Nettokostnad grundskola,

kr/elev

Nettokostnad

gymnasieskola,

kr/elev

Kostnad hemtjänst & särsk.

boende / inv. 65+

Avvikelse från

standardkostnad

Avvikelse från

standardkostnad

Avvikelse (procent) från

standardkostnad

Meritvärde åk. 9

(kommunala skolor)

Betygspoäng gymn.

(kommunala skolor)

Sammanvägd

brukarbedömning

Avvikelse från modell-

beräknat värde

Avvikelse från modell-

beräknat värde

Sammanvägd

brukarbedömning

Klippan Svalöv

ÄngelholmSimrishamn

Svedala

VellingeTrelleborg

Bjuv

Örkelljunga

PerstorpYstad

Höganäs

Eslöv

Klippan

Hörby

Kristianstad

Åstorp

Skurup

Höganäs

Örkelljunga

Svalöv

Vellinge

Klippan

Landskrona

Höganäs

Svedala

Landskrona

Lomma

Helsingborg

Båstad Örkelljunga

TrelleborgKävlinge Tomelilla

HässleholmKlippan

Definitioner kostnaderNettokostnad grundskola, kr/elev (Kolada U15013)

Kommunens samtliga kostnader för grundskola minus intäkter utslaget per elev som är folkbokförd i kommunen. Källa: SCB och SKL.

Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev (Kolada U17023)

Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev. Kommunens samtliga kostnader för gymnasieskola minus intäkter utslaget per elev som är

folkbokförd i kommunen. Källa: SCB & SKL.

Summerad kostnad särskilt boende och hemtjänst äldreomsorg, kr/inv 65+ (Kolada N23005 + Kolada N21009)

Summerad bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för särskilt boende och hemtjänst

äldreomsorg, dividerat med antal invånare 65+. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag och befolkningsstatistik.

Avvikelse från standardkostnad grundskolan, kr/elev (Öppna jämförelser B3)

Indikatorn visar hur kommunens faktiska kostnad avviker från dess standardkostnad, den modellberäknade kostnaden där hänsyn tas till

strukturella faktorer som andelen barn i grundskolan, andelen barn 7–15 år födda utanför Sverige, Norge, Danmark eller något övrigt EU-

land samt tillägg/avdrag för merkostnader för skolskjutsar och småskolor. En positiv avvikelse från standardkostnaden innebär att

kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar, medan en negativ avvikelse innebär att kommunen har en

kostnadsnivå som är lägre än vad strukturen motiverar. Källa SCB.

Avvikelse från standardkostnad gymnasieskola, kr/elev (Öppna jämförelser B3)

Indikatorn visar hur kommunens faktiska kostnad avviker från dess standardkostnad, den modellberäknade kostnaden där hänsyn tas till

strukturella faktorer som andelen ungdomar i åldrarna 16–18 år, programvalsfaktor och bebyggelsestruktur. En positiv avvikelse från

standardkostnaden innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar, medan en negativ avvikelse

innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är lägre än vad strukturen motiverar. Källa: SCB och SKL

Avvikelse från standardkostnad äldreomsorg (Öppna jämförelser B1)

Avvikelse från standardkostnad visar hur kommunens faktiska kostnader för äldreomsorgen förhåller sig till de kostnader som kommunen

förväntas ha utifrån dess strukturella förutsättningar. Det kan till exempel vara befolkningsstruktur. En positiv avvikelse betyder att

kommunen har högre kostnader än vad som är förväntat.

Uppgifterna avser år 2014

Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (16 ämnen) (Kolada N15403)

Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade

betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort.

Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och

MVG=20) fr.o.m. 2013 omvandlas betygsstegen till värdena E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20. Det möjliga maxvärdet är 320

poäng. Källa: SCB och Skolverket.

Elever i åk. 9. genomsnittligt meritvärde avvikelse från modellberäknat värde lägeskommun*, procentenheter (Öppna

jämförelser A1)

Visar avvikelsen mellan det faktiska värdet och det modellberäknade värdet. Modellberäknade värden för genomsnittligt meritvärde har

tagits fram av SKL i en regressionsmodell där kommunerna jämförs med övriga kommuner och där hänsyn tagits till behov av

ekonomiskt bistånd, nyinvandrade elever (0-4 år), föräldrars utbildningsnivå och Kön. Endast kommunala skolor. Källa: SKL och SCB.

Sammanvägt resultat grundskolan (Öppna jämförelser A10)

Det sammanvägda resultatet syftar till att ge en samlad bild över hur väl kommunen lyckas med sitt kunskapsuppdrag och består av en

sammanvägning av flera indikatorer. Följande faktorer ingår (viktningsandel inom parantes): . Elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven

i alla ämnen (10 %), Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (15 %), Elever i åk. 9 som uppnått Kunskapskraven i alla

ämnen, Avvikelse från modellberäknat värde (15 %), Elever i åk. 9. genomsnittligt meritvärde (16 ämnen) (15 %), Elever i åk. 9.

genomsnittligt meritvärde (16 ämnen), Avvikelse från modellberäknat värde (15 %), Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram

(15 %), Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, Avvikelse från modellberäknat värde (15 %) Källa SCB och SKL

*Här ingår elever i skolor belägna i kommunen, oavsett var de är folkbokbörda

Definitioner resultat

Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, kommunala skolor (Kolada N17491)

Summa betygspoäng för elever som avslutat från gymnasium i kommunal regi i kommunen under året dividerat med antal elever som

avslutat från gymnasium i kommunal regi i kommunen under året, inkl. IM. Källa: SCB.

Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, kommunala skolor, avvikelse från modellberäknat värde (Kolada U17446)

Avser endast lägeskommunsperspektivet* för kommunala skolors resultat. Till kommunala skolor räknas också skolor som drivs av

kommunalförbund. Uppgiften baseras på en regressionsmodell framtagen av SCB och SKL för att ta hänsyn till olika kommuners skilda

socioekonomiska förutsättningar. De förklarande variablerna är föräldrarnas utbildningsnivå, föräldrarnas inkomst, kön och behov av

ekonomiskt bistånd. Källa: SKL och SCB.

Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) (Kolada U21468)

Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga

personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Vet ej/Ingen

åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden,

Socialstyrelsen.

Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) (Kolada U23471)

Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende dividerat med

samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är

exkluderade ur nämnaren. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen.

Uppgifterna avser år 2014

*Här ingår elever i skolor belägna i kommunen, oavsett var de är folkbokbörda

Definitioner resultat, forts