ett sommarparadis och en affärsidé

Det här är ett material som beskriver pro-cessen bakom uppbyggnaden av Freluga Trädgårdsscen i byn Freluga utanför Boll-näs i Hälsingland. Vårt sommarparadis som varje sommar gästas av Sveriges främsta artister och tusentals besökare från hela landet.

2.

Petra abrahamsson, Linda netsman och Jacob abrahamssonÅlder: Petra är 40 år (1971), Linda är 37 år (1974) och Jacob är 32 år (1979)Uppväxt: I byn Freluga med en pensionerad företagande pappa och en mamma som arbetar som förskolelärare.Utbildning/yrkeserfarenhet: Linda är musikutbildad och har verkat 15 år som sångerska. Driver nu möbeldesignföretaget Design By Leftovers som hon star-tade tillsammans med sin fru Jona Netsman i april 2010, Petra driver Arbrå Ång-bageri tillsammans med kollegan Camilla Erlandsson, även hon startade i april 2010 och Jacob driver sedan många år reklambyrån Paper Jam med sin kollega Kristian Olsson.

.............................................................................................................................................................................................

FreLuga trädgårdsscen ekonomisk Förening i korthet Affärsidé: Affärsidén är kort och koncis… ”Sveriges bästa artister ska spela hemma i vår trädgård.”Kooperativet, som startade 2008, har tre medlemmar: syskonen Linda Netsman, Petra Abrahamsson och Jacob Abrahamsson. Verksamheten är en sommarkon-sertscen i byn Freluga utanför Bollnäs. 2008 och 2009 arrangerades 8 kon-serter per sommar och 2010 arrangerades sammanlagt 11 konserter. 2011 blir det fem stycken. Freluga Trädgårdscen omsätter omkring en miljon (1,3 mil-joner 2011) varje sommar och utsågs till årets kooperativ i Gävleborg 2009 och årets marknadsförare i Gävleborg samma år. Varje sommar besöker ca 4000 personer Freluga Trädgårdsscen.

Här kan du hitta mer information om oss.Hemsida: www.frelugatradgardsscen.se

3.

om oss

Det är ofta lätt att i efterhand (speciellt när man lyckats) beskriva sin verksamhet som om det hela tiden funnits en ”masterplan” som man arbetat efter och hållit sig till. I vissa fall är det säkert så men oftast, utifrån vår erfarenhet, är det först när man sätter sig ner och granskar vad man gjort som man ser de steg, det mönster som lett till framgång.

I den ”traditionella” företagsvärlden arbetar man kanske mer med affärs-planer och handlingsplaner innan själva uppstarten. I verksamheter lik-nande Freluga Trädgårdsscen är det initialt oftare hjärtat, intuitionen som driver själva startprocessen och affärsplanen växer sig sedan tydli-gare och tydligare med tiden. Vårt uppdrag i den här rapporten är att försöka beskriva de steg vi tagit för att förverkliga vår dröm om att Sveriges bästa artister ska spela hemma i vår trädgård. Vi är en förening och har många gemensamma förutsättning-ar med föreningslivet, den ideella sektorn. Men samtidigt är vi företagare och vi driver vår förening på ett mer affärsmässigt sätt. Nyckeln till vår ”metod” är en strategisk kombination av ”hjärta” och ”hjärna”.

Men den nyckeln, att utveckla en korsbefruktning mellan kultur (hjärta) och näringsliv (hjärna) har samtidigt varit en stor utmaning för oss. Det är lätt att glömma de ekonomiska perspektiven när man som vi är eldsjälar och brinner för sin idé. Men vi valde att se det från ett annat perspektiv. Hur kan vi, med den kunskap om näringsliv och företagande vi besitter, inte bara genomföra det vi brinner för (och riskera att bränna ut oss på kuppen) utan skapa förutsättningar att få utveckla det på ett långsiktigt hållbart sätt genom att inte bara bygga verksamhet utan också på ett strategiskt sätt

intro

4.

bygga in ekonomi, struktur och samarbeten. Vi driver alltså inte Freluga Trädgårdsscen bara som ett sätt att förverkliga oss själva och vår idé, utan genom att även bygga in en process eller en metod som skapar hållbara förutsättningar tror vi att vår verksamhet även fortsättningsvis kommer ge oss både energi och ekonomi att utveckla oss själva!

process som metodAtt vi alla sedan barnsben vuxit upp i en miljö präglad av entreprenörskap har säkert haft betydelse i vårt sätt att arbeta. Att vilja utveckla, ta tag i saker, hantera utmaningar, se glaset som ”halvfullt” hellre än ”halvtomt” har alltid präglat oss. Men redan i ett inledande skede såg vi också vikten av att försöka ställa oss vid sidan av vår idé och analysera vad som är bra med den och vilka brister vi ser? Vilka vänder vi oss till och vilka behov ska vi fylla? Vilka måste vi ha med oss på resan och vilka hinder skulle kunna uppstå? Finns det support och stöd vi kan nyttja? Och framför allt ställde vi oss frågan, vilka är vi? Vad är våra individuella drivkrafter, vad får oss engagerade?Vilken kompetens kan var och en tillföra och vad ger oss energi? Vi hoppas och tror att denna rapport kan vara till stöd för andra som vill förverkliga sin idé. Vi har velat ge tips, inte så mycket om vad man kan göra, utan mer hur man kan göra det. Och kanske även ge inspiration att våga!

petterpeter JÖBacK

hemBaKt

5.

- Vi har en idé! Sveriges bästa artister skall spela hemma i vår trädgård. Problemet med oss är sällan bristen på idéer utan snarare att vi har… för många! Oftast känner vi dock initialt om det är en bra idé eller en… mindre bra. (Dåliga idéer försöker vi hålla oss ifrån att alls kalla dem.) Om det är genomförbart tänker vi däremot inte alls på i detta skede.

Vi inledde vårt arbete med att våga drömma, drömma att allt är möjligt, att vi är ostoppbara, att inga hinder finns att inga ”men” yttras. I detta stadium av processen är det viktigt att måla med stora penseldrag, låta var och en uttrycka sina egna tankar, önskningar och visioner.

I vårt fall handlade denna etapp mycket om att samla alla de inblandades olika bilder, drömmar och visioner av det gemensamma projektet på papper i form av ord eller skisser. Det ritades amfibieteatrar och upplevelseträd-gårdar varvat med äventyrsstigar och glassbarer. Inget av det som sedan blev det Freluga Trädgårdsscen är idag, men som var livsnödvändigt för processen och utvecklingen av konceptet.

