klarspråksarbetet i offentlig sektor · 2018. 6. 20. · klarspråksarbetet i offentlig sektor en...
TRANSCRIPT
Klarspråksarbetet
i offentlig sektor
En enkätundersökning år 2014
om klarspråksarbete på myndigheter,
kommuner och landsting
2015-08-17
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
2
Innehåll
Sammanfattning ............................................................................................................... 3
Språkrådet följer klarspråksarbetet ................................................................................. 4
60 procent arbetar med klarspråk .................................................................................... 7
Brist på tid och pengar är de största hindren................................................................... 9
Vanligast att omarbeta mallar och att utbilda ............................................................... 10
Hälften har haft professionell hjälp ............................................................................ 11
Klarspråksarbetet engagerar många............................................................................ 12
Ansvaret kan ligga på olika ställen ............................................................................. 12
Klarspråksarbetet ökar medvetenheten och förbättrar texterna .................................. 14
Få utvärderar klarspråksarbetet ..................................................................................... 15
Två tredjedelar kommer att arbeta med klarspråk ........................................................ 17
Direktiv från ledningen är viktigast ................................................................................ 18
Nästan alla känner till Språkrådet .................................................................................. 20
Klarspråkstestet .......................................................................................................... 21
Att skriva bättre .......................................................................................................... 21
Bulletinen Klarspråk ................................................................................................... 22
Språkrådet kan hjälpa till i klarspråksarbetet ................................................................. 23
Slutsatser ........................................................................................................................ 25
Bilaga. Enkätfrågor ......................................................................................................... 26
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
3
Sammanfattning
Under maj 2014 genomförde Språkrådet en undersökning om myndigheters och kommuners
klarspråksarbete.
Undersökningen visar att 60 procent av alla myndigheter, kommuner och landsting har arbetat
med klarspråk under de senaste två åren. Myndigheter har arbetat mer än kommuner, och
större organisationer har arbetat mer än mindre organisationer.
De vanligaste insatserna är att arbeta om mallar och utbilda skribenter.
De som arbetat med klarspråk ser att arbetet ger effekter som större språklig medvetenhet
inom organisationen och mer mottagaranpassade texter. Det är dock få som utvärderat
effekterna av klarspråksarbetet, och många efterfrågar effektmätningar och
användarundersökningar att hänvisa till.
På frågan om vad som är viktigast för att öka kvaliteten på organisationens texter svarar de
flesta att det kräver direktiv om klarspråk från ledningen.
Undersökningen visar också att de flesta känner till Språkrådet och att många använder och
uppskattar de tjänster och den hjälp och inspiration som Språkrådet erbjuder.
De 40 procent som inte arbetat med klarspråk anger brist på tid och pengar som huvudskäl.
Inför framtiden planerar 66 procent att arbeta med klarspråk inom de kommande två åren. 29
procent anger att de inte vet om de kommer att arbeta med klarspråk.
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
4
Språkrådet följer klarspråksarbetet
Bakgrund
I språklagens elfte paragraf fastställs att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt
och begripligt. Detta är den s.k. klarspråksparagrafen, och arbetet med att göra språket enkelt
och begripligt brukar kallas klarspråksarbete.
Enligt instruktionen för Institutet för språk och folkminnen ska Språkrådet dels verka för att
den offentliga förvaltningen använder ett vårdat, enkelt och begripligt språk, dels följa och
utvärdera klarspråksarbetet inom den offentliga förvaltningen. För att kunna följa och
utvärdera klarspråksarbetet undersöker Språkrådet regelbundet i vilken grad och på vilket sätt
myndigheter, kommuner och landsting bedriver klarspråksarbete. En sådan undersökning
gjordes 2009. Innan Språkrådet bildades 2006 gjordes liknande undersökningar av
Klarspråksgruppen i Regeringskansliet, som tidigare ansvarade för klarspråksfrågorna.
Under maj 2014 genomförde Språkrådet en ny undersökning. Resultatet redovisas här.
Syfte
Syftet med undersökningen var att ta reda på hur många myndigheter, kommuner och
landsting som arbetar med klarspråk, på vilket sätt de gör det, varför/varför inte, vilket resultat
arbetet har gett etc.
