Välkommen till jobbet!

Agenda för den nya näringsministerns 100 första arbetsdagar

September 2006

www.centerpartiet.se

1

Välkommen till jobbet, vår nya näringsminister! I samma stund som Sverige får en ny regering kommer Sverige också att få en ny

näringsminister och en ny chef för näringsdepartementet. Den personen kommer spela en viktig

och central roll för att förverkliga den politik som en ny Alliansregering förbundit sig att

genomföra under sina 100 första arbetsdagar. För att näringsministern ska klara av det uppdrag

han eller hon kommer att få måste den personen vara intresserad av, och fokusera rätt saker.

För det första måste den nya näringsministern bestämma sig för att på allvar förbättra

näringslivets möjligheter att ge unga jobb. Ingen uppgift kan vara viktigare än att se till att de

200.000 unga som idag saknar arbete får ett jobb. Som en allra första uppgift ska han/hon tillsätta

en Ungdomskommission mot ungdomsarbetslöshet, som går över departementsgränserna i syfte

att kraftigt minska ungdomsarbetslösheten.

För det andra måste den nya näringsministern vilja göra det enklare och billigare att starta och

driva företag. Fler människor måste ges chansen att omsätta sina idéer i eget företagande.

För det tredje måste den nya näringsministern vilja göra allt den kan för att öka andelen kvinnor

som driver företag. Det är inte rimligt att kvinnors arbetsmarknad ska vara så starkt begränsad

som den är idag, och det är inte rimligt att en så stor andel av företagen ägs och drivs av män. Att

öka andelen kvinnliga företagare är viktigt också för att minska förmögenhetsskillnaderna

mellan kvinnor och män.

Ska vi komma till rätta med de stora samhällsutmaningar som Sverige står inför måste nästa

näringsminister brinna för att förverkliga dessa tre riktlinjer.

Näringsdepartementets agenda, de 100 första arbetsdagarna - i korthet Om fler ska få jobb måste en ny Alliansregering snabbt kunna nå tydliga resultat. Därför

presenterar Centerpartiet i den här rapporten ett förslag till en agenda för en ny

Näringsministers första 100 dagar på Näringsdepartementet.

2

Det här är agendan i korthet:

1. Gör det enklare att starta och driva företag

2. Ta initiativ till en Ungdomskommission mot ungdomsarbetslöshet

3. Använd Globaliseringsrådet för att dra lärdom från andra länder

4. Halvera arbetsgivaravgiften för unga mellan 19-24

5. Inför Nystartsjobb

6. Satsa på Jobbcoachning

7. Inför Jobbgaranti för alla under 25

8 .Ge Praktikpeng till arbetsgivare som ordnar praktikplatser

9. Sänk skatten för hushållstjänster

10. Sänk arbetsgivaravgiften för tjänsteföretag

11. Öppna upp skyddade sektorer för företagande

12. Stärk affärsrådgivningen och öka forskningen kring kvinnors företagande

13. Ta till vara äldres kompetens i arbetslivet

14. Inför ett statligt kreditgarantisystem för små och medelstora företag

15. Återställ förmånsrätten

16. Ge rätt till riskkapitalavdrag

17. Avskaffa sjuklöneansvaret efter de första 14 dagarna

18. Avskaffa Lex Uggla

19. Inför ett fribelopp för periodiseringsfonder

20. Rättssäkra skattetilläggen

21. Reformera fåmansbolagsreglerna

22. Avskaffa förmögenhetsskatten

23. Utred möjligheterna att förlänga momsinbetalningsperioden

Utanförskapet växer Varje enskild individ behöver få ha ett jobb för att kunna känna sig fullt delaktig i samhället.

Men samtidigt som ekonomin växer och sysselsättningen långsamt förbättras är Sverige ett land

med stort utanförskap. Mer än en miljon människor står utanför arbetsmarknaden, och är

beroende av bidrag för sin försörjning. Nära 200.000 ungdomar är arbetslösa eller studerar i brist

på arbete. Trots högkonjunktur håller massarbetslösheten Sverige i ett järngrepp.

3

En stor del av den miljon människor som står utanför arbetsmarknaden betraktas, av den

sittande regeringen, inte ens som en del av arbetskraften utan har förpassats långt bort från

arbetsmarknaden, i förtidspensioneringar, långvariga sjukskrivningar eller återkommande

arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Utanförskapets storlek varierar mycket mellan olika regioner i landet. Den förre LO-utredaren

Jan Edling visade tydligt att regioner med hög arbetslöshet också hade en omotiverat hög andel

av befolkningen som var sjukskrivna, förtidspensionerade, eller i arbetsmarknadspolitiska

åtgärder. Den slutsats han drog var att den egentliga arbetslösheten (med vilket han menade

arbetslös i vid mening) var avsevärt högre än den som SCB:s officiella arbetslöshetssiffror ger

sken av, och att arbetslöshetssiffrorna inte skulle bli tillräckligt rättvisande ens om man

harmoniserade den svenska definitionen av arbetslöshet med den internationella. Tusentals

svenskars arbetslöshet har gömts bort i förtidspensioneringar vilket innebär att de människorna

därmed också fått en signal om att deras insats inte längre efterfrågas.

”Creative destruction” Det är en naturlig process att vissa jobb efterhand försvinner, och om ekonomin fungerar som

den ska är den processen inte heller något stort problem. Att vissa jobb försvinner kan till och

med tyda på att lågproduktiva och lågbetalda jobb flyttas till länder där löneläget är lägre, och att

svenska löntagare istället kan få bättre betalda jobb. Den österrikiske ekonomen Joseph

Schumpeter myntade begreppet ”creative destruction” som ett sätt att beskriva processen när

mindre produktiva företag försvinner och resurserna istället överförs till nya sektorer. Därmed

blir också löntagarna rikare och samhällets samlade välstånd ökar.