Så… Think Big! och begränsa inte varandra, det gör vi så bra själva.

ta hJälp! Att genomföra en ”öppen” idéprocess är aldrig lätt. Om man dessutom själv även ska leda det arbete man genomför är det ännu svårare. Det är lätt att hamna i värderingar och omedvetet begränsa varandra i arbetet, eller kanske i värsta fall alldeles för snabbt spåra in på en lösning som finns tidigt och känns bra och därigenom missa alla spännande vägar som kanske skulle leda fram till något annat som skulle kunna bli ännu bättre.

eller att BÖrJa med en Öppen idéprocess

6.

Vi insåg redan i ett tidigt skede att vi skulle ha nytta av en person som utifrån kunde bidra till vår idéprocess genom att leda oss, stödja oss och också längre fram i processen även ifrågasätta oss. Det finns många aktö-rer och konsulter som har kunskap och erfarenhet av processarbete och som har till uppgift att stödja och hjälpa till i idé- eller företagsutveckling. Att ta reda på var dessa aktörer finns och hur de jobbar kan för många te sig som ett svårt och krångligt steg i processen. Så kändes det för oss.

Men hjälpen kan finnas på närmare håll än man tror. Initialt kan det räcka långt att inventera den närmaste bekantskapskretsen. Det kan vara en egen företagare, en revisor, lärare eller någon i föreningen, som på något sätt har erfarenhet av utvecklingsarbete, och som utifrån sin erfarenhet kan bistå i processen.

I vårt fall var det delvis en slump som gjorde att vi hittade vår samarbets-partner. Vi frågade en granne som vi trodde, men då inte visste, arbetade med denna typ av processer om han kunde lyssna på vår idé och bistå med råd och tips. Detta samarbete har sedan fortgått under de år vi verkat och han är nu en naturlig part i vårt arbete med att analysera, uppdatera och beskriva vår ”resa”.

Tänk på att ju fler aspekter som finns med desto mer ”rätt” kommer ni att hamna när ni väl börjar begränsa och konkretisera. Det kan därför vara av vikt att redan från början välja några fler samarbetspartners som kan berika processen. Det är viktigt att välja dem med omsorg, utifrån de krite-rier som känns betydande för er.

För vår del har det givetvis varit viktigt att välja samarbetspartners utifrån kompetens, erfarenheter och kontakter men det har varit minst lika viktigt att välja personer vi trivs med, som ger energi och har samma värderingar som vi, men gärna helt andra erfarenheter och kompetensområ-den. Människor som stöttar men utmanar oss och som vi kan se oss utveck-las tillsammans med. Vi har försökt vara nyfikna och öppna för vad de utomstående aktörerna kan erbjuda och tillföra istället för ifrågasät-tande och kritiska.

I vissa fall kan det vara intressant att redan på ett tidigt stadium in-volvera potentiella kunder och partners i processen. För oss blev det verk-ligen en win-win situation då de kunde synliggöra behov och önskemål vi inte hade uppmärksammat och som var av stor vikt att ta hänsyn till

7.

i uppbyggnaden av verksamheten. Som kund kan det också vara inspirerande och engagerande att på ett tidigt stadium vara delaktig i utvecklingen av en verksamhet. Det skapar också ofta ett långsiktigt engagemang och en lojalitet mot verksamheten i ett senare skede.

sKilJ idéutvecKling från BedÖmning.Som vi tidigare nämnt är det viktigt att skilja på idéutveckling och bedöm-ning av idéer! I startprocessen är det oerhört angeläget att våga tänka fritt och att låta alla tänka individuellt. LYSSNA på varandra, var nyfiken på andras tankar, skapa många spår/idéer, möjligheter och visioner. Vi fick i och med den öppna idéprocessen, redan från början en bred bild av vår verksamhet vilket var till stor hjälp när vi sedan började göra bedöm-ningar.

För oss har det varit viktigt att göra även bedömningarna utifrån ett ”positivt urval”. Alternativa ”bedömningskriterier” kan vara många och ut-vecklas och förändras också ständigt. Det är den stora fördelen med att ständigt vara i process. Att man utifrån uppdaterade förutsättningar och erfarenheter får nya möjligheter att göra nya val.

En intressant aspekt på vår idéprocess är, som vi tidigare nämnt, till exempel att det inte är vår initiala tanke som nu är vår verksamhet! Kon-sertscenen, ursprungligen en hötrilla i en mindre del av trädgården, star-tade egentligen som ett komplement för att dra mer folk till den design-butik vi då drev på gården. En rolig idé som växte fram till en än mer storartad idé om upplevelse- och rehabiliteringsträdgård, en stor scen inspirerad av en amfiteater, med en tillhörande glassbar och äventyrsstig för barn mm. Ett grandiost huvudspår som genom processen sedan utvecklats till dagens mer intima verksamhet. Något vi lätt hade kunnat missa om vi istället valt att stå fast i vår ursprungliga idé.

Några av de frågor vi ställde oss i detta skede var:- Vad ger oss inblandade mest energi, tänder oss?- Utifrån våra resurser (såväl ekonomiska som energimässiga) vad av detta ska vi fokusera på?- Vad ger bäst ekonomi på ett långsiktigt och hållbart sätt?- Finns det en marknad för vår idé eller måste den anpassas?- Finns det delar av vår idé som tar energi istället för att ge?- Kan den spetsas till och göras ännu mer koncentrerad?

8.

Vad är ”fröet”? Vad är det som har tänt gnistan, vad är det som initialt fört oss samman? Vad är det vi skall göra/skapa? Vad är vår styrka? Vad ska göras? För vem? Vilka är intressenterna? Varför gör vi det vi gör?

I vårt fall kan vi kanske sammanfatta det med följande: - Ett stort musikintresse och en kunskap om branschen. - En idé om att Sveriges bästa artister skall spela i vår trädgård. - En gammal kåk med en alldeles för stor trädgård som Linda köpt… rätt spontant. - En vilja att göra något tillsammans. - En tanke att utveckla något i vår hemby som både ger oss och byn energi.

Genom att ställa fråga, efter fråga, efter fråga, samla in fakta, titta på hur andra gjort, kartlägga kompetenser och drivkrafter hos oss själva och andra inblandade samlar vi in en unik och specifik kunskap som samtidigt blir till riktlinjer för vår verksamhet för att längre fram i processen göra rätt saker rätt och därmed spara både tid, energi och pengar. Men strategin är egentligen inte svaren, utan frågorna i sig. Att i varje specifik situation ställa oss frågan ”hur?” och filtrera svaren genom värde- grunden och de rådande ekonomiska förutsättningarna.

att välJa fÖretagsformVi funderade en hel del kring vilken form vi skulle välja för vår verk-samhet. Vi hade olika alternativ som vi tittade på och vägde fördelar mot

eller att sKapa en strategi.

