OM.MAGASIN.1.2016

TÄNK OM VÅRDA RELATIONERAKTUELLT OM ATT FUCKA UPPOM ATT BÖRJA TÄNKA RUNT

VI PRATAR OM NÖRDREVANSCHOM ARBETSLIV MÅ BÄTTRE!

OM ARBETSLIV OCH OMSTÄLLNING FRÅN TRR TRYGGHETSRÅDET

MedryckandeGenerös

Lekfull

Inspirerande

Lisa Ekström vet

hur du får folk att

längta till jobbet

TIPS FÖR DIN

LINKEDIN- SUCCÉ

MER OM GENERATION Y

MOTIVERADE MILLENNIALS LEVERERAR

5

WWWVA

2 OM.MAGASIN

14DÄRFÖR GENERATION VARFÖRMER OM Kärt barn har många namn. Generationen som nu börjar etablera sig på arbetsmarknaden kallas Millennials, Generation Y (why?) eller som framtidsstrategerna på Kairos Future benämner dem: Generation Ordning. Här får du hjälp att förstå och motivera de här 20- till 30-åringar till att prestera och växa i din organisation. Cristina Lázaro Morales på Kairos Future berättar om hur de har ringat in dessa trygghetssökande och lite konservativa ungdomarna. Ellen Landberg på Ledarna ser framför sig ett behov av att företagen omvärderar sin chefsnorm. Ett företag som har gjort det är mobiloperatören Tre, där snitt- åldern är 29 år bland de 1 600 medarbetarna. Här hittar du kraften i Generation Ordning.

WWWVA

3MARS 2016

5

8

22

10

30 44RELATIONER PÅ RIKTIGT

FUCKA UPP, GÅ VIDARE

DEN LEKANDE LEDAREN LISA

NÖRDARNAS REVANSCH

FRÅN LINJÄR TILL CIRKULÄR

HITTA BALANS I KROPP & SJÄL

INTERVJU OM Stommen i bra ledarskap är att lyssna och prata. Det menar Gunnar Ekman, ekonomie doktor i organisation och ledarskap. Nu släpper han en reviderad version av sin bok Från prat till resultat – om vardagens ledarskap. Läs mer om hur du bygger relationer. På riktigt.

OM Där Lisa Ekström syns, där syns också de fluffiga pennorna som har blivit hennes signum. På Sas vände hon före-tagets sorgligaste avdelning till succé. Nu föreläser hon om sitt sätt att leda och varför vi inte ska nöja oss med annat än ambitionen att lyckas.

VI PRATAR OM Linus Jonkman har gjort oss medvet-na om den introverta personlig-hetstypen med sin bok Introvert – den tysta revolutionen. Här samtalar han med Caroline Kock Vesterberg, erfaren rekry-teringskonsult, om att kunna se styrkorna hos både extroverta och introverta personer.

AKTUELLT OM Har du lärt av dina misstag och gått vidare eller ältar du och har blivit mer försiktig? Vi vill göra drömmare till doers, säger Ebba Hallin och Julia Frankenius, som har tagit Fuckup Nights till Sverige.

OM ATT Delningsekono-min är på urstark frammarsch. Företag som Airbnb och Uber har satt alla vanda begrepp på ända, inte minst lagstiftningen. De står för det nya, cirkulära där vi delar, återanvänder och lånar av varandra. Viktiga röster om nödvändigheten att tänka runt.

7 ÅTTA SAKER ATT HÅLLA KOLL PÅ Fram-tidens yrken, buljong To Go och boken som vänder upp och ner på mycket.

39 KRÖNIKA Olof Röhlander tycker att det är dags att bli turförföljd. Om vi styrs av våra för-väntningar – vilka är då våra förväntningar?

40 OM KUNDEN Lite ovant, men omställning-en rullade rätt väg för SKF. Goda råd från det stora företaget som organiserade om.

43 5 TIPS OM Så gör du succé på Linkedin. Sociala medier spelar en allt större roll i rekryteringar. Be there or be square!

46 EXPERTEN TRRs rådgivare Marianne Berggren, starta företag-specialist, berättar hur TRR stöttar dem som vill starta företag.

OM ARBETSLIV Hur mår du egentligen? Gör en snabb-koll med Chris MacDonald, fysiolog och föredragshållare, om de fem viktiga ingredien-serna för att må bra. Enkla hälsotips är alltid lika viktiga och aktuella.

4 OM.MAGASIN

OM ARBETSLIV OCH OMSTÄLLNING FRÅN TRR TRYGGHETSRÅDET

Adress TRR Trygghetsrådet, Box 162 91 103 25 StockholmTelefon 020-877 877Webb www.trr.seNyhetsbrev Prenumerera på nyhetsbrevet TRR Info särskilt för fackligt förtroendevalda. Anmäl dig på www.trr.se/trrinfo.Adressändringar ommagasin@trr.se Ange den gamla och nya adressen, företagets organisationsnummer samt adresskoden.Ansvarig utgivare Claes Åberg, marknadschef, TRRRedaktör Gunilla Mild Nygren, gunilla@mildnygren.comRedaktion Jonas Björkman, Heléne Palm, Erica Sundberg och Claes ÅbergFormgivning Katrin Uddströmer, KluddKompanietTryck och repro Sörmlands Grafiska Upplaga 53 000 exemplarISSN 2001– 9440Omslagsfoto Magnus Bergström

Adresskälla för OM Magasin är PAR för VD, personal- ansvariga med flera i anslutna företag samt arbetsgivar- och fackförbund för anställda och förtroendevalda inom respektive förbund.

OM.MAGASIN1.2016

när man byter jobb är det inte bara den kunskap och erfarenhet man har som automatisk följer med till den nya arbetsgivaren. Rörlighet i arbetslivet skapar också trygghet för individen, minskar dramatiken att bli av med jobbet, bildar nya nätverk, ger personlig utveckling och ger därmed tillväxt och utveckling i företagen. För ett antal år sedan i Almedalen formulerade en person med gedigen erfarenhet devisen: ”gift dig inte med din arbetsgivare”. Jag tycker fortfarande att det är ett mycket klokt råd som kom från TRRs VD Carl-Gustaf Leinar.

TRR har stor erfarenhet av att hantera jobbytare och de når också goda resultat. Att få de uppsagda tjänstemän som söker TRRs stöd att se nya möjligheter, kanske inom nya områden och branscher, är ett viktigt upp-drag. TRR ger de jobbsökande den styrka de behöver för att ta sig vidare på arbetsmarknaden.

utbildning är nog så viktigt. Jag kan erkänna att jag tjatar på mina barn om vikten av skolarbete och visst har de tidvis tröttnat på mig. Att förstå varför är förstås en insikt som de måste skaffa sig själva. Men det slutar inte med att skolan är klar. Det är ju bara början. Jag kommer att fortsätta tjata – glöm inte det livslånga lärandet! Vikten av att ständigt lära sig nytt och hänga med i de förändringar som sker syns inte minst i de omvandlingar som många branscher är mitt uppe i. Stora företag anpassar sig efter en ny verklighet: För att vara lite dramatisk handlar det i vissa fall om att kunskap som var viktig och användbar ena dagen, är totalt värdelös nästa. Man kan ju tycka att någon borde ha sett varningstecken tidigare?

jag anser att kompetensutveckling är en strategisk fråga. Företagen har strategier för produktion, processer och ekonomiska flöden – men var är strategin för den mänskliga resursen? Ett företags maskinpark har oftast en serviceplan som rullar för att inte stoppa produktionen, till och med en kaffemaskin får rundsmörjning med jämna mellanrum. Men jag stöter alltför ofta på motsatsen när det gäller företagens anställda: Där saknas strategier för kompetensutveckling och ingen rundsmörjning är i sikte.

Att få de anställda att utvecklas med företaget är viktigt och en insikt som jag tycker saknas i många företag, eller kanske till och med negligeras. Utan uppmuntran är det risk att man missar möjligheten, trots att det finns pengar för kompetensutveckling. Tidsbrist och höga krav i arbetet brukar vara ur-säkten. Men det är ett högt pris man får betala för att fastna i gamla hjulspår.

Nu är det är dags att hitta nya vägar framåt – att se de möjligheter som finns till utveckling och kommande framgångar. II

Rörlighet = Trygghet + TillväxtKompetensutveckling är en strategisk fråga, anser Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer. Det är viktigt att de anställda utvecklas med företaget, därför behövs uppmuntran så att medarbetarna tar de chanser som finns för att utveckla sin kompetens.

NÅGOT LIVET LÄRT MIG... är att inte ta ut problem i förskott, ta hand om de du har först.

CAMILLA FRANKELIUSFörhandlingschef Sveriges Ingenjörer och styrelseledamot i TRR Trygghetsrådet

5MARS 2016

TEXT / TIMTOTHY TORE HEBB FOTO / FREDRIK STEHN

Bygg goda relationerKliv ner från katedern, de höga hästarna och skaka av dig den myndiga chefs-rollen. Bygg ditt ledar-skap på goda relationer. Lyssna och prata. Men gör det på riktigt, säger Gunnar Ekman, ekono-mie doktor i organisation och ledarskap.

det är ett självklart sätt att göra organisationer smartare, mer kreativa och effektiv-

are. Det sparar pengar, som kan läggas på annat viktigt, och för ett företag betyder det att intäkterna stiger. Dessutom kostar det ingenting.

Det handlar om relationer, om att chefen kliver ner från pulpeten och pratar, på riktigt, med medarbetarna. Då blir chefen ledare och får sina medarbetares sanna förtroende och därmed blir det möjligt att göra under-verk, förklarar Gunnar Ekman, ekonomie doktor från Handelshögskolan i Stockholm och flitigt anlitad föredragshållare om hur det går till att skapa genuina relationer med medarbetarna.

– För att verkligen kunna och vilja göra bra ifrån sig och visa resultat måste varje medarbetare vara motiverad för att göra sitt bästa. Det går inte att beställa fram via mejl och strategirapporter. Det kräver en närvaran-de, lyssnande och kommunikativ ledare med tydliga gränser för helhetens bästa i kombina-tion med visioner, säger Gunnar Ekman. Lite

VARDAGENS LEDARSKAP

Gunnar Ekman vill se fler närvarande och

kommunikativa ledare.

En bra väg in på arbetsmarknaden är praktik. På Linkedin kan ny- anlända personer hitta praktik-

platser och företag kan hitta kompetens. Använd hashtagen

#welcometalent, läs mer på www.welcometalent.se

VÄLKOMNA TALANGER

omstart

OM.MAGASIN

otåligt, eftersom det är så självklart och enkelt för honom.

Och han är verkligen en god lyssnare; håller inga monologer och har ofta ögon-kontakt. Det är tydligt att han lever som han lär, men i praktiken? Hur bryter man isen som chef?

– Börja prata om väder och vind, jobbet och helgen, och så leder det ena till det andra. Om man är sig själv. Det går inte att förställa sig, det märks. Snart pratar ni om viktigare saker och börjar känna förtroende för varandra.

Även om vattnet är kallt till en början känns det snart mer behagligt.

Det är inte svårt utan handlar om att se och lyssna in andra, menar Gunnar Ekman. På riktigt – dessa två ord åter-kommer ständigt när han beskriver den sorts relation en ledare måste utveckla. Den känslan, när ledaren blir en förebild, sprider sig sedan likt ringar på vattnet till hela organisationen.

för några år sedan gav Gunnar Ekman ut boken Från prat till resultat – Om vardag- ens ledarskap, som sålt i över 35 000 exemplar. Under våren kommer den ut i en reviderad och utvecklad upplaga, med mer fokus på just förtroendefulla

relationer. Enligt Gunnar Ekman var det många som missförstod hans budskap på grund av titeln – att det bara handlade om småprat över en kaffe, men det är ju bara början för att uppnå det gynnsamma tillståndet av gott ledarskap.

Kan chefen verkligen prata om vad som helst med medarbetarna?

– Gränsen känner man nog själv. Det kan vara okej att säga att man är mitt uppe i en skilsmässa, att det är därför man är ur gängorna just nu. Men att berätta att det beror på att frun varit otrogen är att bli för privat, skrattar han.

– Det får definitivt inte förväxlas med att det gäller att bli kompis med alla och vara en i gänget.

relationsekonomin går armkrok med den tid vi lever i. Twitter, Instagram och Facebook har förändrat världen genom att riva murar mellan människor. Den som berör och känns angelägen på riktigt inger förtroende och är någon som många vill ha en personlig relation med.

Det finns ytterligare en fördel med goda relationer och det är att den som har en personlig relation till medarbetarna lär sig hur alla mår och vad de gör. Då går det att bygga en bra, stark kultur, upptäcka konflikter som börjat pyra och se tecken på att någon till exempel arbetar alldeles för mycket och riskerar att bli utbränd.

– Det kan handla om att se någon som sprider dålig stämning och förstör för alla andra eller att förklara för någon, som inte kan sluta jobba, att den måste ta det lugnare.

Men det behövs inte mer resurser eller någon som är särskilt ansvarig för de interna relationerna på jobbet.

– Absolut inte. För att det här ska lyck-as måste ledaren vara den som bygger relationerna.II

6

Skapa trygghetNär omvärlden känns osäker mås-te arbetsplatsen kännas trygg – här ska det gå att växa i arbetet och som människa.

Sprid ny kunskapMed genuina rela-tioner går det att sprida ny kunskap i organisationen, på riktigt, och den tas emot rätt.

Ge stöd på ett genuint sättGoda relationer gör det möjligt att möta och stödja medarbetare med problem på ett genuint sätt.

Skapa en bra möteskulturVar noga med möteskulturen. Sätt en tydlig agenda och en tidsgräns för varje möte. Diffusa möten är destruktiva möten.

Lär känna de kloka och tystaBra möten gör det möjligt att lära känna de där kloka personerna som inte tar plats och höjer rösten på möten.

Mer om Gunnar Ekmans teori på

gunnarekman.com

Bli en relations-byggare

»En motiverad medarbetare går inte att beställa fram via mejl och strategirapporter. Det kräver en närvarande, lyssnande och kommunikativ ledare.«

En dialog skapar förtroende mellan människor. En chef skapar goda relationer genom att lyssna och närvara. Och det ska vara genuint – på riktigt.