Ett annat syfte var att se hur väl organisationerna känner till Språkrådet och den hjälp vi
erbjuder, vad de tycker om vårt arbete och vad de skulle vilja ha för hjälp i framtiden.
Undersökningen ger på så sätt viktig information för vårt fortsatta arbete.
Mottagare
Undersökningen sändes ut till 518 mottagare. Detta innebär att i princip alla myndigheter,
kommuner och landsting kontaktades. Några mycket små myndigheter sorterades bort och
enkäten skickades inte heller till varje separat domstol och polismyndighet.
Vi fick in 370 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 71 procent. Enligt företaget Trivector, som
genomförde enkäten, är detta en hög svarsfrekvens på den här typen av undersökningar.
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
5
Frågorna
Undersökningen bestod av 25 frågor inom följande områden:
• arbetet med klarspråk i dag
• arbetet med klarspråk i framtiden
• kännedom om Språkrådet och Språkrådets tjänster
• stöd från Språkrådet
Frågor med fasta svarsalternativ kompletterades med möjlighet att lämna kommentarer. Det
fanns också en helt öppen fråga med möjlighet att lämna kommentarer till Språkrådet.
Frågorna utgick från de frågor som ingick i 2009 års enkät, så att det skulle gå att göra
jämförelser. Några frågor har tillkommit och några har tagits bort, men i stora drag är det
samma frågor.
Nytt var frågor om huruvida svaren kom från en myndighet, en kommun eller ett landsting,
och om storleken på myndigheten (antal anställda) respektive kommunen (antal invånare).
Detta gör det möjligt att se eventuella olikheter beroende på organisationstyp och storlek på
verksamheten.
Enkätform
Undersökningen gjordes i form av en webbenkät. En länk till ett formulär skickades ut via e-
post till organisationerna, till respektive organisations officiella e-postadress.
Webbenkäten var utformad så att den som inte var berörd av en viss fråga slussades vidare.
Den som t.ex. svarat nej på frågan om organisationen arbetat med klarspråk behövde således
inte se frågorna om hur man arbetat.
Undersökningen pågick under fyra veckor i maj 2014. Några dagar innan enkäten skickades ut
fick mottagarna ett aviseringsmejl från Språkrådet. Vi informerade även Språkrådets
kontaktpersoner i klarspråkfrågor (ca 500 personer) om att enkäten skulle skickas ut och
uppmanade dem att hålla utkik efter den.
Under maj månad skickades sedan tre påminnelsemejl till de organisationer som inte besvarat
enkäten.
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
6
Undersökningsföretag
Det var företaget Trivector som genomförde undersökningen. Kontaktperson hos Trivector var
Elin Josefson.
Val mellan ”klarspråk” och ”språkvård”
I årets undersökning valde vi att använda begreppet ”klarspråk”. I undersökningen 2009
varvades begreppen ”språkvård” och ”klarspråk”. Den första frågan var då ”arbetar ni med
språkvård”, medan en del av följdfrågorna använde ”klarspråk” och andra använde
”språkvård”.
Vi valde att enbart använda ”klarspråk”, dels för att vi ville vara konsekventa, dels för att vi
anser att begreppet bättre beskriver vad för slags arbete det är frågan om.
I följebrevet skrev vi så här som förklaring: ”I språklagen (2009:6) står det bland annat att
språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Detta kallas klarspråk.” Vi
valde att inte exemplifiera vad som kan ingå i klarspråksarbetet, eftersom vi inte ville styra
svaren.
Se även sista stycket under ”60 procent arbetar med klarspråk” nedan.
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
7
60 procent arbetar med klarspråk
Under maj genomfördes en enkätundersökning om klarspråksarbete. Enkäten skickades till
drygt 500 myndigheter, kommuner och landsting i syfte att följa och utvärdera arbetet inom
den offentliga förvaltningen, i enlighet med instruktionen. Frågorna som ställdes handlade om
huruvida organisationerna arbetade med klarspråk och i så fall på vilket sätt. Det fanns även
frågor om varför/varför inte man arbetar med klarspråk, vilka resultat man kan se etc.