9.

nackdelar. Det var viktigt för oss att verkligen sätta oss in i hur olika företagsformer skulle påverka vår verksamhet och försöka hitta den som passade bäst ihop med vår idé och våra tankar om hur vi ville arbeta. Här fick vi hjälp och stöd i processen av Coompanion, Gävleborg. Vi valde till-slut att driva verksamheten i form av en Ekonomisk förening, för vi kom i vår process fram till att den formen passar vår verksamhet och oss som personer.

eKonomi: hot eller mÖJlighet? Om vi skulle välja ett område där vi gjort den längsta resan och verkligen fått lära oss av våra misstag så är det inom ekonomi. Vi vet hur man sta-var till glädjekalkyler… Även om vi gjort budget och resultatrapporter sen start så har vi kanske inte alltid följt dem så noga. Ett år ökade vi till exempel budgeten för gager med femtio procent bara för att vi fick möjlig-heten att boka så bra artister… Men vi behöll ungefär samma besökarantal som tidigare säsonger så det blev en dyrköpt läxa. Det är egentligen först det senaste året som vi tagit ekonomin riktigt på allvar och flyttat in den till hjärtat i vår strategi. Då börjar vi plötsligt gå med en större vinst. Vad vi gjort är egentligen enkelt. Istället för att planera ekonomin utifrån verksamheten har vi börjat göra tvärtom, planera verksamheten utifrån eko-nomin utan att för den skull göra avkall på vår värdegrund (beskrivs när-mare på sidorna 15-18). Centrala värdeord för oss är Kvalitet, Personligt, Hjärtligt, Generöst och Annorlunda. Idag har ekonomi blivit ett strate-giskt verktyg som känns roligt att använda och som hjälper oss utvecklas och förverkliga vår idé istället för att bara vara ett nödvändigt ont.

Bidrag – av ondo eller godo? När vi började hade vi ingen aning om vilka ekonomiska stöd som fanns att söka. Efter att ha gjort ett par ansökningar som blivit beviljade har vi ganska splittrade erfarenheter. Å ena sidan hade vi nog inte vågat satsa så stort från början om vi inte haft de här stöden i ryggen, å andra sidan har de krävt så mycket administration och krångel att vi nu sagt att vi aldrig mer ska söka några bidrag. Vi har bland annat blivit återbetal-ningsskyldiga för ett misstag i en ansökan som inte ens vart vårt… och det efter tre år… Och även om man beviljas stöd så måste man ha likviditeten säkerställd eftersom pengarna betalas ut i efterskott och många gånger växlas upp mot egna insatser i form av tid eller kapital.

10.

Ensam är sällan stark! I ett uppbyggnadsarbete kan man nå långt med strategiska samarbeten med såväl grannar som offentliga aktörer och andra företagare. Och just nätverkande har alltid varit en av våra styrkor. Men lika viktigt som det varit för oss ATT nätverka, lika viktigt har det också varit att tänka på HUR vi gör det. Oavsett vilka vi kommunicerat med, grannar, kommunen, artister, potentiella besökare, andra företagare, press etc. och i vilket stadium av processen vi befunnit oss har vi försökt att utgå ifrån några av våra värdeord (läs mer om det på sidorna 15-18) i alla möten. Per-sonligt är det värdeord som kanske haft allra störst betydelse när det gäl-ler just kontakten med andra och det är kanske också det vi är allra bäst på. Att på gott och ont vara oss själva med alla vi möter i alla situationer. Kramiga, skrattiga, pratiga och smågalna visionärer med massor av energi helt enkelt. Som inte är rädda för att göra bort oss, vara för mycket, be om hjälp eller villigt erkänna att vi emellanåt är superdåliga på administra-tion och struktur. Vi bjuder gärna på oss själva och då brukar andra också göra det.

Kontakten med de ”lokalt” berörda har varit oerhört betydelsefull och frå-gan är om den egentligen inte är det för de allra flesta? De är ofta de som är närmast som blir de bästa påhejarna, och de behöver man! Och apropå påhejare besökte vi, i inledningsskedet, alla grannar som på något sätt skulle kunna komma att beröras av vår idé. Vi satte oss ner med alla (drack ofantliga mängder kaffe) och berättade om våra planer och visioner, hur scenen och scenområdet skulle komma att se ut, vilka tider och vilka dagar vi planerade ha våra konserter, vilken inriktning vi ville ha på besökare och artister, hur vi planerade att hantera alla människor och bilar som kom till byn osv. Vi frågade vad de tyckte och många kom med bra förslag

eller att nätverKa.

11.

som vi hade stor användning av. Många erbjöd sig också att hjälpa till och vi tog dem på orden så idag jobbar många av dem under varje konsert. Men det som framför allt hände i och med dessa personliga besök (förutom att det var väldigt trevligt) var att vi fick grannarna att känna sig engagerade, betydelsefulla och inkluderade istället för exkluderade och förbikörda, som lätt hade kunnat vara fallet om vi inte tagit kontakt. Utan detta sam-arbete är vi övertygade om att vi inte hade lyckats på det sätt vi gjort. När det blev dags att söka bygglov kunde vi exempelvis bilägga underlag med underskrifter från alla grannar på en dag, (något som normalt kan ta veckor) och i och med detta snabba på handläggningen oerhört. Det hade inte bara varit betydligt svårare att bedriva denna verksamhet utan deras stöd, det hade också varit så mycket tråkigare.

I vårt arbete använder vi ju också byns namn Freluga som en del av vårt varumärke, då är det viktigt, (åtminstone känns det oerhört angeläget för oss) att på olika sätt ge tillbaks något till byns invånare. Vår vision är att på olika sätt ge inspiration till andra och även att skapa möjligheter för andra att växa med oss, genom att exempelvis starta egna verksamheter i anslutning till Freluga Trädgårdsscen. Hellre ”medverka än motverka”

Genom att vara öppen och inbjudande mot de lokalt berörda har vi som sagt även fått tillgång till en ”pol” av ideella krafter som varit till verkligt stor nytta under de år vi varit verksamma. Idag är vi ca 30 personer som arbetar vid varje konserttillfälle. Det blir en hel del grannar det.