7MARS 2016

6. Stäng av mobilen, öka effektivitetenWorkfulness är ett nytt koncept för bättre arbetsklimat och högre effektivitet. Det är framtaget av Telenor och hjärnforskaren Katarina Gospic för att skapa sinnesnär-varo på jobbet. Grunden är att skapa digitalfria tider. (DN)

1. Facebook fixar trådlöst söder om SaharaFacebookgrundaren och VDn Mark Zuckerberg driver även internet.org, ett initiativ för att koppla upp de två tredjedelar av världens befolkning som ännu inte har tillgång till inter-net. I slutet av året planerar internet.org att skicka upp en satellit som når nätverkslö-sa delar av Afrika söder om Sahara. Satelliten byggs av israeliska Spacecom.

(Gizmag.com)

2. En app för snabbare korv

Sugen på en korv i peri-odpausen? För att slippa vänta går du ut före pau-sen och missar två mål… Med appen Intreat kan du köpa biljetter, mat, dryck och klubbaccessoarer och hämta det i en snabbkas-sa som hanterar kunder tre gånger snabbare än en vanlig kassa. Smart, snabbt och enkelt! Läs mer på intreat.se.

(DN)

8. Rata coachenSluta känna efter i dig själv. Fokusera på det negativa i ditt liv. Ta på dig nej- hatten. Avskeda din coach. Håll tillbaka dina känslor. Läs en roman – inte en själv-hjälpsbok. Dröj vid det förflutna. Tipsen kommer från psykologiprofessorn Svend Brinkmann som skrivit boken Stå fast, som tar avstånd från självutvecklings-hysterin. (DN)

RYAN M

ACGUIRE

DARIUS ZSANKO

WSKI

ISTOCK

UNSPALSH

Åtta saker du borde ha koll på

4. En buljong To Go, tack!Nu kommer den hit: trenden med buljong som snabbmat. I New York dricks sedan länge buljong som en latte – på språng och i pappmugg med lock. Det är smart mat, om den görs ordentligt. Tärn- ingar är no-no. Här långkokas köttben,

grönsaker och kycklingskrov. Det är i benmärgen som mest vitaminer

och näring finns, men inga kol-hydrater. Mums och nyttigt!

”Have a smile” och ett

längre liv.

3. Skogen gör dig friskHälsosamt och stärkande – ja, det visste vi. Nu finns även bevis för att skogen och naturen skyddar oss mot en lång rad sjukdomar. Forskaren Ming Kuo vid University of Illinois har visat att när vi vistas i naturen slås ”lugn-och-ro-syste-met” på och kroppen kan ägna sig åt långsiktiga åtgärder som förebygger god hälsa och boostar immunsystemet som inget annat. (Chef.se)

5. Vad gör du 2025?Här är några av framtidens karriär-vägar:• Coacher som hjälper dig att forma ditt personliga varu-märke för att sticka ut i mäng-den och få uppdrag i den nya on-demand-ekonomin, till exempel som konsult. • Designer av VR-applikatio-ner (VR står för Virtual Reali-

ty, virtuell verklighet) och väntas bli nästa stora tekniksteg).• Stadsbonden blir allt vanligare, småskalig och ekovänlig.• Konsult för livets slutskede som skräddarsyr slutet för de kontrollerande 40-talisterna.• Äldrevårdarna måste bli fler i takt med att vi blir allt äldre.• Virtuell hälsospecialist som förutser hälso-problem och ställer diagnos. (Tomorrowtodayglobal)

7. Skratta mer!Ett gott skratt förlänger livet, gynnar inlärningsförmåga och kreativitet, lindrar stress och ökar vårt välbefinnande. I snitt skrattar vi fem ljudliga skratt om dagen på jobbet, enligt Adeccos Glädjerapport. Att jobba på sin skrattkondis är viktigt, kul och ibland livsviktigt, enligt Lena Dur Högnelid, skrattspecialist och psykolog. (Mentor Newsroom)

KROPPEN SJÄLEN JO

BBET

DIGITAL

T

8 OM.MAGASIN

AKTUELLT OM ATT LÄRA AV MISSTAGEN

Det låter inte riktigt klokt: Ett event som heter Fuckup Night och där man får ta del av andras misslyckanden. Tanken är att ta bort skämskudden från att misslyckas och istället ge inspiration till att våga, prova och göra något, istället för att bara dröm-ma om att förverkliga en idé.

vi är nära 100 personer som kommit till en Fuckup Night i Stockholm i slutet av januari, för att med spänd förväntan höra om andras misslyckanden. Först känns det nästan lite snaskigt, som att gotta sig i någons olycka, men den känslan försvinner direkt. Man blir berörd, stärkt och väldigt glad och det känns inte ett dugg snaskigt, bara imponerande.

De som tog konceptet Fuckup Nights till Sverige är Ebba Hallin och Julia Franke-nius. Båda unga, drivna och välutbildade, men med insikten om att nästan alla är rädda för att misslyckas.

– Jag var på en konferens i San Fran-cisco där en del av programmet var en Fuckup Night. Jag tyckte det var så bra och inspirerande, så när jag blev ansvarig för ett inkubatorprojekt inom Kinnevik ville jag ha med konceptet i den utbildningen, berättar Ebba Hallin.

konceptet kom till på en bar i Mexico där några killar diskuterade det här med att rädslan för att misslyckas hämmar så många. De provade sin idé, lyckades och nu finns Fuckup Nights i 140 städer över hela värl-den. Förutom en medlemsavgift för kon-ceptet sker allt ideellt. På varje event talar tre personer kort, följt av en frågerunda.

– När jag kontaktade grundarna blev de glada över att Fuckup Nights spridits ända till Stockholm, säger Ebba Hallin som också insåg att hon behövde en partner för att få ihop det hela.

– Jag träffade Julia som läste en Master i innovation och entreprenörskap och tände på idén direkt. Det var i mars 2014. En månad senare hade vi vårt första event.

Och de drog igång med besked. Första talarna var tidningsdrottningen Amelia Adamo och Per Holknekt, före detta skate-boardproffs och Odd Molly-grundare.

– Vi var nervösa när vi stod där med dessa två tunga namn, utan att vara proffs på events eller veta hur många som skulle komma, säger Julia Frankenius.

Men det blev succé. Sedan dess har det varit Fuckup Nights nästan en gång per månad utom på sommaren och numera även i Göteborg och Malmö.

ambitionen är att göra drömmare till doers. Att få alla som har en idé att våga prova, att sätta igång och se om det bär, hellre än att låta det stanna vid en dröm. Fuckup Nights är ett sätt att inspirera till handling.

– Det är som en miniterapi, både för dem som talar och för dem som lyssnar. Blir man vän med sina misstag kan man även se att de är en del på vägen till framgång. Att bara höra om andras framgång skapar pas-sivitet, man tror att ”alla andra” bara lyckas, men så är det inte, säger Ebba Hallin.

Julia Frankenius konstaterar att Fuckup Nights har inspirerat dem båda i sina livs-val och att våga mer:

– Jag skrev min uppsats om att miss-lyckas och Ebba tog tjänstledigt från sin anställning för att förverkliga en idé om att leverera godislådor till företag.

De ser att det finns en kulturell skillnad i att våga prata om sina misslyckanden. I USA till exempel gör man det utan att skämmas. I Sverige finns fortfarande ett motstånd.

– Det börjar förändras och många företag vill få in en mer förlåtande kultur och mer utrymme för medarbetarna att testa sina

idéer. Det främjar utveckling och kreati-vitet, även om det misslyckas på kort sikt, säger Ebba Hallin och berättar att det trots ämnet inte är svårt att få talare till eventen:

– Nej, de flesta kan se vinsten av att berätta. Det viktiga på en Fuckup Night är att få

de där drömmarna att ta form, att visa hur även misslyckandena är steg till framgång och erfarenhet och att inspirera fler till att ta klivet och bara göra.II

Att fucka upp och gå vidare

TEXT / GUNILLA MILD NYGREN FOTO /MAGNUS LIAM KARLSSON

KORT OM JULIA FRANKENIUSUtbildning: Har studerat i London, Tokyo och har en Master från CBS, Copenhagen Business School. Jobbar som: Campaign Manager på Scream Mediabyrå. Drömmer om att: Leva och arbeta med utmanande saker, innovation och nya format i samhället.

KORT OM EBBA HALLINUtbildning: Studier i Paris, statsvetenskap vid Stockholms universitet samt Berghs School of Communication. Jobbar som: VD på Boka bord – en app för att hitta lediga bord på restauranger. Drömmer om: Att göra avtryck som förbättrar världen.

TVÅ SOM VÅGAR BERÄTTAlisa rytter, marknadschef på Wrapp, konstaterar att sju minuter inte räcker för alla fuckups hon gjort. Hon berättar om när hon som PR-konsult tog på sig att göra en PR-strategi åt ett företag och sälja in det redaktionellt till media. Chefredaktören på Aftonbladet klippte av med uppmaningen: Köp en annons! Eller när hon tog på sig att göra ett uppdrag på ett dygn som hennes chef haft sex veckor på sig att göra utan att klara av det. Lärdomarna är att inte lova för mycket och att inte vara någons slaskhink.

elina berglund scherwitzl, partikel-fysiker som var med och upptäckte Higgspartikeln på Cern, men hoppade av, driven av sin övertygelse om att kvinnor inte ska behöva äta hormonel-la preparat som preventivmedel. Så hon utvecklade appen Natural Cycles. Men att stå upp mot den mäktiga läke-medelsindustrin och dess lobbyister var något hon inte räknat med skulle bli så tufft. Lärdomen är att inte undervärde-ra sina konkurrenter och att aldrig ge upp något man tror på.

På sju sekunder har du fått ett första intryck av en person. Hantera det klokt, annars ger det för stort spelutrymme för oviktiga faktorer vid en rekrytering.

9MARS 2016

VI PRATAR OM INTROVERT OCH EXTROVERT

Caroline

Caroline Kock Vesterberg, rekryterings konsult, tycker att

djupintervjuer ger mycket: – De som ser fördelarna med

oliktänkande förstår att det bästa är att hitta en parhäst som har andra styrkor än jag själv har.

VESTERBERGKOCK

10 OM.MAGASIN

11MARS 2016

Nu ser vi vinsten av en mix av profiler hosmedarbetarna. Det finns plats för både fort och långsamt. Nördarnas revansch är kommen.

& JONKMANLinus

Linus Jonkman är personalchef på Prisjakt och författare till Introvert – den tysta revolutionen och nu aktuell med Själv – Kraften i egentid. Hans bästa fråga vid en anställningsin-tervju är ”Vad gör du när du inte behöver göra något alls?”

12 OM.MAGASIN

ATT IDEALET LÄNGE varit den extroverta personlig-hetstypen är de båda rörande ense om. Men också att det är skönt att det tycks finnas en motkraft i dag, nördarna har kommit i fokus.

– Det är ett sätt att stoppa drivet mot det utåtriktade idealet. Alla har en introvert sida och kanske är vi nyfikna på nördarna, så att långsamhetstrenden blivit intressant. Att vara nördig är att vara förkovrad, säger Linus Jonkman, som genom sina böcker skapat ett intresse kring den introverta personlighetstypen.

Caroline Kock Vesterberg instämmer:– Ja, det kanske är en sund motvikt. Trenden har sedan 1970-talet

varit en ökande konkurrens om jobben. Följden har blivit att de som säljer sig själva bäst lättare får bra jobb och därför kanske bilden förstärkts av att det extroverta sättet är det som lönar sig mest.

Det oroar dem båda att vi är så flexibla och därmed lär oss spela spelet.

– Det blir ju i längden farligt om du måste förställa dig hela tiden. Kanske är det här en del av förklaringarna till utmattnings-depressioner. Det är en stor ansträngning att bära en fasad, säger Linus Jonkman.

Caroline Kock Vesterberg berättar att hon tidigare samma dag intervjuat en person som hon betecknar som väldigt introvert.

– Jag tänkte på hur lätt det är att falla i fällan att hen inte har driv och energi eller kan inspirera andra. Men det är minst lika lätt att falla i motsatt fälla, att charmas av de extroverta och att tillskriva dem egenskaper som de kanske inte alls besitter.

De flesta är medvetna om att det är viktigt att sträva efter mång-fald, ändå är det svårt att gå utanför schablonerna.

Linus Jonkman menar att det är fördomsfullt att tro att bara för att man kommer från en annan världsdel så tillför man per auto-matik något nytt:

– Mångfald handlar om olika slags personlighetstyper, som den reflekterande, den spontana eller den reaktiva, inte bara att vi kommer från olika kulturer. Detta är en oerhört viktig dimension i mångfaldsarbetet.

Återigen hamnar de i resonemanget kring att vi så länge fokuse-rat på det ytliga.

– Det finns många förutfattade meningar som till exempel att säljare förväntas vara extroverta medan controllers är mer intro-verta. Så enkelt är det inte. I min roll gäller det att se bakom det ytliga intrycket, säger Caroline Kock Vesterberg.

Hon beskriver vikten av att ställa frågan om vart företaget är på väg – vad behöver vi för förmågor för att nå dit?

Det är välkänt att arbetsgrupper med en mix av personlighetstyper når bästa resultat. Men det kräver självinsikt att gå utanför schablonerna vid rekrytering. I ett samtal om behovet av en mix av människor i en arbets-grupp möts här Caroline Kock Vesterberg, rekryteringskonsult, och Linus Jonkman, personalchef och författare.

Caroline

VI PRATAR OM INTROVERT OCH EXTROVERT

Gör nu: Rekryteringskonsult på Mercuri Urval med Stockholm som bas.Gjort tidigare: Arbetsförmedlingen och P-linjen vid Uppsala universitet.Bra lästips om rekrytering:Work Psychology av Johan ArnoldAtt skapa effektiva team av Susan A WheelanAtt växa genom möten av Kay Pollack

VESTERBERGKOCK

13MARS 2016

Gör nu: Personalchef på Prisjakt i Ängelholm och författare.Gjort tidigare: Organisationskonsult på Cap Gemini, Sigma, Ikea med flera. Skrivit sex managementböcker och två skönlitte-rära böcker.Bra lästips om rekrytering:Generation Me av Jean TwengeKompetensbaserad rekrytering, intervjuteknik och testning av Malin LindelöwTänka snabbt och långsamt av Daniel Kahneman

JONKMANLinus

– En rekryteringssituation är ett tillfälle till analys av vad företaget verkligen har för kompetensbehov. Det finns tyvärr fortfarande en schablonbild i platsannonser, en slags idealbild och en övertro på den utåtriktade personligheten. Genom att anställa utåtriktade, ex-troverta personligheterna missar vi de ofta mer analytiska, introverta personerna som kompletterar teamet på arbetsplatsen.