Men om den här processen fortgår utan att nya jobb skapas, så att löntagarna kan få nya och mer

kvalificerade jobb, blir det mycket problematiskt. I vissa delar av Sverige fungerar den här

processen som den ska, men i många andra regioner håller ekonomin på att stagnera vilket leder

till att arbetslösheten ökar. Svenska företag som flyttar ut hela produktionen till utlandet får

dock ofta problem i nästa steg eftersom det blir svårt att behålla utvecklingsavdelningar och

företagsledningar i Sverige om hela produktionen finns någon annanstans, vilket på sikt ofta

leder till att företagen helt lämnar landet.

4

Diagram 1. Årligt antal varsel per 1000 sysselsatta åren 1995-2003. Källa: Alla behövs. Edling

Förtidspensioneringens (eller sjuk- och aktivitetsersättningen som det heter sedan 2003)

utveckling är ett bra mått på utanförskapets storlek. Och den bistra sanningen är att under de

senaste 8 åren har antalet nya förtidspensioneringar ökat dramatiskt. Det som är allra mest

oroväckande är att allt fler unga människor, numera nästan 5000 per år, förtidspensioneras

(diagram 2). Samtidigt vet vi att all erfarenhet talar för att det är otroligt svårt att ta sig tillbaka

till arbetsmarknaden efter att man har blivit förtidspensionerad.

Diagram 2. Nybeviljade förtidspensioner per år för ungdomar 16-29 år. Källa: Försäkringskassan.

5

Nybeviljade förtidspensioner 16-29 år

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

500019

71

1973

1975

1977

1979

1981

1983

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005 År

Ant

al

25-29 år20-24 år16-19 år

En av de slutsatser som Edling drog i sin rapport var att de sociala försäkringssystemen användes

som en alternativ försörjningsmetod för människor som egentligen är arbetslösa. De regioner

som hade hög arbetslöshet hade också en hög ohälsa och antalet förtidspensionerade var

omotiverat stort (figur 3).

Figur 3. Antalet nybeviljade förtidspensioneringar under åren 2003-2005 i olika regioner utslaget per invånare.

6

Antal nybeviljade förtidspensioner per invånare

0

0,005

0,01

0,015

0,02

0,025

0,03

0,035

Stockholm

s län

Uppsala län

Söderm

anlands län

Östergötlands län

Jönköpings län

Kronobergs län

Kalm

ar län

Gotlands län

Blekinge län

Skåne län

Hallands län

Västra G

ötalands län

Värm

lands län

Örebro län

Västm

anlands län

Dalarnas län

Gävleborgs län

Västernorrlands län

Jämtlands län

Västerbottens län

Norrbottens län

200520042003

När läget är så allvarligt räcker det inte med att sitta still i båten och hålla tummarna för att

jobben ska komma av sig självt. Får vi inte arbetsmarknaden att fungera bättre kommer inte det

som återstår av högkonjunkturen att leda till att fler människor får jobb, utan det enda som

möjligen kan komma att hända är att de som redan har jobb får fler jobb att välja på, och som

följd av det kan åstadkomma höga personliga lönelyft, vilket i sin tur kan höja lönekostnaderna

med risken att inflationen tar fart. Sker det kommer Riksbanken tvingas försöka korrigera

utvecklingen genom att höja räntan. De som blir kvar i utanförskap om den utvecklingen blir

verklighet blir människor med låg utbildning som länge varit utan jobb. Det behövs en

arbetsmarknad som också förmår ta till vara dessa människors förmåga och vilja att vara med

och bidra. Därför behöver Sverige fler småföretag och en växande tjänstesektor.

Allians för Sverige har gjort till sin allra viktigaste uppgift att se till så att fler människor får jobb,

och att fler kan försörja sig på sitt eget arbete. Om den målsättningen ska kunna förverkligas

krävs det kraftfulla reformer som får arbetsmarknaden att fungera bättre än den gör idag. Det

förutsätter i sin tur att näringspolitiken reformeras, att företagsklimatet förbättras och att det blir

billigare och mer attraktivt att anställa.

7

Sverige – Europas medelmåtta Även om sysselsättningen just nu förbättras sker det i en blygsam omfattning om man jämför

med andra länder. Av de 30 länder i Europa som OECD har statistik över hamnade Sverige

förra året på 15:e plats i att skapa nya jobb - långt efter länder som Spanien, Irland och Finland

(undersökningen mäter den procentuella ökningen, källa: ”OECD Outlook 2006”). Även om

man ser på genomsnittet för perioden 1993-2003 hamnar Sverige på den föga hedrande 15:e

platsen. Av Europas länder är Sverige en medelmåtta när det gäller att skapa nya jobb.

Även företaget McKinsey har visat att tillväxten av nya jobb i Sverige är låg (”Sweden’s

Economic Performance: Recent Development, current priorities.”, McKinsey 2006). Hade syssel-

sättningen bland den arbetsföra befolkningen ökat i samma utsträckning som i genomsnittet i

OECD, dvs. länder som Storbritannien, Frankrike och Norge, mellan 1992 och 2003 hade vi haft

mellan 400 000 och 500 000 ytterligare jobb i Sverige. McKinsey visar framförallt att

tjänstesektorn utvecklats mycket svagt i Sverige. Deras rekommendationer är att den offentliga

sektorn måste öka sin produktivitet och att ett nytt mål om en halv miljon nya jobb under nästa

10-årsperiod bör införas. Det förutsätter, enligt McKinsey, bland annat att skyddade sektorer

öppnas upp för konkurrens, men även övriga ekonomin skulle må bra av detta. Dessutom bör

skatterna på arbete sänkas och arbetsmarknaden göras mer flexibel. Exemplet Storbritannien

visar enligt McKinsey att ett mål om en halv miljon nya jobb inte på något sätt skulle vara

orealistiskt, om man genomförde genomtänkta reformer. Om varje företag i Sverige skulle skapa

ett nytt jobb till så skulle vi kunna nå ett sådant mål, och skapa en halv miljon nya jobb i vårt

land.