När man har så många människor som ideellt arbetar i verksamheten är det extra viktigt att få alla att känna sig delaktiga, inspirerade och moti-verade. Det finns ju inte precis någon hög lön att locka med som kan få dem sporrade och engagerade så därför blir det desto viktigare för oss att tänka på allt annat som kan bidra till att de trivs hos oss. De allra flesta människor får energi av att känna gemenskap och tillhörighet till något positivt som ger mycket glädje tillbaka. Många blir också stimulerade om de känner sig behövda och uppskattade, andra om de får vara med och bidra och kanske också till viss del påverka. Hos oss har vi givetvis även många musikälskare som gärna hjälper till för att samtidigt få se en massa bra konserter.

samarBeten med andra fÖretagareMan kan också få tillgång till oerhört mycket kompetens och energi genom att på olika sätt samarbeta med andra företagare. Att utbyta kompetens skapar ofta win-win situationer som ger alla inblandade mycket energi och

12.

kunskap och många intressanta kontakter. Vår erfarenhet är att många egna företagare, nya som gamla, gärna delar med sig, inte bara av den special-kompetens de själva besitter inom sitt område utan även av sitt kontaktnät inom andra områden.

I uppbyggnaden av Freluga Trädgårdsscen hade vi exempelvis nära samarbe-ten med trädgårdsstudenter från Wij Trädgårdars utbildning i Ockelbo som ritade och anlade hela vårt scenområde. Vi samarbetade också mycket med Mobackes Trädgårdshandel i Bollnäs och Lars Mobacke (ägare och VD) sitter fortfarande i vår styrelse. Annefors Snickerier och Modigs Maskiner var också viktiga samarbetspartners i arbetet med att färdigställa Freluga Trädgårdsscen. Och som vi nämnde i inledningsskedet har vi redan från dag ett haft vår granne, Rolf Lysell och Innotiimi AB, som är det konsultföretag han arbetar för, med på tåget. Rolf har guidat oss genom många processer och ett stort utvecklingsarbete och sitter också i vår styrelse.

dina vänner är mina vännerDet är ofta naturligt att nyttja ”vänkontakter” i olika situationer. Vår erfarenhet är att det kan vara både roligt och utvecklande samarbete med företagande vänner som står en nära, och framför allt är det ju alltid ro-ligt att kunna gynna varandras verksamheter. Ett problem som dock lätt kan uppstå när man nyttjar företag på ”vännivå” är att det kan vara svårt och känsligt att ta upp ev. problem som uppstått eller att man inte på ett professionellt sätt gjort upp om priser m.m. i förväg, vilket kan ge obehag-liga överraskningar. I värsta fall kan man hamna i en situation där även vänskapen utsätts för stor och onödig belastning. Så det kan vara viktigt att komma ihåg att man trots vänskap, eller ännu hellre på grund av vän-skapen, redan från början, är noga med att sköta de affärsmässiga kontak-terna på ett affärsmässigt sätt och att man, även om man avser att arbeta med sina förtagande vänner, även kontaktar andra för att få möjlighet att jämföra priser m.m.

offentliga aKtÖrerKontakt med offentliga aktörer är nödvändig för i stort sett all verksam-het, man kan välja hur man ser det. En del kanske väljer att se det som byrå- krati och krångel? Vi valde att se det som en möjlighet till att berika vår idé på olika sätt. Vissa funktioner inom den offentliga världen har som uppgift att vara support till medborgare och näringsliv, t.ex. näringslivs-kontor, turistservice och liknande. För vår del bjöd vi redan i skiss- och visionsstadiet, in några nyckelpersoner från Bollnäs kommun som sedan kunde vara till stor hjälp när det gällde att lotsa oss rätt i den byråkra-

13.

tiska djungeln av tillstånd, bidragsansökningar, bygglov m.m. Att hålla sig själv uppdaterad på vad som sker i den ”offentliga världen” är näst intill omöjligt, och framför allt kanske inte det man ska prioritera att lägga sin tid på samtidigt som man utvecklar sin egen verksamhet. Även här gäller det mest att hitta personer som man trivs med och som vill och kan vara med i utvecklingen av verksamheten. Det känner man nästan initialt. Vi har i vårt företag exempelvis haft mycket kontakt med näringslivssidan i kom-munen, medan vi nästan inte haft någon kontakt alls med kultursidan. Detta för att vi hittade en person där som verkligen förstod vår verksamhet och trodde på våra idéer och därmed har varit till oerhört stor hjälp.

men… En av de insikter vi fått utifrån våra erfarenheter, och som vi tycker att det är viktigt att synliggöra med detta arbete, är det faktum att vi som företagare ofta arbetar i ett helt annat tempo och på ett helt annat sätt än de offentliga aktörerna, som exempelvis kommun, region, etc. För oss blir det lätt frustrerande att exempelvis söka bidrag eller ansöka om tillstånd, anlita bygglag eller annat eftersom det i vår värld of-tast inte finns tid att vänta in långa beslutsvägar eller hantera den administration som följer. Vår upplevelse är att de offentliga aktörernas långa handläggnings-tider och beslutsperioder samt de många paragraferna och reglerna idag hindrar många småföretagare istället för att hjälpa.Det kan vara något för de offentliga aktörerna att reflektera över och förbättra för att på bästa möjliga sätt kunna tillmötesgå de företagare som vill och vågar. Det känns viktigt att småföretagare på landsbygden får stöd och hjälp på ett bra sätt så att vi kan bli fler och bättre med alla positiva synergieffekter det för med sig i form av sysselsättning och ekonomi.

Vi hoppas och tror att de offentliga aktörerna, genom att mer ingående ta del av företagares verksamheter och processer, kan skapa en bättre förståelse för småföretagares och föreningars situation när det gäller likviditetsproblematik, beslutsprocesser, tidsbrist etc. Precis som vi fått lära hur det offentliga fungerar genom våra erfarenheter hoppas vi att detta material kan bidra med sådan kunskap tillbaka.

14.

Vi har lagt stor vikt vid att utveckla själva varumärket Freluga Trädgårds-scen och att göra en tydlig varumärkesplattform. Men varumärkesplattform menar vi, väldigt förenklat, allt människor associerar till och tänker på när de hör vårt namn. Det kan handla om allt ifrån vilket färgval vi har i annonserna och vilka som spelar hos oss till hur vår scen ser ut, vilka bakverk vi säljer i serveringen, hur man blir bemött på parkeringen eller i entrén etc.

Vi talar, i detta kapitel, även en hel del om begreppet värdegrund och vad som skiljer dessa två åt. Med värdegrund menar vi, förenklat, de värderingar vi vill att människor skall förknippa med oss och den känsla vi vill att de skall känna när de på olika sätt kommer i kontakt med vår verksamhet. För oss styr värdegrunden allt, från valet av artister som spelar hos oss till vilken typ av kaffe vi serverar dem. Det är också värdegrunden som utgör basen för varumärkesplattformen.