Linus Jonkman tar upp det utåtriktade idealet:– På 1940- och 50-talen var disciplin och lojalitet honnörsord och

man sa att ”Tala är silver och tiga är guld...”. Sedan 1960-talet har det handlat om att stå för sina åsikter och satsa på sina personliga drömmar. Tala blev till guld, och den utåtriktade, verbala blev det nya idealet. Det kan till och med kännas svårt att tacka nej till ett mingel och bara säga att ”jag vill vara hemma ensam istället”. Vi skyller hellre på att vi är sjuka, menar han.

VAD KRÄVS AV EN rekryterande chef? De är eniga om att man som chef måste ta sig tid för reflektion.

– Det krävs tid att göra förberedelser och mod att våga ta vidare personer som man spontant inte charmas av. Det står många kloka skrifter i bokhyllorna och alla har kunskapen om vad man ska tänka på, men när tiden är knapp är det lätt att falla tillbaka i gamla möns-ter, säger Caroline Kock Vesterberg.

Linus Jonkman är inne på liknande spår och menar att analysen är viktig:

– En chef med självinsikt förstår att det blir bäst resultat om man väljer någon som kompletterar en själv; som är stark där jag är svag. Det gäller också att se till hela arbetsgruppen. Att fråga sig vad för slags kompetens och personlighet vi saknar i gruppen.

Caroline Kock Vesterberg undrar över om vi tar in den kunskap som faktiskt finns även när vi rekryterar:

– Jag upplever att arbetsmarknaden i Sverige har blivit mer mång-kulturell vad gäller kulturell bakgrund, men de förutfattade mening-arna om extroverta kontra introverta personligheter lever kvar även om det har hänt mycket de senaste åren, säger hon.

Annonserna som söker ”socialt drivna lagspelare” har ändå mins-kat, tycker de, och det verkar som om fler har förstått att man inte behöver vara social i alla roller.

– Alla självhjälpsböcker har nog ökat intresset och förståelsen. Trenden med mindfulness spelar också in. Många har säkert fått sig en tankeställare, säger Linus Jonkman.

På marknaden finns en stor mängd personlighetstester. Båda har erfarenheter av dem men vill inte lyfta fram något särskilt och manar till försiktighet. Caroline Kock Vesterberg menar att det finns en djungel av skräp:

– Det viktigaste är att fråga sig vad testet ska användas till. Och får testresultaten helt styra urvalet kan det bli farligt, de måste komplet-teras med strukturerade intervjuer och gärna även kognitiva tester.

LINUS JONKMAN menar att testerna ändå kan var en del i arbetet för mångfald, men att de ska användas med försiktighet.

– Människor kan också gå helt utanför sin personlighetstyp när de är djupt engagerade i en uppgift eller ett syfte. Därför tror jag att motivation är mycket mer relevant än personlighet.

Caroline Kock Vesterberg resonerar kring hur svårt det är att bedö-ma en människas potential:

– Hur rätt vi än gör så kan det ju bli fel. Omvärlden är osäker och de rörliga variablerna är många, säger hon och lägger till ytterligare en problematik:

– Många har förväntningar på sig, kanske från sin uppväxt, de kan ha fostrats till att välja en viss yrkeskarriär. Det innebär att de arbetar med något som de egentligen inte riktigt vill eller tycker är kul. Som rekryterande chef behöver man förstå den verkliga motivationen.

TEXT / JANE AF SANDEBERG FOTO /CHRISTIAN ANDERSSON OCH STEFAN TELL

Linus Jonkman konstaterar att hans bästa intervjufråga är ”Vad gör du när du inte behöver gör något alls?”– Den får verkligen folk att tänka efter. Många förställer sig vid intervjuer och är som de tror att de ska vara för att passa till ett jobb. II

14 OM.MAGASIN

MER OM MILLENNIALS

DÄRFÖRGENERATION VARFÖR

GENERATION Y (WHY?) VILL UTVECKLAS på jobbet och gå hem i tid. De vill lära sig nya saker och förväntar

sig snabb feedback, förklaringar och rak kommunikation. Och de vill att arbetet ska kännas meningsfullt. Motivera

Generation Y och få ett resultat som överraskar.

ANNIKA HÄLLQVIST ERICA JACOBSEN

15MARS 2016

Generation Y multitaskar och är totaldigitala. De söker trygghet, vill bo bra och ha familj. Samtidigt är de flyktiga. Passar inte förutsättning-arna går de vidare, men med rätt motivation uträttar de massor.

16

DET HÖRS IBLAND SÄGAS att Sverige förlorade sin oskuld den där februarinatten 1986 då statsminister Olof Palme blev mördad. Kyligare vindar hade börjat blåsa bort tidigare efterkrigsdecen-niers framtidstro och kollektivism. Bilden av det varma folkhem-met kändes allt mer som ett bleknat Instamatic-foto i ett bortglömt album. Berlinmuren stod stadigt och än höll kalla kriget jordklotet i ett järngrepp. Och den där februarinatten 1986 fick måhända vinterkylan att kännas än mer bister.

Då hade de börjat komma till världen, en efter en. De som till hör Generation Y, även kallad Generation Ordning av konsult- och analysföretaget Kairos Future, är födda mellan1985 och1994. De gick i skolan under det kändisfixerade 1990-talet då unga ville bli programledare i tv. De såg sina föräldrar jobba långt mer än 40-timmarsveckor, ty detta hände sig på den tiden då det ansågs fint och märkvärdigt att göra så. Generation Ordning digitalise-rades i tidig ålder. De närmade sig arbetslivet just vid den tid då finanskrisen drabbade världen och den svenske finansministern Anders Borg pratade i termer av ”en vargavinter” som skulle bli bister, lång och mörk. Nu har de vuxit till sig och tar över i arbets-livet när köttberget checkar ut.

SÅ VAD ÄR DET DÅ för generation som ska chefa och som ska hålla BNP på en schyst nivå? Ja, det är en generation som präglats av den förenklade beskrivningen av tidsandan ovan: Det som slank ut ur tidsandan-tratten är individer som ofta beskylls för att vara så lata att världen aldrig sett maken till något liknande, som anses så söndercurlade och egotrippade att tidigare generationer tappar hakor och lägger pannor i djupa veck.

– Varje generation präglas av sin tid, av olika händelser. Den här

generationen har vuxit upp i en turbulent tid med terrorattacker, miljökatastrofer, pandemier och finanskris, och i en tid då det varit tufft att få jobb. Detta återspeglas i deras drömmar och värde-ringar, säger Cristina Lázaro Morales, framtidsstrateg på Kairos Future, och fortsätter:

– Det är en generation med konservativa värderingar, som inte vill upptäcka världen på samma sätt som tidigare generationer. De vill ha familj, barn och ett fint boende, och ser jobbet som ett sätt att få det. Och deras största oro är att inte få jobb.

DET ÄR VIKTIGT att få ett ”bra jobb” för Generation Ordning. Arbetet ska hjälpa dem till det fina boendet och ge dem möjlighet att skaffa familj. De vill ha balans i livet och inte låta arbetet gå ut över privatlivet. Därmed inte sagt att jobbet är oviktigt. Tvärtom är det mycket viktigt att göra meningsfulla saker på arbetstid.

– Just meningsfullheten är jätteviktig. Man vill ha ett jobb man är stolt över och man vill ha en bra chef. Man vill ha ett jobb där det finns plats för personlig utveckling, där det finns trevliga kolleger och man vill ha intressanta uppgifter. Det som varit viktigt för tidi-gare generationer – status och att resa mycket i jobbet – är inte lika viktigt för Generation Ordning, säger Cristina Lázaro Morales.

Om det finns ett nyckelord för denna grupps inställning till arbetslivet är det just meningsfullhet. De vill ägna sitt yrkesliv åt något de brinner för.

– Man vill göra nytta. Man vill göra något relevant. Man vill in i kunskapsbranscher där det finns utrymme för tankar och idéer och möjlighet att realisera det man drömmer om, till exempel inom forskning och utveckling eller inom media.

Hittar de sin gnista, och får möjlighet att låta den flamma upp, kan de bli ruggigt effektiva.

Man vill ha ett jobb man är stolt över och där det finns plats för personlig utveckling. Och man vill ha en bra chef.

MER OM MILLENNIALS

1717

Det sägs att de är lata och söndercurlade – men också att de är vetgiriga, ifråga-

sättande och kompetenta. De värdesätter en närvarande, coachande chef och ställer en del

ovana krav på den traditionella chefen.

18 OM.MAGASIN

– De är kreativa, innovativa, tror på att förändra världen med teknik och nya vägar som crowdsourcing. De är bra på att kick-starta projekt och de tillhör den första digitala generationen och har därför teknisk kunskap. Dessutom finns det en snabbhet som också kan bli till otålighet, säger Cristina Lázaro Morales.

SVAGHETERNA ÄR JUST att tålamodet kan vara en bristvara. Och utan meningsfullhet går de på halv gas och kan leva upp till sitt rykte som lata. Dessutom kan de vara ganska enerverande för chef en, åtminstone den konservativa typen. För detta är en generation som vill ha sin chef närvarande, coachande och snabbt återkopplande, och som törs ställa krav.

– De tycker att arbetsgivaren har en skyldighet att erbjuda dem utvecklingsmöjligheter. Att utvecklas och växa som människa står i fokus och ges inte den möjligheten – då går de. Men om arbetsgi-varen hittar nycklarna och bryr sig – då stannar de längre, eftersom de letar efter trygghet och säkerhet, säger Cristina Lázaro Morales.

Anna Dyhre, senior advisor på Coreworkers och föredragshål-lare i ämnet employer branding, känner igen kravet på personlig utveckling.

– Ja, detta är ju en generation som haft utvecklingssamtal sedan förskolan. För dem är det självklart med personlig utveckling på jobbet. Och de vill ha ett högre syfte än enbart kapital. De är ambitiösa, många har pluggat utomlands, och vissa har ju haft ett cv-tänk sen sjätte klass, säger hon.

Det är ingen slump att Generation Ordning ibland också kallas Generation Y, vilket uttalas ”Why?”. För detta är ifrågasättande årskullar, vilket kan orsaka frustration.

– Jag möter arbetsgivare som blivit tagna på sängen när de unga sitter på anställningsintervju och säger ”Varför ska jag jobba hos dig?”. De unga vill ha förklaringar. Vad leder deras arbete till? De

vill känna till alla led i kedjan, förstå meningen, vilket kräver en annan typ av ledarskap. Och de vill ha mycket och snabb feed-back, säger Anna Dyhre.

Den arbetsgivare som förstår innebörden av det, satsar på att möta Generation Ordnings förväntningar och får dem att tagga till, kan få bra utväxling tillbaka.

– De löser problem, är inte lika i boxen som vi äldre, och de fungerar ofta som förändringsagenter i företag. De frågar ”Varför gör vi så här?”. De tar till sig information på ett respektlöst sätt, och unga akademiker har ju färska kunskaper, vilket är jättebra för ett företag som vill hålla sig à jour. Dessutom tillhör de – och förstår – den generation som ju är företagens framtida kunder, säger Anna Dyhre.

FRAMTIDENS FÖRETAG behöver också ledare, och det är de unga som även ska fylla chefsstolarna, vilket orsakar huvudbry när så många chefer nu når pensionsstrecket, samtidigt som Generation Ordning sägs vara helt ointresserad av att axla ansvaret. Men det senare är något av en myt, visar undersökningar.

– Många kopplar ihop chefskap med långa arbetstider, hög arbetsbelastning och inget privatliv, och så vill de inte ha det. Men visst drömmer många om att göra karriär och visst vill många bli chefer. Generation Ordning ser just ledarskap som en möjlighet att göra något meningsfullt och viktigt, att få leda och utveckla verk-samheten. Å andra sidan behöver man inte bli chef för att påverka, i dag kan man påverka i till exempel en expertroll, säger Cristina Lázaro Morales.

Ellen Landberg, ledarskapsutvecklare på Ledarna, är inne på samma linje:

– Flera undersökningar visar att unga visst vill bli chefer, men samtidigt ser vi att chefsnormen är homogen. En chefsnorm är ju utformad efter mäns villkor som bygger på att någon annan tar om det andra livet. Och där ser vi vissa skillnader mellan äldre och yngre. Unga vill i mindre utsträckning ha den traditionella chefs-rollen, det är inte där de lägger fokus i livet. Den unga generatio-nen vill ha balans i livet.

Men kanske är det inte Generation Ordning som ska stöpas om för att passa in i en fyrkantig chefsroll? Kanske är det själva chefs-formen som behöver uppdateras för att passa en ny tid?

– Ja, många arbetsgivare behöver se över sin egen chefsnorm. Ibland är chefsrollen förlegad och det går trögt med förändringar.

De är ambitiösa, många har pluggat utomlands, och vissa har haft ett cv-tänk sedan sjätte klass.

MER OM MILLENNIALS

19MARS 2016

LEDARNAS VIKTIGA TRENDER FÖR MORGONDAGENS LEDARSKAP

av 10 nyutexaminerade akademiker vill bli chefer, visar Juseks arbetsmarknadsundersökning.

av de studerande vill bli chefer, enligt Manpowers Work Life-undersökning.

av studen-terna säger att det som lockar mest med ett drömjobb är att det är ”spännande och personligt utvecklande”, enligt Manpowers Work Life-undersökning.

