I åttan styr jag med gamla rocklåtar i sam-band med pop- och rockhistorien. I nian får de välja fritt. Jag tror att det är viktigt, man måste få hålla påmed det man själv gillar.

Ett ämne med fokus på person-lighetsutveckling och sociali-sering?I NU-03 framkom att musiklärarna såg mu-sikämnet som ett viktigt forum för person-lighetsutveckling och socialisering. Dettaförefaller inte gälla längre då endast sju pro-cent av eleverna i årskurs 9 och 18 procent aveleverna i årskurs 6 nu har lärare som angeratt de i första hand ser musikämnet som ettämne med fokus på personlighetsutvecklingoch socialisering. Precis som när det gällermusik som upplevelseämne är uppfattningenvanligare hos lärare i årskurs 6 än i årskurs9 vilket överensstämmer med den ovan for-mulerade hypotesen om lärarnas syn på pro-

gressionen i undervisningen. Ett antagandeskulle kunna vara att lärarna anser att vissaförutsättningar som intresse för, självkänslaoch känsla av gemenskap i musikämnet mås-te vara uppfyllda innan färdighets- och kun-skapsutvecklingen kan blomma ut fullt. Trotsatt endast en liten del av eleverna i årskurs9, enligt enkätstudien, har lärare som i förstahand ser musikämnet som ett ämne för per-sonlighetsutveckling och socialisering, fram-kommer denna ämneskonception i ett par avlärarintervjuerna.

Lärare: Ja det är ju ett viktigt ämne. Även om man nuinte älskar musik och tycker att det är det bästa som finnsså kommer dom att ha med sig så otroligt mycket genomlivet, på olika sätt, tror jag. Det här är ju något annat.De får ju den här gemensamhetsgrejen, att sjunga ihop,att jobba mot samma mål och så. Så att dom känneratt även om dom är många här inne så är dom ändå enväldigt viktig del i nåt stort på något sätt.



OBS!

”Det är möjligt att en så ambitiös ämneskonception som musik som ett ämne för es-tetiskt uttryck kräver elever med speciella förutsättningar, exempelvis elever som mu-sicerar på fritiden och har ett vardagsliv där musik har en framträdande plats. Dettaeftersom mer tillgängliga möjligheter till musikaliskt uttryck än spel på traditionellainstrument som gitarr, keyboard, bas och trummor inte kunde få större utrymme t.ex.genom användning av datorer och digital teknik i musikundervisningen.Det kan det också konstateras att ämneskonceptioner knutna till frågor om musik i re-lation till reflektion kring musik, samhälle och demokrati (Bladh & Heimonen, 2007;Georgii-Hemming, 2014) inte är någonting som förekommer hos lärarna i fördjup-ningsstudien. Ingen av lärarna lyfter exempelvis musik i relation till frågor om etniciteteller genus.Slutligen förtjänar det att påpekas att ämneskonceptionen musik som skapande ämne,vilket var en av de vanligaste ämneskonceptionerna i enkätstudien inte återfanns bland

de intervjuade lärarna. Utdrag ur Musik i grundskolan, sid 179 ff

forts. sid 6

I ovanstående utsaga lyfts musikämnet framsom ett forum där en grundläggande socialkompetens kan tillägnas, något som sedanförutsätts kunna omsättas i olika samman-hang under hela livet. Att arbeta med musik anses även kunna ha enpositiv inverkan på personlighetsutveckling-en genom att det i musiken skapas ett forumdär självkänsla kan utvecklas. I utsagan ned-an poängteras också att det inte handlar om

utveckling i ett kortsiktigt perspektiv underskoltiden, (där naturligtvis ett bra betyg i mu-sik kan stärka självförtroendet) utan om ettlivslångt stöd för personlighetsutvecklingen.

Lärare: Musik kan ge så mycket personligen. Det är inte för att dom ska få sitt betyg och sen är det färdigt. Me-ningen med musiken är att dom ska kunna användaden, uppleva något av den, dom ska våga gå vidare med

sin musik, dom ska kunna lita till att dom kan.

Denna ämneskonception innefattar också enföreställning att musik kan vara ett medel attnå välbefinnande, vilket exemplifieras av ned-anstående utsaga. Läraren bygger upp resone-

manget med att det måste finnas en balansmellan kognitiv kompetens å ena sidan ochkreativ och emotionell förmåga å andra.Lärare: Musiken har så många delar att få enatt må bra. Det finns den vänstra hjärnhalv-an. Man ska utveckla båda sidor för att detska stämma. Man kan inte ha en sån liten deli den ena sidan och en stor i den andra för dåfunkar man inte.Slutligen får nedanstående berättelse tjänasom exempel på hur deltagande i musikak-tiviteter kan tjäna som ett verktyg för socia-lisering i en skolkontext som inte har medmusikundervisning att göra. Här handlar detom att musiken tjänar som ett socialt kittsom kan erbjuda situationer av gemenskapi en gemensam kultur: musikundervisnings-kulturen vid den aktuella skolan.

Lärare: Jag tyckte det var underbart nu när vi var pålägerskola och så satt vi och eldade på kvällen i en järn- gryta och eleverna kom dit och så hade jag tagit gitarrenmed mig och tryckt ut ett häfte, ett litet sånghäfte med

lite låtar härifrån som vi har spelat sedan sexan…

Ett kompensatoriskt ämne?Framställningen av musikämnet som ettkompensatoriskt ämne grundar sig i inter-vjuerna på två olika antaganden. Ett av dessa

är att skolans generella fokus på elevers kog-nitiva utveckling gör att den kreativa ochemotionella dimensionen i skolarbetet miss-gynnas, vilket resulterar i att ett ämne sommusik bör kompensera för detta så att balansuppnås. Resonemanget bygger på en teori omatt båda hjärnhalvorna måste bli stimuleradeför att ett fullödigt och effektivt lärande skakomma till stånd. Därför anses de estetiskaämnena, däribland musik som viktiga ochdess huvudsakliga funktion blir att bidra tilldenna kompensering.