Dessutom ville vi veta hur väl de känner till Språkrådet och de tjänster vi erbjuder, vad de
tycker om vårt arbete och vad de skulle vilja ha för hjälp i framtiden.
Den första frågan var huruvida
organisationen arbetat med
klarspråk under de senaste två
åren. 60 procent av de
tillfrågade svarar ja på frågan.
Resultatet visar att myndigheter
arbetat med klarspråk i större
utsträckning än kommuner.
Detta är inte förvånande
eftersom klarspråksarbetet
påbörjades i myndighetsvärlden redan på 70-talet.
Bland landsting är siffran ännu högre. Hela 80 procent av de landsting som besvarat enkäten
anger att de arbetat med klarspråk under de senaste två åren. Märk dock att det bara är frågan
om svar från 15 landsting (av totalt 20).
Vi ser även att organisationens storlek har betydelse. Större myndigheter arbetar mer med
klarspråk än små, och större kommuner mer än mindre kommuner. Bland myndigheter med
fler än 1 000 anställda har 88 procent arbetat med klarspråk, medan siffran är under 50
procent (45,5) för kommuner med färre än 50 000 invånare.
Man kan dock anta att en större andel av de organisationer som inte besvarat enkäten är
sådana som inte arbetat med klarspråk. Den som inte kan svara positivt känner sig förmodligen
mindre motiverad att besvara enkäten, och den som inte funderat på klarspråksarbete kanske
inte heller är intresserad av eller känner sig berörd av en enkät om detta.
Vid förra undersökningstillfället 2009 var det 67 procent som angav att de under de senaste
två åren arbetat med språkvård (som frågan formulerades då). Det är svårt att säga huruvida
Figur 1 visar att 60 procent arbetat med klarspråk de senaste två åren.
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
8
dagens 60 procent innebär en faktisk nedgång eller om skillnaden delvis beror på den
förändrade terminologin. Det är möjligt att några av de organisationer som svarat nej på
frågan inte till fullo insett vad klarspråksbegreppet innebär. Bland fritextsvaren om varför man
inte arbetat med klarspråk finns kommentarer som ”vi har i stället arbetat med att
tillgängliggöra vår kommunikation utifrån Handisams riktlinjer” eller ”inga särskilda projekt,
men en ständig strävan efter ett begripligt språk” och liknande, som indikerar att dessa
organisationer lika väl kunnat svara ”ja” på frågan.
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
9
Brist på tid och pengar är de största hindren
Det är alltså 40 procent som anger att de inte arbetat med klarspråk under de senaste två
åren. De som svarat så fick följdfrågan ”varför inte?”. Den främsta anledningen är brist på tid.
Detta anger 55 procent som orsak. På andra plats kommer brist på pengar (42 procent).
Figur 2. De flesta anger tidsbrist eller brist på pengar som orsak till att inte arbeta med klarspråk.
Vi vet att klarspråksarbete tar tid och att det naturligtvis innebär en kostnad. Men effekterna
av arbetet kan vara att man sparar såväl tid som pengar, till exempel genom kortare lästid och
färre följdfrågor.
Det är framför allt små kommuner som inte har resurser för klarspråksarbete. Fler än hälften
av kommunerna med färre än 50 000 invånare anger att de inte arbetat med klarspråk.
Bland fritextsvaren med övriga orsaker till att inte ha arbetat med klarspråk, finns det flera
organisationer som anger att verksamheten är nystartad eller nyligen omorganiserad och att
det inte funnits någon ansvarig eller att den ansvariga nyligen anställts, svar som visar att
ambitionen finns men att arbetet ännu inte hunnit komma igång.
Hela 14 procent av de organisationer som svarar att de inte arbetat med klarspråk anger att de
inte tänkt på att de skulle kunna göra det. Detta är alarmerande med tanke på språklagens
krav på enkelt och begriplig språk.
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
10
Vanligast att omarbeta mallar och att utbilda
De vanligaste aktiviteterna bland de 60 procent som arbetar med klarspråk är att ta fram eller
arbeta om mallar för vissa texttyper. Att arbeta med mallar är en klassisk klarspråksaktivitet
som kan göra stor nytta. Mer än hälften (58 procent) har gjort just detta.