EXPERTTIPS! SÅ LEDER NI UNGA

FRÅN KÖTTBERG TILL MILLENNIALS

NY TEKNIK SOM INTERAGERAR ÖGONBLICKLIGEN HAR SKAPAT EN GENERATION SOM HAR MINDRE TÅLAMOD OCH EN ANNAN TIDSUPPFATTNING ÄN ÄLDRE GENERATIONER.II

677%62%

Håll ordentlig introduktion. Värt att tänka på är att många i den unga ge-nerationen inte ens haft ett sommarjobb och därför knappt förstår hur det går till på en arbetsplats. Ge ett medarbetarlöfte: Det här får du och det här kräver vi.Se individen. Människor är olika. Ha företagskulturen klar för er. Vad står ni för? Unga vill veta det.Satsa på närvarande ledare. Unga vill ha nära till sin chef och vill bli sedda av densamma.Håll en rak kommunikation. Skippa flosklerna!Ha coachande ledarskap, ledare som säger ”jag kräver bättre, jag vet att du kan” om det behövs. Ge snabb feedback.

Om du bemöter dem med attityden att de är lata och odugliga är risken större att de just beter sig som förväntat.Var inte så rädd för förändring.Satsa på att föra över kunskap från den avgående generationen samt mellan den yngre och den äldre. För att få unga att bli ledare – se över företagets chefsnorm. Dags att modernisera?Satsa på föräldravänliga arbetsplat-ser och på utrymme för balans i livet.

Det myllrar av generationsbenämning-ar. Här är några vanliga och vad som karakt eriserar dem.

rekordgenerationen (född 1945 –1954) kallas också Jätteproppen Orvar och Köttberget, och kännetecknas av att de är många och sägs ha surfat på efter-krigstidens räkmacka. En samhällsengage-rad generation som bidragit till jämställdhet och agerat väckarklocka, men som också beskylls för självgodhet.den glömda/tysta generationen (1955 –1964) blev osynlig mellan ton-givande årskullar, och skrålade Magnus Uggla-hiten ”De säger jag skiter i allt, men det skiter jag i” på sena 1970-talsfester. Jobbade järnet på det sena 1900-talet och känner sig lite snuvad på konfekten som fanns före och kom efter.

generation x (1965 – 1979) kallas också den ironiska generationen eller Peter Pan-generationen eftersom de gärna vill vara evigt unga. Den första dagisgenera-tionen leker vidare, samtidigt som de curlar barn och lägger livspussel.generation y (1985 –1994) vilket uttalas ”Why?”, eftersom de så ofta frågar ”Varför?” Kännetecknas av att de är ifråga-sättande och till skillnad från sina föräldrar är konservativa traditionalister.generation z (1995 – 2004) är den totaldigitaliserade generationen. Fortsätter i Generation Y:s fotspår med traditionella värderingar och trygghet, familj och jobb som ledstjärnor.millennials (1980 – 2003) är en annan benämning där Generation Y och Z slås samman till en enda digitaliserad grupp med traditionella värderingar.

5 I TOPP I KARRIÄREN1. En bra chef (90%)2. Att känna mig stolt över mitt jobb (88%)3. Trevliga kolleger (87%)4. Intressant och meningsfullt jobb (86%)5. Personlig utveckling (84%) och Hälsosam arbetsmiljö (84%)

Källa: Unga svenskar 16 –29 år, under- sökningen Global Youth 2013, Kairos Future

KÄLLOR: CRISTINA LÁZARO MORALES, ANNA DYHRE OCH ELLEN LANDBERG

20 OM.MAGASIN

Chefsrollen är fortfarande ganska så ensidig vad gäller kön, ålder och etnicitet, säger Ellen Landberg.

Hennes tips till arbetsgivare är att tanka över den avgående generationens kunskap till den yngre, och att våga ifrågasätta sin egen bild av vad en chef är.

– Och man måste se över hygienfaktorer som att det är en föräldravänlig arbetsplats och man måste ha viss flexibilitet. Många arbetsgivare blir överraskade när de möter 80-talister som ställer krav tillbaka, som förväntar sig en jämlik relation. Men det är väl sunt att tänka ledarskap/medarbetarskap i stället för chef/arbetstagare.

Det där med jämlik relation är något som Mattias Segelmark, personaldirektör på mobiloperatören Tre, kan känna igen.

– Det som är en utmaning med den nya generationen är att jag – och de som är äldre – hade större respekt för chefen. Vi gjorde som chefen sa. I dag måste du förtjäna ditt ledarskap på ett annat sätt. Men det är väl bra! Det är ju positivt att du som ledare också måste utvecklas. Den nya generationen är inte mer krävande än andra, men de ställer andra krav på oss ledare. Vi ska vara schysta och förmedla vart vi ska och vilken som är din roll. Vi ska stötta, inspirera och utmana, säger han.

MATTIAS SEGELMARK har stor erfarenhet av att leda Generation Ordning. Tre har 1 600 anställda med en snittålder på 29 år, och på kundservicesidan börjar många i 20-årsåldern. De nyanställda där möts av en tre veckors introduktion där teori och praktik varvas, och där frågor om företagskultur och egna värderingar vävs in. Medarbetarna får sedan tillgång till coach och chefer för fort-löpande personlig utveckling i jobbet. Många ledare rekryteras också internt och snittåldern för chefer ligger på 34 år. Och några problem att få internsökande till ledarpositioner har inte Tre.

Tre kan med andra ord checka av många av de krav som unga ställer om närvarande, coachande chefer och rätt till personlig utveckling. Och Mattias Segelmark stämmer inte in i kören som sjunger om en lat, egotrippad och krävande generation.

– Nej, nej, nej, det där stämmer inte! Samhället har gett en alldeles för negativ bild av dem. Och om de skulle vara krävande och ifrågasättande – är inte det positivt? Den nya generationen är extremt kompetent, vetgirig, hungrig, har en otrolig förmåga att lära nytt och hantera mycket information, och en stor förmåga till interaktion.

Arbetsgivare som ger unga rätt förutsättningar har mycket att vinna.– Då får man väldigt lojala, dedikerade, engagerade och motive-

rade medarbetare, säger Mattias Segelmark.II

MER OM MILLENNIALS

De vill i mindre ut-sträckning ha en traditionell chefsroll, det är inte där de lägger fokus i livet.

VILKEN ÄR DIN DRIVKRAFT?JAG VILL GÖRA GOTTHala Mohammed, 29, ordförande i Röda Korsets ungdomsförbund och vice ordförande i Röda Korset:– Drivkraften är att göra nytta, att göra gott. Jag tror på förändring och vill bidra till ett bättre samhälle, särskilt för barn och unga.

ATT LÄRA NYA SAKERDaniella Sjöqvist, 26, egenföretagare Elans utbildning och konsulär handläggare:– Det första jobbet handlar om att få trygghet, att få ett arbete och en lön som täcker kostna-derna. När man väl fått en trygghet börjar man längta efter en utmaning. Det som motiverar mig nu är att ha ett arbete där jag lär mig nya saker och där jag utmanas och utvecklas.

ATT KUNNA RESANils Modéer, 20, juicebartender, Juiceverket:– Att tjäna pengar så att jag kan resa. Jag job-bar så mycket jag kan för att kunna var borta länge, men också för att det är kul att jobba, för att vara produktiv och träffa människor. Så småningom hoppas jag få insikt i vad jag vill jobba med senare, och kanske börja plugga.

MARS 2016

Personlig utvecklig, balans i livet och kreativt ledarskap – ge dem rätt förutsättningar och tänd gnistan hos generationen som alltid frågar varför.

21

22

OM LISA EKSTRÖM

Den färgglada fågelpennan är hennes signum och hennes föreläsningar är välbesökta och prisbelönta. Lisa Ekström kombinerar hjärta, hjärna och ett okonventionellt sätt, både som ledare och föreläsare.

DEN LEKANDE LEDAREN

23

Lisa Ekström pratar flytande thailändska, låtsas att hon ser sin energinivå i ögat och har gett bort

60 000 fågelpennor för att liva upp landets arbets-platser. Möt Sveriges mest okonventionella ledare.

Hon låtsas och leker, men med ett äkta och sjujäkla engagemang som får människor att längta till jobbet.

HENRIK HARR

KAROLINA OLSON HAGLUNDMAGNUS BERGSTRÖM

DEN LEKANDE LEDAREN

24 OM.MAGASIN

– Vi ska ta några frågor också, men innan vi gör det tänkte jag ge bort någonting, säger Lisa Ekström från scenen på Näringslivets Hus i Stockholm. Det är fredag morgon och hon ska precis knyta ihop sitt föredrag inför ett hundratal svenska projektledare.

– Jag tänkte ge bort min penna, säger hon och håller upp ett exemplar av den vansinnigt färgglada fågelpenna som har blivit hennes signum. Jag har också en knapp där det står ”10” och en där det står ”Ny på jobbet”, och så har jag ett pussel. Jag ger bort alltihop som ett paket. Är det någon som är intresserad?

I publiken ler vi och sneglar på varandra en sekund, två sekunder. Tick, tack.

– Jag kan säga att det här aldrig händer när jag föreläser utomlands, säger Lisa för att fylla ut tyst-naden. Men i Sverige har vi lärt oss att ingenting är gratis, så ni sitter och tänker att det finns en hake. Men det finns det inte.

Fortfarande händer inget. Tick, tack. Det har gått 20 sekunder.

Vi sneglar vidare. Är någon annan på väg upp? Ingen vill verka girig. Alla sitter kvar. Tick, tack.

Lisa väntar. Hon vet att för varje sekund som går hamras hennes poäng in lite djupare: Den skavande frågan om varför vi svenskar har så svårt att ta för oss.

Kvinnan som utsätter oss för detta kärleksfulla obehag, Lisa Ekström, är en av landets mest anlita-de och uppskattade föreläsare. Hon är också en av få som lyckas provocera och underhålla samtidigt; pika med glimten i ögat.

Hon anlitas främst för att prata om ledarskap, förändringsarbete och allas eget ansvar.

Just i dag gör hon det genom att berätta historien om hur hon vände Sas Customer Relations, flygfö-retagets sorgligaste avdelning, till en succé i mitten av 2010-talet. Under hennes ledarskap försvann den permanenta högen av icke-åtgärdade kund-ärenden och svarstiderna förkortades drastiskt. Och hon gjorde det genom en kombination av hjär-na, hjärta och minst sagt okonventionellt ledarskap. Hon krävde (skriftligt) att få slippa möten utanför sin avdelning, försökte öka antalet klagomål och lät medarbetare låtsas att de skulle sluta - i syfte att stärka deras självkänsla – samtidigt som hon uppmuntrade kritik och ställde krav. Kort sagt tog hon för sig på ett sätt som har blivit, eller kanske alltid har varit, lika osvenskt som att utse sig själv till pristagare under ett företagsevent.

Troligen såddes fröet till denna osvenskhet under den del av hennes uppväxt, mellan fem och tio års ålder, som ägde rum i Bangkok. Hennes pappa jobbade på Sas och tillhörde den skara skandinaver som var med och startade flygbolaget Thai i mitten av 70-talet.

– Han var med i Janne Carlzons ledningsgrupp, som divisionschef för Sas dataavdelning, berättar Lisa Ekström när vi träffas på ett fik i Stockholm någon vecka efter eventet med projektledarna. Och min farfar var med när Sas startade på 40-talet.

Så det faktum att hon själv började jobba för flygbolaget var inte särskilt konstigt. Det var i det närmaste oundvikligt. Det var också där hon först såg skillnaden på engagerade och oengagerade ledare, och den effekt det har på medarbetarna.

– Chefer som Janne Carlzon och Anders Ehrling

FÖDD 1967 i UppsalaBOR JärfällaUTBILDNINGIHM Stockholm och diver-se kurser på Stockholms universitet, IFL Handelshög-skolan med flera.UTMÄRKELSERStora Målpriset 2015,Årets talare 2014 och en av Sveriges hetaste talare i tidningen Chef 2012. BESLUT HON ÅNGRARJag ångrar nästan inga beslut, de har ju tagit mig dit jag är i dag. Kan ibland undra vad som skulle ha hänt om jag hade fattat andra beslut, mest för jag är så enormt nyfiken.FAVORITBOK LEDARSKAPVem snodde osten av Spencer Johnson och Fisk av Lundin, Paul och Christensen.

FAKTALISA EKSTRÖM

OM LISA EKSTRÖM

I Sverige har vi lärt oss att ingenting är gratis, det finns alltid en hake. Det finns

som ett inneboende hinder för att vi ska ta för oss, konstaterar Lisa Ekström.

När du vill ha någonting är det

ditt eget ansvar att se till att ta det.

Motsägelsefull. Å ena sidan lekfull och spexig, å andra sidan älskar hon struktur och Excelark. Men kärnan är

alltid mänskliga relationer.

Tänk att man ska behöva lämna firman innan man får höra hur uppskattad man är. Det är ju inte klokt.

OM LISA EKSTRÖM

27MARS 2016

kom ihåg oss, såg oss, säger hon. Jag minns en chef som när man skulle gå hem kunde säga: ”Jaha, du ska gå hem nu till dina ... barn.” Och då tänkte jag: Du vet inte ens om jag har söner eller döttrar. Det borde du veta. När du bara har åtta personer i din ledningsgrupp borde du till och med veta vad barnen heter. Men Anders Ehrling hade fullständig koll. Han kom ihåg saker som man hade berättat för honom. Jag skulle ha kunnat gå igenom vilken storm som helst för hans skull, för han såg oss.

Här finns det en paradox. För även om Lisa Ek-ströms föredrag på Näringslivets Hus har rubriken Happy results – fort och rätt pratar hon förvånans-värt lite om lönsamhet och business, varken där eller på fiket. Hon berättar att hennes favoritord är ”processkartläggning” och att hon älskar struktur och gärna skulle gifta sig med Excel, men den verk-liga kärnan finns hela tiden någon annanstans. Till slut handlar allt, allt, allt om mänskliga relationer.

– Jag får ofta frågan om jag har branschvana, och då brukar jag säga att jag jobbar i människo-branschen. Så bara det finns människor så är jag rätt person att anlita.

ennes överlägset största utma-ning på den fronten kom 2005 när hon självmant sökte sig från jobbet som försäljningschef för Sas Sverige till chef för Sas Customer Relations – en omplaceringsavdelning för 28 svårplacerade med-arbetare som dignade under bördan av en massiv backlog av obesvarade klagomål från kunder.