Lärare: Jag får den frågan ofta av eleverna: Varför harvi musik? Och jag brukar säga att vår kreativa sida somsitter i högra hjärnhalvan och så vidare är viktig även ide andra ämnena men vi jobbar så mycket med vänsterhjärnhalva i NO matte och så vidare. Jag brukar jäm- föra med en sprinterlöpare… om vi skulle skippa mu-sik, bild och de här praktiskt estetiska ämnena så tränarvi bara den ena hjärnhalvan, på samma sätt som omen sprinter bara skulle träna på det vänstra benet, hursnabbt skulle han springa hur skulle han utvecklas? Såvi behöver balansen i tillvaron, vi behöver träna bådahjärnhalvorna för att kunna växa dels som människor,

men också intellektuellt och kunskapsmässigt.

I utsagan ovan byggs först resonemanget uppmed att kreativitet är viktigt även i andra

ämnen än de estetiska och att kunskaper idessa kan ha överspridningseffekter till andraämnen. Därmed grundläggs antagandet atten kompensering via de estetiska ämnena ärnödvändig även för att eleverna ska lyckas i

skolarbetet som helhet. Implicit legitimerasde estetiska ämnena genom detta. En balansi tillvaron där emotionell, intellektuell ochkunskapsmässig utveckling bara komma tillstånd om en balans uppnås. I materialet finnsäven en annan lärare som bygger på teorinom stimulering av båda hjärnhalvorna ochnödvändigheten av att det finns en helhets-syn på människan där balans eftersträvas. Enutsaga av denna lärare återfinns under rub-

riken Ett ämne för personlighetsutvecklingoch socialisering. I denna utsaga knyts ocksåformuleringen till personligt välbefinnande.Ett annat sätt att framställa musikämnet somkompensatoriskt är att bygga på ett antagan-de att musikämnet kan skänka en mening ien teoretiskt tung skolvardag som inte pas-sar alla elever. Musiken blir då en ”fristad”,som en av lärarna i intervjuerna uttrycktedet. Nedanstående utsaga kan tjäna som ettexempel på framställningen av musikämnetsom en kompensatorisk katalysator.

Lärare: Många [elever]som har svårt för teoretiska äm-nen visar här dans, sång, spel och jag tycker det är vik-tigt. Jag har haft år från år några såna [elever]som är

lite överallt… problem… inte hos mig här [i musiken].

Om ovanstående utsaga analyseras med avse-ende på dess retorik är budskapet att de eleversom inte är motiverade eller har fallenhet förde så kallade ”teoretiska ämnena” utgör ettproblem. Genom att de inte framställs somutgörande ett problem i musikundervisning-en sker en kompensation för känslan av attinte vara accepterade som eleverna haft i an-

dra ämnen.



Ett ämne för utveckling av för-mågor?Vid en av skolorna hade läraren en väl ge-nomtänkt syn på sin ämneskonception. Hu-vuddraget var att kunskaper i musik inte an-sågs ha något egenvärde utan att musikalisktlärande uteslutande var ett medel att nå andramål, det vill säga utveckla utommusikaliskaförmågor. På frågan om läraren kunde ge ex-

empel på sådana förmågor gavs följande svar:Motoriken. Förmågan att föra fram åsikter.Förmåga att utveckla egna idéer. Förmåga attanvända olika begrepp och ord. Förmåga attkunna utveckla ett språk på nåt sätt. Förmågaatt uttrycka sig överhuvudtaget.Lärandet i musik handlar med andra ord omatt lära genom musik. Musik framställs somett redskap för lärande, vilket ytterligare un-derstryks i nedanstående utsaga.

Lärare: Musikundervisning är viktig för att den utveck-lar elevernas olika förmågor och för att de har använd-ning av musiken i andra ämnen. (…) Det utvecklarderas språk också, deras uttal i sången. Dom tänker juinte på hur mycket engelska dom lär sig när dom sitter

och arbetar med texter.

I följande utsaga framställs inte rappandetssyfte inom ramen för musikundervisningensom musikaliskt, utan i stället som huvud-sakligen befrämjande språkutveckling.

Lärare: Det har jag läst i en artikel också det här medrappandet, dom som improviserar rap, att man säger attefter ett tag så kommer man in i ett sånt flow att det föderännu mer kreativitet och det gör att hjärnan slappnar avoch du tänker klarare. Så rap kan ju verkligen utveckla

språket och uttalet och grammatiken.

Ett orienteringsämne?Endast vid en av skolorna berördes musiksom ett orienteringsämne i samband medfrågor om lärarens ämneskonception, (vil-ket stämmer väl överens med enkätunder-sökningen där denna ämneskonception varovanlig hos lärarna). I detta fall var det enskola där många elever och även läraren hadeutländsk bakgrund och många nationalitetervar samlade. Läraren menade att det var vik-tigt att vara någotsånär insatt i svensk popu-

lärkultur, detta dels eftersom Sverige ansågsvara ett musikaliskt framgångsrikt land somförtjänade att lyftas fram, dels eftersom detsågs som positivt i integrationsavseende attvara insatt i svensk populärkultur:

Lärare: Här är många nationaliteter. Svensk kultur ärkänd över hela världen. Sen frågar jag dom (eleverna).Vem är omas Ledin? Aldrig hört. Jag är också invand-rare. Om vi ska vara en del av samhället tycker jag att vi

ska lära oss lite kultur, lite musik.

Ett ämne för estetiskt uttryck?

I enkätundersökningen var musik som ettämne för estetiskt uttryck den ämneskoncep-tion som framstod som vanligast hos lärare iårskurs 9 men i fördjupningsstudien kundeden fullt ut endast identifieras hos en lärare,medan det fanns vissa indikationer på att den

förekom partiellt hos ytterligare en. Resone-manget hos den lärare som tydligast anslöt sigtill denna ämneskonception kretsade mycketkring musikalitet och personligt uttryck. Lä-raren tryckte också på att alla elever skullekänna att de hade utvecklats musikaliskt.Läraren menade att det var viktigt att allafick möjlighet att sjunga solo och spela or-kesterinstrument och att alla sjöng i skolans

kör. Lärarens bedömning hade också inslagdär musikalisk kompetens och uttryck lyftesfram:

Lärare: I betyget väger jag också in om de spelar någotinstrument och uppträder med det. Det kan vara fagott

eller vad som helst.