Några av de värdeord vi på Freluga Trädgårdsscen arbetar efter är:Kvalitet, Personligt, Hjärtligt, Generöst och Annorlunda.

Vi har, i arbetet med vår värdegrund, försökt att skapa gemensamma refe-rensramar till dessa ord, som vi i vår tur kan delge personalen (våra am-bassadörer) och använda oss av i val och beslut för att på så sätt få hela verksamheten att genomsyras av den önskade känslan.

Ordet kvalitet kan exempelvis betyda många olika saker för olika männis-kor. För någon kan det betyda dyrt, för någon annan att något är omsorgs-fullt gjort medan det för en tredje person kan handla om närproducerade

eller att sKapa ett varumärKe.

15.

råvaror i en maträtt. För oss blev det viktigt att enas om vad kvalitet betydde för oss. Den gemensamma nämnaren blev då ”Att alltid överträffa mottagarens förväntan”.

Genom att ha en gemensam betydelse av ordet kan vi applicera kvalitet på allt i vår verksamhet. Att ljudutrustningen överträffar såväl publikens som den gästande teknikerns förväntan, att vi, i vår service, alltid över-träffar artisternas förväntningar och att våra parkeringsvakter alltid överträffar besökarnas förväntningar osv.

Hos oss arbetar vi även jättemycket med att, i den löpande verksamheten, försöka förstärka de attribut vi själva vill skall förknippas med verksam-heten. På så sätt kan man själv medverka till att skapa de positiva asso-ciationer kring varumärket som sedan sprids från mun till mun.

varumärKet och den interna KommuniKationen

fÖr oss har det alltid varit av stÖrsta viKt, att alla som på något sätt representerar freluga

trädgårdsscen, gÖr det utifrån vår värdegrund.

Därför är det för oss också jätteviktigt att kontinuerligt kommunicera vår värdegrund till alla de som på olika sätt arbetar i och kring vår verksam-het. Genom att göra det blir alla detaljer i verksamheten viktiga för alla och vår upplevelse är att alla också tar ett stort eget ansvar att utifrån värdegrunden och sin egen personlighet, agera på bästa sätt.

Det kan vara bra att då och då, tillsammans med personalen, fundera kring hur man på ett bra sätt kan säkerställa den interna kommunikationen uti-från de kärnvärden man enats om? Vad står vi för? Vad för oss samman? Vad står vi inte för, finns det saker som inte är förenligt med vårt arbete? Vilken kvalité ska vi erbjuda/inte erbjuda? Finns det rutiner vi måste byg-ga upp för att få det att fungera? Finns det viktiga etiska och moraliska aspekter som ska prägla arbetet? Finns det situationer som vi alla bör säga nej till? Det är viktigt att vara tydliga i detta arbete. Man får inte ta för givet att man pratar om samma sak, det finns stor risk för individuella tolkningar när det gäller värderingsfrågor. Det är viktigt att försöka förstå hur var och en tolkar de förslag man job-bar fram och att man stämmer av med varandra kontinuerligt. Det är lätt att tappa riktningen när arbetet rullar på. Det är också viktigt att alla i vår organisation får en tydlig bild av hur vi uttrycker vår affärsmässighet

16.

utåt, i kundbemötande, marknadsföring, loggor och i vår grafiska profil etc. och varför vi gör det på det sättet. Alla som vi på något sätt engagerar är ambassadörer för vår verksamhet och därför är det betydande att alla vet att vi exempelvis inte har handskrivna skyltar utan tryckta, att vi inte affischerar på platser där det är förbjudet osv. Vi är öppna och tydliga med vad som gäller och förklarar alltid varför och frågar hur andra upp-lever olika situationer. Att bygga en teamkänsla, ett vi - det är viktigast av allt för oss…

Vi är så genuint tacksamma för alla som på olika sätt arbetar i vår verk-samhet och vi försöker verkligen att visa dem det så ofta och så mycket vi bara kan.

att fatta Beslut utifrån varumärKesplattform och värdegrundSyftet med att ha en tydlig varumärkesplattform är framför allt att under-lätta. Genom att ha bestämda riktlinjer att luta sig emot blir det lättare för alla inblandade att bli tydliga och säkra när de skall ta beslut, göra val eller på olika sätt signalera verksamheten. Vi går tillbaka till vår varumärkesplattform och vår värdegrund i alla beslut. När vi tar fram annons- och pressmaterial, talar med journalister, bestämmer sortimentet i serveringen, bokar artister etc.

när något går snett…Det är lätt att beskriva en situation när allt fungerar på bästa tänkbara sätt, tyvärr ser verkligheten inte alltid ut så. Minst lika viktigt, när man arbetar med kärnvärden och värdegrund, är att beskriva vad som inte är accepterat, hur vi inte ska göra, hur vi ska hantera en situation när vi bryter mot det vi en gång enats om? Eller hur vi skall agera i en oväntad situation. Ett exempel på detta är när vi föregående sommar hade en artist som blev akut sjuk och ställde in sin spelning. Vi hamnade då i en situa-tion där det fanns många möjliga beslut att fatta som alla skulle få olika konsekvenser. Skulle vi ställa in helt och hållet och ge pengarna till-baka? Skulle vi ta in en annan artist? Hur skulle vi i så fall kommunicera detta till de som redan köpt biljetter? Utifrån de gemensamma kärnvärden vi enats om, hur skulle vi agera? I denna situation blev vår värdegrund och vår varumärkesplattform avgörande för de beslut vi tog.

Kvalitet – (Vi skulle överträffa kundens förväntan). Vi satte in en annan artist som vid tidpunkten var än mer populär (och därmed också dyrare) än den bokade artisten men inom samma genre.

17.

Personligt, hjärtligt, annorlunda – Vi ringde personligen alla de 400 besö-kare som köpt biljett till den inställda konserten och talade om vad som hade hänt. Vi berättade om den extrainsatta konserten men erbjöd dem givet-vis pengarna tillbaka om de inte ville gå på den.

Kvalitet, generöst – Vi erbjöd dem inte bara biljett till den extrainsatta konserten utan gav dem också biljetter till nästkommande konsert som lite ”plåster på såren”

Kontentan blev att ingen blev arg eller ens irriterad, åtta stycken valde att lämna tillbaka sina biljetter medan 200 personer ytterligare köpte bil-jetter till den extrainsatta konserten, vilket gjorde att den gick med vinst. Fler besökare kom till ”bonuskonserten” och omsättningen i serveringen ökade rejält den kvällen.

Det blir mycket lättare att hantera sådana situationer om man gemensamt kommit överens om det som stämmer och inte stämmer överens med just vårt förhållningssätt.