– De hade jobbat i Sas i otroligt många år och kände sig ganska misshandlade, kränkta över att ha blivit placerade på en omplaceringsavdelning. Det fanns inte en enda som inte frågade mig varför jag ville jobba där. Det gick till och med rykten om att jag hade blivit omplacerad.

Inte en grupp som hade vanan att ta för sig, med andra ord. Eller ens hålla huvudet särskilt högt. Som hon själv uttrycker det var de den sortens medarbetare som i lunchkön ofta fick en med-lidsam arm om axlarna och en bekymrad undran levererad i vemodig ton: ”Hur är det?”

– Egentligen var de ju fantastiska medarbetare, som slet för att göra sitt bästa för kunderna, men de hade fel förutsättningar och ibland fel fokus. De visste själva vad som skulle göras, och det enda jag som ledare gjorde var att se till att implementera det som de sa.

Nåja, i sanningens namn genomförde hon en hel del egna saker också, både för att effektivisera ar-betsflödet och för att svetsa samman gruppen. Hon började, trots sitt eget motstånd, välkomna mötes-deltagare i dörren med en high five. Medarbetarna fick låtsas vara kunder i sin egen organisation för

att identifiera krångliga procedurer. Och eftersom det bara är nyanställda som känner att de kan ställa dumma frågor fick de anställda i tur och ordning låtsas att de var nya på jobbet, komplett med fejka-de introduktioner och presentationsrundor. Det här är ursprunget till knappen ”Ny på jobbet” som Lisa försökte dela ut till projektledarna.

Intuitivt är det svårt att förstå hur en medarbeta-res självkänsla gynnas av att man låtsas säga upp henne, men det finns en förklaring:

– Idén föddes när en medarbetare på säljavdel-ningen skulle sluta efter 42 år i företaget. Hon sa: ”Jag har jobbat på Sas i så många år, och jag har aldrig hört så mycket positivt om mig själv som jag har hört idag.” Det var en mening som gick rätt in i magen på mig. Tänk att man ska behöva lämna en firma innan man får höra hur uppskattad man är. Det är ju inte klokt. Så vi låtsades att en av oss slutade varje månad. Då fick man sluta på fredagen och komma tillbaka som nyanställd på måndag. En gång bad jag vår VD komma ner och säga några ord när vi skulle tacka av trotjänaren Lasse. ”Va! Ska Lasse sluta?” sa han.

Dessa mer eller mindre spexartade moment i var-dagen på den åsidosatta klagomålsavdelningen hade en enorm effekt på samhörigheten. Andra avdelningar, till och med andra företag, ville kom-ma på studiebesök. Samtidigt lät Lisa aldrig någon sväva i ovisshet om vad målet för verksamheten var.

– Jag kan säga att jag är en väldigt tuff ledare, men med ett enormt stort hjärta. Jag brydde mig om varenda individ jag jobbade med, men jag var också tydlig. Vi är inte här för att knyppla, det är inte det vi får betalt för. Till exempel hade jag en medarbetare som var tekniskt intresserad och ville läsa nyhetsbreven från tekniska divisionen. Det sa jag att hon absolut fick göra – när hon hade slutat. Men inte på arbetstid, det går inte.

Denna hårda kärlek tog hon med sig när hon 2008, efter tre år som ledare för Sas Customer Relations och 20 år på Sas totalt, bestämde sig för att lämna företaget och starta eget. Hon förklarar hoppet med att hon är en igångsättare, inte en förvaltare. Det fanns visserligen andra utmaningar hon hade kunnat tänka sig inom Sas, men på de posterna satt det redan folk.

Som företagsnamn tog hon efter noggrant över-vägande Kamoja, som är ett thailändskt ord för ”tjuv, stjäla eller knycka”. Att kamoja något blir då en idé man knycker från en bransch och applicerar på en annan. Ett exempel är hennes livsindikator – en idé hon har kamojat från dataspelsvärlden. Kort sagt inbillar hon sig (hon är mycket för att låtsas) att hon för sin inre syn ser en slags energimätare av typen som dataspel brukar ha, med en rad hjärtan eller en batteristapel som visar hur mycket ork hon har i sig vid varje givet tillfälle.

Under föredragen pratar hon om vikten av att bestämma i förväg vilken prestationsnivå man ska hålla, från ett till tio, och fråga sig själv varför man ska nöja sig med att sikta på något annat än en tia.

UPPVÄXTENJag är delvis uppvuxen i Thailand, vilket kanske förklarar varför jag inte de-finierar konflikt på samma sätt som många andra i Sverige. För mig är det en diskussion. Jag gick i en mångkulturell internationell skola. Det gällde att passa in – både där och när jag kom hem till Sverige.

CHEFSJOBBET HON INTE FICKDet var på Sas. Jag var övertygad om att jag skul-le få jobbet, men fick ett vikariat i stället. Chefen sa att han inte var helt säker på mig som ledare. Jag blev helt knäckt men det var en nyttig erfarenhet.

MAMMAMina föräldrar var otroligt sociala och generösa, båda två. Man delar med sig, alltid! Jag är väldigt präglad av min mamma. Hon sa alltid att man inte ska sopa nånting under mattan, men jag har lärt mig att vissa saker faktiskt hör hemma under mattan.

PAPPAJag kunde alltid ringa, bara för att fråga när han skulle komma hem eller om jag fick ta en glass. Om han satt i möte gick sekreteraren och hämtade honom. Jag skulle aldrig gå ut ur ett möte för en sådan sak. Till mina egna barn säger jag ”Ring om det brinner. Annars – ta en glass. Du behöver inte fråga om allt.”

PERSONLIGA ERFARENHETERSOM FORMAT YRKESLIVET

H

28 OM.MAGASIN

Eller varför man tycker det är okej att kräva en tia av någon annan medan man själv bara känner för att leverera en åtta. Hon pratar om leverans, prestation, målsättning och att inte acceptera att någon går och sätter sig på läktaren eller vägrar följa de arbetssätt som gruppen själv har kommit överens om. Det är inte det som menas med att ”ta för sig”.

– Om du ska spela fotboll i landslaget funkar det inte om du säger att du vill göra det med skrid-skor på. Då får du söka dig någon annanstans. Du måste röra dig inom de givna ramarna för den roll du har. Och som ledare måste man ibland säga det. ”Det är det här du ska göra, och du ska göra det på det här sättet. Varsågod och skölj. Det är det här du får lön för.” Tänk om en snickare som ska göra om mitt kök säger: ”Jag tycker inte att det är så kul att bara göra kök, så jag kommer att fixa lite i vardagsrummet också”. Nej, det funkar inte.

Däremot är många roller större än man tror, menar hon. Man kan alltid komma med idéer på hur saker kan göras bättre, eller argumentera för att få en utvidgad roll.

Vid sidan av föreläsningarna har hon uppdrag som facilitator för ledningsgrupper och styrelser som har kört fast i förändringsprocesser. Hon är också mentor för en handfull företagsledare, men en mentor som är helt nischad på lösningar.

– Jag är urdålig på att lyssna på folk som ältar. Jag vill ta nästa steg och komma vidare. En VD som jag är mentor åt ringde mig häromdagen och sa: ”Nu vill jag bara gnälla. Jag vill inte att du kommer med någon motfråga eller något.” Innan han hann börja prata sa jag: ”Och varför ringer du då till mig?”

Ibland har folk bara behov av att gnälla eller älta lite, det förstår hon. Så egentligen borde människor som går igenom svårigheter ha två olika personer att prata med, beroende på om de just då behöver röra sig framåt eller bara ”gegga”, som Lisa kallar det.

– Min mamma gick bort i mars, och det har varit jättesvårt för mig. För jag har något i mig som efter tre veckor säger ”jaja, men nu är det ju jättelänge sedan, nu får du väl skärpa dig.” Jag är otränad i att älta, och det är ju mamma själv som har tränat mig i det. Ända sedan jag trillade av cykeln och slog mig. Jag skulle upp igen på en gång.

Otåligheten att röra sig framåt, eller i sidled en stund om det bidrar till målet, gör att Lisa Ekström ibland tänker sig att hon är med i The Truman Show, filmen där Jim Carrey lever sitt liv som huvudper-sonen i en dokusåpa utan att han själv vet om det.

– Jag kan tänka så ibland, att jag är Truman. Alla andra vet, men inte jag. Och då frågar jag mig om min film är värd att se? Har jag några tittare? Skulle jag vilja titta själv? Jag kan tänka så ibland när jag bara har legat på soffan. Nej, nu måste jag upp och göra något. Det blir jäkligt tråkigt för tittarna – och mig – annars.

ick, tack.Efter 40 långa sekunder i Näringslivets Hus reser

sig slutligen en kvinna ur publiken, går fram till Lisa på scenen och hämtar pennan, knapparna och pusslet.

Vi andra applåderar och undrar varför. Inte varför hon fick priserna, utan varför vi själva inte ens försökte.

Lisa driver hem poängen.”När du vill ha någonting, när du behöver någon-

ting, då räcker det oerhört sällan med att tänka att du vill ha det. Det räcker oerhört sällan att vifta lite med handen. När du vill ha någonting så är det ditt eget ansvar att se till att ta det.”

Och det första steget är att försöka.II

VILL GÄRNA HA SOM CHEF» Lisa är en väldigt in-tagande och generös person. Jag lyssnar till många föreläsare var-je år och hon tillhör de allra bästa. Jag skulle älska att ha henne som chef. Om fler chefer

var som hon skulle man längta från semestern till jobbet. «

Rickard Olsson, programledare

HON DELAR MED SIG» Lisa är vad hon pratar om: ansvarstagande,

generös och hon bju-der på sig själv. Hon är en förebild i föreläsar- branschen och delar frikostigt med sig av sina erfarenheter och tips för att hjälpa sina kolleger. Professio-nell med massor av energi. «

Mia Liljeberg, mötesrådgivare

BESTÅENDE INTRYCK» Lisa Ekström är medryckande och inspirerande. Hon framställer ett annor-lunda ledarskap på

ett helt fantastiskt sätt. Ingen lämnas oberörd av henne och framför allt lämnar hennes föreläsningar ett bestå-ende intryck. «

Ann-Charlotte Frank Lindgren,

VD Folktandvården Stockholms län

SAGT OMLISA EKSTRÖM

5 TIPS:Så kommer du dit du vill1. Var nyfiken! 2. Var en person som andra vill vara med – och berätta bra saker om.3. Kom ihåg att du har två öron men bara en mun...4. Bry dig genuint om andra människor, med både hjärna och hjärta.5. Fråga om saker du inte förstår direkt, mörka inte – du missar chansen att lära nytt! T

OM LISA EKSTRÖM

29MARS 2016

Väggar, inga väggar eller rätt väggar?

I ett eget kontor skapar man sin egen zon. Den som har ett eget kontor är ofta väldigt förtjust i det och försvarar rätten till sitt rum mer än andra.

Idén om öppen planlösning på kontor kom på 1950-talet. Tanken var att öka samverkan och nytänkande.

Aktivitetsbaserade kontor anpassas till de aktiviteter som görs – tysta rum, mötesrum, telefonhörnor, arbetsplats-er i landskap eller vad som behövs.

Det är dyrt och ineffektivt rent ytmäs-sigt till exempel i storstäder med höga hyror gäller det att utnyttja ytan på bästa sätt.

Enligt en undersökning från kontors-möbelföretaget Steelcase kan 85 procent inte koncentrera sig om de sitter i ett kontorslandskap.

I snitt blir man störd var elfte minut och sämst fungerar de kontor där 10–25 personer sitter tillsammans, vilket är vanligast i Sverige.

Aktivitetsbaserade kontor passar de kommande digitala generationer-nas vana att interagera med andra och göra flera saker samtidigt.

Här anpassas ljudmiljön efter arbets-uppgift. Det får inte vara för tyst – se till att det finns ett visst bakgrundsljud, till exempel en designad ljuddusch.

Frågan om kontorslandskap är en vattendelare: antingen gillar man det eller så ogillar man det och vill ha sitt eget kontor. Kanske kan man hoppas att trenden med aktivitetsbaserade kontor håller i sig – där finns något för alla.

slutet av januari är den tid då de flesta uppdaterar sin profil på Linkedin. För att sticka ut bör man undvika vissa ord i sin profil, enligt Darain Faraz på Linkedin. Eftersom allt fler rekryterare söker aktivt bland profiler som passar en viss roll är det viktigt att inte försvinna i mängden genom att använda exakt samma ord och meningar som alla andra.

Beskriv istället dig själv genom att hitta andra ord och fraser än dessa som ligger i topp bland de vanligast förekommande orden på Linkedin under 2015: 1. Ledarskap2. Driven3. Kreativ4. Strategisk5. Passionerad6. Betydande erfarenhet7. Ansvarsfull8. Motiverad9. Positiv10. Bred erfarenhet (Linkedin/Veckans Affärer)

Hitta din egen profil

Smittsam attityd

trist attityd och tråkig samtalston på jobbet riskerar att förgifta hela arbetsklimatet enligt en undersök-ning från University of Florida. Den visar att en trist attityd smittar, så att den som blir ovänligt bemött anammar tonen och blir ohövlig tillbaka, både på jobbet och privat. En del av problemet är att vi ge-nerellt sett är alltför toleranta mot negativt beteende, säger Trevor Foulk. Att säga god morgon och hej då, inte tala illa om kolleger och att tala med respekt om sina kolleger inför kunder är enkla tips som skapar en bra stämning. (Arbetsliv)

ÄR DU HBT-VÄNLIG?

Rapporten Rosa pengar och rosa företag gavs ut av Företagarna 2012. Året efter kom skriften En HBT-handbok för

företagare med enkla råd och bra case från

företag och företagare som har tagit steg på vä-gen till att agera enligt värderingen att alla är lika värda. Låter enkelt,

men kan vara svårt. Läs mer på

foretagarna.se.

Fler tips om Linkedin på sid 42.

DANIEL .RO

DRIGUEZ

WESLEY ELLER

ISTOCK BWINRULES

30 OM.MAGASIN

HENRIK LENNGREN

TÄNKRUNT

Vi slösar, slänger och köper nytt. Ändå fasar vi över klimat-förändringar och minskande naturresurser. En ny rörelse är på

gång: Att tänka cirkulärt, i ett kretslopp, och göra det på ett affärsmässigt sätt så att även företagen hänger på. Pengar

verkar vara vår enda motivation att förändra i grunden.