Sammanfattande reflektionInom ämneskonceptionerna musik som upp-levelseämne och ämne för personlig utveck-ling och socialisering lyfts inte betydelsenav utveckling av musikaliska kunskaper och

färdigheter samt kognitiva förmågor fram ilika hög grad som inom de andra ämneskon-ceptionerna. De lärare som såg ”upplevelsen”av musik som det centrala gav genomgåendeanspråkslösa exempel på upplevelser som attmusikundervisningen skulle uppfattas somrolig av eleverna eller att den kunde fungerasom ett avbrott i den ordinarie skoldagen.Det talades också om att läraren måste inspi-rera eleverna. Vad det gäller musikämnet somforum för personlig utveckling och socialise-ring så centreras resonemangen kring sådant

som att låta elever arbeta tillsammans, attarbeta mot samma mål och må bra som ettsyfte för musikundervisningen. Ett led i per-sonlig utveckling kan också vara att utvecklasfärdighets- och kunskapsmässigt, men dettaär ingen koppling som görs i intervjuerna.Inom dessa två ämneskonceptioner blir mu-sikundervisningen ett behagligt sammanhangatt utvecklas personligt och socialt inom,utan konkurrens och krav på prestationer. Ämneskonceptionerna musik som ett kom-pensatoriskt ämne och ämne för utvecklandeav förmågor är ganska lika i sin framtoning

eftersom kunskaps- och färdighetsutvecklingär centralt, men det gäller inte i första handkunskaper och färdigheter i musik. Musikblir ett medel att nå mål som exempelvis ut-veckling av kreativitet, motorik, kognitionoch emotionell förmåga.De enda ämneskonceptioner där det spe-cifika musikaliska kunnandet och vetandetframstår som ett mål i sig är inom ämneskon-ceptionerna musik som ett ämne för estetisktuttryck och orienteringsämne. Musik somett ämne för estetiskt uttryck är den ämnes-

konception som tydligast förvaltar föreställ-ningen om musikaliskt kunniga, drivna ochintresserade elever som har kommit så långt isin musikaliska utveckling att de har tillägnatsig en förmåga att uttrycka sig musikaliskt.Denna ämneskonception var också den som

framstod som vanligast hos lärare i årskurs 9i enkätstudien. I fördjupningsstudien fannsnågon enstaka musikundervisningskontextsom i praktiken kunde leva upp till dennaämneskonception, men överlag var man påen nivå som snarare skulle kunna gå in underämneskonceptionen musik som övningsäm-ne. Men det var en ämneskonception som fåav lärarna i enkätstudien anslöt sig till.

Det är möjligt att en så ambitiös ämneskon-ception som musik som ett ämne för estetisktuttryck kräver elever med speciella förut-sättningar, exempelvis elever som musicerarpå fritiden och har ett vardagsliv där musikhar en framträdande plats. Detta eftersommer tillgängliga möjligheter till musikalisktuttryck än spel på traditionella instrumentsom gitarr, keyboard, bas och trummor intekunde få större utrymme t.ex. genom an-vändning av datorer och digital teknik i mu-sikundervisningen.Det kan det också konstateras att ämnes-konceptioner knutna till frågor om musik irelation till reflektion kring musik, samhälleoch demokrati (Bladh & Heimonen, 2007;Georgii-Hemming, 2014) inte är någontingsom förekommer hos lärarna i fördjupnings-studien. Ingen av lärarna lyfter exempelvismusik i relation till frågor om etnicitet ellergenus.Slutligen förtjänar det att påpekas att ämnes-konceptionen musik som skapande ämne,vilket var en av de vanligaste ämneskoncep-tionerna i enkätstudien inte återfanns bland

de intervjuade lärarna.

(i Musikläraren)

Musikläraren

Innehåll:

Enkät til musiklärare på gymnasiet

Musik i grundskolan - NÄU13

Utrustningslista för år 1 - 3

Stödmaterial i musik

Motioner till LR:s kongress

Smörknivsatacken

Kompetensutveckling

Finns musikämnet kvar?

Stora elevgrupper

nr 2 2016 utkommer 29 mars 2016



Nationell Estetisk Kongress

8 - 10 april 2016

i Norrköping

Information och anmälan:

www.estetkongress.se

18-19 april 2016 • Stockholm

Konferens för dig som undervisar i

MUSIK

B o k a s e n a s t

2 4 m a r s

- s p a r a 1 5 0 0 k r !

För första gången presenterar Skolporten en konferens för dig som undervisar i musik. Välkommen till två dagar som berör de möjligheter och utmaningar du möter i musikundervisningen. Du får ta del

av didaktik, bedömning, digitala verktyg, praktiska exempel och teoretiska resonemang. Vi fördjupar oss bland annat

med konkreta tips ur ett specialpedagogiskt perspektiv på musikundervisningen.

På konferensen medverkar bland andra Olle Zandén, Carina Borgström Källén, Johan Alm och Annika Falthin.

Boka-

tidigt-pris:

3 495 kr

Läs mer och boka din plats på

www.skolporten.se/arrangemang



Noter

Får jag lov?Musiklförläggarna har gett ut en inbjudandebroschyr med rubriken: Får jag lov? Läs merom upphovsrätt och musikanvändning på:www.musikforlaggarna.se/upphovsratt

Estetkongress i Norrköping 8 -10 april 2016Estetkongressen som numera samlar lärare

från grundskola/gymnasieskola, skolledareoch politiker träffas i år under temat: Till-sammans! Under detta tema hoppas kongres-sen att på olika sätta hitta vägar där estetlärarekan stärka och komplettera varandra i formersom kollegialt lärande, learning studies, kom-panjonlärarsystem etc. Som inspirationskällatalar Professor emeritus Ference Marton omLearning study, variationsteori och den este-tiska bildningens pedagogik. Ingrid Carlgrensom också hon är en gigant inom svensk pe-dagogik föreläser kring bildningsbegreppet.

På kongressen presenterar också ansvarigaför den nya gymnasieutredningen tankar ochidéer om den estetkurs som enligt direktivskall ”analysera och föreslå hur alla nationellaprogram i gymnasieskolan kan innefatta ettestetiskt ämne” Viktigast inslag på Estetkon-gresserna är att knyta och upprätthålla kon-takter med utbildningar och kolleger somhar liknande (eller andra) förhållanden ochförutsättningar än vi själva. Att träffa, umgåsmed, och utbyta erfarenheter med gamla ochnya kolleger.