Global Entrepreneurship Monitor (GEM-konsortiet), som regelbundet undersöker

entreprenörsklimatet i olika länder på ett sätt som gör att resultaten går att jämföra mellan olika

länder, brukar ranka Sverige ganska lågt. Även den senaste rapporten ”2005 Executive Report”

visar att Sverige ligger ganska dåligt till. Sedan förra året har Sverige dessutom tappat någon

placering. Av 35 undersökta länder är det endast Ungern, Japan och Belgien som har en lägre

entreprenöriell aktivitet än Sverige, enligt GEM-konstortiets definition.

Organisationen DoingBusiness.org rankar världens länders företagsklimat efter en mängd olika

variabler. Sverige hamnar högt upp på rankingen när det gäller exempelvis tid och kostnad för

att registrera ett nytt företag, men när det gäller faktorer som rör anställningar ligger vi betydligt

8

sämre till. Att anställa och säga upp personal är kostsamt, och arbetsrättsregleringarna bidrar

också till att potentialen för jobbtillväxt hämmas. Länder som Belgien, Danmark och

Storbritannien ligger långt före oss i detta avseende.

Det kanske tydligaste måttet på företagsamhet i ett land är OECD:s mått över andelen egna

företagare bland den arbetsföra befolkningen. Enligt OECD:s ”Fact Book 2005” ligger Sverige på

25:e plats av 30 undersökta länder.

Om det är regeringens ambition att Sverige fortsatt ska vara Europas medelmåtta – inte sämst,

men inte heller i närheten av de bästa – då blir statsminister Göran Perssons ”sitt still i båten-

strategi” omedelbart begriplig. Sett från ett företagarperspektiv är Sverige ett bra land att verka i

ur flera aspekter, men utifrån andra hänseenden, framförallt de som rör anställningar och skatter

– egentligen just de områden där politiken har störst möjligheter att påverka och bidra till

näringsklimatet – har Sverige många och kostsamma hinder som alla bidrar till att begränsa

framväxten av nya jobb. Det finns gott om exempel att lära av från andra länder och det finns

många förslag som bara väntar på att genomföras som snabbt skulle få stora effekter på

sysselsättningen.

Näringsdepartementets agenda, de 100 första arbetsdagarna – i detalj Ett maktskifte kommer att innebära ett starkt mandat för Allians för Sverige för att reformera

näringspolitiken, i syfte att kraftigt förbättra förutsättningarna för att skapa nya jobb. Alla

förslag som Allians för Sverige enats om kommer inte att kunna genomföras direkt efter ett

maktskifte, eftersom vissa reformer kommer behöva utredas först. Men bland förslagen finns det

många som är genomförbara i stort sett direkt efter ett maktskifte. Näringsdepartementets 100

första dagar kommer att präglas av att genomföra dessa förslag.

1. Gör det enklare att starta och driva företag Att starta företag i Sverige är för de allra flesta föredömligt enkelt, vilket självklart är positivt.

Däremot stöter många småföretagare på onödig byråkrati i sin vidare verksamhet. Trots många

försäkringar om att minska regelbördan har regelverket för småföretagare vuxit i betydande

omfattning. Det gör att många företagare tvingas ägna mycket tid åt att fylla i blanketter istället

9

för att göra det som de är bra på. En Alliansregering ska omedelbart efter ett tillträde besluta om

att ta bort revisionsplikten för de mindre aktiebolagen. Dessutom ska en ny regering, när den

tillämpar de regelverk som tillkommit som en följd av EU-medlemskapet, tillämpa de undantag

för mindre företag som EU:s regelverk medger. En så kallad grindvakt mot ny regelbörda bör

inrättas, som har till uppgift att granska alla förslag som kommer ur ett småföretagarperspektiv.

En genomgång av alla befintliga regelverk ska göras med målsättningen att minska regelbördan

med 25 procent till 2010. Det är Näringsdepartementets uppgift att ta ledningen i det arbetet.

2. Ta initiativ till en Ungdomskommission mot ungdomsarbetslöshet En ny regering måste bjuda in de företag som kan skapa jobb åt unga till en dialog och ett

gemensamt arbete för att ta till vara ungas kunskap. Därför bör en ny regering, med det

nederländska exemplet som förebild, inrätta en ”Ungdomskommission mot

ungdomsarbetslöshet”.

Kommissionen bör inrättas direkt efter ett maktskifte och ska vara direkt underställd

näringsdepartementet. I kommissionen ska representanter från såväl näringslivet som berörda

departement och myndigheter ingå. Kommissionens arbete ska vara tidsmässigt koncentrerat

med syfte att få igång en bättre fungerande arbetsmarknad för unga. När arbetslösheten bland

unga pressats tillbaka ska kommissionen avvecklas.

Regeringen ska sätta upp ett tydligt mål som ska styra kommissionens arbete. Det övergripande

målet bör vara att under den kommande mandatperioden pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten

så att Sverige är bland de fem länder i Europa som har lägst ungdomsarbetslöshet (idag är det

endast Slovakien och Polen, samt eventuellt Italien, som har högre ungdomsarbetslöshet än

Sverige). För att nå det målet måste arbetslösheten bland unga minska med 2/3 så att den är

under 10 procent, mätt med Eurostats definition för ungdomsarbetslöshet.

Ungdomskommissionen mot ungdomsarbetslöshet ska vara en rådgivande församling som har

till uppgift att förutsättningslöst studera nya förslag för att minska ungdomsarbetslösheten.

Många länder i vår omvärld har nått stor framgång genom att använda innovativa metoder för

att lösa problemen. En viktig del i kommissionens arbete ska vara att studera dessa

internationella erfarenheter och lägga förslag på vilka internationella erfarenheter vi bör

inspireras av och hur vi kan implementera dem i Sverige. Kommissionen ska också initiera ett

10

arbete för att Sveriges arbetsmarknadsstatistik synkroniseras med de definitioner och det sätt att

redovisa som andra länder i Europa använder.