Att utbilda personalen i klarspråk är också vanligt. Mer än hälften har utbildat skribenter och
närmare 50 procent har anordnat föreläsningar. Just föreläsningar har ökat i antal jämfört med
förra enkäten.
Att ta fram skrivhandledningar och lägga upp språksidor på intranätet är också vanliga
aktiviteter.
Figur 3 redovisar olika sätt att arbeta med klarspråk. Vanligast är att arbeta med mallar.
En aktivitet som minskat avsevärt jämfört med undersökningen 2009 är att köpa in
skrivhandledningar och handböcker. Andelen som har köpt böcker har minskat med hela 16
procent. Man kan spekulera i om detta beror på att pappersböcker används i mindre
utsträckning, eller om det beror på att det inte kommit någon ny utgåva av Svenska skrivregler
eller Myndigheternas skrivregler under de aktuella två åren. Kanske hade svaren blivit
annorlunda om enkäten skickats ut efter det att den nya utgåvan av Myndigheternas
skrivregler kommit från tryck under hösten 2014.
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
11
Svarsalternativen ”fastställa interna språkliga riktlinjer” och ”genomföra klarspråksprojekt” är
nya jämfört med tidigare undersökningar. Just att fastställa interna riktlinjer är viktigt (se s. 18)
och så många som 38 procent av organisationerna har gjort just detta.
Om man vill leta skillnader mellan olika organisationstyper ser man att myndigheter oftare
arbetar om mallar, medan kommuner oftare väljer att utbilda skribenterna.
Bland dem som svarat ”annat” återfinns bland annat språkgranskning av beslut, inventering av
termer, språkgranskning av webbplatsen, arbetsmöten med samtal om språk.
Hälften har haft professionell hjälp
Ungefär hälften av de svarande har anlitat någon form av professionell hjälp.
Figur 4. Mer än hälften har haft professionell hjälp i klarspråksarbetet.
Figur 5. Vanligast är att anlita en frilansande språkkonsult.
Att anlita en frilansande språkkonsult är den vanligaste formen av professionell hjälp, men det
är färre som gjort detta nu än år 2009.
Anställda språkvårdare finns framför allt på de större myndigheterna. 53 procent av de största
myndigheterna har någon anställd, medan det hos kommuner knappt finns någon anställd
språkvårdare.
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
12
Att ta emot en språkkonsultpraktikant kan vara ett sätt att få professionell hjälp om man har
en begränsad budget. 9 procent av de svarande har utnyttjat denna möjlighet. Nu när
språkkonsultutbildningen finns på fler håll i landet kanske siffran kan öka.
Klarspråksarbetet engagerar många
Enkätsvaren visar att klarspråksarbetet berör många inom organisationen. Det är vanligt att
kommunikationsavdelningen är engagerad i arbetet (78 procent) och även att handläggarna
har deltagit. Dessvärre är det mindre vanligt att cheferna är inblandade. För att
klarspråksarbete ska få verklig effekt är det viktigt att även ledningen engagerar sig.
Figur 6 visar vilka som varit engagerade i klarspråksarbetet.
Ansvaret kan ligga på olika ställen
Frågan om vem som är ansvarig för klarspråksarbetet är ny för i år. Det är intressant att
se att svaren är så flerstämmiga. Förvånansvärt få anger att det är högsta chefen, även
om det naturligtvis alltid är hen som är ytterst ansvarig, såväl för klarspråksarbetet som
för annat arbete i organisationen. Det vanligaste svaret är kommunikationschefen eller
motsvarande.
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
13
Figur 7. Ansvaret för klarspråksarbetet ligger ofta på kommunikationschefen.
Bland fritextsvaren under alternativet ”annan” finns svar som webbredaktörer, utvalda
skribenter och administrativ personal av olika slag.
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
14
Klarspråksarbetet ökar medvetenheten och förbättrar texterna
Vad anser organisationerna då att man uppnått med klarspråksarbetet? Mottagaranpassade
texter och en större språklig medvetenhet inom organisationen är de vanligaste svaren. Mer
än 60 procent anger något av dessa svarsalternativ. Svaren är dock bara en uppskattning från
den svarandes sida, och behöver inte vara en effekt som visats genom någon sorts mätning
eller undersökning.