Via kongressens hemsida www.estetkongress.se finns fylligare information och presentatio-ner av workshops, workshopledare, presenta-törer och föreläsare, allmän information samtanmälningssida

Välkommen!

Enkät till musiklärare på gym-nasieskolan!2014 genomförde Musiklärarnas Riksfören-ing en enkät riktad till musiklärare i grund-skolan. Enkäten besvarades av 917 lärare.Resultaten har presenterades i tidigare num-mer av Musiklärare. Nu genomför MR enliknande enkät till gymnasieskolans lärare.Enkätens frågor i korthet: Enkäten består avtjugo frågor och behandlar områden som;anställning, anställningsgrad, legitimation,behörighet, kursutbud, antalet kurser musik-lärare undervisar i, mentorskap, arbets- ochundervisningsmiljö, konsekvenser av bortta-gandet av estetisk verksamhet etc. Du hittarenkäten på: www.mrmusik.nu

Musiken sackar efterRubriken, Musiken sackar efter, är hämtadfrån Lärarförbundets tidning Uttryck, som ien artikel i december 2015, påstår att ”digi-tala redskap tar större plats i bild och slöjd. I

musikämnet går det trögare”.Förvånansvärt kan man tycka. Generellt an-vänder dock fler estetlärare digitala verktygidag jämfört med 2013 då Lärarförbundetgenomförde en liknande undersökning. Föröver hälften av estetlärarna är digitala redskapnumera ett dagligt inslag i undervisningen.Den största ökningen syns hos textilslöjdlä-rarna. 90 procent av dem använder datorer iundervisningen. Det digitala skapandet finnssom innehåll i kursplanen i musik. I artikelnkonstateras att det bara är en av fyra musiklä-

rare som låter elever arbeta med digitala verk-tyg på daglig basis. Det betyder att ingentinghar hänt på nära tre år samtidigt som det gårframåt i de andra estetiska ämnena. Musik-lärarna har inte heller blivit bättre på att an-vända digitala verktyg för egen del.Utvecklingen förvånar föga Claes Ericsson,professor i utbildningsvetenskap vid Högsko-lan i Halmstad och huvudansvarig för dennationella ämnesutvärderingen av musikäm-net i grundskolan. I NÄU13, Musik i grund-skolan, lyfts frånvaron av digitala verktygfram som ett problemområde. Claes Erikssonmenar att den starka traditionen med ensem-blespel i rock och pop, som varit förhärskan-de i decennier, är så djupt rotad att musiklä-rarna inte kommer ur detta. Han påstår ocksåatt många lärare inte har kompetens i digitalaverktyg. Så varför skall lärarnas låta elevernaskapa digitalt? Claes Ericsson svarar sålunda:– För att tillmötesgå dem i deras kultur. Jagkan tänka mig att det musikskapande mo-mentet skulle få ett uppsving om man job-bade digitalt eftersom det kanske skulle upp-levas som mer intressant från elevernas sida.

Musiklärarna måste också visa ett större in-tresse för digitala verktyg, enligt Claes Er-iksson. Kompetensutveckling och resurser iform av att eleverna får tillgång till datoreroch musikprogram måste också till.Källa: Uttryck

Nationell Estetisk Kongress

8 - 10 april 2016

i Norrköping

Information och anmälan:

www.estetkongress.se

G å m e d i

M R !

V i b e h ö v e r b l i f

l e r !



Nätverk i MusikLördagen 5 mars 2016

09.30 - 16.00Högskolan för Scen och

Musik, Göteborg

Innehåll : • Klassrumsmusicerande i åk 1-6

• iPad som instrument och musikverktyg

Välkomna till en dag med fokus på klassrumsmusicerande på låg- och mellanstadiet. Skiftandeförutsättningar, förkunskaper och motoriska färdigheter kan vara stora utmaningar för musikläraren.Val av repertoar, hur vi organiserar och i vilket tempo vi lär ut kan skilja sig betydligt frånmusikundervisningen på högstadiet.

Pia Åhlund är tvåämneslärare i engelska och musik och arbetar sedan 2007 på musikskolan.se med attta fram läromedel i musik. Pia har jobbat länge på låg- och mellanstadium och har stor erfarenhet avatt musicera med yngre barn. Pia menar att:

“Skillnaden i klassrumsspelet med yngre barn ligger mycket i tempot och vad man gör för att eleverna

ska få en chans att lyckas. Om man inte lyckas är det inte så kul!”

Under dagen kommer du själv få uppleva hur det är att lära sig spela ett instrument och få många tipsför spel på ukulele, gitarr och piano/keyboard.

Innehåll:

• 09.30 - 10.00 Kaffe och mingel• 10.00 - 12.00 Vad behöver eleverna kunna för att lyckas med sitt spel? Vi ägnar ofta mycket kraft åtvad de ska spela, men mindre åt hur, varför eller hur ofta och hur länge? Vi fortsätter förmiddagenmed klassrumsspel på i första hand ukulele. Medtag egen ukulele eller meddela om du behöver låna isamband med anmälan.• 12.00 - 13.00 Lunch• 13.00 - 15.00 Vi summerar förmiddagen och går sedan vidare till klassrumsspel på keyboard/piano.Till detta använder vi iPad med Garageband. Pianospel kan ju omfatta allt från melodispel, ackordspeloch basgångar och kan användas i många sammanhang utifrån vad eleverna redan kan. Vi spelar olikaexempel och bildar en stor pianoorkester. Ta med egen iPad med GarageBand om du har (+ hörlurar).• 14.00-14.15 Fruktstund• 15.00-15.30 Vi avslutar med ett gemensamt stycke där vi spelar både ukulele, gitarr och piano. • 15.30-16.00 Sammanfattning och utvärdering av nätverksdagen

Länktips:http://www.musikskolan.se/sv/artiklar/ukulele/index.html

Deltagaravgift: 750:- (lunch, kaffe och frukt ingår i avgiften)

Anmälan med faktureringsuppgifter senast månd. den 29 febr.till följande länk (Google Formulär) Ange önskemål om specialkost!http://goo.gl/forms/AjrtKfUTYM

Nätverk i Musik, som träffas imars och oktober varje år,välkomnar lärare i musik igrundskola, gymnasieskola ochkulturskola att ta del av ochdiskutera ett innehåll som berörmusikundervisning och somkänns aktuellt och angeläget.