FRÅN LINJÄR TILL CIRKULÄR

OM ATT KONSUMERA SMARTARE

FRÅN LINJÄR TILL CIRKULÄR

Btxt

MARS 2016 31

Återvinna och återbruka är viktigt i den cirkulära ekonomin.

En konservburk som återvinns sparar energi som räcker till

sju timmars TV-tittande.

KATRIN UDDSTRÖ

MER

32 OM.MAGASIN

En cirkulär ekonomi bygger på en högre grad av service och är mer arbetsintensiv.Anders Wijkman, ordförande i Miljömålsberedningen

OM ATT KONSUMERA SMARTARE

På tio år har mängden hushållsavfall i Sverige som deponeras, alltså hamnat på soptippen, minskat med 800 000 ton tack vare återvinning.

33MARS 2016

SPORTHYRA ÄR ETT FÖRETAG som bygger sin affärsidé på kretsloppstänkande. Istället för att vi köper nya carvingskidor, kompositstavar och racercyklar och sätter snurr på affärerna i sportbutikerna, vill Sporthyra förändra köphysterin genom att få oss att hyra utrustning istället. Och ambitionen är kaxig:

– Om fem år är vi inte bara börsnoterade utan också världens största uthyrare av sportutrustning, säger VD Erik Liljeberg.

Grunden för framtidens kaxiga mål – att vara världens största uthyrare av sportutrustning år 2020 – är en alldeles särskild affärs-modell som allt fler företag strävar efter att nå.

– Vi tror på den nya tidens konsumtionstrend som tar oss bort från slit- och slängsamhället och som möjliggör att utrustningen kan delas av flera. Vår affärsmodell leder till att jordens resurser bevaras, skapar förutsättningar för ett bättre klimat och samtidigt en billigare och roligare sporthandel. Klimatet är direkt kopplat till våra affärer, utan kalla vintrar kan ingen åka skidor, säger Erik Liljeberg.

Sporthyras affärsidé ligger onekligen i tiden. Det är ingen slump att den svenska regeringen välkomnar de förslag till cirkulär ekonomi som EU-kommissionen tagit fram och som bidrar till att skapa nya affärsmöjligheter och nya jobb samtidigt som den negativa påverkan på klimat, miljö och hälsa minskar.

– Om vi hushållar bättre med energi och material så mins-kar trycket på resursbasen och olika föroreningar, inte minst koldioxid.

Det säger Anders Wijkman, tidigare generalsekreterare för Röda Korset och Naturskyddsföreningen och numera ordförande i Mil-jömålsberedningen (som arbetar för att ta fram en klimatstrategi för Sverige till 2050). Han har ett långt aktivt liv som miljödebat-tör bakom sig och missionerar för att våra prylar måste produceras för att kunna återvinnas, återanvändas och hålla längre.

– Dagens linjära ekonomi är slösaktig, både rent ekonomiskt och ur miljösynpunkt. Stora värden förloras när produkter slängs efter kort livslängd och där en massa värde fortsatt finns i ingå-ende material och komponenter. Vi lever på en liten planet där människan mycket snabbt ökar trycket på naturens resurser och ekosystem. De tydligaste exemplen är utfiskningen, utarmningen av den biologiska mångfalden, förstörelsen av tropiska skogar, utarmningen av odlingsjorden och, naturligtvis, klimatförändring-en, påpekar Anders Wijkman.

Om vi styr ekonomin mot längre livslängd på produkterna och mer av återbruk av material och komponenter så blir resultatet, enligt honom, lägre utsläpp av koldioxid och därtill flera jobb.

– En cirkulär ekonomi bygger på en högre grad av service och är mer arbetsintensiv. Ingen vet exakt hur den digitala ekonomin kommer att påverka arbetsmarknaden. Men många jobb kommer att ersättas av robotar och automatisering. Att styra mot en cir-kulär ekonomi leder till motsatsen och kan i vart fall dämpa förlusterna av jobb. Effekterna på klimatutsläppen är entydigt positiva.

VIKTIGAST FÖR FÖRETAGEN, enligt Anders Wijkman, är att ”inse att de kan tjäna pengar på ett annat sätt än att bara sälja mer grejer”. Några som tagit fasta på just detta är Re-Makers, som arbetar med att göra företag lönsamma inom cirkulär ekonomi.

– Vi gör en kartläggning av möjliga aktiviteter och förändringar i affärsmodellen som innebär att företaget stegvis tar sig mot cirkulär ekonomi utan att äventyra nuvarande intäkter. Vilka nu-varande och framtida kostnader som vi förvän-tas kapa, parat med etablerandet av nya markna-

der. Det behöver absolut inte handla om några revolutionerande åtgärder. Huvudsaken är att företaget gör ett första insteg som är utvecklingsbart för den fortsatta resan, berättar miljökonsulten Magnus Hedenmark på Re-Makers.

Han menar att om företaget helt och fullt ska kunna kapitalisera på sina ansträngningar är det viktigt att grunden blir robust och att ambitionen verkligen är att göra skillnad.

– Därför behöver man förstå essensen av cirkulär ekonomi – inte bara de positiva ledorden.

DET FINNS MYCKET HALVDANT miljöarbete som snarare förvär-rat situationen eftersom företagsledningen inte varit klar med sitt syfte. Det blir som att försöka spela fotboll utan att veta hur man vinner i fotboll. Då blir det allt svårare att ta strategiska beslut om man inte förstår hur den egna cirkulära produktlivscykeln ser ut och vilken roll företaget kan ta.

– Ta exemplet med konstgräsplaner som skapades med åter-vunna bildäck. De återvunna däcken visades senare innehålla cancerframkallande PAH-föroreningar. Det straffar sig senare för alla inblandade även om det vid tillfället inte ens var olagligt att göra så. Förtroendet för sådana företag dalar och naturligtvis blir det svårare att göra bra affärer, säger Magnus Hedenmark.

Han konstaterar att miljöproblemen hittills har betraktats som en kostnad och inte som en möjlighet.

PRIORITERAD FRÅGA INOM EU FÖR REGERINGENEn cirkulär ekonomi bygger på att återanvända, laga och att betrakta avfall som en resurs –� att göra mer med mindre. En cirkulär ekonomi strävar efter produkter som är allt mer hållbara, allt mer återvinningsbara och där icke förnybara material över tid ersätts med förnybara.

Källa: regeringen.se

34 OM.MAGASIN

– Det tidigare sättet att arbeta med hållbarhetsfrågor har varit alltför otydligt kopplat till en affärsnytta, därför har det aldrig tagit riktig fart. Alla fattar nog det akuta läget för planeten, men det har saknats rätt incitament att lösa problemet. Cirkulär ekonomi är inte särskilt svårt att förstå och det har verkligen etablerats hos en betydelsefull spjutspets av företag som nu driver agendan. Det är ingen tillfällig trend längre.

HAN FÅR MEDHÅLL AV Fredrik Henriksson, hållbarhetsansvar-ig på butikskedjan Indiska som 2015 blev utsedd till Årets Hållbara butik i Retail Awards.

– Den cirkulära ekonomin är ett begrepp som verkligen fått ett uppsving, även om vi så klart återvunnit, återanvänt och bytt saker med varandra i alla tider. Våra designers tar in återvunnet material som glas, polyester och plåt. Och våra plastpåsar är gjorda av 70 procent återvunnen plast och 25 procent ostron-skal, berättar Fredrik Henriksson.

Han poängterar att cirkulär ekonomi handlar minst lika mycket om att påverka ett beteende och mindset som att nå en viss mängd insamlat material, som till exempel i fallet med Myrorna där kunderna kan lämna textilier i butik. Det är ett led i ett samarbete som startade för ett år sedan. Nu har det utökats genom att man kan handla utvalda vintagejeans från Myrorna hos Indiska och i julas även second hand-bestick i några butiker.

– Hållbarhetsfrågor blir viktigare även för våra kunder. I en un-dersökning vi gjorde i fjol såg vi bland annat att var tredje svensk handlar mer hållbart nu än för tre år sedan när det gäller mode och inredning. Vi såg också att lika många tycker att det är svårt att handla hållbart. Det är många aspekter som ska tas in i beräkning när vi pratar cirkulär ekonomi, och här har vi som företag alla möjligheter att tillsammans med våra kunder belysa olika områ-den och hela tiden öka kunskapen kring hållbarhetsfrågor.

Även Tetra Pak ligger i framkant när det gäller att utforma sin miljöstrategi utifrån det cirkulära tänket, enligt miljö-direktören Erik Lindroth.

– Vi kan inte bedriva en verksamhet som är isolerad från verkligheten. Vi måste ta med de begränsningar som finns när vi bygger vår affärsmodell och vi ser dessutom att ett tydligt fokus på dessa frågor gör våra kunder mer konkurrenskraftiga och därmed även Tetra Pak. Vi ser cirkulär ekonomi som betydligt bredare än återvinning och återvunna material, där tyvärr diskussionen i princip alltid hamnar. Vikten av förnybara material har nästan missats helt.

ERIK LINDROTH MENAR att cirkulär ekonomi egentligen är en ompaketering av kretsloppstänket som baseras mycket på sunt förnuft:

– Det som är nytt är att detta nu fått en tydligare politisk riktning och därmed kan bli ledande för hur man bör bedriva verksamhet i framtiden. Jag tycker att vi står väl rustade för denna inriktning och framtiden ser därför positiv ut.

Så hur stor är då risken att cirkulär ekonomi bara är ett tillfälligt trendord som kommer vara urvattnat och bortglömt om några år? Tja, ytterst marginell. Åtminstone om man får tro den samhällsdebattören Anders Wijkman.

– Att använda energi och material mer intelligent är ett måste. I en värld med på sikt tio – elva miljarder människor finns ingen annan utväg. Alternativet är galopperande klimatförändring och krig om viktiga råvaror.

Han ser dessutom tydliga beröringspunkter mellan cirkulär ekonomi och framtida inkomstkällor för företagen.

– Nya affärsmodeller är förutsättningen. Att hålla liv i det man redan producerat och tjäna pengar längre än förut. Men då måste produkterna designas så att de kan uppgraderas eller rekonditioneras.

NÄR ANDERS WIJKMAN tillsammans med miljöekonomen Kris-tian Skånberg presenterade en studie till Romklubben (en global tankesmedja som engagerar sig i internationella politiska frågor där Anders Wijkman är ordförande), konstaterades det att 100 000 nya jobb skulle kunna skapas om energi- och materialeffektivite-ten i Sverige förbättrades med 25 procent.

– Nivån 100 000 nya jobb är en konservativ siffra. I verkligheten skulle det säkert bli flera jobb. Allt är en fråga om att övertyga finansdepartementet om att en grön ekonomi inte är en belastning, snarare tvärtom. Men finansen har länge haft ett alltför smalt per-spektiv. De räknar kostnader som en gammaldags kamrer.

Många sägs vara övertygade om att cirkulär ekonomi skapar jobb, men vissa menar att en cirkulär ekonomi inte löser arbetslös-hetsproblemet. Hur ser du på det?

– Ingen har påstått att en cirkulär ekonomi skulle lösa frågan om sysselsättningen. Men den skulle ge positiva bidrag. Vad mer kan vi begära? II

Goda exempel och bra idéer

OM ATT KONSUMERA SMARTARE

BIL VID BEHOV: I större städer har hyrcyklar att abon-nera på funnits några år. Nu har även abonnemang på bilar etablerat sig; med en app bokar du och låser upp en bil nära dig, nyckel och bensinkort ligger i bilen. Kör, parkera och bli debiterad.

DELAD ANVÄNDNING: Studier visar att vi använder cirka 80 procent av det vi äger mindre än en gång i mån-aden –� köp tillsammans och dela istället. Intresset för att byta bostäder på semestern växer, liksom möjligheten att hyra ut en del av sitt hus eller lägenhet till turister.

STÄNDIGT VÄLKLÄDD: Hyr kläder istället för att köpa och håll din garderob uppdaterad. Prenumerera på ett antal plagg varje månad � använd och returnera, till exempel hos Sabina & Friends och Houdini.

ÅTERVINNER BOMULL: Svenska forskare har lyckats återvinna bomull, textilen som står för nära en

tredjedel av världens textilkonsumtion. I företaget Re:newcell har forskarna kunnat skapa plagg helt i återvunnen bomull. Målet är att processa 2 000 ton gamla kläder varje år för att göra nya.

35MARS 2016

En tydligare politisk riktning kan bli ledande för hur man bör

bedriva verksamhet.Erik Lindroth, miljödirektör, Tetra Pak

Ingen har påstått att en cirkulär ekonomi skulle lösa frågan om

sysselsättningen. Men den skulle ge positiva bidrag. Vad mer kan vi begära, undrar Anders Wijkman,

ordförande i Miljömålsberedningen.

36 OM.MAGASIN

OMSTART JOAKIM WIKMAN

Utan lust att plugga, då blev YH-utbildning

rätt väg vidare för Joakim Wikman

i Norrköping.

YH-utildninggav nytt jobb

det är höga tryck och stora flöden. På sitt första riktiga skift vid ångpan-nan på Fiskeby kartongbruk utanför

Norrköping är Joakim Wikman rejält nervös. – Vi är bara två personer på varje skift, så

det är ett stort ansvar, men häftigt!Joakim Wikman får anställning på kartong-

bruket innan han är klar med sin tvååriga utbildning till drifttekniker på Yrkeshögsko-lan. När han börjar sin utbildning har han blivit uppsagd från Transcom, ett företag som jobbar med telefonsupport och kundtjänst.

– Nästan alla hade börjat där direkt efter gymnasiet, jag också. Jag skulle stanna ett år, men det blev tre, skrattar Joakim.

när transcom lägger ner verksamheten i Norrköping blir nära 200 anställda, de flesta ungdomar, utan jobb. Joakim kommer till TRR. Han uppskattar samtalen med sin rådgivare och vill hellre jobba än plugga. Men konkurrensen är stenhård, så han tänker om och väljer Yrkeshögskolan.

– Jag gjorde alla tre praktikperioder på Fiskeby och fick er- bjudande om anställ- ning före min exa-men. Det kändes bra.