Figur 8 visar vad organisationerna anser sig ha uppnått med klarspråksarbetet, t.ex. en större språklig medvetenhet
och mer mottagaranpassade texter.
Bland de 15 procent som svarat ”annat” är det flera organisationer som anger att de precis
påbörjat sitt klarspråksarbete och därför inte kan se några resultat än.
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
15
Få utvärderar klarspråksarbetet
Till Språkrådet kommer många frågor om utvärderingar, effekter och resultat. Varje år delar vi
ut priset Klarspråkskristallen till en myndighet, kommun eller landsting som arbetat med sitt
språk på ett föredömligt sätt. Vi valde ”visad effekt av klarspråksarbete” som tema för 2014 års
klarspråkskristall bl.a. för att fram goda exempel på klarspråksarbete. Vi fick dock färre
nomineringar än tidigare år, vilket visar att det inte är så många som utvärderat sitt
klarspråksarbete. Därför lade vi till en fråga om utvärdering i enkäten.
Resultatet bekräftar att det är få som
utvärderat sitt klarspråksarbete. Endast
12 procent anger att de gjort någon form
av utvärdering. Det är vanligast att
utvärdera webbtexter, vilket inte är så
underligt då det finns många verktyg just
för utvärdering av webbtext. Bland
fritextsvaren ser man att många har
utvärderat utbildningar, vilket inte heller
är så underligt. Det är ju vanligt att fylla i en kursutvärdering efter genomförd utbildning.
Däremot är det få som utvärderat bemötande eller attityder.
Figur 10. Det är vanligast att utvärdera webbtexter.
Figur 9. Endast 12 procent har utvärderat klarspråksarbetet.
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
16
Figur 11. Enkäter är den vanligaste metoden för utvärdering.
De flesta utvärderingarna (mer än hälften) har gjorts genom enkäter.
När organisationer har gjort utvärderingar visar dessa dock goda resultat. Ordmolnet nedan är
skapat av alla svar på frågan om vad utvärderingarna gett för resultat. Orden i ett ordmoln blir
större ju fler gånger ordet förekommer i texten. Här ser vi tydligt orden bättre texter, tydlig
information, förstå.
Figur 12 visar ett ordmoln av resultaten av de utvärderingar som gjorts.
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
17
Två tredjedelar kommer att arbeta med klarspråk
Inför framtiden är det 66 procent av organisationerna som anger att de avser att arbeta med
klarspråk under de kommande två åren. 29 procent anger att de inte vet och endast 6 procent
säger nej.
Att så många säger sig inte veta kan tolkas som en ovilja att explicit svara nej på frågan, men
också bero på att budget och verksamhetsplanering för de kommande åren ännu inte var klar i
maj när enkäten besvarades.
Figur 13 visar att 66 procent planerar att arbeta med klarspråk framöver.
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
18
Direktiv från ledningen är viktigast
En fråga om vad som är viktigast för att höja den språkliga kvaliteten på organisationens texter
utformades som en rangordningsfråga. Respondenterna fick svara på vad som på sikt är
viktigast för att höja kvaliteten på deras texter. De fick rangordna tio alternativ från ”viktigast”
till ”minst viktig”. Medelvärdena för de olika svarsalternativen varierar mellan 4,27 och 6,9.
Det är ett relativt litet intervall, vilket tyder på att det varit svårt att rangordna vad som är
viktigast. Kommentarer bekräftar att det var svårt att välja.
Ett tydligt resultat är dock att initiativet till klarspråksarbetet måste komma uppifrån.
Majoriteten (34 procent) anser att direktiv om klarspråk från ledningen är det allra viktigaste
för att på sikt höja den språkliga kvaliteten i organisationen. Interna språkliga riktlinjer hamnar
på andra plats.
Figur 14 redovisar vad de tillfrågade anser vara viktigast för att höja kvaliteten på organisationens texter.
Under ”annat” kommenterar en del att de anser att anställda språkvårdare är viktigt, men att
de själva redan har anställda och att man därför inte satt så hög poäng på detta alternativ som
man annars skulle gjort. Detta visar att frågeställningen är något vag, det framgår inte om
frågan gäller generellt eller just för den svarande organisationen.