Arbetet med att bygga ett varumärke är stort och omfattande. Det tar tid men är i våra ögon oerhört värdefullt och till stor hjälp för hela verksamheten och alla inblandade. Eftersom vi har turen att ha en strategisk reklamare i vårt företag har vi haft mycket kunskap att tillgå inom det här området. Men det kan annars vara bra att ta hjälp med detta arbete.

18.

I vår process inledde vi hela uppbyggnaden av Freluga Trädgårdsscen med att göra det ”mjuka” jobbet, med idéarbete, varumärkesprofil och värdegrund. Detta var egentligen av den enkla anledningen att det var vinter och vi inte kunde starta med det praktiska förrän snön hade smält. Men även om det då var en slump, skulle vi med facit i hand välja att göra precis på samma sätt idag. För oss som till stor del är praktiker visade det sig vara fan-tastiskt bra att helt och hållet kunna fokusera koncentrerat på strategin utan att samtidigt kunna gräva, planera, bygga och plantera. Men så kom våren till slut, och vi lade våra strategier och varumärkesplattformer åt sidan, (åtminstone tillfälligt) och inledde det rent praktiska arbetet med att bygga Freluga Trädgårdsscen.Inte vi själva alltså…

eller hur man BYgger en scen.

osKar linnrossuccéWoK

KÖspelning

19.

När man jobbat igenom ”vad man ska göra” och hur man skall göra det, är det dags att titta på ”vem” som ska göra det. Det här är kanske ett av de vikti-gaste stegen i processen. Att forma gruppen och synliggöra vilka som skall ingå i de olika teamen och varför. Det är givetvis oerhört individuellt hur man väljer att hantera denna process. För oss var det så många olika områ-den som skulle ta fart och växa fram samtidigt, även om det var på ett och samma ”område” allt skulle ske. (scenområdet) så det kändes därför extra viktigt att organisera det hela väl och att dela in de olika områdena i tydliga grupper. Vi gjorde också en tydlig arbetsplan där vi synliggjorde ALLT som skulle göras in i minsta detalj.

Vi utgick ifrån vår affärsidé och analyserade vilka egenskaper och vilken kunskap som krävdes för att genomföra den. Därefter var det dags att titta på vilka kompetenser som redan fanns i gruppen, matcha mot behovet och se om och hur vi behövde förstärka organisationen/gruppen. Varje enskild in-divids drivkraft är viktig att synliggöra. Även om man lätt kan tycka att det övergripande målet känns klart och man tror att det är det som driver alla så är det inte fallet. Varje individ gör egna tolkningar och har egna drivkrafter för sitt engagemang. Om man inte synliggör dessa och även för en dialog kring dem kan man i ett senare skede löpa stor risk att hamna i situationer då man har förväntningar på varandra som inte uppfylls, vilket kan skapa irritation i gruppen. Att förstå gruppens olikheter och de individuella drivkrafterna är oerhört viktigt för att undvika problem i framtiden.

De olika grupper som skulle samsas och uträtta stordåd hos oss var träd-gårdsgruppen, som skulle rita och planera trädgårdsområdet, anläggnings-

eller att forma en grupp.

20.

gruppen som svarade för allt det större anläggningsarbetet, snickargrup-pen som skulle bygga själva scenen som i sin tur hade såväl elektriker som rörmokare i sin grupp och parallellt med allt det praktiska tillsatte vi även en evenemangsgrupp som planerade sommarens program med artister, ljud, ljus, annonseringar o dyl. Vi utsåg en arbetsledare för respektive grupp och förtydligade på bästa sätt vilka förväntningar som fanns på denne, vad det gemensamma målet var och hur vi skulle ta oss dit. Här hade vi stor hjälp av det mjuka arbetet vi gjort under vintern. Därefter tog vi in fler människor i de olika grupperna.

I startperioden var det mycket planering och administration av olika slag. (Det påbörjades innan det hade blivit bar mark). Vi klargjorde allt som skulle göras, tog fram ritningar och skisser, kollade upp alla tillstånd och gjorde en tidsplan för när de olika delarna skulle utföras. Vi hade väldigt ont om tid i vår process och det blev snart synligt hur viktigt det var för oss att synkronisera de olika gruppernas arbete för att få ett na-turligt flöde mellan exempelvis snickare och elektriker, markarbetare och trädgårdsgrupp etc. så att ingen tvingades vänta in den andre i onödan. Vår planering blev, på gott och ont, helt styrd av den inbokade premiären vil-ket visserligen gjorde oss än mer effektiva, men ibland även lite stressade. Vad måste vara färdigt? Vad kan vi komplettera med senare? Vi visste t.ex. att vi inte skulle hinna få fram hållbara gräsytor för publiken genom att så gräsfrö så vi var därför hänvisade till att köpa färdig gräsmatta. Men även den behöver tid för att etablera sig! Och den behöver vattnas… Dygnen runt under den första veckan!!

Vi arbetade hela tiden efter checklistor som vi hade tagit fram och som uppdaterades varje dag för att hållas aktuella och för att se om vi låg i tid med allt vi planerat. Det som vi konstaterat i efterhand, blev ett re-slutat av tidsbristen och som vi hade gjort annorlunda idag. Vi skulle ta in flera anbud från olika snickare och anläggare som vi kunde mäta mot varandra, för att på så sätt få ut bästa pris, bästa service etc. Vi var i det här skedet också ovana och därmed lite för inkonsekventa när det gällde att hålla fast vid priserna vi fått i offerter från andra och vår egen budget. Det skenade iväg lite och vi var för dåliga att bromsa upp i tid så det blev kostsamt. Något vi dock lärt oss av och nu för tiden är vi oerhört noggranna med att alltid ta in offerter från flera aktörer samt att hålla en strikt egen budget närhelst vi avser att bygga något.Allt eftersom arbetet med scenen och scenområdet fortskred utvidgades teamet till att omfatta fler och fler. Vi började titta runt efter personer

21.

som skulle kunna hjälpa till under själva konserterna, i serveringen och i butiken. Vi funderade en hel del kring vilka dessa personer skulle vara utifrån det arbete vi gjort under vintern. Vilka ”resurser” de enskilda individerna skulle kunna tillföra gruppen både ”direkta resurser” dvs. resurser som individen själv står för och ”indirekta resurser” sådana som varje person kan tillföra via sitt kontaktnät kom givetvis upp, men framför allt funderade vi över vilka människor/personligheter vi ville arbeta med i vår verksamhet. För oss har det alltid varit viktigast att se och jobba med människan, personen, inte bara dess kompetens. Att förstå och trivas med varandra på ett personligt plan. Arbetsuppgifterna hos oss kan de flesta lära sig, det är viktigast att de är engagerade och vill arbeta med oss mot våra gemensamma mål och efter vår värdegrund.