Musiklärare behöver träffas!

Välkommen till nätverksdagen!


10/25



d ass d iss

och

d ess

LÅT DIN SKOLA BETALA PRENUMERATIONEN PÅ MUSIKLÄRAREN! BG 5337 - 0706 250:-/ ÅR

Klavén

Copyright: Johan Wettergren

Till alla musiklärare:Ett härlig och fram-

gångsrik vårtermin!

ForskningMusik och sång är rena hälsopillret. Detfinns så mycket forskning om hälsobringandefunktion så hälften vore nog, det går nästaninte att räkna upp alla avhandlingar i ämnet.Vi tar dock ett exempel. En studie gjordes ge-nom att forskare med hjälp av en sond gickner i magen på människor och såg att lugn

musik stimulerade långsamma, samordnaderörelser i magtarmkanaler. Buller, å andrasidan, framkallade kaotiska flimmerrörelser itarmväggen. Så du vet, rektorn!

Källa: Lärarnas Tidning

”Mansplaina”De dyker alltid upp, killarna som ska för-klara det som tjejer sagt i decennier. Termen”mansplaina” myntades av den amerikanskaförfattaren Rebecca Solnit i boken ”Män för-klarar saker för mig”. Att ”mansplaina” är attförklara hur något ligger till, men på ett sättsom bara människor med penis kan - det villsäga arrogant, nedlåtande och med en själv-klar rätt att bli hörd, och oftast när killar till-talar tjejer (!?).

Exempel på ”mansplaining” kan vara närnågon, utan att ha blivit tillfrågad, förklararvarför det bara är idioter som kör från Stock-holm till Göteborg via Örebro eller när enmanlig krönikör plötsligt upptäcker att ojäm-likhet existerar(!) och sedan hyllas som natio-nalhjälte när han skriver en text om detta.En kul twist är frågan om en kille är ”mains-plainer” när han förklarar för en tjej att haninte tillhör denna kategori. Det är inte upptill honom själv att bedöma, bara tjejer kanavgöra vem som är skyldig. Säger en tjej att

du är en ”mansplainer”, så är det så. Tills nå-gon gett ut en handbok, kanske killar somvill undvika att stämplas som ”mansplainers”leva efter devisen: ”Tala är ’mansplaining’,tiga är guld”.

Källa: webben

Limerick En pigg liten jänta från Trosa hon hade ett trick då hon gosa’.

När hon låg där helt näck så lät hon sin häck prutta fram en glad marsch av Sousa.

Månde gick marschen i dass-dur?


12/25



MR:s årsmöte äger rum lördagen 9 april kl. 12.30 på Högsko-lan för Scen och Musik, Artisten i Göteborg. (Strax bakom Götaplatsen).

Anmäl dig till årsmötet:

[email protected]

[email protected]

Väl mött 9 april ! Ta tillvara denna unika möjlighet att kunna diskutera med kolleger!

Kallelse årsmöte 2016

Är du en blivande styrelsemedlem?Hjälp oss bevara MR!!!Vi söker engagerade medlemmar till MR:s styrelse, då ett par le-damöter kommer att lämna sina poster vid årsmötet.Du musiklärare som har vilja, tankar och idéer är hjärt-ligt välkommen att kontakta oss i valberedningen, så be-rättar vi mer om dessa spännande uppdrag!Utan styrelse-inget MR!!!

Hör av er till:Elisabet Möller (sammankallande i valberedningen)) e-post: [email protected] (tel: 0705/118 119).eller

Anna Andersson e-post: [email protected]

Verksamhetsberättelse 2015Styrelsen har under året arbetat med:

• samverkan med Nätverk i musik 7 mars 2015

(Flipped classroon) och 3 oktober 2015 (Den

Nationella Utvärderingen i musik samt Body-

percussion).• fortsatt bevakning av implementeringen av

Lgr11/Gy2011: centralt innehåll, kunskapskrav,

etc.

• kontakter med utbildningsdepartementet gäl-

lande bl. a. musiklärarutbildning.

• fortsatt arbete för halvklassundervisning.

• fortsatt rekryteringsarbete.

• utgivning med 4 nummer av föreningens tid-

ning Musikläraren.

• uppföljning av enkät till musiklärare ang. an-

ställningsvillkor och övriga arbetsförhållanden

• utarbetande av enkät till gymnasielärare i

musik.

• debattartikel om musikämnets betydelse för

hjärnas utveckling

Styrelsen har arbetat vidare för att göra hem-

sidan så levande och innehållsrik som möjligt.

Föreningen upprätthåller en facebooksida och

delar också artiklar av intresse för musiklärare

på Twitter. MR har under året haft kontakt med

Saco, SMoK och de båda lärarförbunden. Med-

lemsrekrytering har skett vid musikkonferenser.

Styrelsen har under året haft fem protokollförda

möten och bestått av följande personer:Ordförande: Kristina Stenborg.

V ordförande: Torbjörn Agerberg.

Kassör och firmatecknare: Sven Rydgård.

Styrelseledamöter: Rune Fredriksson och Kata-

rina Landerstedt

Malin Olah och Charlotte Zetterström.

Det är MR:s förhoppning att under verksam-

hetsåret 2015/2016 bl a arbeta för musiklärares

arbetsvillkor och fortlöpande förmedla informa-

tion om fortbildningar och nytt material för un-

dervisningen.

Kristina Stenborg ordförande

För fullständig verksamhetsberättelse se MR:s

hemsida: www.mrmusik.nu

Förslag till föredragningslista vid årsmöte med Musiklärarnas Riksföreningg lörda-gen 9 april 2016, Artisten, Göteborg

1. Årsmötets öppnande.2. Val av ordförande och sekreterare för mötet.3. Fastställande av röstlängd.4. Val av två justeringspersoner att jämte ordförande justera protokollet.5. Fråga om mötets stadgeenliga utlysning.6. Fastställande av föredragningslista.7. Styrelsens verksamhetsberättelse.8. Revisionsberättelse.9. Beslut om fastställande av resultat- och balansräkning.10. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.11. Fastställande av medlemsavgift

12. Val av föreningens ordförande, fyra styrelseledamöter samt suppleanter.13. Val av två revisorer och en revisorssuppleant.14. Val av valberedning, bestående av tre personer varav en sammankallande.15. Motioner.16. Musiklärarnas Riksförenings kommande verksamhet, verksamhetsplan.17. Övriga frågor.18. Årsmötets avslutning.