Många fritextsvar handlar också om att hålla klarspråksfrågan levande i organisationerna, att
klarspråksarbetet måste nå ut till alla medarbetare som kan beröras av det och svårigheten att
gå från teori till praktik. Några exempel på vad respondenterna uppger:
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
19
Ständigt pågående arbete med att påminna om språket – hur skriver vi och för vem.
Grums kommun
Höja medvetenheten hos alla medarbetare om hur stort inflytande språkbruket har för
vår patientnöjdhet/kundnöjdhet. Det handlar inte om att man inte orkar, utan de flesta
vet helt enkelt inte vad som fungerar. Kunskapsspridning i breda personalled behövs.
Landstinget Östergötland
Svårigheten är att gå från teori till praktik. Språkliga riktlinjer finns men i slutändan är
det individer som ska förhålla sig till dem och då finns det olika grad av intresse och
förmåga.
Statskontoret
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
20
Nästan alla känner till Språkrådet
I undersökningen ingår, liksom förra gången, några frågor om huruvida man känner till
Språkrådet. Eftersom enkäten gick ut precis i samband med att Institutet för språk och
folkminnen lanserade en ny webbplats valde vi att inte ha med frågor om webbplatsen, utan
endast om några av Språkrådets tjänster.
Hela 95 procent känner till Språkrådet, vilket är en ökning med 8 procent sedan 2009.
Kännedomen om Språkrådet är något lägre bland kommuner än bland landsting och
myndigheter. Man kan också förmoda att det är troligt att antalet som inte känner till
Språkrådet är högre bland dem som inte besvarat enkäten.
Figur 15. Nästan alla känner till Språkrådet.
Figur 16. Många anser att Språkrådet haft betydelse i klarspråksarbetet.
73 procent anger att Språkrådet har haft betydelse för deras klarspråksarbete. Även här är det
fler som svarar ja inom myndigheter och landsting än i kommunerna.
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
21
Klarspråkstestet
Klarspråkstestet har funnits sedan 2002 i sin ursprungliga form. Det har därefter uppdaterats
och utvidgats vid flera tillfällen. Det är därför inte underligt att en majoritet av de tillfrågade
känner till verktyget. Det är dock endast 28 procent som anger att de använt Klarspråkstestet.
Varför inte fler använt det, vet vi inte.
Figur 17. Klarspråkstestet är välkänt, men inte så välanvänt.
Att skriva bättre
Språkrådets webbutbildning Att skriva bättre lanserades i januari 2013 och är alltså tämligen
ny. Utbildningen är ändå relativt välkänd, och många organisationer anger att de länkar från
utbildningen på sitt intranät och rekommenderar sina anställda att gå den.
Det är dock 40 procent som inte känner till utbildningen, och siffran är betydligt högre bland
kommunerna. Vi behöver sprida information om utbildningen framför allt till små kommuner,
som behöver tips på hur man kan arbeta med klarspråk utan att betala för mycket för det.
Figur 18. Webbutbildningen ”Att skriva bättre” har använts av 20 procent.
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
22
Bulletinen Klarspråk
Det är många som prenumererar på Språkrådets kostnadsfria informationsblad Klarspråk, och
bulletinen uppskattas. Bland medelstora kommuner och stora myndigheter är siffran
prenumeranter så hög som 88 procent.
Figur 19. 67 procent prenumererar på informationsbladet Klarspråk.
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
23
Språkrådet kan hjälpa till i klarspråksarbetet
På frågan vad Språkrådet kan göra för att stödja klarspråksarbetet vill de flesta ha information
på webben eller handböcker och skrivråd. Bland fritextsvaren finns många uppmuntrande
tillrop, och många uppskattar databasen Frågelådan på vår webbplats och möjligheten att
ställa frågor till vår språkrådgivning.
Klarspråksseminarier och språkkonferenser är också eftertraktade. Det är dock en del små
kommuner som påpekar att det är svårt för dem att resa till Stockholm för att delta i
arrangemang. De önskar sig lokala eller webbaserade seminarier.
Figur 20 redovisar önskemål om vad Språkrådet kan göra för att stödja klarspråksarbetet.