Viktigt att ha med sig här kan vara, att även om någon besitter en kom-petens/kunskap, kanske det inte är det man själv brinner för och vill ut-veckla i det kommande arbetet. Den som jobbat med exempelvis ekonomi under många år kanske normalt skulle vara självskriven att ta ett ansvar för dessa frågor men drivkraften för den personens engagemang kanske är nå-gon helt annan? Att få jobba mer praktiskt med sina händer eller att jobba i ett socialt sammanhang med mycket kundkontakter, man kanske helt enkelt vill utveckla nya sidor av sig själv. Att sätta den kanske ”mest lämpade” för en uppgift kan många gånger hämma den personens engagemang och glöd.

För oss har det underlättat att vi gjort en tydlig rollfördelning i arbetet. Dessa fördelningar har vi i största möjliga mån gjort utifrån intresse. Vår uppfattning är att det är mycket lättare att göra ett bra jobb med något man brinner för än något som man blir ”tilldelad”. Vi har också fått ett härligt engagemang genom att låta de ansvariga jobba på sitt eget sätt, komma med förslag till förbättringar och konstruktiv kritik. Vi (ansvariga syskonen)fick till exempelvis, vid en utvärdering med personalen, på ett skämtsamt sätt ”sparken” från en av våra uppgifter, den att stå i entrén och ta emot biljetter. Personalen tycket helt enkelt att vi, i och med att vi kramades och talade med nästintill alla besökare, blev stoppklossar som hindrade flödet i insläppet av den långa kön. Denna ”avskedning” såg vi som oerhört positiv. Dels att personalen ”vågar” se bortom vår roll som chefer och se till verksamhetens bästa, men även att de faktiskt vågar ta upp det med oss. Då kände vi att vi hade skapat ett härligt, öppet och tillåtande arbetskli-mat med fokus på verksamhetens bästa och våra löften mot besökarna.

22.

Att vara inne och styra allt för mycket som chef kan ofta leda till onödig irritation och fördröjning av arbetet. Men även om vi inte är inne och styr är det dock jätteviktigt att förmedla den gemensamma värdegrunden och hur vi förväntar oss att våra medarbetare skall agera utifrån den så att alla jobbar mot samma mål och efter samma värdeord. För oss har det fungerat bra att tydligt klargöra dessa förutsättningar och sedan ”släppa taget” (men givetvis fortfarande ha det övergripande ansvaret). Istället har vi konti-nuerligt haft planerade arbetsmöten (inte så allvarligt som det låter, fem minuter vid diskbänken med en kopp kaffe efter konsert kan räcka) där var och en får rapportera vad som sker, vilka ev. problem som uppstår och på ett konstruktivt sätt ge respons och förslag till förbättringar.

I vårt arbete såg vi ibland att vissa uppgifter liksom ”föll mellan stolar-na” (säkert samma sak för många andra också). De var viktiga för helheten men ingen ”brann” riktigt för dem. Med stort mått av humor körde vi då ”sten, sax eller påse”. Något vi fortfarande gör och som nu blivit en rolig grej.Det viktiga är att dock att alla accepterar spelreglerna och att vinnaren helhjärtat tar på sig uppgiften

entré

creW

team hanna

23.

Premiären står för dörren och ännu en säsong ligger framför oss. Arbetet går vid den här tidpunkten in i en mer praktisk fas där det inte alltid finns mycket tid för reflektion eller analys. Det är därför viktigt att rutiner, strategier och kalkyler är väl genomarbetade innan allt drar igång. För oss går dessa sommarveckor väldigt fort och arbetet är intensivt. Det är nu vi omsätter alla våra tankar, värdeord, strategier och ekonomiska kal-kyler i praktiken. Vi beställer varor, gör annonser, hanterar biljetter, gör scheman för all personal, förbereder för artisternas krav och behov i form av ljud, ljus, mat och annat, dagarna innan varje konsert och efter konsert är det städning, utvärdering, ekonomisk avstämning och dags för förberedel-ser igen. Det viktigaste under denna period är att försöka planera arbets-insatserna för såväl oss som vår personal så att alla har roligt, känner sig stimulerade, behövda, uppskattade och bra utan att någon samtidigt blir slutkörd, utbränd, eller på annat sätt överarbetad.

eller nu är det dags.

petra, linda & JacoB insläpp

24.

Säsongen är slut… och vi med! Så hur gick det då? Blev det som vi tänkt? Kom det tillräckligt många besökare? Trivdes artisterna? Personalen? Tjänade vi några pengar?

För oss som bedriver en säsongsbetonad verksamhet är det lämpligt att efter varje avslutad sommar sätta oss ner och göra en omfattande utvärdering av säsongen. Om man har en mer året runt-baserad verksamhet kan det vara viktigt att sätta av tid för utvärdering och analys tillsammans med alla de som är involverade. Så fort saker börjar ”gå på rutin” finns det annars risk att verksamheten tappar energi och stagnerar. Vi följer upp vad vi gör, utvärderar vad vi lyckats bra med och vad som skulle ha kunna gjorts annorlunda. Jobbar fram förslag på hur vi kan ta nästa steg. Nu är vi åter i ett idéarbete, tar fram många förslag, prioriterar några.

processDet kan vara viktigt att hitta en form för utvärdering och uppföljning som passar just er och er verksamhet. För en del kan det vara bra att följa någon slags mall, för andra känns det bättre att ta det lite mer spontant och muntligt. Vissa vill arbeta i mindre grupper medan andra vill att alla ska göra allt tillsammans. Inget är mer rätt eller fel. Det kan vara skönt att påminna sig om att utvärderingen inte på något sätt handlar om en kon-trollfunktion, vare sig för personalen eller för ledningen, utan mer kan fungera som en process som ska vara positiv och utveckla verksamheten. Ta gärna hjälp av någon utomstående som inte är så ”färgad” av vad som gjorts.

”hålla gnistan vid liv”För oss är det viktigt att hålla gnistan vid liv även mellan säsongerna och att för varje säsong få alla delaktiga att känna glädje. Engagemang

eller uppfÖlJning, utvärdering, utvecKling & analYs.

25.

och intresse kan lätt förbrukas, men vi försöker se till att ständigt till-föra nytt bränsle såväl gentemot personalen och de som jobbar i verksam-heten som utåt mot press, artister och besökare. Det är viktigt att se alla och låta alla få en möjlighet att utvecklas om de så önskar. Lyssna in och involvera alla i utvecklingsarbetet. Vi vill gärna att alla i vår verksam-het ska ha möjligheten att växa i sin roll. Det finns redan flera exempel på individer som hittat nya sidor hos sig själva genom att vara med på vår resa, i något fall har det t.o.m. bidragit till framtida yrkesval, sådant ska-par lycka! Energi i det inre arbetet syns och känns också utåt!

Att komma med något nytt, informera besökarna om vad som planeras är också oerhört viktigt för att hålla uppe intresset. För vår del har ”social media” blivit en viktig del i att kommunicera med våra gäster/kunder och vi har exempelvis över 2000 medlemmar på Freluga Trädgårdsscens egna Facebook-sida som vi kommunicerar med året om. Där kan man som besökare lämna för-slag på nästa års artister, komma med andra förslag till förbättringar av vår verksamhet, ladda upp bilder och minnen från sommarens konserter och ventilera sina åsikter och funderingar mm. Vi har valt att ha denna transparenta dialog med våra besökare som en del av vår värdegrund. Alla kan läsa vad alla säger och tycker om oss och vårt ställe, vi svarar alla personligen och det finns inga hemligheter. Våra facebookvänner är också de första som får veta kommande säsongs bokningar och när biljetterna skall släppas.

Vi får på detta sätt även många andra att sprida vårt budskap. Energi i det yttre arbetet skapar också energi och engagemang i det inre arbetet!

analYs, framgångsfaKtorer & fallgroparFör oss är det helt självklart och av stor vikt att analysera vad som är och varit våra framgångsfaktorer, men också lika viktigt att se vad vi lyckats mindre bra med. Våra styrkor kan vi förstärka (eller leva med) våra brister behöver vi göra något åt. I vissa fall gäller det att hitta nya lösningar i andra situationer kan det t.o.m. vara att sluta göra saker som inte tillför verksamheten det vi tänkt.

26.

Kompletterande verKsamheterGivetvis skulle vi kunna utveckla vår verksamhet att innefatta fler delar som på olika sätt kompletterar vår verksamhet, såsom ex. butik, boende, mat-ställe etc. men istället för att i egen regi starta och driva dessa verksam-heter, vilket är både kostsamt och energikrävande, känns det viktigt för oss att inspirera andra att dra nytta av vad vi gör och utveckla dessa kompletterande element. Vi har t.ex. sett att våra gäster börjar efterfråga en möjlighet till boende i byn. Kan vår verksamhet skapa inspiration till andra att svara upp mot det behovet, så är det verkligen positivt.

fÖreläsningarSedan kan vi även använda vår kunskap och våra erfarenheter på andra sätt. Detta material är ett sätt, de inspirationsföreläsningar vi gör är ett annat. Föreläsningarna är också en möjlighet för oss att generera inkomst till Freluga Trädgårdsscen under de delar av året som det inte är konserter.

sofia Karlsson pernilla andersson

arBetet 2008

27.

Det är svårt att försöka såväl samla ihop som beskriva alla de erfarenhe-ter vi samlat på oss under åren med Freluga Trädgårdsscen, när det gäller att utvecklas, lära av våra framgångar och misstag och sedan göra bättre. Det är en oändlig massa och vi är verkligen tacksamma för all kunskap denna process fört med sig.

Några av de viktigaste insikterna vi fått är att man verkligen kan komma precis dit man vill om man bara vågar, vill och skapar en bra struktur och strategi för att ta sig dit. Vi har också förstått hur viktigt det är att ta hjälp av andra, vara lyhörd och öppen för förändringar och förbättringar och framför allt hur betydelsefullt det är att ha en värdegrund och en varumärkesplattform att falla tillbaka på. Det är också viktigt att ha en plattform att ta beslut utifrån, när allt inte riktigt blir som man tänkt sig.

Går man sedan tillbaka till just detta arbete och denna rapport, så har även denna process på många sätt varit väldigt lärorik för oss. Vi har i och med detta projekt än en gång fått möjlighet att ställa oss utanför vår verksamhet, och på bästa sätt försöka beskriva vad och hur vi gjort sedan starten av Freluga Trädgårdsscen och framför allt… Varför vi gjort som vi gjort. Detta har gett oss än mer insikt och förståelse för vår egen verksam-het och hur vi med den i bagaget kan vara till hjälp för andra.

För lika viktigt som det är för andra företagare och föreningar att få, väg-ledning, tips och stöd i utvecklingen av sin verksamhet, lika viktigt känns det för oss att dela med oss av vår kunskap och hjälpa och stötta andra. Vi har därför (som vi nämnde på föregående sida) under de senaste två åren, varit ute och föreläst en hel del om vårt arbete med Freluga Trädgårdsscen.

eller erfarenheter & slutsatser

28.

På så sätt har vi fått se det behov som finns hos entreprenörer, småföreta-gare och föreningar när det gäller att inte bara starta ett företag eller skapa en verksamhet, utan skapa verksamheter som blir synliga, tydliga och framför allt ekonomisk bärande.

Initialt vände vi oss främst till företagare inom den kreativa och kultu-rella sektorn men det har blivit mer och mer tydligt att inriktningen på föreningen, företaget eller verksamheten spelar mindre roll. Det är till-vägagångssättet som varit det intressanta och det går ju att omsätta till i princip vilken verksamhet som helst. Så numera anlitas vi av aktörer inom många olika branscher och på många olika nivåer. Nystartade företag likväl som företag som bedrivit verksamhet i många år men som kanske vill utvecklas och hitta ny energi och nya verktyg som kan hjälpa dem att byta riktning, utveckla sitt varumärke eller på annat sätt ta sin verksamhet vidare.

Hela processen med Freluga Trädgårdsscen har varit något av det roligaste, mest utvecklande och inspirerande vi alla tre syskon någonsin gjort. Vi har avverkat fyra fantastiska säsonger och ändå känns det som vi precis har börjat och som att det finns massor kvar att utveckla. Och tur är väl det. Men även om vi alltid är på väg framåt och vidare kan vi också ta oss en titt i backspegeln då och då, som till exempel i samband med detta projekt, och känna oss väldigt stolta och glada över det arbete vi gjort för att vara där vi är idag.

vår personal

en gång till...

scenen

29.

Denna rapport har tagits fram på uppdrag av Projekt KKN Gävleborg och Bollnäs kommun. KKN (Kulturella & Kreativa Näringar) är ett två-årigt samarbete mellan regionförbunden i Gävleborg, Dalarna och Värmland, samt landstingen i Gävleborg och Dalarna, med Region Dalarna som projektägare. KKN finansieras av regionförbunden och landsting-en, samt EU:s regionala fond. Period: 090801-110731

PA

PE

R J

AM