Kristina Stenborg, ordförande

Föredragningslista

k r i s t i

n a . m a r i

a . s t e n b o

r g @ t e l

i a . c o m

S k r i v

e n m o t i

o n o c h s

k i c k a

t i l l :



Tfn 08-610 06 00www.gehrmans.se

NYTT OCH AKTUELLT FRÅN GEHRMANS MUSIKFÖRLAG

LÄNGRE ÄN LÄNGSTav Ensemble Yria.

Nyskrivna sånger om rymdendär musik, rörelse, astronomioch poesi sammanflätas tillett lekfullt och pedagogisktmaterial för barn – främst ilägre skolåldern.Bok med CD.

ge 11354 234 kr

SKAPANDE KÖRav Ing-Mari Janzon.

Ett pedagogiskt studiema-terial om körens sceniskarörelsegestaltning.Fristående fortsättning påJanzons bok Scenisk kör .

ge 12626 269 kr

SPELA MED HELAKROPPEN

– rytmik och motorik iundervisningen

av Eva Nivbrant Wedin.

Den första kompletta bokenpå svenska om rytmik-meto-den! Teori, övningar och lek-tionsförslag. Vänder sig tillmusikstuderande och verk-samma musiklärare.

ge 11937 398 kr

PIANOKLASSISKTarr Åse Söderqvist-Spering .

Fem kända stycken ur denklassiska repertoaren.• Gluck: Dans i de saligas ängder• Dvorák: Slavisk dans • Massenet: Méditation • Rachmaninov: Vocalise • Puccini: O mio babbino caro

ge 12827 79 kr

Pianoklassiskt Fm yck aama f ao a

Åse söderqvist-spering

n yhe t !

Följ oss på Facebook och Youtube!


15/25



Musiklärare i Doha

– We, Musiklärarnas Riksförening, wonderif you would like to tell us a little about howconditions are for teachers in your country?– I teach General music for grades 3-5 (ages8-11 approximately) at the American Schoolof Doha, in Doha Qatar. It is an Internatio-nal school with American curriculum. Youcan find out more about the school throughour website: www.asd.edu.qa

It is a large school with more than 2,100 stu-dents, and over 200 faculties. Students comefrom all around the world, representing 76nationalities!– How many lessons per week do musicteachers have?– In the Elementary school, there are 4 musicteachers. Each teacher has around 23 or 24classes to teach each week. We see each classtwice in a week, so students receive musicclass two times each week. e lessons are 40minutes. Each day, teachers will teach from4 to 6 lessons. We are given between 2 to 4

free periods for planning each day….we areVERY lucky in this regard! Most schools arenot this generous, especially back in the USA!– How big are the groups?– Classes are in average 22 students.– And how many music lessons do pupilshave per week?– Two lessons per week, 40 minutes each les-son

– What about the musical equipment inclassrooms?– We are very fortunate to have a wide rangeof resources at our fingertips! Each classroomhas an extensive “orffatorium”, offering Orffinstruments such as xylophones, metallop-hones, glockenspiels, hand drums, and othernon-pitched percussion instruments. We alsohave music stands for reading music. e ol-

der students start learning flute recorder in4th grade, however they purchase their owninstrument (roughly $5 USD). We use recor-der as a tool to read music on the staff.– How much do teachers earn per year?– Salary is configured on a step system. Eachyear, staff can go higher in pay. Some condi-tions such as number years of experience canaffect the entry or start pay. Base pay without

experience is $40,800 USD. e highest paystep is step 22, which is equal to $80,400USD.– Other conditions you would like to tell usabout?– Our calendar year is 180 teaching days star-ting in mid August, and ending in mid-June. We have a 2 week winter break near Christ-mas, a week near Easter, plus an Autumnbreak usually near the end of September. We have a unique collaboration time builtinto our weekly schedule. Every Tuesday, stu-dents are released at lunch time (12:30pm)and the afternoon is set-aside for teachers tocollaborate and plan units. It’s also time forcommittees to meet, as well as team leadersand faculty meetings.Teachers are required to teach an After School Activity session of their choosing. is couldbe teaching students how to play chess, pain-ting, dancing, kite making, rockets, knitting,etc.. e sky is the limit. is is part of ourteaching contract.– We would also appreciate your descriptionof your your educational background.

– I graduated from North Park Universityin 2003 with a degree in Music Education,

along with a BA in Spanish. I am certified toteach music from Kindergarten through 12thgrade. I also am certified in Orff-Schulwerk,levels I and II. In 2013, I graduated with aMasters of Music Education from Vander-Cook College of Music in Chicago. Duringmy time at VanderCook, I specialized inString Orchestra education (with an empha-sis in conducting) and General Music Met-hods.– Perhaps it would be a good idea if you de-scribed your “school history”, telling us in

what different ways you have met with mu-sic education?– After graduating college, I began teachingimmediately at a public school in Chicago. Itaught grades 5-8 general music from August2003-June 2008. While living in Chicago, Ialso worked with and conducted a youth or-chestra called “All-City Youth Orchestra”. Itmet once a week for rehearsals, and was madeup of students all across the city of Chicago.

Later, in 2008, I moved to Doha, Qatar withmy husband. He won a job playing principaloboe in the Qatar Philharmonic Orchestra.e first year in Doha, I taught at another in-ternational school, Qatar Academy. en thefollowing year (2009), I was hired full time atthe American School of Doha, and have beenthere ever since!