Många vill också att Språkrådet ska utvärdera effekter av klarspråksarbete. Just utvärdering av
effekterna är något som går som en röd tråd genom många svar. Att kunna visa att klarspråk
gör nytta och lönar sig är viktigt såväl för att inspirera till att starta klarspråksarbete som för att
visa dem som arbetar att de är på rätt väg.
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
24
I tabellen redovisas även svaren uppdelade bland dem som inte har arbetat med klarspråk
under de senaste två åren och dem som uppgett att de planerar att arbeta med klarspråk
under de närmaste två åren. Föga förvånande efterfrågar de som planerar klarspråksarbete
stöd från Språkrådet i högre utsträckning än genomsnittet. De som inte arbetat med klarspråk
önskar hjälp i något mindre utsträckning. Detta kan tolkas som att de inte insett behovet eller
att de inte har resurser att ta hand om stödet.
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
25
Slutsatser
Fler utvärderingar behövs
En generell slutsats av enkäten är att det behövs fler utvärderingar som visar effekterna av
klarspråksarbete. Både för att inspirera organisationer att börja arbeta med klarspråk och för
att visa dem som redan är igång att arbetet gör nytta och att de är på rätt väg.
Ledningen måste ge mandat
Vi kan även konstatera att det är viktigt att ha ledningens mandat i klarspråksarbetet. Direktiv
om klarspråksarbete från ledningen är det de flesta anser behövs för att kunna förbättra
kvaliteten på organisationens texter.
Organisationstyp och storlek har betydelse
Enkäten visar att statliga myndigheter arbetar mer med klarspråk än kommuner, och att det
oftare finns anställda språkvårdare på myndigheter. Det beror förmodligen på en längre
tradition av klarspråksarbete i statlig sektor. Men även storleken spelar roll. Klarspråksarbete
är vanligare i större organisationer, och det är även där de flesta anställda språkvårdarna finns.
Små myndigheter och framför allt små kommuner anger i större utsträckning att de inte
arbetat med klarspråk och inte planerar att göra det.
Språkrådets arbete är uppskattat
Enkäten visar att Språkrådet är välkänt bland organisationerna, och att våra insatser för att
inspirera och hjälpa till med klarspråksarbetet är uppskattat.
Språkrådets insatser framöver
Språkrådet behöver nå ut även till organisationer som i dagsläget inte arbetar med klarspråk,
såsom mindre kommuner. Vi borde även försöka underlätta för dem som vill utvärdera
effekterna av sitt klarspråksarbete. Ett sätt kan vara att samla in och visa upp goda exempel på
genomförda mätningar.
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
26
Bilaga. Enkätfrågor
Har ni arbetat med klarspråk de senaste två åren?
Ja
Nej
Varför har ni inte arbetat med klarspråk? Vilka är hindren?
Du kan ange flera svar.
Inte tänkt på det
Det finns inga pengar avsatta för klarspråksarbete
Tidsbrist
Bra som det är
Annat: ___________
Hur har ni arbetat med klarspråk?
Du kan ange flera svar.
Haft föreläsningar
Utbildat skribenter
Genomfört klarspråksprojekt
Deltagit i Språkrådets seminarier/konferenser
Tagit fram eller arbetat om vissa mallar (t.ex. blanketter, beslut, brev)
Bildat en intern klarspråksgrupp
Fastställt interna språkliga riktlinjer
Tagit fram skrivhandledningar
Köpt in skrivregler eller andra handböcker
Lagt upp språksidor på intranätet eller webbplatsen
Utsett en terminologiansvarig
Tagit fram termordlistor
Annat: ___________
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
27
Vem/vilka har varit engagerade i klarspråksarbetet?
Du kan ange flera svar.
Högsta chefen
Övriga chefer
Chefsjuristen
Handläggare
Kommunikationsavdelningen
All personal
Andra: ___________
Har ni haft professionell hjälp i klarspråksarbetet?
Ja
Nej
Vet ej
I vilken form har ni fått professionell hjälp?
Du kan ange flera svar.
Vi har en anställd språkvårdare
Vi har anlitat en frilansande språkkonsult
Vi har tagit emot en språkkonsultpraktikant
Annat: ___________
Vad tycker du att ni har uppnått med ert klarspråksarbete?
Du kan ange flera svar.
Mottagaranpassade texter
Klarare beslutsunderlag
Enklare blanketter
Större språklig medvetenhet inom organisationen
Ökat intresse för språkfrågor
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
28
Entydig terminologi på vårt område
Välbesökt webbplats
Färre frågor från allmänheten, t.ex. om oklara formuleringar
Klarspråksarbetet har blivit ett naturligt inslag i kvalitetsarbetet
Kortare handläggningstider
Effektivisering av arbetet
Nöjdare mottagare
Annat: ___________
Har ni utvärderat någon del av klarspråksarbetet?
Ja
Nej
Vet ej
Vad har ni utvärderat?
Du kan ange flera svar.
Beslut, brev eller liknande
Webbtexter
Attityder
Bemötande
Annat: ___________
Hur har ni utvärderat?
Du kan ange flera svar.
Enkät
Intervjuer
Fokusgrupper
För- och eftermätningar
Annat: ___________
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
29
Vad fick ni för resultat av utvärderingen?
Lyft fram de viktigaste resultaten, gärna med exempel.
Känner du till Språkrådet?
Ja
Nej
Har Språkrådet haft någon betydelse för ert arbete?
Ja
Nej
Vet ej
Eventuell kommentar
Känner du till ”Klarspråkstestet” som finns på Språkrådets webbplats?
Ja, har använt det
Ja, men har aldrig använt det
Nej
Eventuell kommentar
Känner du till webbutbildningen ”Att skriva bättre” som finns på Språkrådets webbplats?
Ja, har använt den
Ja, men har aldrig använt den
Nej
Eventuell kommentar
Känner du till informationsbladet ”Klarspråk" som Språkrådet ger ut?
Ja, vi har minst en prenumeration inom organisationen
Ja, men vi prenumererar inte
Nej
Eventuell kommentar
Planerar ni att arbeta med klarspråk de kommande två åren?
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
30
Ja
Nej
Vet ej
Eventuell kommentar
Vad kan Språkrådet göra för att stödja ert klarspråksarbete?
Du kan ange flera svar.
Ge ut handböcker och skrivråd
Informera på webben (t.ex. nyheter, skrivråd, goda exempel och kontaktuppgifter till andra som
arbetar med klarspråk)
Informera i informationsbladet ”Klarspråk” (t.ex. nyheter, artiklar, skrivråd)
Erbjuda inspirationsföreläsningar
Arrangera seminarier om hur man startar och driver klarspråksarbete
Arrangera seminarier om hur man tar klarspråksarbetet vidare
Arrangera språkkonferenser
Informera om språklagsstiftningen
Utvärdera effekterna av klarspråksarbetet
Väcka debatt om språkfrågor
Annat: ___________
Vad anser du vara viktigast för att på sikt höja den språkliga kvaliteten i era texter?
Rangordna från 1 till 10, där 1 är viktigast.
Skrivkurser ___________
Inköp av Myndigheternas skrivregler och andra handböcker ___________
Språksidor på intranätet ___________
Språkspalt i personaltidningen eller på intranätet ___________
Direktiv om klarspråk från ledningen ___________
Interna språkliga riktlinjer ___________
Entydig terminologi ___________
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
31
Anställda språkvårdare ___________
Köp av språkkonsulttjänster ___________
Annat: ___________
Om annat, ange vad:
Är det något annat du vill framföra till Språkrådet?
Frågor om er organisation
Vilken typ av organisation är ni?
Statlig myndighet
Kommun
Landsting
Hur många anställda har myndigheten?
Mindre än 200
200-1 000
Mer än 1 000
Hur många invånare har kommunen?
Mindre än 50 000
50 000-200 000
Mer än 200 000
Vem är ansvarig för klarspråksarbetet i organisationen?
Högsta chefen
Kommunikationschefen (eller motsvarande)
Chefsjuristen (eller motsvarande)
Annan (ange titel/funktion): ___________
Vet ej
Vem har fyllt i denna enkät?
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning från Språkrådet
32
Titel/funktion _________________________
Namn (frivillig uppgift) _________________________
E-postadress (frivillig uppgift) _________________________