De kommuner som vill och som brottas med hög ungdomsarbetslöshet kan med fördel välja att

själva forma lokala ungdomskommissioner mot ungdomsarbetslöshet där lokala företag,

kommunen, arbetsförmedlingen och rekryteringsföretag kan ingå och arbeta tillsammans.

3. Använd Globaliseringsrådet för att dra lärdom från andra länder Allians för Sverige har enats om att direkt efter ett maktskifte inrätta ett Globaliseringsråd, som

ska ha till uppgift att ta till sig och utveckla vårt land utifrån de nya förutsättningar som

globaliseringen och den demografiska utvecklingen innebär.

Rådet ska bestå av företrädare för regeringen, statsförvaltningen, fackförbund, näringsliv, kultur

och vetenskap. Alla representanter bjuds in att delta i syfte att trygga jobb och ge förutsättningar

för nya jobb i Sverige. Statsministern eller finansministern ska leda rådets arbete. Uppdraget är

att ge underlag för en allsidig belysning och samhällsdebatt om de förändringar som Sverige

möter, och behovet av att forma en modern och flexibel arbetsmarknad som tryggar jobb och ger

förutsättningar för nya jobb och utvecklad välfärd i Sverige.

En avgörande faktor för att hantera globaliseringens och demografins utmaningar är att

förbättra integrationen och öka möjligheterna till rörlighet över gränserna. Därför bör rådet dra

lärdomar av olika länders integrationsarbete utifrån ett brett perspektiv, bland annat när det

gäller värdet av en blandad arbetskrafts- och flyktinginvandring för att underlätta en fungerande

integration i Sverige. Ett förslag som ska värderas är att införa ett green card-system i Sverige.

För att hela Sverige ska kunna stå sig i den globala konkurrens som växer sig allt starkare måste

rådet beakta behovet av moderna och väl fungerande kommunikationer, och tillgång till

samhällsservice, i hela landet. Staten ska ta sitt ansvar för väl fungerande kommunikationer i

hela landet.

4. Halvera arbetsgivaravgiften för unga mellan 19-24 Den svenska ungdomsarbetslösheten är bland den högsta i hela EU. En ny Alliansregering måste

ha en högt ställd ambition när det gäller att få bukt med Sveriges skyhöga ungdomsarbetslöshet.

11

Sänkta kostnader för att anställa ungdomar kommer sannolikt göra det mer attraktivt för

arbetsgivare att anställa unga arbetslösa människor, och därför är Allians för Sverige överens om

att arbetsgivaravgifterna (exklusive pensionsavgiften) bör halveras för alla unga som är mellan

19-24 år. Denna skatterabatt kan kombineras med Alliansens sänkningar av arbetsgivaravgiften

när det gäller tjänstejobb och nystartsjobb.

5. Inför Nystartsjobb En stor del av den arbetsföra befolkningen har under en längre period av olika anledningar inte

släppts in på arbetsmarknaden. Därför måste det bli enklare att komma tillbaka till

arbetsmarknaden för dem som har svag förankring i yrkeslivet. Särskilt viktigt är det att vidta

kraftfulla åtgärder så att de som långvarigt stått utanför arbetsmarknaden, men som har

arbetsförmåga, får hjälp och stöd att komma tillbaka. På samma sätt behöver invandrare särskilt

stöd eftersom de har stora svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden.

Därför behövs det kraftfulla åtgärder som underlättar särskilt utsatta gruppers möjligheter att få

jobb. Vi vill, tillsammans med Allians för Sverige, inrätta så kallade Nystartsjobb, för de som

under en längre period varit frånvarande från arbetsmarknaden. Reformen innebär att

arbetsgivaravgiften slopas för den som haft a-kassa, sjukpenning, förtidspension eller

socialbidrag i mer än ett år. Nedsättningen ska gälla under lika lång tid som personen varit

frånvarande från arbetslivet, dock högst fem år.

En ny regering måste också öka möjligheterna för människor med olika handikapp att komma

tillbaka till arbetslivet. Därför omfattas också människor med olika typer av funktionshinder av

förslaget om Nystartsjobb. Vid sidan av det är lönebidragsanställningarna viktiga, och

lönebidragsnivån bör räknas upp motsvarande den löneutveckling som skett på den övriga

arbetsmarknaden.

6. Satsa på Jobbcoachning Den omfattande kritik mot AMS som bland annat Riksrevisionen lagt fram tyder på att

myndigheten i alltför stor utsträckning frångått sina kärnuppgifter. Det är viktigt att AMS åter

fokuserar på det de faktiskt är satta att göra, nämligen att matcha de som säker arbete med lediga

och riktiga jobb. Arbetet vid arbetsförmedlingarna måste bli mer individinriktat och

förmedlaren måste fungera som en coach för den som söker jobb. Varje arbetssökande ska ha

rätt att f en åtgärdsinriktad och individuell handlingsplan redan inom 30 dagar.

12

Handlingsplanerna ska följas upp med återkommande personliga kontakter. En ny regering ska

också öppna upp för fler förmedlingsaktörer att agera och fungera som jobbcoacher. Det kan

vara privata företag, fackliga eller ideella organisationer.

7. Inför Jobbgaranti för alla under 25 För att ytterligare åtgärda problemet med ungdomsarbetslösheten föreslår vi också en

jobbgaranti för alla under 25 år, redan efter 50 dagars arbetslöshet. I jobbgarantin kan utbildning

och praktik ingå. Jobbgarantin ska ersätta dagens kommunala ungdomsprogram och regeringens

ungdomsgaranti.

8. Ge Praktikpeng till företag som tar emot unga En bättre yrkesutbildning och en modern lärlingsutbildning inom gymnasieskolans ram behövs

för att tillgodose behoven av kunnig yrkes- och hantverkspersonal framöver. För att öka

möjligheterna för elever på gymnasiets yrkesutbildningar att få den arbetsplatsförlagda

utbildning som de har rätt till bör en praktikpeng införas, som innebär att den arbetsgivare som

tar emot elever får en ekonomisk ersättning som täcker arbetsgivarens kostnad för att handleda

eleven. Näringsdepartementet bör ha ett ansvar för att bidra till att ett sådant Praktikpengs-

system införs.