När vi fick kännedom om att en av styrelseledamöterna i MR hade en amerikansksläkting, som jobbade som musiklärare, tänkte vi att det kunde vara intessant att för

Musiklärarens läsare informera om hur en musiklärare i USA har det. När vi togkontakt visade det sig emellerid att musikläraren, Brita Fray, jobbade i Doha, Qatar,

far away from USA! Whatever! Inledningsvis berättar Brita att hon även jobbat i Chi-

cago och då hade hon uppemot ”35 pupils in every class”. Håll tillgodo... även med entveksam engelska...Brita Fray



Min vardag... MR har fått en ny medlem i Mikael Mattsson, musiklärare i Kyrkmon sko-la, Sundsvalls kommun. Musikläraren bad honom skriva lite om sin vardag.Läs hans berättelse nedan.

”Jag jobbar i Sundsvall på två skolor sommusiklärare i årskurs 3-5 respektive 3-6. Minhuvudskola, som i år fick sexor för förstagången, är jag fyra dagar på och den mindreskolan en dag i veckan. Jag har gått musiklä-rarprogrammet i Piteå med huvudinstrumentviola och fiol. Jag läste även klassmetodik ochhar lärarlegitimation från år 1 till trean pågymnasiet i musik.

När jag komtill Sundsvall

fem år sedanarbetade jag på sex

skolor. Det var alla kommunalaskolor i skolområdet som jag skulle täcka.

450 elever i veckan hade jag då, allt i helklass.Utrustningen var mycket bristfällig på sinahåll. På en av skolorna hade jag musiklek-tion i en syslöjdssal med 23 elever, ett pianooch fastskruvade bänkar. På en annan hade jag lektioner i gympasalen med ett akustisktpiano. Det fick jag dra ut på knaggliga hjulpå ett ojämnt trägolv. Det funkade inte, så

till sist tog jag med synt och två djem-betrummor från min huvud-skola istället. Där

hade jag endaststereoutrust-ning och

en gammal OH-apparat, där jag fick dra upp

en gammal hederlig duk på en ställ-ning att ha texten mot. Dessa två skolor ladesner något år efter att jag kommit och elevernafördelades på mina andra skolor istället.

Jag jobbade mycket de första åren för attköpa in utrustning och att argumentera förhalvklass på min huvudskola. Fick testa påmin huvudskola med en klass att köra halv-klass. Men eftersom jag bara hade tillgångtill ett pass i veckan per klass fick ena halvanha musik en vecka, och andra halvan veckandärpå. Det blev fel mot timplanen, men elev-erna upplevde att de fick mer tid att göra såän att vara i helklass. I helklass får elevernavänta på sin tur plus att ljudnivån stack iväg.Så tack vare klassläraren som ställde upp på

att göra detta, kunde jag visa på nyttan medhalvklass.

Mitt tredje år kom jag ner till tre skolor, menhade i princip samma elevantal. Men det året

MR:s debattartikel med den ursprung-liga rubriken ”Smartare med musik”har publicerats i Skolvärldens januari-nummer 2016. Kul! Rubriken är vis-serligen ändrad till:

Musikämnet stärker elever! Nedan kandu läsa börja av artikeln. För hela arti-keln se: www.mrmsuik.se

Trots att forskning säger att musikämnet ärviktigt för svenska elever saknar många av demmöjlighet att utvecklas i skolan p g a skiftande förutsättningar. Det är ingen hemlighet attmusikämnet tränar förmågan att musicera, attsamarbeta och fokusera. Samtidigt utvecklasarbetsminnet och den kognitiva förmågan. Ar-betslivet eftersöker i allt högre grad arbetskraftmed kreativ och estetisk kompetens. Under det gångna året har Musiklärarnas Riksförening

(MR) genomfört en enkätundersökning sombesvarats av närmare tusen musiklärare. Resul-tatet pekar på allvarliga brister vad det gäller förutsättningarna att bedriva en likvärdig un-dervisning i den svenska skolan. MR vill nu seåtgärder från politiker och skolledare.Den senaste PISA-undersökningen visade attmåluppfyllelsen i den svenska skolan har mins-kat drastiskt.Vilka framgångsfaktorer finns iländer med högre måluppfyllelse? Två ländersom befinner sig i toppen av resultaten i PISAär Finland och Kanada. I båda dessa länder

har eleverna mer tid och större förutsättningari de estetiska ämnena. Detta beror bl a på attman i dessa länder har tagit hänsyn till vad forskare påpekat gällande estetiska ämnens be-tydelse för elevers utveckling. I svenska skolanhar inte denna forskning fått samma genom-slag. Hjärnforskningen i dag vet att musikinte bara påverkar för stunden, utan förändrarhjärnan beständigt – och positivt” enligt JennyLeonardz, SvD Nyheter, ”Skolan lämnar wotill industrin”. Leonardz refererar även till enav Kanadas framstående forskare i psykologi,Glenn E Schellenberg, som bland annat påvi-

sar “signifikant förbättrade studieresultat för deelever som får mer musik i skolan”.

I en artikel i Aftonbladet, “Musik gör barn litesmartare”, refererar artikelförfattaren UlrikaLidbo till forskaren Fredrik Ullén, professor ikognitiv neurovetenskap vid Karolinska Insti-tutet:”Barn som musicerar aktivt gör bra ifrån sig ispråk och matematik, men också i tester av all-män IQ”.............

Se vudare; Skolvärlden och www.mrmusik.nu

fick jag halvklass halva tiden på min huvud-

skola. Mitt förslag var att lägga musiken motbilden, så det inte skulle bli ökad belastningför mina kollegor. Men lösningen blev attlägga mot klassläraren, så jag hade passen ef-ter varandra. Då hade jag halvklassperiodersom var inriktade mot att spela på instrumentoch helklass där jag gjorde mer teoretiskt.Detta fick jag i årskurs 4 och 5. Nu i år be-höll min huvudskola 6:orna, vilket gjorde att jag är nere i två skolor och drygt 280 eleveri veckan.

Det är enm y c k e tskön ut-

veckling på fem år.Har en liten budget som

jag handlat in instrument förvarje år (förutom när politikerna läg-

ger köpstopp...) så jag börjar få till det brapå utrustningssidan och känner, från att hahaft ett mycket tungt jobb som man skulle

orkat ett par år, att nu har det blivit en håll-bar musiktjänst. Nu är det två heltidstjänsterpå samma underlag som jag skulle täcka heltsjälv mitt första år så jag ser med tillförsiktpå framtiden. Nyckeln för min del är att led-ningen har lyssnat på mig. Om jag inte hadekänt att det här hade kunnat utvecklas, hade jag inte varit kvar på det här jobbet idag.