Och IT-kunskap- erna ligger på lut, ständigt efter-frågade, även på bruket. II

TEXT / GUNILLA MILD NYGREN FOTO / EVA LINDBLAD

NUDGE, NUDGE

Nudging är ett svengelskt ord med innebörden att puffa någon i

rätt riktning, att påverka människor att bete sig på ett visst sätt.

Används inom marknadsföring och beteendevetenskap.

INSTITUTET FÖR SPRÅK- OCH FOLKMINNEN

37OKTOBER 2015

Ser nya chanserOMSTART LENA JOHANSSON

– det är klart jag undrade hur det här skulle gå, jag var ändå 55 år när jag blev utan jobb.

Det säger Lena Johansson i Umeå som blir uppsagd efter åtta år som konferens-ansvarig på travbanan Umåker. På TRR får hon hjälp att bena ut vad hon vill och att bli träffsäker i sitt sökande.

– Nu har jag ett roligt jobb och känner mig uppskattad för det jag gör, säger Lena Johansson och skiner upp.

Den sista tiden på Umåker är turbu-

lent, därför känns det extra bra att trivas på jobbet igen. Efter uppsägningen kom-mer Lena Johansson till TRR och skriver för första gången på många år sitt CV.

– Jag kände mig omhändertagen och fick hjälp att se vad jag kan och vill. Vi hade också en sparringgrupp. Där träffades vi, tio personer i samma ålder, och pratade om hur det gick med jobb-sökandet, hur man hanterade situationen och hur det kändes. Det var ett väldigt bra utbyte.

när ögonkliniken Memira söker klinik-ansvarig till Umeå kontaktar man TRR och får tips om några tänkbara kandida-ter. En av dem är Lena Johansson.

– Då hade jag sökt många jobb, kommit tvåa många gånger och började misströsta faktiskt. Men jag kom till intervju och fick jobbet.

Nu har hon jobbat som klinikansvarig i ett och ett halvt år och stortrivs .

– Det roliga är att alla i vår sparring- grupp har fått jobb, säger Lena Johansson.

TEXT / GUNILLA MILD NYGREN FOTO / HENKE OLOFSSON

För Lena Johansson blev samtalen och utbytet med

andra i sparringgruppen hos TRR något som stärkte själv-förtroendet i jobbsökandet.

38 OM.MAGASIN

Nytt engagemang gav jobbOMSTART MIKAEL HIMLMERSSON

han trivdes väldigt bra som installationstekniker på Volvo Aero i Trollhättan och tänkte

sig att stanna kvar fram till pensionen. Men ett uppköp av verksamheten för-ändrade läget och istället blev Mikael Hilmerson uppsagd i mars 2013.

– Det kändes tufft att få gå efter åtta år och en fast anställning. Jag var 57 år och trivdes med arbete och kolleger.

Han får fem månaders arbetsbefriad uppsägningstid och börjar genast söka jobb. Efter ett och ett halvt år och 15 till 20 ansökningar per månad tänker han om:

– Då kändes det lite missmodigt, men jag försökte ha inställningen att ”det löser sig”. Jag pratade med min rådgivare på TRR och hela tiden återkom hon till vikten av att använda sitt eget kontaktnät, särskilt när man är lite äldre.

tankar finns också på att starta egen verksamhet inom sitt stora intresse westernridning. Kanske som tränare eller hästutbildare, men det visar sig vara svårt utan en egen gård. Men nya möjligheter dyker upp när Mikael Hil-merson tar upp körsången och även tar

en plats i församlingsrådet. Han börjar också prata mer om att han söker jobb.

När Västra Tunhems pastorat söker vaktmästare får Mikael Hilmerson upp-maningen från sina nya bekantskaper att söka tjänsten. Och han får jobbet.

– Det är ett roligt, omväxlande jobb eftersom jag delar min tid mellan sju olika kyrkor. Jag har ännu inte arbetat ett helt kyrkoår, så det är fortfarande mycket nytt med allt som ska ordnas inför varje högtid. Västra Tunhems kyrka är från 1100-talet och har väckt ett intresse för äldre byggnader. Jag tittar lite mer upp i taken numera. II

TEXT / GUNILLA MILD NYGREN FOTO / CARINA OLANDER

Han började sjunga i kör, knöt kontakter och vågade prata mer

om att han sökte jobb. Det gav resultat. Nu arbetar Mikael

Hilmerson som kyrkvaktmästare.

39MARS 2016

Det är dags att bli turförföljdOMKRING KRÖNIKA

OLOF RÖHLANDERINSPIRATÖR OCH MENTAL TRÄNARE

Hans motto är att ”framrutan ska vara större än backspegeln” – det vill säga se framåt och gå vidare. Olof Röhlander är inspiratör, författare och mental tränare och blev utnämnd till Årets talare 2015. Han tror inte på oflyt, utan på att medvetet styra in sig i ett stim av medgång.

THRON

ULLBERG

när jag spelade bordtennis i Falkenberg på 1990-talet hade vi ett uttryck för när pingisspelandet gick extra bra. Vi kall-lade det för att man var ”inne i ett stim”. Det innebar att man inte bara hade råkat vinna många matcher i rad, utan även haft ett antal nätrullare och kantbollar som fallit åt rätt håll när det som bäst behövdes. När många bra saker hände samtidigt – till exempel flera jämna vinster och kanske även en återfunnen plånbok – var man inne i ett stim. Ingen ville möta någon som var inne i ett stim, för de som var där hade just då en märk-lig förmåga att ha turen på sin sida. I stimmet var de, som man brukar säga, bäst när det gällde. De vågade spela sitt spel även i jämna lägen eftersom de visste att fru Fortuna var med dem. ”Jag stimmade i dag” betydde att pingisbol-larna satt precis där de skulle, just när det behövdes.

En del spelare hamnade i det där stim-met oftare än andra, men vi var ganska överens om att det var ett nyckfullt tillstånd. Det var bara till att njuta av flytet eftersom alla visste att vips så var stimmet borta. Precis som ett fiskstim kom det – och försvann – lika snabbt. Det var allmänt accepterat.

Långt senare kom jag på ett sätt att framkalla ett stim. Istället för att vänta in det, eller hoppas att jag skulle få lite flyt, började jag säga och tänka att jag var turförföljd. Det fick som följd att jag valde att tolka in små händelser här och där som tunga bevis för min lättviktiga tes. Det kunde röra sig om att jag råkade hamna först i kön någonstans, eller att det

slog om till grönt ljus just när jag skulle passera gatan: Kolla, jag är turförföljd, jag säger ju det. Det var såklart en mängd små positiva saker som hände under en dag, men eftersom jag hade siktet inställt på dessa små stimuli låg det närmare till hands att känna att jag var inne i ett stim. Jag fick ju hela tiden vatten på min kvarn.

i samma veva slog det mig att det sanno-likt fungerar åt båda hållen. Jag hade en mängd pingiskompisar som ständigt beklagade sin otur, något stim var det aldrig tal om för dem, men tänk om det handlade mer om perception än om fakta. Om vilka händelser som hjärnan faktiskt registrerade kontra vad som verkligen skedde. Om förutfattade meningar och negativa förväntningar som skapade självuppfyllande profetior snarare än ett oförutsägbart stim som aldrig ville uppenbara sig. De kanske inte hade fler kantbollar emot sig än någon annan, men det upplevdes så.

Sedan dess har två frågor spelat i mitt inre: Tänk om vi styrs av våra förvänt-ningar – vad har jag då för förväntning-ar? Tänk om det blir som jag tänkt mig – vad har jag då tänkt mig?

Är det dags att bli turförföljd? Är det ett bra läge för att komma in i ett stim? Det kanske börjar med förväntningar.

Låt andra tro att omvärlden konspire-rar emot dem – men inte du.

Låt andra dra djupa suckar och bekla-ga sitt oflyt – men inte du.

Låt andra hålla tummarna för att saker ska bli bättre – men inte du. II

40 OM.MAGASIN

OM KUNDEN SKFLätt chock blev reaktionen när SKF varslade 200 tjänste- män i januari 2015. Nu är man igenom det värsta och trots tuffa diskussioner är HR-direktör Peter Elmfeldt till-freds med resultatet. Från vänster: Tova Göthberg, Peter Elmfeldt, Jonny Hilbert och Niklas Thoresson.

OKTOBER 2015 41

när storföretaget skf med 48 500 an-ställda runt om i världen beslutade om en omorganisation fick det följder även för de 3 500 anställda i Sverige.

Beskedet kom 2014 och förändringen berodde inte på en vikande marknad. Istället ville ledningen skapa en enklare och mer lättöverskådlig organisation. Målet var att skapa bättre förutsätt-ningar för tillväxt i det anrika, svenska industriföretaget.

Två stora affärsområden slogs samman och centrala funktioner effektiviserades. Effektivare, plattare och snabbare var ledorden.

Varslet kom den 15 januari 2015 och omfattade 200 tjänstemän, varav merparten fanns i Göteborg. På många

håll togs beskedet emot med känslor av överraskning och lätt chock. Stora varsel har historiskt varit ovanliga på SKF som är känd som en arbetsgivare med låg personalomsättning. SKF-andan är stark och de flesta personalneddragningar har kunnat hanteras över en längre tid och byggt på frivilliga lösningar.

– Det var tungt för många. En del fick nog ett litet ärr i sin SKF-själ. Och det var stora förändringar även för dem som inte direkt berördes av uppsägningarna. För mer än hälften av mina medarbetare slutade omställningen med att de fick en ny närmaste chef, säger Tova Göthberg, försäljningschef för den industriella marknaden i Norden.

men vi backar bandet lite, tillbaka till förhandlingarna och omställningen. SKF satte en tajt tidsplan för förhandlingspro-cessen som följde på varslet. Av flera skäl ville man bli färdig snabbt. Helst på två månader.

– Det var intensivt, jobbigt och pres-sande. Men fördelarna övervägde. Jag har sett processer som drar ut på tiden. Det skapar oro, ger upphov till speku-lationer och flyttar fokus från ordinarie verksamhet, säger Tova Göthberg.

Peter Elmfeldt, HR-direktör och vice VD för SKF i Sverige, håller med:

– Det bör gå så fort som möjligt. Det är väldigt jobbigt att gå och vänta i ovisshet. Det påverkar både människors hälsa och företagets resultat.

Stora varsel är ovanliga på SKF. Att företaget i januari förra året varslade 200 tjänstemän om uppsägning innebar därför en mindre chock. Med en tajt tidplan, tätt samarbete med TRR, snabba insatser och bra kommunikation gick omställnings- processen förhållandevis smidigt.

TEXT / THOMAS ÖSTBERG FOTO / JULIA SJÖBERG

Tillbaka efter tuff process

42 OM.MAGASIN

OM KUNDEN SKF

Niklas Thoresson, dåvarande klubb-ordförande i Unionen, har samma uppfattning:

– Det var bra att det gick fort. Med tillägget att det var vi som fick springa ikapp alla förseningar i förhandlingarna som uppstod när utformningen av den nya organisationen drog ut på tiden.

dialogen mellan arbetsgivare och fack var i gång i god tid innan varslet lades och alla anställda var informerade när det blev offentligt.

I förhandlingarna insåg parterna tidigt att en viktig pusselbit för ett bra resultat var att få fram en turordningslista som båda parter kunde stå för.

SKF tillsatte chefer som i sin tur, inom gällande regelverk, fick sätta samman sina egna team.

– Det hade varit enklare om det bara handlat om Sverige. Många länder med sina olika regler gjorde allt mycket mer komplext, konstaterar Tova Göthberg.

När det hela var över hade 150-160 tjänstemän lämnat sina tjänster. Grovt räknat gick en tredjedel i avtalspension, en tredjedel ingick individuella överens-kommelser och en tredjedel blev uppsag-

da på grund av arbetsbrist.I den sistnämnda gruppen har de flesta

fått nya jobb.Högt tempo, tydlighet och kommuni-

kation var viktiga ingredienser under hela arbetet. TRR kopplades in från start och hade en viktig, stödjande roll.

– Informationen och utbildningen vi fick från TRR upplevdes som väldigt värdefull. Det var bra förberedelser inför vad som skulle hända. Bland annat fick de chefer som vi visste skulle genomfö-ra svåra samtal träna på det, säger Tova Göthberg.

peter elmfeldt kallar TRR för en nyckel-spelare för att få till en snyggt skött och effektiv omställning:

– Om en liknande situation uppstår i framtiden kanske vi involverar TRR ännu mer. Då skulle alla chefer kunna få träna rollspel inför svåra samtal, säger Peter Elmfeldt.

Unionen, vars primära mål förstås var att värna om medlemmarnas jobb, hade också stor nytta av att TRR var involverade.

– Att förhandla om uppsägningar är aldrig roligt, men med TRR i ryggen

kändes det lite lättare. Jag kände en trygg-het i att alla som blir uppsagda kommer att få mycket bra hjälp när de söker jobb, säger Niklas Thoresson.

kommunikation hade en hög prioritet i omställningsarbetet. Med facit i hand kunde den ha fått ta ännu mer plats och utformats något annorlunda. Ibland kan det bli för bra och i efterhand var det tydligt att det var svårt att hinna ta till sig allt i en så pressad situation.

– Den stora lärdomen för mig är att vi måste hitta sätt att kommunicera som involverar internationella chefer bätt-re. Berörda chefer utomlands hade inte samma stöd som cheferna i Sverige. Det borde de ha fått, säger Tova Göthberg.

Alla inblandade verkar överens om att det trots allt var mycket som fungerade bra: dialogen, processen som var så öppen som möjligt och den tuffa tidsplanen som i stort hölls. Och att företagshälsovården hela tiden fanns tillgänglig för den som behövde prata.

– Många kan ha behov av samtal, även de som ska vara kvar. Det är inte lätt när en kollega och vän får gå hem, säger Peter Elmfeldt.

Unionens nuvarande klubbordförande, Jonny Hilbert, tycker att företaget var bra på att lyssna:

– De tog till sig all input vi kom med. Exempelvis hade vi uppdaterade CVn med information som gjorde det möjligt att hitta nya jobba internt. II

RÅD FRÅN HR-CHEFEN

Genomför omställningsprocessen så snabbt som möjligt. Onödigt lång ovisshet och väntan är negativt för alla inblandade. Informera de anställda innan varslet blir offentligt. Att få besked via media är ingen bra start på en omställningsprocess. Involvera professionell support som till exempel TRR och företagshälsovård.