9. Sänk skatten för hushållstjänster De höga skatterna på arbete gör tjänster dyra. Den så kallade skattekilen (differensen mellan den

lönekostnad arbetsgivaren har och den lön den anställde får ut) innebär att många tjänster över

huvud taget inte utförs, eller utförs på den svarta marknaden. Det gäller framför allt för de så

kallade hushållsnära tjänsterna.

Allians för Sverige har föreslagit att skatten på hushållsnära tjänster ska sänkas, vilket innebär att

timkostnaden närmast halveras och att svarta jobb kan vita. Dessutom kommer många

människor som i dag har svårt att komma in på arbetsmarknaden få en ny möjlighet att vara

med och bidra. Samtidigt kan de familjer som får råd att köpa tjänster få mer tid över till

exempel till att umgås med barnen, utan att behöva ägna lika mycket tid åt viktigt men

tidskrävande hemarbete. Eftersom det fortfarande i stor utsträckning är kvinnorna som sköter

hemarbetet innebär sänkt skatt på hushållsnära tjänster också att det blir lättare för kvinnor som

vill arbeta mer att gå upp i arbetstid, t.ex. att gå från deltid till heltid.

13

10. Sänk arbetsgivaravgiften för tjänsteföretag Trots högkonjunktur är det förhållandevis få som återvänder till arbetsmarknaden, särskilt om

man jämför med jämförbara länder. Fortfarande står var femte person utanför arbetsmarknaden.

Det tyder på att det finns allvarliga strukturproblem på den svenska arbetsmarknaden.

Lägre kostnader för att anställa gör det mer attraktivt att för företagare att anställa, och gör att

tröskeln för att ta sig in på arbetsmarknaden sänks. Dagens höga skatter på arbete slår allra

hårdast mot de branscher där den enskilde kan välja mellan att själv utföra tjänsten eller att köpa

tjänsten av någon annan. I den så kallade ”Tjänstebeskattningsutredningen” som Dan Andersson

la fram föreslogs det därför att arbetsgivaravgifterna skulle avskaffas i de tjänstebranscher där

man lätt kan ersätta köpta, vita tjänster med hemarbete eller svartarbete. Exempel på sådana

branscher är hotell och restaurang, bilserviceverkstäder, reparationer av hushållsmaskiner,

personalmatsalar, catering, städföretag som städar hos privatpersoner, frisörer och

skönhetssalonger. Om kostnaderna skulle sänkas i dessa branscher skulle det i första hand leda

till högre sysselsättning, snarare än högre vinst eller stora löneökningar. Därför kommer det att

bli många nya jobb när en ny Alliansregering tar bort arbetsgivaravgifterna (exklusive

pensionsavgiften) i dessa branscher.

11. Öppna upp skyddade sektorer för företagande Den offentliga sektorn är i stora delar en högspecialiserad sektor där hög utbildnings- och

forskningsnivå skulle kunna ge stora exportframgångar. Men sektorerna är idag väldigt slutna.

I stort sett all verksamhet mår bra av konkurrens. Konkurrens tvingar en att vara effektiv och att

anpassa sig efter de krav och förutsättningar som omvärlden har. Samtidigt skapas starka

drivkrafter att ta till sig och använda ny teknik.

Om exempelvis svensk vård skulle öppnas upp för privata initiativ skulle vi kunna få bättre

valuta för våra skattepengar, men vi skulle också kunna öka tillgängligheten och ta till vara en

stor, och outnyttjad, potential för export av exempelvis vårdtjänster. För att nå detta bör man i ett

första steg avskaffa kravet på flera uppdragsgivare för att få F-skattesedel, och uppmuntra

anställda i offentlig sektor att starta eget och utmana befintlig verksamhet. För att underlätta

sådana initiativ bör avknoppningsstöd ges till anställda som vill överta offentlig verksamhet.

14

12. Stärk affärsrådgivningen och öka forskningen kring kvinnors företagande Det är betydligt vanligare att ett företag drivs av en man än av en kvinna, och männen äger större

delen av landets företagskapital. Samtidigt är männen i en förkrossande majoritet på alla

nyckelposter i näringslivet. Om fler kvinnor skulle starta eget skulle det innebära en stor

potential för nya jobb och för mer lika villkor mellan kvinnor och män. Om fler kvinnor startar

och driver företag skulle Sverige få en starkare ekonomisk utveckling. Dessutom skulle det

innebära att kvinnor kunde vara med och skapa och delta i de informella nätverk där styrelse-

ledamöter, vd:ar och ordföranden ofta rekryteras. Fler kvinnor i näringslivet skulle bidra till att

de könsroller och normer som utestänger kvinnor från inflytande och delaktighet i samhället

bryts.

Ökad jämställdhet är med andra ord viktigt för att öka Sveriges konkurrenskraft och stärka

ekonomin. Därför bör en ny regering snarast efter ett maktskifte öka stödet till affärsrådgivning

för kvinnor. Det program för kvinnors företagande som den förra borgerliga regeringen

inrättade blev framgångsrikt, och ett liknande nationellt program bör utarbetas av en ny

Alliansregering. Dessutom bör anslagen för forskning kring kvinnors företagande ökas, i syfte

att öka andelen kvinnor som startar eget.

13. Ta till vara äldres kompetens Många äldre som går i pension vid 65 års ålder skulle kunna fortsätta att arbeta och skulle kunna

fortsätta bidra med erfarenhet och kompetens till många arbetsplatser. För att göra det mer

lönsamt för äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden föreslår vi en särskild skattesänkning för

personer som fyllt 65 år, en åldersgrupp där sysselsättningsgraden idag är mycket låg.

Att göra det mer lönsamt att arbeta för äldre personer handlar om att öka den enskildes valfrihet

inom arbetslivet, också på äldre dar, och samtidigt ta till vara äldres kunskaper och färdigheter

under en längre tid. Sammantaget innebär det förstärkta jobbavdraget att den som fyllt 65 år och

som väljer att fortsätta arbeta får en skattelättnad på kring 20 000 kr/år redan vid låga

inkomstnivåer.

Dessutom vill vi öka efterfrågan på äldres arbetskraft, och föreslår därför att

arbetsgivaravgifterna för personer som är äldre än 65 år slopas. Fler företag måste våga och vilja

satsa på senior personal. Fler företag måste lära sig att bättre ta vara äldres erfarenheter och

15

uppskatta kvaliteter som de har, och som yngre medarbetare ännu inte hunnit utveckla. Genom

att sänka arbetsgivaravgiften för äldre blir det mer attraktivt för företag att behålla och nyanställa

äldre arbetskraft.

14. Inför ett statligt kreditgarantisystem för små och medelstora företag Mindre företags expansion och nyanställningar förutsätter att det finns en kapitalmarknad där

man kan få krediter till rimliga villkor. I vissa delar av landet har bland annat en svag

värdeutveckling på fastighetsmarknaden lett till att företagare inte kan använda den egna

fastigheten som säkerhet vid en kreditprövning.

Det är angeläget att omgående förbättra småföretags kreditförsörjning. Därför föreslår vi att

lokala kreditgarantiföreningar ska ges statlig uppbackning genom statliga kreditgarantier.

Garantierna kan fungera som säkerhet när föreningarnas medlemsföretag beviljas lån i banker,

och systemet skulle kunna fungera på samma sätt som när de europeiska och nordiska

investeringsbankerna bedriver sin verksamhet. I deras fall fungerar lokala

kreditgarantiföreningars egna kapital som säkerhet när företag beviljas banklån, och

investeringsbankerna ger garantier till de lokala kreditgarantiföreningarna. Därmed förbättras

kapitalbildningen för mindre företag, och samtidigt tar man till vara den lokala kompetensen när

lokala banker, kreditgarantiföreningar och småföretag möts och diskuterar hur olika

investeringsprojekt bäst bör genomföras.

Systemet innebär att staten inte gör några egna prövningar av några garantier utan överlämnar

den bedömningen åt det institut som lånar ut pengar. Staten själv lånar inte ut några pengar och

de administrativa kostnaderna hålls på ett minimum.

15. Återställ förmånsrätten Årsskiftet 2004/05 förändrades förmånsrätten1 på ett sätt som har inneburit att banker och andra

finansinstitutioner blivit mer restriktiva vid utlåning och i allt högre utsträckning kräver vidgade

säkerheter för att låna ut. Förändringen har haft mycket stora negativa följder, framförallt

utanför tillväxtområden, när företagare exempelvis inte kunnat använda fastigheter som säkerhet

vid upplåning. Resultatet har blivit väsentligt försämrade kreditmöjligheter i stora delar av

landet.

1 Den juridiska benämningen på den företrädesrätt som borgenärer har vid utmätning eller konkurs.

16

Allians för Sverige måste snarast efter ett maktskifte återställa den allmänna förmånsrätten för

företagsinteckningar från nuvarande 55 procent till 100 procent av företagsinteckningens värde.

Därmed kommer inte bankerna behöva ställa högre krav på kredittagaren.

16. Ge rätt till riskkapitalavdrag Internationella studier visar att svenska företagare har en låg andel så kallat informellt kapital2 i

sina företag. För att underlätta tillgången på kapital och för att underlätta för privat

investeringskapital, och därmed göra det lättare för vanliga löntagare att starta eget, vill vi inrätta

ett riskkapitalavdrag som ger privatpersoner möjlighet att investera upp till ett visst belopp

skattefritt i ett eget eller i en närståendes företagande. Riskkapitalavdraget bör innebära att köp

av onoterade aktier i sådana företag får dras av mot förvärvsinkomsten.

17. Avskaffa sjuklöneansvaret efter de första 14 dagarna Idag betalar arbetsgivare, utöver de 14 första dagarnas sjuklön, 15 procent av de långa

sjukskrivningskostnaderna, det så kallade medfinansieringsansvaret. Detta ansvar medför att

många, framförallt mindre, företagare drar sig för att anställa eftersom de anställdas eventuella

sjukdomsfall blir en riskfaktor. Om en eller par anställda blir långtidssjukskrivna, oavsett orsak,

kan hela företagets framtid riskeras. Samtidigt får de människor som har en sjukdomshistoria

sedan tidigare betydligt svårare att få jobb, eftersom dessa lätt kommer att betraktas som

”högriskindivider” som kan komma att leda till omfattande framtida kostnader på grund av

sjukdom.

Det måste bli enklare, billigare och mindre riskfyllt att anställa. Därför är en av de viktigaste

åtgärderna för att snabbt förbättra villkoren för jobb och företagande att avskaffa den

medfinansiering om 15 procent av sjukpenningen som arbetsgivare ålagts för långa

sjukskrivningar.

18. Avskaffa Lex Uggla Lex Uggla är, vid sidan av kapitalflykten från Sverige, det tydligaste exemplet på hur skadlig

förmögenhetsskatten är. Bakgrunden till Lex Uggla är att Skatteverket har bedömt att vissa

företag har en så kallad ”överskottslikviditet”, vilket innebär att småföretagare skulle ha gömt

2 Till skillnad från exempelvis banklån.

17

undan kapital i företag för att undvika att behöva betala förmögenhetsskatt, och att ägarna

istället fått betala förmögenhetsskatt på detta kapital.

Det sättet att arbeta har inneburit att Skatteverket förvandlats till en marknadsekonomisk

domstol som, i strid med företagarnas egna bedömningar, avgör vad som är en rimlig

kapitaliseringsgrad i ett företag. Följden har blivit att det nu råder en stor osäkerhet kring vad

som gäller för enskilda företag och företagare. Det riskerar leda till att företags investerings- och

expansionsplaner hämmas, eller i värsta fall till att vissa företagare väljer att flytta både sig och

sitt företag utomlands.

En Alliansregering måste snarast efter ett maktskifte förtydliga förmögenhets- och

inkomstskattelagen i syfte att undanröja de konsekvenser som Lex Uggla givit.

19. Inför ett fribelopp för periodiseringsfonder Den räntebeläggning av periodiseringsfonder som den socialdemokratiska regeringen infört

leder till att möjligheterna att expandera försämrats, för företag i allmänhet och småföretag i

synnerhet. Småföretag drabbas särskilt hårt eftersom de ofta inte har några alternativa sätt att

finansiera en tänkt expansion.

Mindre företag behöver oftast inte lägga undan några större summor för att klara av att

finansiera en expansion. Därför vill vi ge småföretag möjlighet att sätta av ett visst belopp på en

så kallad obeskattad reserv. En ny Alliansregering bör omedelbart besluta om att införa ett

fribelopp för obeskattade reserver om 10 miljoner kronor.

20. Rättssäkra skattetilläggen De så kallade ”skattetilläggen” är en administrativ avgift som Skattemyndigheten ålägger den

som redovisat en oriktig deklarationsuppgift att betala. Systemet har utsatts för kritik

internationellt eftersom skattetilläggen knappast kan betraktas som en avgift, utan i själva verket

är ett straff som därmed borde utfärdas av en domstol, och inte av en myndighet. Dessutom har

Skatteverket rätt att kräva in skattetillägg innan ett eventuellt överklagande avgjorts, vilket i

värsta fall kan innebära att företag försätts i konkurs innan ärendet hunnit vinna laga kraft.

18

Systemet med skattetillägg är orimligt och måste utredas. Som en första direkt åtgärd ska en

Alliansregering besluta om att vid en begäran om omprövning eller överklagande så ska anstånd

att betala automatiskt ges tills dess att domen vunnit laga kraft. För att få utdöma skattetillägg

bör det också kunna påvisas att oaktsamhet eller uppsåt föreligger. Dessutom måste de idag långa

handläggningstiderna kortas.

21. Reformera fåmansbolagsreglerna Även om regelverket för fåmansbolag har reformerats i positiv riktning återstår mycket att göra.

Småföretagare trycks fortfarande ned av en tung regelbörda samtidigt som de i många fall utsätts

för hög beskattning. Dessutom diskrimineras det egna ägandet i de bolag där företagaren också

arbetar. En småföretagare som väljer att satsa pengar i sitt eget bolag drabbas i många fall av en

betydligt högre beskattning än om pengarna istället hade satsats i ett vanligt börsnoterat

aktiebolag. Den som tror på sin affärsidé och vill satsa på ett det egna företaget ska inte bestraffas

för det. Skattereglerna bör inte påverka i vilket företag någon väljer att investera.

Skattereglerna för fåmansbolag leder också till att företagare i kapitalstarka och vinstgivande

företag riskerar att en orimligt stor andel av vinsten försvinner i form av skatt, vilket i sig är

direkt tillväxthämmande. Det nuvarande regelverket hämmar entreprenörskapet och därmed

tillväxten. Därför måste en ny Alliansregering reformera regelverket för fåmansbolagen i

grunden. En sådan genomgripande reform kommer att behöva ske under en längre tid, men

redan efter ett maktskifte bör löneuttagskravet sänkas, skatten på kapital för kapitalvinst på

kvalificerade andelar över det sparade utdelningsutrymmet återställas, schablonbeloppet för den

årliga utdelning som får beskattas med 20 procent höjas, och klyvningsräntan för enskilda

näringsidkare höjas.

22. Avskaffa förmögenhetsskatten Förmögenhetsskatten är unik på flera sätt. Det faktum att Sverige fortfarande har kvar den

skatten gör oss till något av ett undantag eftersom de flesta andra länder i vår omvärld avskaffat

sina motsvarigheter, eftersom de konstaterat att den skatten orsakat stor skada. De länder som

fortfarande har skatten kvar har en skatt som är på betydligt lägre nivå än den svenska, som

ligger på 1,5 procent.

19

Det stora bekymret med förmögenhetsskatten är att den lett till att stora mängder kapital lämnat

landet och att framförallt småföretagare drabbats hårt av den riskkapitalflykt som blivit följden.

När kapitalmarknaderna blivit allt mer internationaliserade har det blivit enkelt för förmögna

människor att flytta sitt kapital till länder som med lägre beskattning än vi. Det har också lett till

att flera företag idag i för stor utsträckning ägs av institutionella ägare med i många fall mer

kortsiktig syn på företagets utveckling än olika privata ägare. Ett aktuellt exempel är Volvo där

förmögenhetsskatten i kombination med den tidigare arvs- och gåvoskatten gjort att många

tänkbara svenska investerare inte kunnat gå in som långsiktiga aktieägare.

Enligt Skatteverkets bedömningar har flera hundra miljarder kronor försvunnit ur landet på det

här sättet, pengar som skulle ha kunnat göra stor nytta i Sverige om de hade investerats i företag

och affärsidéer här.

Statens intäkter för förmögenhetsskatten beräknas 2007 bli 6,9 miljarder kronor. En

Alliansregering har som mål att avskaffa förmögenhetsskatten under mandatperioden.

23. Utred möjligheterna att förlänga momsinbetalningsperioden Småföretagare som har en momspliktig omsättning på mellan 1 och 40 miljoner kronor är

skyldiga att redovisa moms varje månad senast den 12:e den andra månaden efter den månad

som redovisningen avser. Det innebär att den 12 mars redovisar företagen den moms som avser

januari månad.

Det kravet ställer många småföretagare inför stora bekymmer, eftersom många större företag

samtidigt väntar allt längre med att betala sina fakturor. Samtidigt sker en allt större andel av

handeln över nationsgränser, och i den typen av affärer är längre betalningsperioder vanliga. De

svenska reglerna kring momsinbetalning innebär alltså att många småföretagare tvingas betala in

moms för varor och tjänster de sålt, men som de ännu inte har fått betalt för. Mot sin vilja tvingas

svenska småföretagare agera gratisbank åt större företag, som kan förbättra sin likviditet genom

att betala sina fakturor till underleverantörer och andra småföretagare efter uppemot 90 dagar.

En Alliansregering bör direkt efter ett maktskifte fatta beslut om att utreda möjligheterna att

förlänga momsinbetalningsperioden för de mindre företagen.

20

Återställ de värsta delarna av Socialdemokraternas jobbfientliga politik En ny näringsminister måste genomföra en rad angelägna reformer. Samtidigt måste en mängd

politiska återställare göras. Trots att arbetslösheten varit enorm under lång tid, och trots en dålig

sysselsättningsutveckling, har den socialdemokratiska regeringen i förvånansvärt stor

utsträckning ägnat sig åt att motverka nya jobb och hög sysselsättning. Att återställa deras

jobbfientliga beslut är enkelt, men viktigt, att göra.

Nej till flygskatt Den skatt som Socialdemokraterna vill införa på flygresor är en slags klumpsummeskatt, som

ska betalas av flygbolagen och baseras på antalet transporterade passagerare. I debatten hävdar

man att motivet till flygskatten är att låta flyget få bära sina miljökostnader.

Men i själva verket innebär den föreslagna flygskatten att en flygavgång som är full kommer att

belastas med dubbelt så hög skatt som den där varannan stol är tom, trots att miljöbelastningen

rimligen borde vara i stort sett densamma. Inte heller innehåller flygskatten något som

stimulerar till mer energieffektiva transporter eller till mer miljövänliga flygplan.

Socialdemokraternas flygskatt innehåller helt enkelt inga som helst incitament för att få

flygbolagen att använda sina flygflottor mer effektivt. Därmed försvinner den miljöstyrande

effekten helt och hållet.

Redan innan den införts har den föreslagna flygskatten fått allvarliga konsekvenser. Nu läggs

vissa flyglinjer ner, och andra avgångar flyttar utanför landets gränser. Eftersom miljöeffekten är

obefintlig, samtidigt som viktiga jobb försvinner, så kommer Centerpartiet se till att flygskatten

aldrig införs.

Avskaffa friåret Det arbetsmarknadspolitiska experimentet Friår måste avskaffas. Det är inte rimligt att

offentliga medel (omkring 4 miljarder kronor per år) används för att människor ska låta bli att

arbeta. Lika orimligt är det att arbetsförmedlare runt om i landet ska behöva ägna sin tid åt att

förmedla ledighet till människor som borde kunna arbete, istället för att förmedla jobb till de

som är arbetslösa. När många människor helt saknar jobb och antalet arbetade timmar i Sverige

ter sig förhållandevis blygsamt gentemot stora delar av vår omvärld, ger friåret helt felaktiga

21

signaler till landets medborgare. Vi kommer också att motarbeta alla förslag från

vänsterpartierna om att förkorta arbetstiden. Den typen av åtgärder skulle drabba småföretag

och orsaka hundratals miljarder i ökade lönekostnader.

Nej till lag om rätt till heltid Socialdemokraterna har aviserat att de vill införa en lag om att arbetstagare under vissa villkor

ska ha rätt att kräva en heltidsanställning. Förslaget är enligt vår mening helt absurt, eftersom

det inte går att beordra fram jobb i den utsträckning som en sådan lag skulle kräva. Även om

man inte ska utgå från att Socialdemokraterna i det här fallet avsiktligt lagt fram sitt förslag i

syfte att försvåra för nya jobb, så blir följden av förslaget ofrånkomligen att bli just det.

Många företag kan av olika anledningar inte erbjuda heltidssysselsättning. Det kan vara

restauranger som av helt naturliga skäl har vissa arbetstoppar, eller lantbrukare som har boskap

som behöver skötas om utifrån sina behov, och inte kan anpassa sig efter fackliga önskemål. En

lag om rätt till heltid skulle utan tvekan leda till att arbetsgivare skulle dra sig för att anställa och

många jobb sannolikt skulle försvinna. Det säkraste sättet att förhindra att en sådan lag träder i

kraft är att rösta för en Alliansregering i höstens val.

Nej till försämrade möjligheter för säsongsanställningar Den normala anställningsformen är fortfarande tillsvidareanställningar vilket vi inte har

anledning att ändra på. Detta innebär dock inte att alla branscher fullt ut kan tillämpa denna

anställningsform. Många företag i turistbranschen eller inom skogs- och jordbruk kan inte

anställa arbetskraft året runt utan arbetskraftsbehovet är starkt beroende på säsong.

Den socialdemokratiska regeringens lagändring som innebär en kraftig inskränkning av

möjligheterna till säsongsanställningar kommer bara att leda till att fler människor sägs upp och

att företagare drar sig för att anställa. Tillfälliga anställningar är också en viktig brygga in i

arbetslivet för unga och andra människor med liten eller ingen arbetslivserfarenhet.

Möjligen skulle personaluthyrningsföretag kunna känna tillförsikt om lagändringen

genomfördes, men detta till trots är förslaget djupt beklagligt. Även om man i vissa delar kan

hävda att arbetsgivarna skulle kunna avtala bort en del av dessa förslag så skulle en lagstiftning

innebära att många av de småföretag som saknar kollektivavtal ändå måste följa lagen, eftersom

man inte har någon reell möjlighet att avtala bort de krav lagen ställer.

22

Den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige kan, enligt bl.a. OECD-studier, bero på att

anställningsskyddet är mindre flexibelt än vad som krävs i dagens moderna arbetsliv.

Anställningar på korttidskontrakt som ett komplement till fasta anställningar gör det möjligt för

grupper som står långt från arbetsmarknaden att etablera sig och få arbetslivserfarenhet.