Mvh Mikael Mattsson Musiklärare Kyrkmon skola

” 4 5 0 e l e v e r

i v e c k a n h a

d e

j a g d å , a l l t i h e l

k l a s s.

... m u s i k

l e k t i o n

i e n s y -

sl ö j d s s a l

m e d 2 3

e l e v e r,

e t t p i a n o

o c h f a s t

s k r u v a d e

b ä n k a r.

” D e t ä

r e n m

y c k e t s

k ö n

u t v e c k

l i n g p å

f e m å r.

Smartare med musik?



Portaler - hemsidor på nätet

Musikläraren.se

Musikläraren.se verkar vara ett enskilt initia-tivt. Portalen har 455 registrerade musiklära-re. Det senaste inlägget är från januari 2015.

Här hittar vi rubriker som Blogg, Dela ochLektioner. Den senast inlagda lektionen ärfrån 22 september 2014 och handlar om No-ter och notvärdern.Sidan är förmodli-gen kommersielltfinansierad efter-som den innehål-ler reklaminslagom möjligheten attdejta thaländskakvinnor.Medlemskapet är gratis.

Musiklärarna - Facebook

Musiklärarna på Facebook har 3383 med-lemmar. Facobookgrupppen administrerasav fyra musiklärare. Senast Musikläraren varinne på Facebookgruppen konstaterade vi attdet senaste inlägget var från 13 januari 2016och handlade om musikstilar.Gruppen verkar mest bestå av lärare frångrundskolan eftersom samtliga mappar somrör musikundervisning på gymnasieskolanär tomma! Enligt gruppbeskrivningen består

den av fantastiska musiklärare, och ”drivshelt ideellt utan hjälp från institutioner el-ler vinstdrivande företag.” Hur många somakritva av de över tre tusen musiklärarna ärsvårt att sia om, men låt oss gissa på ett 30-tal? Medlemskapet är gratis.

I denna artikel tänker vi diskutera behovet av en säger en portal eller hemsida därmusiklärarna i Sverige kan ventilera sina behov, få information etc. Vi börjar med att

presentera de nätplatser som vi känner till; Musikläraren.se, Musiklärarnas Riksfören-ing: www.mrmusik.nu, Musiklärarportalen.se samt Facebookgruppen: Musiklärarna.

Musiklärarnas Riksförening

MR är sedan 2004 en självständig och obe-roende förening för alla musiklärare och bli-vande musiklärare.

Som medlem erhåller du bl.a. tidningen Mu-sikläraren. Medlemsskapet kostar 250:-/år. Att besöka hemsidan och ta del av innehålletär dock gratis.Bland rubrikerna märks; forskning och peda-gogik, styrdokument, och Musikläraren. Si-dan har en unik länksida där musiklärare kanhitta ”allt”. Det finns också en specifik med-lemssida till vilken man behöver ett lösenord.

Vad Musikläraren känner till finns det

fyra portaler där innehåll som angårmusiklärare avhandlas. Måste det fin-nas fyra? Vore det bättre om det fannsbara en portal dit samtliga musiklära-re hade tillträde och där lärare kundehämta information och ny kunskap?

Musiklärarnas Riksförening tror påen sådan lösning. Låt oss skissa på en

portal där högskolor och musiklärare ikommunerna möts.

Initialt är grundförutsättningen att högsko-

lor med lärarutbildning känner ett ansvar attutveckla musikämnet. Högskolorna förplik-tar sig att utse en ansvarig person som varjemånad lägger ut relevant musiklärarinforma-tion samt ansvarar för att en föreläsning pertermin utifrån ett överenskommet tema läggsupp på portalen. Dessutom deltar denna per-son i webbaserade möten där medverkandehögskolor deltar. Verksamheten bygger påfrivillighet. Portalens innehåll kommer attbli självgenererande. Via portalen profilerarsig högskolorna. Om en högskola lägger utmycket information i förhållande till en an-

nan som är ”snål” med nyheter, eller infor-mation, framstår naturligtvis den förra hög-skolan i bättre dager och drar således till sigbesökarnas intresse. På portalen lägger hög-skolorna förutom material till redan verksam-ma musiklärare även upp information till bli-vande musikläraren dvs. information om denegna utbildningen. På så sätt fungerar ävenportalen som ett rekryteringsinstrument.Förutom material från högskolorna finns påportalen också information från Skolverketsom vet att detta är en portal som musiklära-

re besöker. På portalen har också verksammamusiklärare en plattform för chattar, video-upplägg, lektionstips etc. Deltagandet ochmedverkan i portalen är kostnadsfri.

Vad Musikläraren känner till pågår det ettarbete för att starta en portal som beskrivsovan. I denna process deltar bl.a. förra un-dervisningsrådet Lars Carlsson, Göran Niko-lausson från Linnéuniversitet, MR:s ordfö-rande Kristina Stenborg samt representanterfrån några högskolor. Musikläraren återkom-mer i ärendet så snart vi vet mer.Vad tycker du som musiklärare om en ge-mensam icke kommersiellt finansierad portalför alla musiklärare?

Musiklärarportalen.se

Musiklärarportalen är ett interaktivt nätverkför musiklärare, lärarutbildare och forskarefrån hela landet. Musiklärarportalen har somunderrubrik. Närverket för musiklärare i Sve-rige. Bakom portalen står Linnéunversitetetoch dess musikavdelning. Rubriker på porta-len är bl.a.: Forskning, Fortbildning, Forum,Lektioner och Länkar. Man måste vara med-lem och logga in för att få del av portalenshela utbud. Senaste lektionsinlägg är frånseptember 2015. Information finns på sidanvilka person som är online. När Musiklära-

ren är inne på sidan är vi ensamma online.

En gemensammusiklärarpor-tal?



031-795 01 50www.nilton.se

Instrument-stativ

Ljud•Ljus-stativ Stolar Tillbehör

Notställ Micställ



Returadress:Sven RydgårdÅkarvägen 39342 33 Alvesta

Avsändare:Papperslagrets Tryckeri AB

Verkstadsgatan, 371 47 Karlskrona


25/25

musikläraren nr 1 2016

Documents