– Vi hade högt i tak och många

tuffa diskussioner. Utifrån förut-

sättningarna är jag tillfreds med resultatet, säger

Peter Elmfeldt.

3

43MARS 2016

SKAPA EN STARK PROFILSe till att ha din profil väl ifylld. En komplett profil gör att du kommer högre upp när rekryterare och arbets-givare söker efter lämpliga kandidater. Ett nytaget foto av dig själv är självklart. Fyll i varje del av profilen, Linkedin hjälper dig tillrätta för att få till en stark profil. Tänk på att använda dina nyckelkompetenser flera gånger, det hjälper till att öka träffsäkerheten vid en sökning.

VISA ATT DU ÄR TILLGÄNGLIGSkriv i din rubrik att du är tillgänglig för nya utmaningar. Då visar du för dem som tittar på din profil att du vill testa något nytt och att de kan kontakta dig omedelbart: Till exempel ”operativ inköpare inom fordonsbranschen söker nya utmaningar”. Ta för vana att gå in varje dag på din profil. Håll koll på vem som går in och tittar på din profil – kan det vara en intressant person för dig att kontakta?

TA KONTAKTVåga kontakta dem som har varit inne och tittat på din profil. Av någon anledning så har din profil skapat uppmärksamhet. Fråga dem om de vill vara en del av ditt nätverk eller om du kan hjäl-pa till med något. På detta sätt utökar du ditt nätverk. Det kan ju visa sig att ni har gemensamma personer i era nätverk som kan verka som en positiv mellanhand när man är intresserad av att byta jobb eller skapa nya samarbeten.

FÖLJ FÖRETAGVälj ut de företag som du är intresserad av att undersöka närmare. Följ företagsprofilerna, så får du deras inlägg direkt i ditt flöde och blir på så vis en del av deras kontakt-nät. Då håller du koll på om företagen skickar ut pressreleaser, nyhetsupp-dateringar eller om de behöver rekrytera. Följer du intressanta företag hittar du även deras anställda, kanske finns det någon där som du redan känner och kan kontakta?

HÅLL DIG UPPDATERADGå med i olika grupper som rör ditt arbetsområde och din kompetens. Försök att vara aktiv i grupperna genom att gilla, dela och kommentera andras inlägg och artiklar. På detta sätt bygger du dels upp ditt eget starka varumärke, dels träffar du på rekryte-rare och arbetsgivare som finns i dessa grupper. De rör sig gärna i olika grup-per för att få kontakt med tänkbara kandidater – en av dem kan vara du.

5 TIPS OM LINKEDIN. Med mobilappen och nya funktioner har Linkedins roll ökat, både vid rekryteringar och jobbsök. Nyligen lanserades också en rekryte-ringstjänst där urvalet sker via sökord i användarnas profiler.

1. 2. 3. 4. 5.

Linkedin blir allt viktigare vid rekry-

teringar. Håll en hög profil: Här gäller det

att vara synlig och sticka ut.

BERNHARD LAN

G

Tipsen kommer från TRRs rådgivare Maria Lennström. Mer information finns på www.trr.se.

44 OM.MAGASIN

– rent biologiskt är vi fortfarande kvar på grottfolkets nivå. Våra kroppar och hjärnor har inte på långa vägar hållit sam-ma steg som den kulturella utvecklingen, som dessutom går allt snabbare, säger Chris MacDonald.

Nya vanor och beteenden går blixt-snabbt. Ta bara de smarta mobilerna som förändrade våra liv på bara några år:

– Vi människor har den mest utvecklade hjärnan, även om vi varken är starkast eller snabbast. Men vi har den mest mångsidiga rörelseförmågan och är bäst på koordination. Till skillnad från djuren kan vi till exempel dansa och spela piano. Om vi inte rör på oss får det konsekvenser för vår hälsa. Det leder till övervikt och livsstilssjukdomar som diabetes och högt blodtryck. Man har studerat människor, som skyr den moderna livsstilen, exem-pelvis Amishrörelsen. De går mellan 20 000 och 25 000 steg om dagen och drab-bas knappast alls av diabetes eller stroke.

– Vi ska inte skruva tillbaka tiden och leva som våra förfäder, men vi ska respek-tera vad vi är byggda för och tillämpa det i en modern värld. Vi är helt enkelt inte byggda för att sitta stilla vid en skärm, för att åka bil, åka hiss och använda alla möj-liga elapparater i syfte att undvika rörelse.

När elektriciteten kom var det ett alltså dråpslag för människans hälsa. Inte bara för att den fick oss att röra oss mindre utan även för att lampor, och senare även TV och datorer började hålla oss vakna sent på kvällarna.

för det är inte bara rörelse som är bety-delsefull för hälsan. Sömn är ytterligare en viktig faktor. Och det finns ytterligare tre avgörande faktorer: social samvaro, stressnivå och mat. Det ska råda balans mellan dessa fem faktorer, menar Chris MacDonald. Annars mår vi inte bra. För att checka av hur han själv mår brukar han iaktta hur han fungerar socialt.

– Om jag inte hjäl-per den äldre damen som kämpar att få ner sitt bagage från rull-bandet på flygplatsen,till exempel. Då är något fel. Då mår jag inte bra. När jag stöter på människor som är sura och otrevliga, som inte håller upp dörren eller tränger sig före, tänker jag alltid att de har en obalans i sitt liv. Inte att de är otrevliga människor. II

OM ARBETSLIV BALANS I KROPP & SJÄL

HÄLSOTIPS FÖR LIVET PÅ KONTOR

Kortare möten är effektivare möten. Aldrig mer än 45 minuter utan paus.Gör en paus på minst tio minuter varje timme om du arbetar stillasittande. Ha mycket ljus på kontoret. Ha levande växter på kontoret. Lämna kontoret mitt på dagen för en promenad utomhus. Kontoret ska vara utfört så att sponta-na möten underlättas. Social sam- varo är viktigt och gynnar kreativitet och produktivitet.

6

Vår tids stora hälsoutmaning är att minska gapet mellan den biologiska och den kulturella evolutionen. Våra kroppar har inte hängt med i den takt samhället har utvecklats. Det menar Chris MacDonald, fysiolog och föredragshållare med sinne för att göra vetenskap tillgänglig.TEXT / TOVE GYLLENSTIERNA ILLUSTRATION / JENS MAGNUSSON

MÅR DU BRA?

MER RÖRELSEVi behöver gå minst 10 000 steg om dagen, det motsvarar sex kilometer och tar en till en och en halv timme. Men det behöver inte ske i en enda omgång, alla små sträckor vi går hemma, på kontoret, till affären och till jobbet räknas. Se till att röra dig så mycket som möjligt utomhus – lång-promenader, löpning eller trädgårds-arbete. Helst i naturen, dess positiva inverkan kan inte underskattas.

Chris MacDonald

45MARS 2016

BÄTTREMAT Den vanligaste västerländska dieten, särskilt den amerikanska, är direkt hälsofarlig: rött – ofta processat – kött, läsk, mellanmål och desserter med mycket socker, raffinerat mjöl, feta mejeriprodukter med mera.

Allra farligast är socker. Enligt WHO ska vi äta max 50 gram socker om dagen. Det motsvarar en halv liter läsk. Chris MacDonald sätter gränsen lägre: för vuxna män 40 gram, för kvinnor 30 gram och för barn 20 gram. Var mycket restriktiv med att ge barn läsk och godis. Frukt, som också innehåller socker, är inte lika farligt då frukt samtidigt innehåller fibrer, som gör att blodsockret inte stiger lika snabbt.

I korthet: Ät mer grönt och mindre kött. Ät frukt, men undvik juice.

SOCIALSAMVAROSätt umgänge med familj, släkt och vänner högst på dagordning-en när du är ledig. Planera så att det finns tid att träffas. Glöm inte att höra av dig till vänner, ta initiativ till samvaro. Om du lever ensam är det extra viktigt att få möjlighet att interagera med arbetskamrater.

BÄTTRE SÖMNSover du för lite blir du mindre produktiv, mer lättirriterad och får sämre immunförsvar. Vi behöver sova hälften så länge som vi är vakna, det vill säga åtta timmars sömn och 16 timmars vakenhet är en perfekt balans. Sömnbehovet är individuellt, plus minus någon timme gäller. Om du har svårt att somna eller sover oroligt – lär dig planera din sömn. Regelbundna vanor hjälper, liksom att inte äta för sent på kvällen, då kan matsmältningen hålla dig vaken. Och låt bli TV, dator och läsplatta ett par timmar innan du går till sängs. De elektro-niska skärmarnas blå ljus säger till hjärnan att du ska vara vaken.

MINDRE STRESSLär dig att sätta realistiska tids-ramar. Tänk efter: Hur lång tid tar egentligen din normala morgon-rutin? Att gå upp, göra morgon-toalett, tillaga och äta frukost, klä på sig och kanske även få barnen att göra samma sak? Hur lång tid tar det att åka till en viss plats och att samla ihop det du ska ha med dig? Om vi sätter realistiska tidsramar minskar vi risken för att bli stressade.

46 OM.MAGASIN46

RÅDGIVARE MARIANNE BERGGREN, STOCKHOLM, OM ATT STARTA EGET FÖRETAG

Vilka är det som

startar företag?– Många har gått och klämt på en idé länge, en dröm om att någon gång våga ta steget. När tillfället att göra något nytt dyker upp vid neddragningar är det många som tar chansen. Det är något fler män än kvinnor och många har företagandet i släkten eller har varit företagare tidigare.

Vad startar man inom

för branscher?– 70 procent startar inom sitt område, medan 30 procent startar om på riktigt och går till ex-empel från redovisnings-jobb till att bli hundfrisör eller öppna café. När det gäller branscher är det tjänsteföretag inom områden som teknik, IT, kommunikation och per-sonal/utbildning/hälsa som är mest aktiva.

Vad gör en starta

företag-specialist på TRR?– Vi är rådgivare med extra kompetens om att starta företag. Vi anord-nar och håller i seminarier och utbildningar och har ett väl utbyggt kontaktnät av externa specialister inom områden som juridik, ekonomi och marknadsföring.

– Vårt uppdrag är att stödja genom att se till att den som vill starta företag har ett starkt beslutsun-derlag. TRRs process fungerar väl genom att man jobbar sig dit steg för steg.

– Förutom informations-dagar, som är allmänt hållna, har vi vad vi kallar ”Starta Företag Process”, där vi grundligt arbetar fram en affärsplan – väl där är man en bra bit på väg och har siktet på att starta inom närtid.

– Just nu ser vi ett ökat intresse för att starta företag, främst i storstadsregionerna.

Vad brukar

vara svårast för den som vill starta eget?– Försörjningen är en knäckfråga. Att starta företag kräver mod, man måste våga hop-pa. Det är viktigt att diskutera med närstående, vara beredd att dra ner sina omkostnader och kanske ta ett ex-trajobb till en början.

– Har man varit anställd är det ett nytt förhållningssätt: det är nödvändigt att ta nya kontakter, sälja sina tjänster, söka samarbeten och hela tiden driva själv.

Vad gör ditt jobb

så roligt?– Att se personer blom-ma ut! Många gånger är vi ju med om att så fröet till det som ska bli något större. Jag tvingas hålla mig á jour med det som händer på marknaden, det är krävande och spännande.

Cirka 25 procent av de tjänstemän som söker stöd hos TRR funderar på att starta företag. Mellan åtta och tio procent gör det. Inom TRR finns 15 rådgivare, spridda över landet, som är starta företag-specialister. Marianne Berggren är en av dem.

TEXT / GUNILLA MILD NYGREN FOTO / PATRIK LUNDIN

TRR EXPERTEN

Det kräver mod att våga hoppa

47MARS 2016

14 892TJÄNSTEMÄN SÖKTE TRRs STÖD UNDER 2015. DET ÄR EN MINSKNING MED 3,7 PROCENT JÄMFÖRT MED 2014.

DET FINNS EN MYT OM ATT STATISTIK ÄR TRÅKIGT, MEN OM DEN PRESENTERAS PÅ RÄTT SÄTT ÄR DEN EN OVÄRDERLIG KÄLLA TILL KUNSKAP.

CHRISTER ROSÉN, ARBETSMARKNADSANALYTIKER PÅ TRR

EN SIDA OM RESULTAT, STATISTIK OCH ANNAT PÅ GÅNG FRÅN TRR ��TRR SNABBA SIFFROR

NYTT JOBB VIA INTERNET OCH SOCIALA MEDIER

Är du fackligt förtroende-

vald?Då har TRR ett nyhets-brev riktat speciellt till dig. TRR Info är ett

digitalt nyhetsbrev som mejlas ut fyra gång-er per år. Här finns

information om TRRs verksamhet, seminarier

och aktiviteter nära dig samt bra tips i ditt uppdrag som facklig

representant.

88

Andelen som får nytt jobb via sociala medier ökar sta-digt. Så här ser det ut bland de aktivt arbetssökande tjänstemän som TRR stöttat.

Anmäl dig som prenumerant på www.trr.se/trrinfo

PROCENT AV DE AKTIVT ARBETSSÖKANDE UPPSAGDA

TJÄNSTEMÄNNEN SOM SÖKTE TRRs STÖD UNDER

2015 FICK NY ANSTÄLLNING ELLER STARTADE EGET FÖRETAG.

200915 %

201423 %

201527 %

Antalet uppsagda tjänstemän

som sökte TRRs stöd under en januari månad har inte varit så lågt sedan 2008. För varje tjänsteman som söker TRRs stöd nu, så får 1,3 nytt jobb. Det visar att uppsägningarna på arbetsmarknaden är få och de lediga jobben för tjänstemän är relativt många.

LJUSTREKORD För tjänstemännen är de

branscher/sektorer som anställde flest under 2015:1. Service och tjänster

där 14,4 procent fick nytt jobb.

2. Stat, kommun och lands-ting där 12,6 procent fick nytt jobb.

BRANSCHER I TOPPEN

POSTTIDNING BAVSÄNDARE TRR TRYGGHETSRÅDETBOX 16291103 25 STOCKHOLM

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING