Jernkontoret

• Den svenska stål-industrins bransch-organisation

• Grundades 1747

• Ägs av de svenska stålföretagen

Jernkontorets sigill sedan 1747

De två ymnighetshornen fyllda med frukter och blommor symboliserar rikedom och överflöd.

Järnsymbolen visar att detta välbestånd bygger på järnets grund.

Skrinet nedanför med sinlånga kedja är en sinne- bild för Jernkontorets bankverksamhet.

Jernkontoret företräder svensk stålindustri

i frågor som berör• Utbildning och rekrytering

• Handelspolitik

• Forskning och utveckling

• Standardisering

• Energi och miljö

• Skatter och avgifter

Mission:Jernkontoret verkar, inom sina arbetsområden, för bästa möjliga förutsättningar för stålindustrin i Sverige.

Organisation

Forskning och utbildning Handelspolitik

Energi och miljö Information

VDElisabeth Nilsson

Jernkontorets Fullmäktige

Den svenska stålindustrin

Administration

Jernkontorets organisation VD

Elisabeth Nilsson

Avdelning för forskning och utbildning

Lars Hansson

Avdelning för energi ochmiljö

Helén Axelsson

Informations-avdelning

Peter Salomon

Handelspolitisk avdelning

Mathias Ternell

Administrativ avdelning

Stefan Högfelt

Forskningsledning

Forsknings-finansiering

Branschbevakning

Högskoleutbildning

Forsknings- och utbildningsråd

Standardiserings-råd

Forskningsverk-samhet

Teknikområden

Miljöpolitik

Energi- och klimatpolitik

Skatter och avgifter

Miljöpolicygrupp

Miljöråd

Produktekologiråd

Energiråd

Handelspolitik

EUs regelverk

Statistik och marknad

JVF

Kommunikation

Kompetens-försörjning

Bibliotek, arkiv

Bergshistoria

Info- och rekryteringsgrupp

Bergshistoriskt utskott

BHV

Ekonomi, finans

Personal

Fastighet

IT

Fastighets- och kontorsservice

Konferens

Stiftelser

Bruksindustriföreningen

BK

Viktiga frågor för svensk stålindustri

• Energiförsörjning

• Miljöpolitik

– Klimatfrågan

– Harmonisering

• Forskning

• Tillgång till duktiga ingenjörer

Sverige är ett litet stål-land…

Produktion av råstål

i världen

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1900 1950 2000

i Sverige

0

2

4

6

8

10

12

14

1900 1950 2000

MtonMton

…men svenska företag är ofta världsledande

Rostfritt stål SandvikSandvik störst på sömlösa rörOutokumpu Stainless Tubular ProductsOutokumpu Stainless Tubular Products

en av de största på svetsade rör Outokumpu StainlessOutokumpu Stainless ledande på rostfri plåt Fagersta StainlessFagersta Stainless en av de två största på valstråd

Verktygsstål Uddeholm ToolingUddeholm Tooling störst

Snabbstål Erasteel KlosterErasteel Kloster störst

Elektrisk mot- ståndstråd KanthalKanthal störst

Kullagerstål OvakoOvako störst

Handelsstål SSABSSAB ledande på höghållfasta stål och slitstål

Järnpulver HöganäsHöganäs störst

Svensk stålindustri

• är nischorienterad

• gör världsledande produkter

• har hög andel specialstål

• exporterar 86%

• är forskningsintensiv

• har hög produktivitet

• uppfyller höga miljökrav

”Svenska” stålföretag 2007Företagen är uppdelade enligt huvudsakligt produktprogram

Svenskägda Delvis ägda Utlandsägda företagav utländska företag

Olegerat SSAB Tunnplåt Ruukki (Wirsbo) stål SSAB Oxelösund Scana Steel

Rostfritt Sandvik MT Fagersta Carpenter Powder Products stål Stainless Outokumpu Stainless

Outokumpu Stainl. Tubular Prod.

Annat Kanthal Erasteel Kloster legerat Boxholm Stål Uddeholm Tooling stål Höganäs Böhler-Uddeholm Prec. Strip

Haldex Garphyttan Ovako Surahammars Bruk

Antal anställda i ”svensk” stålindustri

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

1980 1990 2000 2010

Totalt

varav i utlandsägda bolag

Antal

Antal företag i svensk stålindustrimed tillverkning av vissa produkter

Antal

Arme-rings-stål

Grov-plåt

Tunn-plåt

Vals-tråd

Svetsaderör

Kall-valsad

plåt

SNABB-STÅL

VERK-TYGS-STÅL

ROSTFRITT STÅLHANDELSSTÅL

196219761988-

10

8

6

4

2

0

Produktionen upphörde 1999

Andelen legerade stål av totalråstålsproduktion 2006

0

10

20

30

40

50

60

70

Sverige EU-25 Japan USA

%

Svensk stålhandel, värdeHandelsfärdigt stål inkl göt och ämnen

Källa: SCB

0

10

20

30

40

50

60

1980 1990 2000 2010

GSEK

Import

Export

Export-överskott

13900 SEK/ton

8900 SEK/ton

Sveriges stålexport 2006, värde Totalt 56.3 miljarder kronor (inkl ämnen)

Italien

USA

Övriga

Polen

Kina

Danmark

Storbritannien

FinlandFrankrike

Norge

Tyskland

Storbritannien

Sveriges export- och industriberoende

Övriga tjänster9%

Industri-relaterade 12%

Industri 79%

Exportandel50% av BNP

Industriprodukter

80% av exporten

0

10

20

30

40

50

1970 1980 1990 2000

Sveriges export av olika varugrupper

Tele m.m.

Stål

Läkemedel

Massa

Lastbilar

1

10

100

150

1980 1985 1990 1995 2000 2005

50

5

Personbilar

Papper, papp

GSEK

Källa: SCB

Logaritmisk skala

Uppskattad världsproduktion av olika material år 2006

0

300

600

900

1 200

Stål Plast Aluminium Koppar Zink

Mton

0

2 000

4 000

6 000

8 000GSEK

Världsproduktion av råstål

Källa: IISI

Mton

600

700

800

900

1000

1100

1200

1300

1970 1980 1990 2000 2010

Var produceras stålet?

1996750 Mton

20061240 Mton

EU25

CIS

Kina

Asien exkl Kina

Övriga

Nord-amerikaSyd-

amerika

EU25

CIS

Övriga

Asien exkl Kina

Kina

Syd-amerika

Nord-amerika

Kina

Syd-amerika

Nord-amerika

CIS

EU25Övriga

Asienexkl Kina

Källa: IISI

Världsproduktionenav råstål ökade 2006 med

100 Mton

Asien exkl Kina

EU25

CISUSA

ÖVRIGA

Kina(65 Mton)

Kinas utrikeshandel Handelsfärdigt stål inkl göt och ämnen

Källa: SwanData China Customs2006: Uppskattning baserad på 10 mån

0

10

20

30

40

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Mton

Export

Import

Förbrukning av handelsfärdigt stål

0

50

100

150

200

250

300

350

400

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Kina

EU15

Japan

USA

Mton

Källa: IISI

Stålförbrukningen spås fortsätta öka− främst i utvecklingsländerna

Stålkonsumtion per region (Mton)

Key growth regions (China, Developing Asia, CIS, Latin America)

Developed markets (Europe, N America, Japan)

RoW (Middle East, Africa, Oceania, non-EU25 Europe)

+4.4%/år

+4.7%/år

266 319560

7981031

347378

365

406

462

5563

101

116

125

1995 2000 2005 2010 2015

Källa: Gordon Moffat, Stål 2007

Råstålsproduktion, Asien

Källa: IISI

0

10

20

30

40

50

1985 1990 1995 2000 2005

Mton

Sydkorea

Indien

Taiwan

Indien – nästa stålgigant?

År Förbrukning, kg stål

per capita

2011-12 48

2019-20 80

2024-25 110

2029-30 135

2034-35 175

“India’s current population is 1050 million. It is assumed that in 2051 it would be ~1.4 bn.”

Indiens ambassadör Deepa Gopalan Wadhwavid STÅL 2007 i Borlänge

Utmaningar

• Utvecklingen i Asien och Kina

• Nya handelsflöden

• Energiförsörjningen

• Kompetensförsörjning

• Forskning och utbildning

• Miljökrav och klimatkrav

Global klimatpolicy från IISIför att minska utsläppen av koldioxid

Skapa en klimatpolitik som tillåter koldioxid-effektiva stålproducenter att växa

– och som gör att de ineffektiva anläggningarna förbättrar sig eller läggs ner.