ReportageJournalistlinjenStrömbäcks folkhögskolavintern 2011

Åsa BrändströmDaniel BrännlundHanna DegerströmElin FalkErik LundgrenJosefin PecivaBaland Reza

ZZoooommaatt // RReeppoorr ttaaggeeFFeebbrruuaarrii 22001111

Kända ochokända sidorav Ö-vik

ZOOMAT

IInnnneehhåållll

Ingrid Lundmark, programmansvarigför Ö-viks museum och konsthall drarhem världsutställnigar till Ö-vik. Ett led iatt göra staden till norrlands konststad..

ssiiddaann 1188

Socionomstudenten Matilda Lundgrenhar lämnat Umeå och universitetet förett halvt år lång praktik i Örnsköldsvik.

ssiiddaann 44

På praktik i främmande stad

Ö-vik satsar stort på konsten

Det finns mer i Ö-vik än bara hockey.Följ med när Zoomat besöker Kulturfa-briken, en arbetsverkstad med gamlametoder och konstnärer som brinnerför skandet.

ssiiddaann 1100

Samlad kreativiteti Kulturfabriken

Trots att nu Örnsköldsviks kommun,genom kommunalrådet Elvy Söder-ström, skrivit ett protestbrev mot nyor-det "bjästa", vägrar Språkrådet attplocka bort ordet.

ssiiddaann 88

”Bjästa”, att göraeller icke göra

Foppa läggerskridskorna på hyllan

Pensionärerna jokeri lokalpolitiken

Folkhögskola flyttar in till stan

Muhammed tvättar svenskar

Jarl Strömbäck i Sverges pensionärersintresseparti ser en orolig utveckling avökade klyftor mellan generationerna idet svenska samhället..

ssiiddaann 55

Hampnäs folkhögskola flyttar till stan ärdet slutet på skolan som vi känner den,menar Margareta Nycander. Hon käm-par mot landstinget och mot flytten.

Svettas, skrubbas och masseras. Närvinterkylan biter är några timmar på ettav Sveriges fyra hamam precis vadspända norrlänningar behöver.

ZZoooommaatt // RReeppoorrttaaggee är produceradav J2 press på Strömbäcks folk-högskolas journalistlinje.

SSkkrriibbeenntteerr :: Baland Reza, Hanna De-gerström, Erik Lundgren, Josefin Peciva,Åsa Brändström, Daniel Brännlund ochElin Falk.

AAnnssvvaarriigg uuttggiivvaarree:: Karin Bernspång.OOmmssllaaggssbbiilldd:: . Foto: Josefin Peciva.

KKoonnttaakktt:: strombacksfonstret@gmail.comwww.strombacksfolkhogskola.se090-426 00 (huvudväxel)

Han gav det ett sista försök. Men redanefter två matcher har nu Peter Fors-berg valt att sluta med hockey. Där-med är en stor epok över.

ssiiddaann 1166

reportage 19

Tidigare utst�llningar p� �rnskoldsviks museumi urvalEcce Homo och In hate we trust, Anne Frank & Jag, ASTRID Anna Emilia LINDGREN, Bror Mark-

lund,

IInnggrriidd LLuunnddmmaarrkkhhaarr jjoobbbbaatt 2255 åårr

fföörr kkoommmmuunneennnnäässttaa ffrreeddaagg.. HHoonnbböörrjjaaddee ssoomm bbiibb--

lliiootteekkaarriiee oocchhkkoomm sseeddaann iinn ppåå

mmuusseeuumm oocchhkkoonnsstt.. OOcchh hhoonn

ttrroorr ppåå ÖÖrrnn--sskkööllddssvviikk.. SSåå ssnnaarrttööggaatt llääkktt eefftteerr eenn

ooppeerraattiioonn ffoorrttssäätt--tteerr aarrbbeetteett mmeedd

ttaa hheemm nnäässttaassttoorraa kkoonnssttuuttssttäällll--

nniinngg.. DDeenn hhäärrggåånnggeenn bblliirr ddeett

ssvveennsskktt,, hhooppppaasshhoonn..

Konstsatsning ger världsrykte

Ingrid Lundmark är programansva-rig och jobbar med de stora ut-ställningarna på Örnsköldsviksmuseum och konsthall. Just nu ärhon otålig över att ha kvar en må-nads sjukskrivning efter en ögon-operation. Övik ska bli Norrlandskonststad, och det kräver arbete.

I sitt hem i Domsjö berättar honhur hon 2006, som dåvarande av-delningschef, anställde en man frånStockholm till musei- och konst-chef.

- Daniel Wetterskog tog Övikmed storm, han har en sådan per-sonlighet, säger Ingrid.

FFeemmåårrssppllaann

Daniel Wetterskog hade funderatpå vad han ville göra med konsteni Övik, och presenterade en fem-årsplan.

- Jag gillade hans vision. Det vardet jag saknade när jag var chef -varför har vi inte större utställ-ningar?

De lyckades pricka in Star Wars-utställningen och fick EU-finansie-ring genom projektetUtställningsbolaget. Det innebar enjätteinvestering i Örnsköldsviks mu-seum och konsthall, som är inrymti den ståtliga gamla Samskolan.Övre våningen ställdes i ordning –det går inte att ha dyrbara interna-tionella utställningar på bottenplanav säkerhetsskäl. Bara ändringen aven dörr för att kunna få in ett

rymdskepp i lokalen kostade 50000 kronor.

Trots besöksrekord på 60 000människor, gick arrangemanget 200000 back. Örnsköldsviks museumlät sig inte avskräckas. Daniel Wet-terskog flyttade tillbaka till Stock-holm, men Ingrid Lundmark togfasta på visionen om Norrlandskonststad. Vid ett besök i Australien,där hon bott i många år och fortfa-rande har familj, utvecklades idén.Inspirerad av staden Bendigo somhåller en större utställning vartan-nat år, tänkte Ingrid att kan de, såkan vi. Hon lade fram modellen förkommunpolitikerna och fick gehör.

Nästa projekt blev Andy Warhol-utställningen från Pittsburgh i USA.Ingrid var på plats en vecka, tittade

och förhandlade, fick skriva en ut-förlig rapport om museet. Detkrävdes enormt mycket fixande, sä-kerheten måste höjas med kame-raövervakning och den föreslagnaklimatanläggningen dög inte.

- När man kontrakterar sådanahär påkostade utställningar ska alltgodkännas, allt man köper in, ochallting kostar. Det är storbusiness,säger Ingrid.

OOrriiggiinnaall

Trots allt kunde besökare i somrasse originalverk av den berömdepopkonstnären på museet. Ävenden här gången gick man back medett par hundra tusen, men Ingridmenar att det är en risk man fårräkna med i början.

- Det är peanuts i samman-hanget.

- Jag tror det finns en politisk viljaatt tänka stort och satsa. Och detär ju en bra grej för hela Övik,

Hon tror att de på sikt kommergå jämnt, visa av erfarenheterna. Dedyraste utställningarna måste manta betalt för, även av ungdomar.

- Det lärde vi oss av Star Warsmed till exempel Jedi-skolan. Hadevi tagit tjugo kronor i inträde såhade det blivit en halv miljon.

IInnttrrääddee

Till Warhol var inträdet 120 kronormen gratis för dem under 17 år.Det är för generöst. Allting kostarju, resonerar Ingrid, biobesök ochatt gå med barnen på Junibacken,för att inte nämna hockeymatcher.Hon vill också bygga ut museishop-pen snarast. Folk tar gärna med signågot från varje besök, särskilt vidstora utställningar, och det genere-rar pengar.

Arbetet går vidare, det gäller attvara konsekvent när man utlovatvartannat år och lokalerna är redani världsklass.

- Vi får se vad som sker, men jagtror på det här.

Nu har Ingrid Lundmark siktetinställt på en svensk nationalskatt.Om allt klaffar med Mora museumså kommer Anders Zorn hänga påÖMK sommaren 2012.

18 ZOOMAT

TEXT & FOTO: JOSEFIN PECIVA

Hur gör en kommun som är hälften så stor som Umeå, för att visa världsutställningar som Sveriges största museer inte skulle skämmas för? Örnsköldsvik stad har inte ens

30 000 invånare men ändå är det här som vi kunnat se den stora Star Wars-utställningen, originalverk av Andy Warhol, Elisabeth Olsson-Wallins Ecce homo

och mycket mer under de senaste åren. Det är inte bara en lång konstnärstradition, utan en vilja att satsa som är svaret.

DDee ssmmåå uuttssttäällllnniinnggaarrnnaa ggllöömmss iinnttee bboorrtt mmeellllaann ssttoorrssaattssnniinnggaarrnnaa.. PPååmmuusseeeettss bbootttteennvvåånniinngg ssyynnss jjuusstt kkäännsslloollaaddddaaddaaddee aavv vveerrkk aavv VVäänn--nnäässbboonn AAnnddeerrss SSuunnnnaa..

DDeett ffiinnnnss 5555 112288 iinnvvåånnaarree ii ÖÖrrnnsskkööllddssvviikkss kkoommmmuunn ((jjaannuuaarrii22001100)).. AAvv ddeessssaa bboorr kknnaapppptt 2299 000000 ppåå cceennttrraalloorrtteenn.. DDee ssttöörr--ssttaa ttäättoorrtteerrnnaa vviidd ssiiddaann oomm ssttaaddeenn äärr BBjjäässttaa,, HHuussuumm,, BBrreeddbbyynnoocchh KKööppmmaannhhoollmmeenn..

SSyysssseellssäättttnniinnggeenn äärr mmyycckkeett ggoodd.. HHeellaa 8844 pprroocceenntt aavv mmäännnneennoocchh 7788,,55 pprroocceenntt aavv kkvviinnnnoorrnnaa ii kkoommmmuunneenn hhaarr aarrbbeettee,, vviill--kkeett ggeerr eetttt mmeeddeellvväärrddee ppåå 8811 pprroocceenntt SSeetttt ttiillll hheellaa rriikkeett äärrddeett hhööggrree äänn ggeennoommssnniitttteett..

DDee vvaannlliiggaassttee yyrrkkeessbbrraannsscchheerrnnaa äärr ttiillllvveerrkknniinngg,, uuttvviinnnniinngg,, vvåårrdd,,oommssoorrgg oocchh hhaannddeell.. KKoommmmuunneenn oocchh llaannddssttiinnggeett äärr ddee ssttöörr--ssttaa aarrbbeettssggiivvaarrnnaa mmeedd 55 220099 rreessppeekkttiivvee 11 333355 aannssttäällllddaa..

IInndduussttrriilliivveett äärr vväällddiiggtt eettaabblleerraatt ii ÖÖrrnnsskkööllddssvviikk oocchh hhaarr eennssttaarrkk hhiissttoorriiaa.. IIddaagg ffiinnnnss ddeett fflleerr äänn 22 660000 fföörreettaagg.. DDee mmeessttkkäännddaa äärr MM––rreeaall,, BBAAEE SSyysstteemmss HHäägggglluunnddss,, DDoommssjjöö ffaabbrriikkeerroocchh SSaannmmiinnaa SSCCII.. TTiillllvveerrkknniinngg aavv ppaappppeerr oocchh sskkooggssbbaasseerraaddeepprroodduukktteerr äärr kkäännnneetteecckknnaannddee fföörr ssttaaddeenn..

EEnnlliiggtt mmaaggaassiinneett ssvveennsskktt NNäärriinnggsslliivv hhaarr ÖÖrrnnsskkööllddssvviikk ddeettbbäässttaa fföörreettaaggsskklliimmaatteett bbllaanndd ddee nnoorrrrlläännddsskkaa kkuussttkkoommmmuu--nneerrnnaa..

OOmmkkrriinngg 770000 aakkttiivvaa fföörreenniinnggaarr iinnoomm aallllaa mmööjjlliiggaa oommrrååddeennffiinnnnss ii kkoommmmuunneenn.. IIddrrootttt oocchh ffrriilluuffttsslliivveett ssttåårr fföörr mmåånnggaa aavvddeemm.. MMOODDOO HHoocckkeeyy äärr ddeenn öövveerrllääggsseett mmeesstt kkäännddaa fföörr--eenniinnggeenn.. HHäärr hhaarr NNHHLL––ssttjjäärrnnoorr ssoomm PPeetteerr FFoorrssbbeerrgg,, MMaarrkkuussNNäässlluunndd oocchh bbrrööddeerrnnaa SSeeddiinn ffoossttrraattss ssoomm uunnggddoommssssppeellaarree..

reportage 3

Det här är Örnsköldsvik!

TEXT: ERIK LUNDGREN FOTO: JOSEFIN PECIVA

Socionomstudenttrivs bra i exil

Matildas intresse för samhällsfrå-gor och viljan att stötta andra per-soner fick henne fundera på att blisocionom redan under högstadiet.

Hon gick samhällsprogrammetpå gymnasiet och tog studentensommaren 2007.

Efter ett sabbatsår med jobb ochutlandsresor bestämde hon sig föratt söka till utbildningen hon haft itankarna flera år.

Matilda kom in på socionompro-grammet och flyttade från hemsta-den Skellefteå till Umeå tillsammansmed pojkvännen Daniel.

– Socionom är ett brett områdemed många olika möjligheter. Detär en bra grund för mig att stå på,säger hon.

PPrraakkttiikk ttiillll jjuunnii

För en månad sen började Mat-

ilda och hennes 80 klasskamratersin första praktik på olika social-tjänster runtom i landet. Praktikenpågår hela vårterminen och är denenda under hela utbildningen.

Matilda fick inte möjlighet attgöra sin praktik i Umeå. Iställethamnade hon på humanistiska för-valtningen i grannstaden Örn-sköldsvik.

Dit pendlar hon fram och tillbakavarje dag med buss eller tåg.

– Jag trivs väldigt bra. Det är jät-tegulliga handledare och en härligarbetsmiljö. Sedan tycker jag Örn-sköldsvik är en mysig stad. Det ärvarken för litet eller för stort, ochnära till de flesta ställen, säger Mat-ilda.

Hon skulle dock inte vilja flytta tillÖrnsköldsvik permanent.

– Att bo och jobba där ett tag

skulle jag kunna tänka mig, men inteför all framtid. Då skulle jag hellrevälja Umeå, eller Skellefteå där jagväxt upp och har familj och vänner.

MMeedd ii bbaarrnnggrruupppp

Hittills har Matilda inte fått göraså mycket själv. Mest har hon skrivitså kallade aktanteckningar eftersomallt som händer inom socialtjänstenska dokumenteras.

Hon har även följt med på någragruppsamtal med barn som är mel-lan 10-12 år. Det är den ålders-grupp som Matilda och de övriga ihennes barngrupp jobbar med.

– Man lär sig jättemycket helatiden. Det är kul att få komma ut iverkligheten och se hur det funge-rar. Samtidigt är det bra att mansom praktikant inte får allt förmycket eget ansvar i början. Så

småningom kommer jag få ageramer på egen hand, säger hon.

OOvviissss ffrraammttiidd

Matilda tar sin socionomexamenvåren 2012. Hon känner sig liteoroad över vad som ska händaefter det.

– Som jag förstått det på pro-gnoserna så är efterfrågan på so-cionomer rätt stor, men jag får nogändå vara beredd på att pendlaeller flytta från Umeå. Det är en po-pulär studentstad där många villvara, så det är långt ifrån säkert attjag och killen kan bo kvar där, sägerhon.

4 ZOOMAT

TEXT: ERIK LUNDGREN FOTO: ERIK LUNDGREN

Matilda Lundgren vill bli socionom för att kunna hjälpa utsatta människor. Nu gör hon sin förstapraktik i Örnsköldsvik och får känna på yrkets verklighet.– Det känns fortfarande som helt rätt yrkesval, säger hon.

II MMooDDoo::ss ssoouuvveenniirrsshhoopp mmäärrkkss ddeetthhuurr llaaggeett lliiggggeerr ttiillll.. BBrraa rreessuullttaatt:: BBrraafföörrssäälljjnniinngg.. DDåålliiggaa rreessuullttaatt:: DDåålliigg fföörr--ssäälljjnniinngg.. FFöörrssäälljjnniinnggeenn aavv ssoouuvveenniirreerr äärr eennvviikkttiigg iinnkkoommsstt fföörr MMooDDoo hhoocckkeeyy..SSaannddrraa NNoorrddiinn jjoobbbbaarr ii MMooDDoo--bbuu--ttiikkeenn äärr eenn ddeell aavv ddeett ssttoorraa mmaasskkii--nneerriitt ssoomm ddrriivveerr ssttaaddeennss vviikkttiiggaasstteessaammttaallssäämmnnee..– När MoDo förlorar kommermånga in hit och klagar. Många kla-gar till direkt till mig, som att voreansvarig.-- VViillkkaa ssoouuvveenniirreerr ssäälljjeerr bbäässtt??– På matchdagarna säljer vi mångabiljetter. Vi säljer också mycket små-saker, som koppar och mössor.VViillkkaa ssppeellaarrttrrööjjoorr äärr ppooppuulläärraasstt??– De senaste åren har det varitMats Zuccarello som säljer bäst. I år

har det varit olika. Många har des-sutom valt att trycka dit sina egnanamn.

VViillkkeenn äärr ddiinn ffaavvoorriitt ssppeellaarree ii ddaaggeennssMMooDDoo??– Ole-Kristian Tollefsen. Han spelartufft och hårt. Det behövs, sägerSandra Nordin.

1. Nej, jag ärinte så intres-serad avhockey.2. Det bety-der jätte-mycket. Det

finns en stark historia kopplad tillModo.

1. Nej, jag ärinte intresse-rad.2.Väldigtmycket. Detkänner manav ipulsen.MoDo:s re-

sultat påverkar stämningen i Örn-sköldsvik. När de förlorar är folksom eld och lågor.

1.Ja, det harjag alltid gjortsedan jag flyt-tade hit förmånga årsedan. 2. Det bety-der mycket.

Många här pratar om MoDo.

1. Ja, det harjag gjort i femår nu. Jag bru-kar se deflesta mat-cherna.2 Allt.

reportage 17

Allting är över nu. Det här är slutet. Finnish. Det var minatankar när jag läste att Peter ”Foppa” Forsberg hade be-stämt sig för att sluta med hockeyn. Ord som kändes rakt

in hjärtat. Mestadels bestod känslan av smärta. Men jag kundeäven känna lite lycka. Lyckan över att jag har fått följa en av svenskidrotts största personer.Mitt första minne av Foppa kan jag inte komma ihåg. Kanske vardet när jag som åttaåring lyckades lura till mig en samlarbild påhonom av en stackars liten kille på sexårs. I sanningens namn, detspelar ingen roll. Det viktiga att komma ihåg är Foppas kärlek för idrotten och sin

stad. Bespottad och hånad har han hela tiden tydligt visat atthockey är det bästa han vet. Han ville avsluta karriären på sinaegna villkor. Därför var det extra jobbigt att se hur han med grå-ten i halsen säga att det är över.

Efter två dagar i Örnsköldsvik har jag lärt mig två saker. Ett, MoDobetyder allt. Två, Foppa, ja, han betyder ännu mer. Det händenågot när jag pratade med Öviksborna och nämnde Foppasnamn. Det var som att deras ögon lös upp. Det gick inte att tamiste på att Peter Forsbergs är stadens stora son. Han som endag ska ta över allt.

Att jag ens tittar på hockey idag beror endast på Peter Forsberg.Att se honom briljera i NHL var en stor njutning. Jag brukar jäm-föra det med hur dagens ungdomar lyser upp när de ser LeoMessi spela fotboll. Det var något magiskt med hans spel.Foppa hade under sin storhets alla ingredienser. Tekniken, hårdhe-

ten, blick för spelet och framför allt hade han en vinnarskalle somendast kan jämföras med storheter som Michael Jordan och Mo-hammed Ali. Det som utmärker Foppa från många andra storstjärnor är hans

ödmjukhet och att han alltid tog chansen att hylla sina lagkamra-ter. Det visade sig efter OS-guldet 2006. I alla intervjuer tog hantillfället till akt att förklara hur glad han var över att Mats Sundinoch Niklas Lidström äntligen fick vinna ett OS-guld. Själv hade hanredan vunnit ett guld tolv år tidigare efter att ha bidragit med enviss straff.

Många har redan jämfört Peter Forsberg med andra storhetersom Björn Borg, Ingemar Stenmark och Ingemar ”Ingo” Johans-son. Jag finner det hela meningslöst. I mina egna ögon är Foppastörst. Men det är mer en generationsfråga än verklig fakta.

Nu hoppas jag att han får den uppmärksamhet han förtjänar. ISverige är vi dåliga på att ta hand om våra hjältar, oavsett om dethandlar om idrott, musik, politik eller litteratur. Efter AstridLindgren är Peter Forsberg den svensk som har gett mig flest an-ledningar att vara stolt över det här landet. Det är ingen slump attjag oftast nämner de här två personerna varje gång jag är utom-lands.

Det har varit en njutning att följa – om än på långt håll – Foppasenastående karriär. Vad han ska göra nu, vet bara han själv. Mendet jag vet är att en hel stad vill att han ska komma hem.

Fråga 1: Följer du MoDo? Fråga 2: Vad betyderMoDo för Örnsköldsvik?

FFöörrssäälljjnniinnggeennfföölljjeerr rreessuullttaatteett

I FOPPA

Vad betyder MoDoi Örnsköldsvik?

I drygt åtta år har Peter Forsbergvelat fram och tillbaka på grund sinefterhängsna fotskada.

Han har gjort flera försök attkomma tillbaka. Varje försök harslutat med att han ger upp efternågra matcher.

Förra veckan meddelande PeterForsberg att han skulle göra ännuett försök att spela hockey igen.Den här gången i NHL-laget Colo-rado Avalanche. Det var i Colorade”Foppa” utvecklades till en av värl-dens bästa hockeyspelare.

Tittarrekord

I natten mot lördag var det dags.Peter gjorde comeback i matchenmot Columbus Blue Jackets. ViasatHockey, som sände matchen slogsina tidigare tittarrekord med råge.

Under matchen visade Foppa -under några tillfällen att fortfarandehöll världsklass, - trots att han intehade spelat på elva månader.

Han spelade även dagen efter i

matchen mot Nashville. Efteråthade de flesta räknat med att co-mebacken skulle fortsätta. Men imåndags kom alltså beskedet atthan slutar.

Sorgens dag

– Även om det var lite väntat komdet som en chock. För många vargårdagen Alla hjärtans dag, för oss iÖvik var det sorgens dag, sägerHasse Andersson, Modos press-chef.

I dagens Modo finns det kvarnågra spelare som både har växtupp och spelat med Peter Forsberg.Per Svartvadet, Niklas Sundström,Hans Jonsson och Mattias Timanderär goda vänner till Foppa. Sport-chefen Fredrik Andersson och Ge-neral manager Markus Näslund ärockså två som har spelat och känthonom från ungdomsåren.

– Peter är en fantastisk hockey-spelare och ännu mer fantastiskt

människa. Tråkigt att han inte kundefortsätta, säger Per Svartvadet.

Marie Jansson-Nilsson jobbar icaféet Tre kvarten. Hon har följtModo och Foppa i många år. Honblev mer lättad än sorgsen av be-skedet.

– Som Gert Fylking säger : ”Änt-ligen” Han har gjort sitt.

Inne i caféet sitter Jörgen Hå-kansson med sina jobbkollegor ochäter på varsin bakelse. Han är inteförvånad över att Foppa slutar.

– Han är snart 40 år och han harinte spelat på länge. Men det ärsynd att han slutar. Foppa är kung,säger Jörgen.

Ikon för hockeyn

Både Jörgen och Marie är överensom en sak. Peter Forsberg har be-tytt, och betyder fortfarandemycket för staden.

– Han betyder allt för Övik. Bådesom ikon för hockeyn och för sta-den i allmänhet, säger Marie.

Även Modos presschef, HasseAndersson är inne på samma spårnär vi träffar honom i Fjällrävencenter. En arena som inte hade ståttfärdig utan en viss Foppa. Innanarenan byggdes hade Modo svårtatt få ihop den ekonomiska biten.Peter Forsberg tog sitt ansvar ochborgade för det lån som möjli-gjorde byggandet av den nya are-nan.

Jobb åt folket

Förutom att bidragit till en topp-modern arena har hans bolag fleraverksamheter i Örnsköldsvik. Detmest kända är golfbanan. – Han skapar jobb åt folket, sägerHasse Andersson, som skrev boken”Magic Boy” Den första boken omFoppa. Han har även planerat skrivaen till bok om stadens stora stolt-het.

16 ZOOMAT

I måndags kom beskedet: Peter ”Foppa” Forsberg ger upp sitt comebackförsök och slutar med hockeyn för gott

- Jag försökte verkligen. Försökte och försökte, sa en gråtfärdig Foppa när han meddelade sitt avsked.

TEXT: BALAND REZA FOTO: NÄTET

Foppafakta:

Namn: Peter ForsbergSmeknamn: ÒFoppaÓ, Peter the great(anv�nds i USA, reds anm).F�dd:20 juli, 1973 i Domsj�, �rn-sk�ldsvik.ModerklubbMODO�vriga klubbarQuebec Nordiques,Colorado Avalanches, Philadelfia Fly-ers, Nasvhille Predators.Meriter:Tv� VM-Guld, Tv� OS-guld,Tv� Stanley Cup-vinster.Personliga utm�rkelser:Guldhj�l-men(Elitseriens b�sta spelare, 1994,1995) Calder Trophy(�rets rookie iNHL) , Art Ross trophy(Po�ngligavin-nare i NHL) 2003, Heart Ross

Forsberg i tårar

I höstens kommunval i Örn-sköldsvik ökade SPI sitt inflytandegenom att gå från ett till två mandati fullmäktige. Flest personröster ipensionärspartiet i Västernorrlandfick Jarl Strömbäck. Senare i no-vember blev han även gruppledareefter att partistyrelsen beslutat attbyta ut Ingrid Ågren från posten.

– Jag tror det beror på att jag haren profil som folk gillar. Jag skriverregelbundet insändare i lokaltid-ningen och ungefär 2–3 gånger iveckan på min blogg, som harganska många besökare. Jag går raktpå sak och säger alltid vad jag tycker,säger Strömbäck.

HHooppppaaddee aavv FFPP

Jarl Strömbäck satt tidigare i land-stingsfullmäktige och kommunfull-mäktige för Folkpartiet i många år. Iaugusti 2009 bestämde hon sigdock för att lämna partiet och gåöver till SPI.

– Jag upplevde att det sociallibe-rala arvet som tidigare var så på-

tagligt i Folkpartiet hade avklingat.Politiken som segregerar ålders-grupperna i samhället hade blivitregeringspolitik. Därför kände jagatt det var läge att byta till SPI somhar ett annat synsätt, säger han.

Det är inte minst jobbskatteav-dragen på senare år som Ström-bäck ställer sig mycket kritisk mot.Reformerna har medfört att pen-sionärer betalar mer i skatt än desom arbetar.

– Många äldre som jag pratatmed beklagar sig över detta, och jaghåller med. Det är inte rimligt attden som jobbat hela livet ska börjabetala mer skatt för att han ellerhon avslutat sitt arbetsliv, säger han.

””IInnttee lläätttt aatttt vvaarraa lliitteett ppaarrttii””

SPI fick lika många mandat i Örn-sköldsviks kommunfullmäktige somFolkpartiet, Vänsterpartiet och Mil-jöpartiet (2 mandat vardera). Trotsdet var det bara SPI som blev utanplats i kommunens nämnder.

– De etablerade partierna villhelst dela på kakan själva. Sossarnai staden tog Vänsterpartiet och Mil-jöpartiet under sitt beskydd ochgav dem plats i nämnderna. Lika-dant gjorde alliansen med Folkpar-tiet. Det skapar problem för osssom litet parti utanför blocken,säger Strömbäck.

Just blockpolitiken gör det svårtför SPI att direkt kunna påverka be-slutsfattandet, men Strömbäcktycker det är väldigt viktigt att par-tiet finns med i fullmäktige.

– Även om vårt inflytande är be-gränsat så finns vi ända represente-rade i kommunens högstabeslutande organ. Det gör att vi ärnärvarande och kan föra fram våra

åsikter på ett sätt som annars inteskulle vara möjligt, säger han.

MMoottiioonneerr vväännttaarr ppåå ssvvaarr

I nuläget har Strömbäck och hanspartikamrater två inlämnade mo-tioner som snart ska behandlas ifullmäktige. Det ena rör att skapamöjlighet för Örnsköldsviksbor atttanka biogas.

Den andra handlar om rekon-struktionen av vikingabosättningenGene Fornby, som ligger i ett skogs-område utanför staden. Bosätt-ningen har återuppbyggts så somden upptäcktes i närheten och börha sett ut enligt utgrävningar.

– Tidvis har Gene Fornby haftmånga besökare, både privata, fö-retagsträffar och mål för skolornashistorieutbildning, men nu finns för-slag från ansvarig nämnd att brännaner byn.

VVaarrfföörr ddeett??– Man tycker det är för stor bristpå tillgänglighet att ta sig dit och attden inte är lönsam. Den är svårfun-nen och det finns inga parkeringardär eller på den närliggande

badplatsen Nyänget. Med vårt för-slag är att bygga en stadscampingmed parkering mellan GeneFornby och badplatsen. Vi tror detskulle betyda mycket för turistat-traktionen och locka fler besökaretill båda ställena, säger Strömbäck.

reportage 5

I skuggan av de kända partierna i Örnsköldsvik finns Sveriges pensionärers intresseparti (SPI).Gruppledaren Jarl Strömbäck, 68, representerar partiet i kommunfullmäktige.

TEXT: ERIK LUNDGREN FOTO: ERIK LUNDGREN

Pensionärernas röst i Örnsköldsvik

�rnsk�ldsviks kommunfullm�ktige:Kommunalråd: Elvy Söderström (S), Glenn Nordlund (S)Dan Olsson (C)

Mandatfördelningen i kommunfullmäktige efter valet 2010:Arbetarpartiet-Socialdemokraterna 31 mandatCenterpartiet 9 mandatModerata Samlingspartiet 8 mandatKristdemokraterna 5 mandatFolkpartiet liberalerna 2 mandatVänsterpartiet 2 mandatMiljöpartiet de gröna 2 mandatSPI - Sveriges Pensionärers Intresseparti 2 mandat

EEnn aavv JJaarrll SSttrröömmbbääcckkss hhjjäärr--tteeffrrååggoorr äärr jjoobbbbsskkaatttteeaavv--ddrraaggeenn ssoomm lleetttt ttiillll aattttppeennssiioonnäärreerr ffåårr bbeettaallaa mmeerrsskkaatttt äänn fföörrvväärrvvssaarrbbeettaannddee..

ÖÖ--vviikkss kkoommmmuunnhhuuss lliiggggeerr iicceennttrruumm..

Gamla rådhuset i Övik har stått tomt i flera år,men nu ska landstinget hyra det av kommunen.Här ska nya Hampnäs folkhögskola Örnsköldsvikligga. Internatet, som idag är fullt, försvinner ocheleverna hänvisas till hyresvärdar i stan. Matfrå-gan får eleverna också lösa själva.

Håkan Larsson i Regionala nämnden är på de-fensiven så fort ordet Hampnäs nämns. Hanbörjar prata och prata. Kontentan är att det ingetfinns att göra när landstinget beslutat något.

– Landstingsfullmäktige är högsta beslutandeorgan och suveräna. Jag är tillsatt för att verk-ställa deras beslut. Om jag inte gillar det är baraatt sluta på det här jobbet.

Nuvarande rektorn för Hampnäs folkhögskolaJim Dawe, motsätter sig inte flytten.

– De farhågor som finns idag kommer inte attförsvinna över en natt, utan vi måste få tid atthitta nya lösningar och nya rutiner som fungerarför alla, säger han i en kommentar på landsting-ets hemsida.

Håkan Larsson framhåller att det inte handlarom att lägga ner Hampnäs. Men vissa praktiskalinjer har haft dåligt söktryck och dålig ekonomisäger han, och de kommer att läggas ner. Attminska antalet kurser och satsa på vissa ska geen besparing, tillsammans med en lägre hyra.Hampnäskomplexet, som ägs av landstinget, lig-ger ute till försäljning.

Inga alternativ

Margareta Nycander var lärare på Hampnäs i 30år. Nu strider hon för att behålla folkhögskolan isin nuvarande form. Det största felet är att närbeslutet togs gavs inget alternativ, menar hon.Det borde ha föreslagits att hela skolan skullesäljas till en annan huvudman.

Men det är mycket mer som är alldeles snett,tycker hon. Folkhögskolornas avsiktliga placeringutanför tätort och med möjlighet till internat-boende, är viktig för många elever som behöveren lugn och trygg miljö. Och lokalerna på Hamp-näsudden är skräddarsydda för de speciella prak-

6 ZOOMAT

Hampnäs folkhögskola ska flyttar ifrån Själevad och tar plats i gamla rådhuset i Örnsköldsvik tillhösten. Skolan lämnar bakom sig smedja, vävstolar och internatboende.

En nödvändig besparing säger landstinget, en katastrof menar Margareta Nycander, pensionerad lärare.

TEXT & FOTO: JOSEFIN PECIVA

GGaammllaa rrååddhhuusseett sskkaa rreennoovveerraass oocchh hhaannddiikkaappppaannppaassaass.. KKoommmmuunneenn ssttåårr fföörr kkoossttnnaaddeenn..

Folkhögskola flyttar

reportage 14

Gå på hamam

Mamina hamam har öppet tisdagtill lördag. Man bör ha minst tvåtimmar att njuta av hamambesö-ket, helst tre eller fyra.

Hela hamampaketet kostar 850kronor och ser ut så här :

1. hamam (ångbad), 30 min2. helkropps-skrubb, 40 min3. helkroppsmassage, 30 min4. skuminpackning, 20 min, tvätt.5. avslappning i relaxrummet

Det går också att boka delar, tillexempel turkisk massage, rygg-och nackmassage, eller friskvårds-paket.

ttrrööttttaa ssvveennsskkaarr

sagerum, och så själva hamam-rummet. Det är kaklat i vitt ochmönster, mjukt upplyst med enstjärnhimmel av små lampor i taket.En låg hylla med tvättställ löperlängs med väggarna och i mittenfinns en fyrkantig platå där gästernafår lägga sig. Temperaturen är runt50 grader och luftfuktigheten 100procent.

– Många somnar i hamamrum-met. När de bokar tycker de tretimmar verkar långt, sedan vill deinte gå härifrån.

Dessutom är hamam bra för densom har astma eller lungproblem,säger Mahmut.

Vintern är självklar högsäsong förMamina hamam. Besökarna kom-mer från hela Västernorrland, ifrånUmeå, och på lördag är sexton per-soner från Vilhelmina inbokade. Pre-sentkorten säljer bra och mångagäster kommer igen flera gånger.Mahmut gillar det sociala i jobbet,att få prata med olika människoroch se dem bli glada. Med sina tvåanställda tar han hand om ett fem-tiotal kunder en vanlig vecka.

– Det är roligt. Vi tvättar männi-

skor, säger han med ett skratt.Svenskarna behöver egentligen

det turkiska badet mer än vad tur-karna gör, i alla fall om man får troMahmut.

– Av hundra har nittio styckenspända axlar, säger han och drarupp axlarna runt öronen för attvisa. Det är kallt här, och mycketstress, alla sitter vid datorer.

Så är det inte i Turkiet, och det ärsjälvklart för Mahmut:

– Där är varmt, folk är avslapp-nade.

Om en månad ska det bestäm-mas om Umeå får ett eget hamam.

DDeett ffiinnnnss hhuunnddrraa--ttaallss ssppaa,, mmeenn bbaarraannååggrraa ffåå hhaammaamm ii

hheellaa SSkkaannddiinnaavviieenn,,ssääggeerr MMaahhmmuutt YYaall--

cciinn.. KKuunnddeerrnnaakkoommmmeerr bbååddeennäärraa oocchh llåånnggtt

iiffrråånn,, oocchh mmåånnggaaååtteerrvväännddeerr ggåånngg

eefftteerr ggåånngg..

till stan

Ordet ”hamam” ska ursprungligenha betytt ”mummel”, som en be-skrivning av gästernas röster i dettraditionella turkiska badet. Oftaremenar man att det betyder “vär-mespridare”. Hamam är som enkombination av ångbastu och spa.Men i stället för att pressa tempe-raturen så högt som möjligt ochspäka sig själv med björkris, blir be-sökaren grundligt skrubbad, masse-rad, och avslappnad.

Mahmut Yalcin öppnade Mamina,

Sveriges andra hamam, i Örn-sköldsvik för tre och ett halvt årsedan. Hemma i Alanya i Turkiet

hade han jobbat på hamam i fyra årinnan han kom till Sverige förstagången 2006. Det var flickvännensedan femton år som kom frånÖvik, men hans familj är kvar i Tur-kiet.

Mahmut pluggade Svenska för in-vandrare i tre månader och letadetillsammans med flickvännen efteren lokal som var stor nog - minst200 kvadrat. Liten stad, litenhamam, tänkte han. “Mamina” är ensammanslagning av parets namn,

”ett kärleksnamn” säger Mahmutmed ett litet leende, och namnetfinns kvar även efter att förhållan-det tog slut.

Från början byggde de en torr-bastu också på de 320 kvadratmet-rarna i hamnområdet som blevMamina hamam, men det var förmycket för svenskarna.

– De svimmar, skrattar Mahmut.Nu finns ett relaxrum med liggs-

tolar där man kan dricka kaffe ochte (eller sova en stund), flera mas-

15 ZOOMAT

Det finns bara fyra hamam i hela Sverige: tre i södra Sverige, och så ett i Ö-vik. Men det kanskekan bli fem. Mahmut Yalcin har funderat länge, och nu när den ekonomiska krisen lättar ska be-

slutet tas om det blir ett nytt turkiskt bad, i Umeå.

TEXT & FOTO: JOSEFIN PECIVA

TTuurrkkiisskk ttvvaaggnniinngg fföörr

MMaahhmmuutt ddooppppaarr eenn ttyyggppååssee ii ttvvåållvvaatttteenn,, ffyylllleerr ddeenn mmeedd lluufftt oocchh vvrriiddeerr uurr.. UUtt kkoommmmeerr ddeenn fflluuffffiiggaa sskkuummiinnppaacckknniinnggeenn..

Turkiskt badFörr i tiden gick man påhamam varje fredag i Turkiet. Idag är det helt annorlunda,och hänger mer på hur mycketpengar man har. Men det ärbra att gå minst en gång i må-naden för att hålla efter huden.

Fakta Hampn�s

• Inflyttningen är planerad till juni2011. Hyreskontraktet är på 10 år.• Hyran blir drygt 1 miljon per år,mot 2.5 miljoner på Hampnäsud-den.• Lokalytan minskar från 7000 kva-dratmeter till 1400.• Kommunen renoverar och han-dikappanpassar rådhuset undervåren och sommaren. En lokal an-passas för teater.• Naturguideutbildningen läggs nerpå grund av för få sökande.• Hantverkslinjen har få sökandeoch får inte plats i de nya lokalerna.Den läggs också ner.• En ny kurs som startas är Värl-dens kvinnor, som vänder sig till in-vandrarkvinnor.• Diskussioner pågår om ett even-tuellt samarbete mellan Hampnäsoch Mellansels folkhögskola.

reportage 7

”PPåå HHaammppnnäässuuddddeenn hhaarr sskkoollaann fflleerraa bbyyggggnnaaddeerr mmeedd llookkaalleerr ssoomm oocchh äärr aannppaassssaaddee fföörr vveerrkkssaammhheetteenn.. YYttaann mmiinnsskkaass ddrraassttiisskktt ii oocchh mmeeddffllyytttteenn ttiillll ssttaann.. MMyycckkeett kkoommmmeerr iinnttee aatttt rryymmmmaass ii ddeett nnyyaa hhuusseett..

tiska utbildningarna. Skolan har skött sin eko-nomi föredömligt och Regionala nämndengjorde ett bra bokslut 2010, säger MargaretaNycander.

– Men ändå ska den styckas upp. Den blir pre-cis som vilken annan vuxenutbildning som helst.

Det handlar om statsbidrag och villkorade do-nationer, politiska beslut, besparingar, värderingenav den traditionella folkhögskoleformen gente-mot dagfolkhögskolan.

Konflikten har uppmärksammats av Tidningenfolkhögskolan, och Örnsköldsviks allehanda varnyligen hemma hos Margareta Nycander för enintervju. Inne i rådhuset pågår redan renove-ringen, och på Hampnäsudden förbereds enmotvillig flytt. På måndag, 21 februari, ska ärendetupp i förvaltningsrätten.

till stan

Det blir precis som vilken annanvuxenutbildning som helst.

Margareta Nycander om nackdelarna med flytten

När Språkrådet i höstas publice-rade sin nyordslista fanns ordet”bjästa” med. Men inte som ettortsnamn utan som ett verb. Ochinte i en positiv betydelse. MångaBjästa-bor blev upprörda och nuhar kommunalrådet Elvy Söder-ström skrivit ett brev till Språkrådet.Hon anser att de kränker Bjästaoch dess invånare.

Kommunalrådet, och invånarna iBjästa, vill att ordet försvinner frånnyordslistan.

Att ”bjästa” eller att ”göra enBjästa” innebär enligt nyordslistanatt ”ta förövarens parti och mobbabrottsoffret”. Detta efter den upp-märksammade debatten undervåren 2010 där en våldtagen flickai Bjästa inte blev trodd utan iställetutfryst på den lilla orten. Både isamhället och på nätet.

TTaarr iinnttee bboorrtt oorrdd

Lena Ekberg på Språkrådet be-kräftar att de har mottagit brevetmen de har ännu inte svarat på det.Men hon säger att ordet fortfa-

rande finns kvar på nyordslistan. - Vi tar inte bort några ord, de är

en studie i hur språk och ord upp-står bland människor. Och i det härfallet fanns det inte ett ord för ensådan situation så då skapades detett, förklarar Lena Ekberg.

- Dessutom skulle det nog skapastörre debatt om ordet och ffeno-menet om vi tog bort det, det voreju att ge mer uppmärksamhet tilldet hela och det tror jag inte attBjästaborna vill, tillägger Lena.

PPrrootteessttssttoorrmm mmoott nnyyoorrddeett

Hon tror att ordet har mer medsjälva fenomenet att göra än ortenBjästa. Att det blev ”bjästa” berorbara på att orten hamnade i fokuspå grund av detta.

Kommunalråd Elvy Söderströmär av en annan mening.

- Vår uppfattning i kommunen äratt det här ordet inte har uppståttbland folket. Det är Språkrådetsjälva som har skapat ordet, sägerhon bestämt.

Hon upplevde en storm av pro-

tester från många Bjäs-tabor just när ordetkom, invånarna påorten kände inte igensig i beskrivningen avordet.

Elvy hoppas dockatt ordet inte kommerfå något fäste hossvenska folket.

KKäännnnss ddeett iinnttee ssoommkkrriittiikk mmoott kkoommmmuunneennssaaggeerraannddee ii ddeenn aakkttuu--eellllaa ssiittuuaattiioonneenn,, aattttoorrddeett öövveerrhhuuvvuuddttaaggeettuuppppssttoodd??

-- Nej, vi tar det intesom kritik. Vi har frånförsta stund arbetatmed att motverka nät-mobbning och öka re-spekten för varandra.Just som en följd avdetta. OOcchh det ärnågot som vi allamåste arbeta mermed, inte bara i Bjästa och Örn-sköldsvik. Men vi hoppas att den

modell som vi utarbetar blir en fö-rebild för andra, berättar Elvy.

8 ZOOMAT

““FFöörr oossss ii ÖÖrrnnsskkööllddssvviikkss kkoommmmuunn oocchh ssäärrsskkiilltt fföörr oorrttssbbeeffoollkknniinnggeenn ii BBjjäässttaa äärrddeett bbååddee mmiissssvviissaannddee oocchh kkrräännkkaannddee aatttt nnii ppåå ddeettttaa ssäätttt mmeeddvveerrkkaarr ttiillll aattttggöörraa eetttt mmyycckkeett nneeggaattiivvtt vveerrbb aavv oorrttssnnaammnneett.. SSpprrååkkrrååddeett hhaarr mmeedd ssiitttt ssttäällll--nniinnggssttaaggaannddee ggjjoorrtt aatttt eenn hheell oorrtt ffåårr ssttåå vviidd sskkaammppåålleenn fföörr eenn nnäättmmoobbbbnniinnggssoomm eenn vväällddiiggtt lliitteenn ddeell aavv oorrttssbboorrnnaa ddeellttaaggiitt ii..””

““II vvåårraa eefftteerrffoorrsskknniinnggaarr hhaarr vvii iinnttee hheelllleerr kkuunnnnaatt ssee aatttt ddeettttaa oorrdd hhaarr ffååtttt eennssååddaann sspprriiddnniinngg ssoomm sskkuullllee ggöörraa fföörrssllaaggeett ttiillll nnyyoorrdd ssjjäällvvkkllaarrtt.. NNäärrmmaarree bbee--

ssttäämmtt hhaarr vvii eennddaasstt hhiittttaatt eenn kkäällllaa ttiillll oorrddeett,, oocchh ddåå jjuusstt ssoomm fföörrssllaagg ttiillll nnyyoorrdd,,ddeett hhaarr iinnttee vviissaatt ssiigg ii vvåårr mmeeddiieebbeevvaakknniinngg oocchh iinnttee hheelllleerr vviissaarr eerraa lliissttoorr ppååiinnsskkiicckkaaddee fföörrssllaagg ttiillll nnyyoorrdd aatttt ddeettttaa ffiinnnnss mmeedd””..

““KKoonnsseekkvveennsseerrnnaa aavv sspprrååkkrrååddeettss bbeesslluutt bblliirr ggrrootteesskktt,, kkaann eetttt nnyytttt nnyyoorrdd bbllii aattttggöörraa eenn aarrbbooggaa == oomm nnååggoonn bbeeggåårr ttvvåå bbaarrnnaammoorrdd,, aatttt ggöörraa eenn kknnuuttbbyy == aattttmmaanniippuulleerraa nnååggoonn aatttt bbeeggåå eetttt mmoorrdd,, oossvv..??””

Nyordet ”att bjästa”väcker starka känslor

En konflikt är under uppsegling mellan Örnsköldsviks kommun och Språkrådet. Ordet "bjästa" ska bort från nyordslistan, kräver kommunalrådet Elvy Söderström i ett brev. Ortsborna känner sig kränkta av ordets nya betydelse. Språkrådet tänker inte ta bort ordet, av

principiella skäl.

TEXT: ELIN FALK BILD: ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

KKoommmmuunnaallrrååddeett ii ÖÖrrnnsskkööllddssvviikk,, EEllvvyy SSööddeerr--ssttrröömm,, ggooddkkäännnneerr iinnttee ddeenn nnyyaa bbeettyyddeellsseennaavv ““BBjjäässttaa””..

UUttddrraagg uurr bbrreevveett ttiillll SSpprrååkkrrååddeett ffrråånn EEllvvyy SSööddeerrssttrröömm

och stresshantering. De flesta långtidssjukskrivna i

Sverige lider av smärttillstånd ellerpsykisk ohälsa, besvär som ofta kanrelateras till stress.

Forskning har visat att Mindful-ness har goda effekter, både påstressrelaterade besvär men ocksåför att förebygga återfall vid åter-kommande depressioner.

EEtttt kkoommpplleemmeenntt ttiillll tteerraappii

Många menar därför att medita-tionsformen kan utgöra ett kraftfulltkomplement till psykoterapi och lä-kemedel. – Mindfulness handlar mycket omatt komma ner i varv, att hitta sininre styrka. Därför går den att ap-plicera på nästan allt, säger SahlénNyberg.

Förenklat kan Mindfulness delasupp i tre delar. Andning, acceptansoch uppmärksamhet på nuet.

Vänd uppmärksamheten motditt inre genom att koncentrera digpå din andning. Om det dyker uppen tanke, släpp den och kom till-baka till andningen igen.

Acceptera dina tankar, positivasom negativa och försök att tänkaatt de är just tankar och inget annat.

När du lyckats skapa distans tilldina tankemönster, kommer duockså lättare att kunna göra med-vetna val. Försök att vara här och nu. Upp-märksamma vad du ser, hör, luktar,smakar och känner.

Regelbunden Mindfulnessträning

gör att du blir bättre rustad attmöta vardagens stress och utma-ningar.

EEtttt fföörrhhåållllnniinnggssssäätttt ttiillll lliivveett

Mindfulness är ingen metod, sna-rare ett förhållningssätt.

Det handlar om att inse att detförflutna är förbi och att framtidenännu inte inträffat.

Det är nuet vi går miste om närvi ägnar oss åt att planera eller oroaoss för framtiden.

Samma sak händer när vi grämeross över saker som redan hänt.

Genom att vara närvarande inuet kan vi bli friare att välja hur vivill agera på det som händer i tan-kar, känslor och kropp i varje ögon-blick.

För Susanne Sahlén Nyberg harmeditationsformen betytt mycket. – Jag känner mig betydligt lugnareidag. Jag går inte igång på sammasätt som jag gjorde förut. Dessu-tom sover jag bättre.

reportage 13

”RReeppoorrtteerrnn ÅÅssaa BBrräännddssttrröömm tteessttaaddee MMiinnddffuullllnneessss fföörr fföörrssttaa ggåånnggeenn,, eenn mmeeddiittaattiioonnssffoorrmm ssoomm aalllltt sseeddaann11999900--ttaalleett bblliivviitt aalllltt mmeerr ppooppuulläärr ii SSvveerriiggee..

Jag känner migbetydligt lugnareidag. Jag går inteigång på sammasätt som jaggjorde förut. Des-sutom sover jagbättre.

12 ZOOMAT

I motsatts till att låta sig slukas upp av tankar på det som varit eller oro kring det som ska komma,handlar Mindfulness om att vara närvarande i nuet. Det låter kanske enkelt men meditationsfor-

men kräver träning.

TTeexxtt:: ÅÅssaa BBrräännddssttrröömm BBiilldd:: JJoosseeffiinn PPeecciivvaa

Susanne Sahlén Nyberg, utbildadMindfulnessinstruktör och verksami Luleå tror att det är enkelheten imeditationsformen som gjort denså uppmärksammad.

Att vi med enkla medel så somatt lära oss att andas rätt kan ändravår livssituation till det bättre.

Men hon betonar att det är medMindfulness som med styrketräning.

– Slutar du träna, går effekten till-baka. Du måste träna regelbundet.

Mindfulness kan översättas till”medveten närvaro” eller ”sinnes-närvaro”.

Meditationsformen har sitt ur-sprung i buddismen där den an-vänts i tusentals år.

Sedan 1990-talet har begreppetlyfts fram i västerländsk psykoterapi

Mindfulness – att närvara i nuet

”AAlllltt fflleerr ffåårr uupppp ööggoonneenn fföörr MMiinnddffuullnneessss.. MMeeddiittaattiioonnssttyyppeenn ssoomm uurrsspprruunngglliiggeenn kkoommmmeerr ffrråånn bbuuddddiiss--mmeenn,, hhaarr nnäämmlliiggeenn vviissaatt ssiigg mmyycckkeett eeffffeekkttiivv mmoott ssttrreessssrreellaatteerraaddee bbeessvväärr.. PPåå bbiillddeenn ssyynnss rreeppoorrtteerrnn ÅÅssaaBBrräännddssttrröömm..

Mindfulnesshandlar mycketom att kommaner i varv, atthitta sin inrestyrka. Därför gården att applicerapå nästan allt.

Det knarrar under fötterna när jaggår uppför den ojämna trätrappan.Doften av verkstad blandas med endoft som får tankarna att vandratillbaka till träslöjdslektionerna i låg-stadiet.

Kontrasterna kan inte vara merpåtagliga. Vägg i vägg med det gamlaindustrihuset står ett nybyggt och

modernt skrytbygge som är allt vadKulturfabriken inte är. Ett resecen-trum nästan helt i glas. Kallt ochutan den där charmen som bara etthus med några hundra år pånacken kan ha. Den gamla industri-lokalen står stolt.

En kort och sliten gammal manmed svärtade händer visar mig

vägen in till fikarummet där LarsAhlström väntar.

Ahlström har varit verksamhets-ansvarig för ÖKKV sedan 2005, ochtrots att han jobbar ideellt och attdet är ett ständigt roddande för attsamla ihop pengar har han inga pla-ner att göra något annat.

– Vi har en hyra på 120 000 kro-

nor per år, så visst måste man få inpengar. Men det är inte det somdet här stället handlar om. Det ärförst och främst en arbetsplats förkonstnärer. En samlingsplats för li-kasinnade.

ffoorrttssäättttnniinngg nnäässttaa ssiiddaa

reportage 9

I skuggan av den nya resecentralen i Örnsköldsvik ligger Kulturfabriken. Ett 600 år gammalt industrihus där Örnsköldsvik Kollektiva Konstnärsverkstad har sina lokaler.

En samlingsplats för konstnärer som slår ett slag för konsten, och bevaringen av gamla metoder.

TEXT: DANIEL BRÄNNLUND FOTO: JOSEFIN PECIVA

Konsten i fokusDDee ggaammllaa pprreessssaarrnnaa aannvväännddss fflliittiiggtt iinnnnee ii llookkaalleerrnnaa ppåå ÖÖrrnnsskkööllddssvviikkss KKoolllleekkttiivvaa KKoonnssttnnäärrssvveerrkkssttaadd..

10 ZOOMAT

”

Ett exempel på ÖKKV:s tänk ärde workshops de anordnade i sam-band med en Andy Warhol-utställ-ning arrangerad av ÖrnsköldsviksMuseum. En endagsworkshop iscreentryck som besökarna fick an-mäla sig till som ledde till en förlustför ÖKKV på 5000 kronor.

LLåånnggvvaarriigg mmeeddlleemm

Mannen med de svärtade hän-derna kommer in i fikarummet.Hans namn är Christer Carlstedtoch han är den enda kvarvarandemedlemmen som varit med sedanÖKKV startade för 31 år sedan.Han är grafiker, berättar Samtidigträcker Ahlstedt över ett reklambladsom är tryckt i rummet bredvid.MUMS står det på bladet. En kultu-rell happening på Örnsköldsviksmuseum som ÖKKV är inblandad i.Ett av många projekt. Under sam-talet i fikarummet får jag berättat

för mig att man har egna utställ-ningar, delar ut årliga stipendier, harett utbytesprogram med en stad iÖsterrike, att man jobbar på ettsamarbete med Hampnäs Folkhög-skola och en rad andra projekt.Men det betonas kraftigt att trotsalla projekt så är verkstaden främsten arbetsplats där ÖKKV:s 70 med-lemmar får hyra in sig och arbetapå sina konstprojekt.

– Vi har medlemmar från Luleå inorr till Malmö i söder, säger Ahl-ström.

Den främsta anledningen, sägerhan, är emaljstudion. Den enda i sittslag norr om Gävle. Väldigt mångakommer hit för att gå kurser iemaljkonst berättar han samtidigtsom vi beger oss ut i verkstaden.

Christer Carlstedt är redan påplats och står med en lyster vid ma-skinerna, en lyster som andas stolt-het. Maskinerna går i samma stuk

CChhrriisstteerr CCaarrllsstteeddtt äärr ddeenn eennddaa kkvvaarrvvaarraannddee mmeeddlleemmmmeenn sseeddaannssttaarrtteenn fföörr 3311 åårr sseeddaann..

FFaabbrriikkeenn ffuunnggeerraarr ssoomm eenn ssaammlliinnggppuunnkktt fföörr kkoonnssttnnäärreerr lliikkvvääll ssoommaarrbbeettssvveerrkkssttaadd..

LLaarrss AAhhllssttrröömm,, vveerrkkssaammhheettssaannssvvaarriigg sseeddaann 22000055..

EEmmaalljjvveerrkkssttaaddeenn lloocckkaarr ffoollkk ffrråånn hheellaa SSvveerriiggee..

Vi ser det som lite som enkulturgärning

som byggnaden i övrigt. Jag villknappt röra vid maskinerna då dekänns som antika samlarobjekt sna-rare än som en del av en produk-tion.

Ingenting görs digitalt, utan det ärföråldrade arbetssätt som gäller.

– Alla maskinerna är från 50-

talet. Vi har samlat på oss grejor frånolika gamla fabriker runt om i Sve-rige. Det flesta var tilltänkta förskrotning, så vi ser det som lite aven kulturgärning, säger Carlstedt.

De gamla slitna maskinernakänns självklara i den gamla indust-rilokalen. Lika självklar som de knar-

rande golven, som den ojämnatrappan och den kyrkkällarliknandeateljén. Och här känns också Chris-ter Carlstedt självklar. Det är härhan hör hemma med sina tryck-svärtade fingrar, med sina likasin-nade konstnärskamrater i ettkulturhus, gömt bakom ett mo-

dernt skrytbygge. En gammal lager-lokal innehållandes folk som brin-ner för sin konst. ÖKKV är ensällsynt pärla som visar att det finnsmer att finna i Örnsköldsvik, änPeter Forsberg och MODOHockey.

SSppåårreenn äärr kkvvaarr sseeddaann mmaann ttrryycckkttee ppoosstteerrss ttiillll ggaalllleerrii LLOOKKOOMMOOTTIIVV ssoomm iinnvviiggddeess ii ssaammbbaanndd mmeedd 3300--åårrssjjuubbiilleeéétt fföörrrraa åårreett..

NNaacckkddeelleenn äärr aatttt rreesseerrvvddeellaarr äärr ssvvåårraa aatttt hhiittttaa..

reportage 11

PPåå ÖÖKKKKVV ffåårr ddee ggaammllaa mmaasskkiinneerrnnaa nnyytttt lliivv..