TfS nr 7/2004

TfS

Johan Hellsten: Upplevelser i Grekland ● StellanBrynell och Tiger Hillarp-Persson i stormästarsamtalVM i Tripoli ● Ungdoms-EM ● Landet runt

Tidskrift för Schack nummer 7/2004, årgång 110

Stellan Brynell &Tiger Hillarp-Persson

ww

w.sch

ack.se

TfS nr 7/2004

Sveriges SchackförbundSlottsgatan 155

602 20 Norrköping

telefon 011/10 74 20

Tidskrift för Schack är officielltorgan och medlemsblad för

Sveriges Schackförbundoch utkommer under 2004

med nio nummer.Ägare: Sveriges Schackförbund.

Samtliga prenumeranter ärmedlemmar i Tidskrift förSchacks Kamratförbund.

Prenumerationsavgiftenför 2004 är 400 kr,

stödprenumeration 500 kr.Postgiro 60 46 34-6.

Annonspriser: helsida 2000 kr,halvsida 1200 kr, kvartssida700 kr, sista sidan 3000 kr.För annonsörer som sysslarmed schacklig verksamhet

utgår 50% rabatt.

Tidskrift för SchackLars Grahn

Döbelnsgatan 3 B212 13 Malmö

lars.grahn@schack.se

Redaktör och ansvarig utgivareLars Grahn

Prenumerationer och ekonomiIngemar Eriksson

011/10 74 20ingemar.eriksson@schack.se

MarknadsansvarigRobert Ericsson

robert.ericsson@schack.se

Ordförande i InformationskommitténErik Degerstedt

erik.degerstedt@schack.se

Tryckeri: Wallin och Dalholmboktryckeri, Lund

ISSN 0040-6848

Copyright, texts & illustrations ©TfS, Malmö, Sweden.

All rights reserved. No part of thismagazine may be reproduced, in any

form or by any means, withoutpermission in writing from TfS.

Manusstopp förannonsmanus

Nummer 8 12 oktoberNummer 9 16 november

Omslagsfoto: Lars Grahn

OS–lagen

Förbundskapten Björn Ansner har tagit ut detsvenska laget till den öppna klassen i olym-piaden i Calvia (Mallorca) den 14–31 oktober:Evgenij Agrest, Ulf Andersson, Tiger Hillarp-Persson, Johan Hellsten, Emanuel Berg ochStellan Brynell. Laget är alltså inte formeratstrikt efter elotal.

I damlaget spelar Pia Cramling, SvetlanaAgrest, Christin Andersson och Viktoria Jo-hansson.

Läsarna kan se fram emot ett omfattandeOS–reportage i julnumret (nummer 9).

TfS nr 7/2004

I n n e h å l l400

412

430

TfS nummer 7 ● 2004 ● Årgång 110

Upplevelser i GreklandJohan Hellsten återvänder gärna till Grekland. I dennaartikel berättar han om sina många besök i landet ochsitt engagemang i schackklubben på ön Ikaros. Med årenhar han lärt sig en del grekiska: “Jag klarar fint att beställain ett glas iskaffe med lite mjölk och lite socker, och jagkan även hälsa och svära lite vid behov.“ Artikelnframtonar som en kärleksförklaring till Grekland,landet där Hellsten fullbordade sin stormästartitel.

Två spelstilarStellan Brynell och Tiger Hillarp-Persson tränar tillsammans hemma i Malmö. Somschackspelare är de i en del avseenden varandras motpoler. I vårt samtal med de bådager de sin syn på den egna och den andras spelstil. Deras olika spelöppningspreferen-ser framgår av Tigers syn på en variant som Stellan har spelat regelbundet: “Jag skulleinte kunna tänka mig att spela c3-Sicilianskt i parti efter parti. Då skulle jag hellre läggaav.“

VM i TripoliNär Rustam Kasimdzjanov for i väg till VM-turneringeni Tripoli hade han blygsamma ambitioner. Han var där för attöverleva ett par omgångar och tjäna lite pengar. Det slutademed att han eliminerade turneringens fyra högst rankade spelare.Han finalbesegrade Michael Adams och efterträder nu RuslanPonomariov som Fide-världsmästare. Det finns tecken på attKasimdzjanov kommer att föra samma anonyma världsmästar-tillvaro som företrädaren Ponomariov.

Kombinationsövningar 411Fyra vinster och farväl 434Hellers i smygcomeback 435Ungdoms-EM i Turkiet 435Kadettallsvenskan 440Skollags-NM 442Unga mästare (Lausanne) 442Desto tyngre faller de 443Klassisk schackmark 445Per Vernersson förlorar aldrig 448Värmebölja i Salongerna 450Förbundsaktuellt 452Studier 454Boknytt 455Tävlingskalender 457

Rustam KasimdzjanovFide-världsmästare

TfS nr 7/2004400

ol, bad och vackra vyer.Souvlaki, tzatziki och ouzo.

Arkeologiska sevärdheter och vitahus med blåa detaljer. Listanöver vad som lockar turister tillGrekland kan göras lång, ochgrekernas EM-guld i fotboll kom-binerat med arrangerandet avsommarolympiaden detta år harinte gjort det direkt svårare attplacera antikens vagga på kartan.

Jag besökte Grekland för förs-ta gången under sommaren 1997för att spela två turneringar. Detvar ett av få ställen där jag medkort varsel kunde få villkor somIM och utan större betänkandeklev jag upp i ottan en lördags-morgon och tog en charter nertill Aten. I den första turnering-en, i Korinthos belägen vid buk-ten med samma namn, fick jagsova med öppet fönster ochmyggnät eftersom hotellets luft-konditionering inte riktigt villesätta i gång. Partierna börjadeklockan fem på eftermiddagenför att spelarna skulle undgå denvärsta hettan, så man fick stigaupp vid lunchtid för att inte varahängig vid rondstarten. Dettaledde följaktligen till att alla gickoch lade sig framåt gryningen,efter att ha ägnat sig åt blixt,kortspel, backgammon (mycketpopulärt i Grekland) eller heltenkelt åt att över ett glas frappe(iskaffe) sitta och snacka bortnattens svala timmar. Samtidigt

hade jag som nordbo svårt attmotstå stranden, belägen etttrettiotal meter från hotellet, såtidigt på eftermiddagarna var jagofta där.

Landslagstjejerna Eva Jiretornoch Viktoria Johansson var ocksåmed i turneringen, och jag drarmig till minnes att en dag såtyckte Eva att jag skulle hjälpahenne med öppningsförberedel-serna. Väl på stranden tog Evafram ett skrivblock, lade sig tillrätta i solen och beordrade migatt läsa upp dragen i hennes skriv-block med hög röst medan honsjälv lapade sol. Under utföran-det av detta hedrande uppdragslog det mig att Grekland nog ärett av få ställen där idén upp-kommer att kombinera solbadmed öppningsförberedelser.

Inför den andra turneringen iKavala, belägen i den nordligadel av landet som grekerna be-nämner Makedonien, hade jagegentligen inte någon logi bokad,men under den dagslånga buss-turen från Korinthos till Kavalakom jag i samspråk med IgorMiladinovic och Anna MariaBotsari som på den tiden var äktapar och (liksom än idag) grekiskalandslagsspelare. Botsari var dåsom nu etta på grekiska dam-listan medan Miladinovic (underjugoslavisk flagg) blev junior-världsmästare 1993. När bussensaktade in i Kavala kom erbju-

dandet att bo hemma hos demunder hela turneringen, trots attvi bara hade känt varandra i någ-ra timmar. Jag tog förstås glattemot detta uttryck för “greekhospitality“ som grekerna självagärna uttrycker det, grekisk gäst-frihet, och minns bl.a. utsöktaoch väl tilltagna måltider i AnnaMarias mammas regi och även enoutsinlig mängd förluster i blixtmot Igor. Året därpå lyckadesjag för övrigt locka honom tillMalmö där han vann Sigeman-turneringen och även passade påatt krossa mig i nya blixtduster.

Turneringarna i Korinthos ochKavala var överlag mycket trevli-ga även om mitt spel inte gicksärskilt bra i någon av dem. Idet sista partiet den sommarenmötte jag en av landets starkastecaféschackspelare som utfördesina drag nästan omedelbartefter mina och med ett välslipatpokerface lade ut mängder avfällor. I ett slutspel präglat avstark tidsnöd råkade jag förovanlighetens skull ställa bortkungen, vilket motståndaren ut-nyttjade genom att bokstavligengripa tag i den och i ett fast greppavlägsna den från brädet. Lägetkändes nu rätt kritiskt och tillråga på allt hade jag redan i mitt-spelet drabbats av näsblod ochsatt med en papperstuss i näsan.Tursamt nog uppmärksammadesden något sällsamma situationen

Upplevelser i GreklandAv Johan Hellsten

S

TfS nr 7/2004 401

av en förbipasserande domare ochdenne inledde ett kortare samtalmed motståndaren, som fortfa-rande hade min kung segervisst ihanden. Han fick med sorgsenmin ställa tillbaka den och denreglementsenliga tilläggsminutenvar nog en klen tröst för han hadeändå oceaner av tid på sin klocka.Partiet vände psykologiskt ochjag räddade till sist remi. Dennaincident avslutade schackturnéni ett land där jag hade svårt att tanågon eller något på allvar.

Strax därefter tog jag beslutetatt varva ner schacket till förmånför andra utmaningar, men i bör-jan av det nya millenniet komspelglädjen tillbaka. När jag 2002var på plats i Grekland igen föratt spela schack, kändes det somom tiden hade stått stilla. Sam-ma värme, människor, vanor och

svalkande iskaffe även om detsistnämnda hade blivit dyraregenom övergången till euro.Förutom återbesök i Korinthosoch Kavala (denna gång låg jag itoppen under hela turneringenoch var den ende som slog slut-segraren, men jag missade ändåstormästarinteckningen genomatt i slutronden endast spela remimot tidigare nämnde Miladino-vic) hann jag även med att spelaen turnering i Patra på västkus-ten (delad tredjeplats) och en påön Ikaria, vars klubblag även hadekontrakterat mig för spel i dengrekiska ligans andradivision. Ika-ria, som är belägen i östra delenav Egeiska havet nära den frånturistbroschyrerna bekanta önSamos, hade vunnit de förstamatcherna och behövde endastvinna tre till för att gå upp till

förstadivisionen. Jag minns attjag reste från Valparaiso i Chiletill Aten i början av juli, frånregnig och blåsig porteñsk vintertill grekisk sommarhetta, sombrukar vara särskilt påtaglig ihuvudstaden. Jag anlände i allt-för varma kläder några dagar föreförsta matchen för att ge någralektioner till laget, vilket ingicki‘“dealen“. Men mitt under som-maren i Grekland har det mestaen tendens att rinna ut i sanden,så lektionerna blev inte många.När vi dessutom vann den förstamatchen på walk over så fick jagen massa lediga men betaldadagar i Aten vilket kändes litemärkligt, men värre kunde det juha varit. I de två avslutandematcherna gick allt vägen ochnär jag återvände till Greklandpå nytt 2003 så var det för att

Agios Kirikos 2004: Vy från turneringslokalens balkong.

Foto

: Dim

itris

Sky

rian

oglo

u

TfS nr 7/2004402

spela med Ikaria i förstadivisio-nen. En ögonblicksbild fråndenna turnering:

Johan HellstenNikoloz ManagadzeChalkidiki 2003, rond 4

Vit har en bonde mer men svarthar mycket aktivitet på damfly-geln. Jag griper sista chansen.38.f6+ Kg6?Efter 38...Kf8 39.Te6 Td7 harvit svårt att komma vidare ochpartiet bör sluta remi. Nu börjarvit, trots det reducerade mate-rialet, att spinna ett mattnät.39.Tg4+! Kxf6Svart förlorar efter 39...Kf5 40.Txf7 Kxg4 41.Tg7+ följt av 42.f7och bonden går i dam, eftersom42...Ta8 faller på 43.Tg8.40.Te6+ Kf5 41.Kf341.Kg3 ger svart chansen att för-länga lidandet genom 41...Taa7för att möjliggöra 42...Tg7, ävenom vit får en merbonde och klarfördel efter 42.Tf4+ Kg5 43.h4+Kh5 44.Txf7 Txf7 45.Txd6.41...Taa7??Nu slår fällan igen. Tvunget var41...Ta1! för att tillfälligt offratornet. Efter 42.Tf4+ Kg5 43.Txf7 Tf1+ 44.Ke3 Txf7 45.Txd6bör vit dock vinna tack vare mer-bonden och den centraliseradekungen.42.h4! uppg.Svart gav slaget förlorat eftersomhan inte kan stoppa 43.Tf4 ochmatt.

Efter denna seger hade jag påIkarias förstabord tagit tre av fyramot ett rankingsnitt på drygt

2570. Sedan gick nästan allt åtskogen, så jag berättar hellre liteom den grekiska motsvarighetentill Elitserien, om grekiskt schacki allmänhet samt något om minklubb Ikaria.

I den grekiska förstadivisionendeltar sexton lag som varderabestår av tio spelare enligt följan-de bordsordning: fem seniorbord,ett dambord, ett juniorbord(u20), ett flickbord (u18), ettkadettbord (u16) och ett knatte-bord (u12). Det får finnas högsttvå icke-grekiska spelare per lag.Man spelar i fyra förgrupper frånvilka ettorna och tvåorna går tillgrupp A där man spelar om guld-et, medan treorna och fyrornaförpassas till grupp B där kon-traktet står på spel (tre lag flyttasned). Det tillämpas Fide-betän-ketid (en och en halv timme förhela partiet plus 30 sekunder itillägg för varje drag) och partier-na är givetvis, som det anstårvarje nationellt lagmästerskap,eloberäknade av Fide. Hela tur-neringen genomförs på en drygvecka. Detta har fördelen att denblir mycket stark; den inhemskaeliten planerar in den i kalenderngod tid i förväg och deltar nästanundantagslöst, medan det blirlättare och billigare att värvautländska mästare. Nackdelen ärförstås att kontinuiteten i klub-barna under året tar lite stryk.Men genom att en poäng på icke-seniorborden får samma betydel-se som en på seniorborden såstimuleras klubbarna att arbetamed ungdomsverksamheten(även på damborden spelar oftaunga tjejer) samtidigt som ung-domarna själva liksom damspe-larna får en statusökning. Isamma syfte håller man på attutöka antalet bord: när Ikariadebuterade 2003 var det åtta, i år2004 alltså tio, och det finnsredan beslut på tolv bord frånoch med nästa år.

Var avhålls då detta jätteeve-nemang? Det grekiska schack-förbundet (grundat 1948) varspresident Giorgos Makropoulos

för övrigt är vicepresident i världs-schackförbundet, lägger ut dettill budgivning mellan presumti-va arrangörer och väljer sedandet förmånligaste erbjudandet.Förra året spelade vi i Chalkidikii norra Grekland och i år genom-fördes turneringen i Agia Pelagiapå Kreta. I bägge fallen handlardet om lyxhotell där man äteroch sover gott och utkämpar par-tierna under idealiska omstän-digheter. Klubbarna får betala enreducerad del av uppehället.Efter lagmästerskapet inleds dengrekiska turneringstouren med enfyra fem öppna turneringar i di-rekt följd. Många av de utländskaspelare som deltar i lagmäster-skapet stannar kvar i Greklandför att spela några av dessa ochökar därmed de grekiska (ochförstås även de icke-grekiska)spelarnas möjligheter att ta in-teckningar i internationella tit-lar. Förra hösten arrangeradesefter många års uppehåll återschackfestivalen “Akropolis“ iAten med en sluten stormästar-turnering, en öppen turnering förspelare med internationellt elo-tal, och en mycket stark damtur-nering, alla tre med bra priseroch mängder av utländska titel-spelare. I år går den troligen avstapeln i november eller decem-ber. Det är svårt att förebrå detgrekiska schackförbundet (ellerSchack-Grekland i allmänhet) förbristande aktivitet.

Tittar man tillbaka i tiden så ärdet först under de senaste tjugoåren som schacktraditionerna harutvecklats i Grekland. Tvåschackolympiader arrangerade iThessaloniki under åttiotalet(1984 och 1988) gav ett kraftigtuppsving åt sporten, och sedandess har mängder av starka tur-neringar arrangerats i landet, bl.a.en rad Europa- och Världsmäs-terskap för juniorer i olikaålderskategorier. Att Grekland ärett ungt schackland återspeglasockså på rankinglistan: bland detio bästa spelarna är sex födda påsjuttiotalet och två på åttiotalet

TfS nr 7/2004 403

varav nästan alla är stormästare.En intressant information föromvärlden är att samtliga spelarei landslagstruppen (åtta i nu-läget) uppbär ett månatligtekonomiskt stöd från landetsschackförbund. Beloppet är intefixerat, utan fastställs löpandeunder året för varje spelare ge-nom en formel som tar hänsyntill dennes internationella ran-kingtal och titel, antal speladepartier under föregående period,resultat i de två senaste grekiskamästerskapen, samt graden avdeltagande i föreläsningar, simul-taner och dylikt. Spelarna ärförpliktigade att ställa upp igrekiska mästerskapet, i interna-tionella sammanhang såsom OSoch Lag-EM, samt i de tränings-läger som föregår dessa, underledning av landslagstränaren Sla-voljub Marjanovic, tillika jugo-slavisk stormästare. Därutöverkan de räkna med bidrag frånförbundet för att täcka kostnadervid tävlingsspel utomlands. Detär alltså befogat att bli litemisstänksam om man vid nästaturnering ser någon svensk elit-spelare sitta och plugga grekiskaverb mellan dragen ...

Ibland talar man om familjelagoch min klubb Ikaria är ett ut-märkt exempel. Den drivandekraften i vår klubb är familjenKoukoufikis: pappa Ioannis ären hygglig amatör och även lag-kapten, sönerna Giorgos ochAlexandros är solida 2200-spela-re, och dottern Stefania spelaräven hon utmärkt schack. Inomparentes kan nämnas att de fyrasöppningsrepertoarer är identis-ka! Mamma Argyro är den endasom inte spelar, men hon följermed till lagmästerskapen i egen-skap av lagets främsta supporter.I Chalkidiki var alla tre barnenordinarie i laguppställningen ochnär vi inför sista matchen redanhade klarat kontraktet, hoppadeäven Ioannis in för att känna litepå stämningen. Det var förstagången som klubben nådde förs-tadivisionen och det var förstås

en stor upplevelse att få stångasmed starka och namnkunniga lagmed helt andra spelarbudgetar,och rentav klara sig kvar i ligan.

Efter Chalkidiki spelade jagåter turneringarna i Ikaria ochKavala och inte utan framgång.Tävlingen på “hemmaplan“ påIkaria lyckades jag (med en godportion tur) vinna och i Kavalatog jag en första stormästarin-teckning, även om det skeddeunder ganska märkliga former,mer om detta efter följande enk-la men lärorika slutspel från fem-te ronden. Tyvärr får jag återigenhänga ut Nikoloz Managadze, engeorgisk IM bosatt i Greklandsom trots två retfulla förlusterunder loppet av en dryg månadändå verkar dra jämnt med mig,kanske tills han läser detta num-mer av TfS.

Johan HellstenNikoloz ManagadzeKavala 2003, rond 5

Man inser snabbt att svartkommer att bli tvungen att offratornet för vits bonde och sedanförsöka klara sig i slutspelet tornmot bonde. Frågan är bara hurhan bäst gör det.51...Te2+?Tornschacken verkar avlägsnavits kung från damflygeln ochkampen om att stoppa a-bon-dens framfart, men i själva verketgör den att vit vinner ett avgö-rande tempo.

Enklast var det direkta51...Td2. Efter 52.d8D Txd8 53.Txd8 a4 54.Ke5 a3 55.Kd4 a256.Ta8 Kb3 57.Kd3 Kb2 58.

Tb8+ Kc1 (eller 58...Ka1) slutarpartiet remi. Svart ska bara seupp med 58...Ka3? 59.Kc2! ochvit vinner eftersom 59...a1D fal-ler på 60.Ta8+ medan 59...a1S+tillåter 60.Kc3 Ka2 61.Tb7! medvinst.

Ett krångligare sätt att klararemi är 51...Th6+. Svart schack-ar från sidan tills vits kung kom-mer för nära och först då offrarhan tornet på bonden, t.ex.52.Kf5 (försöket med kungsvand-ring till b2 ger inget: 52.Ke5 Th5+53.Ke4 Th4+ 54.Ke3 Th3+ 55.Kd2 Th2+ 56.Kc1 Th1+ 57.Kb2Th2+ 58.Tc2 Th8 59.Tc8 Th2+med remi) 52...Th5+! (52...Td6?53.d8D Txd8 54.Txd8 övergårtill partifortsättningen) 53.Kg4Td5 54.d8D Txd8 55.Txd8 a456.Kf3 a3 57.Ke2 a2 58.Ta8 Kb359.Kd2 Kb2 60.Tb8+ och 60....Ka1 ger remi medan 60...Ka3?återigen förlorar p.g.a. 61.Kc2.52.Kf5!För att detta slutspel ska kunnavinnas måste vits kung komma inärkontakt med svarts. Endastunder detta villkor kan senaretornschackar bli meningsfulla.Sidosteget till f5 inleder envandring till damflygeln.52...Td2 53.d8D Txd8 54.Txd8a4 55.Ke4 Kc3Efter 55...a3 56.Kd3 a2 57.Tb8+Ka3 (eller 57...Ka4) vinner vit,som redan konstaterats, genom58.Kc2.56.Ta8 Kb3 57.Kd3 a3 58.Tb8+Vit hinner precis tvinga den svar-ta kungen till en ofördelaktig ruta.Stod denna på b2 vore det remiefter 58...Kc1!.

Schacken kan även ges ett dragsenare: efter 58.Kd2 Kb2 (nu-mera välkänt är att vit vinnerefter 58...a2 59.Tb8+ Ka3 60.Kc2) 59.Tb8+ Ka1 60.Kc2 a2byter tornet vinkel: 61.Kb3 Kb162.Th8 och vit vinner efter62...a1S+ 63.Kc3 Ka2 64.Tb8.58...Ka2 59.Kc3 uppg.Svart gav slaget förlorat inför åsy-nen av 60.Kb3 i nästa drag. Minmotståndare visste direkt medsig efter partiet vad som hade

TfS nr 7/2004404

varit hans misstag, medan jag självbara hade spelat på och fickchansen att täppa till ännu ett håli slutspelskunskaperna.

Tillbaka till jakten på den för-svunna normen. Inför sista rond-ens parti mot den israeliskestormästaren Boris Avrukh, and-rarankad i turneringen, frågadejag domaren vilket resultat jagbehövde för att klara inteckning-en. Han gjorde ett par beräk-ningar och fastställde kryptisktatt “remi kan räcka, men det ärnog säkrast att du tar och vin-ner“. En sådan vinst kommer intepå beställning mot en spelare sombrukar höra hemma bland dehundra bästa i världen, och somnu var extra motiverad att självvinna, eftersom vi båda var in-blandade i striden om ett ensamteller delat förstapris. Dessutomanade han, såsom rutineradestormästare brukar göra i dylikalägen, att motståndaren varhemsökt av inteckningsspöket.Nervositet och stundens allvarlåg mycket riktigt bakom att jaglyckades med bedriften att skapaett förlustslutspel som vit efterendast tjugotalet drag, och desista trettio dragen var mest enövning i självplågeri. Det kändesrätt tungt att efter en dryg veckasslit ha gått miste om både inteck-ning och prispengar (Avrukhdelade genom denna seger för-stapriset med Vasilis Kotronias,Grekands genom tiderna starkas-te spelare) och jag lomade i vägför att äta lunch och för att slippanärvara vid prisutdelningen. Närjag så småningom återvände tillspellokalen hade prisutdelning-en just avslutats, och till minstora förvåning kom det fram folkoch gratulerade mig till stormäs-tarinteckningen! Det visade sigatt datorn hade spottat ut ettintyg efter att en ny Fide-para-graf trätt i kraft den 1 juli sammaår innebärande att spelare somsöker GM-norm i öppna turne-ringar får räkna två motståndaremed internationellt elotal under

2250 eller utan sådant som omde hade 2250 (information attlägga på minnet för läsare medsamma ambitioner!), vilket göratt motståndarnas medelratingökar. I mitt fall ökade den till-räckligt för att byta “kategori“och då var 6½ av 9 plötsligt till-räckligt! Här är det på sin platsatt tacka Björn Gambäck (en avfå andra svenskar som har hittattill de grekiska schackturnering-arna, vi spelade bl.a. Ikaria ochKavala tillsammans både 2002och 2003 om jag minns rätt) förmoraliskt och tekniskt stöd; hanvar den förste att bekräfta in-teckningen. Även ratingbokfö-rarna Ulf Norevall (Sverige) ochHans-Olav Lahlum (Norge) harjag konsulterat i sådana ärenden,alltid med snabba och informa-tiva svar som resultat. Dennaepisod, med upplösning somhämtad från Hollywood, avslu-tade 2003 års sommarturné iGrekland även om jag redan tvåmånader senare fick chansen attåka dit igen, denna gång med minklubb Limhamns SK för spel iEuropacupen för klubblag iRethymno på Kreta. Där tog jagen stormästarinteckning undermer ordnade former. Björn Ah-landers referat från turneringenåterfinns i TfS nr 9/03.

I början av juli detta år var detså dags igen att försvara Ikariasheder i ligan. Många lag hadeblivit starkare och vårt hade kon-trakterat superstormästaren EmilSutovsky från Israel för spel påförsta bordet. Bland samtliga laghade vi lägst medelålder; medanjag i Limhamn fortfarande är enav “ynglingarna“ var jag detta åräldst i Ikaria. Optimismen blirdärefter och vi trodde oss ha godachanser att stanna kvar.

I förgruppen kom vi trea avfyra trots att både Emil och jagtog 2½ av 3. Lagets akilleshälvisade sig vara spelet på kadett-och knatteborden, som endastinbringade ½ av 6. Här kommermitt parti från tredje ronden moten ung grekisk stormästare.

Johan HellstenStelios HalkiasDamgambit (D 31)Agia Pelagia 2004, rond 3

1.d4 d5 2.c4 e6 3.Sc3 Le7 4.cxd5exd5 5.Lf4 c6 6.e3Ett alternativ är 6.Dc2 för attförsvåra utvecklingen av svartsvitfältslöpare.6...Lf5 7.Sge2Utvecklingen av springaren tille2 istället för till f3 syftar intebara till att besvära svarts löpareutan också till att förenklagenomförandet av en framstöt icentrum genom f2-f3 och e3-e4.Detta skulle ge vit ett bonde-centrum och även möjligheteratt göra bondemajoriteten påkungsflygeln gällande genome4-e5 och f3-f4. Samma idéförekommer också i avbytes-variantens huvudspår, 3...Sf6 4.cxd5 exd5 5.Lg5.

7.g4 leder till skarpare spel.7...Sd7 8.Sg3 Le6Här spelas också 8...Lg6 9.Le2Sgf6 10.h4 h5 (sämre är 10...h6?!11.h5 Lh7 12.Ld3! och f5-rutankommer i vits ägo) 11.a3 a5 meden strategiskt komplicerad ställ-ning; svarts rockad försvåras p.g.a.försvaret av h-bonden men vithar också svårt att avancera pådamflygeln - t.ex. är det intemöjligt att spela Ta1-b1.9.Sh5På detta vis parerar vit hotet 9...g5och springaren förflyttas till f4.9...Kf8 10.Lg3 Sgf6 11.Sf4 Lf512.Ld3 Lxd3En intressant möjlighet på12...Se4 är 13.Lxe4!? dxe4 14.O-O följt av 15.f3 med utveck-lingsförsprång.13.Dxd3Genom att slå tillbaka på dettasätt signalerar vit sina planer påett snabbt f2-f3 och e3-e4.

13.Sxd3!? är också intressant.Vit avser att rockera och sedanpåbörja ett minoritetsangreppgenom b4-b5.13...h5Ett aktivt drag som tar terräng påkungsflygeln och stör vits löpare.Sämre vore 13...Ld6? 14.Se6+

TfS nr 7/2004 405

fxe6 15.Lxd6+ med långsiktigfördel för vit tack vare den starkalöparen.14.h3?!Detta verkar inexakt. Mer kon-sekvent vore 14.f3 h4 (14...Sb6?!tillåter 15.e4) 15.Lf2 Ld6 16.Sfe2för att bibehålla möjlighetene3-e4.

Möjligt är också 14.Lh4!? följtav rockad och om möjligt f3-e4.14...Sb6Svart möjliggör Le7-d6 för attutmana vit på diagonalen h2-b8.15.f3Efter 15.O-O h4 16.Lh2 Ld6har svart inga problem, t.ex. 17.e4?! (efter 17.f3 Dc7! förhindrase3-e4 och bindningen av springa-ren på f4 börjar bli obehaglig)17...dxe4 18.Sxe4 Sxe4 19.Dxe4Dc7 och bindningen är nu ettallvarligt problem för vit.15...h4 16.Lf2 Ld6 17.Sfe2 Sh5Nu visar sig nackdelarna med attha spelat fram både f- och h-bönderna: på g3 har det uppståtten lucka, tillgänglig för svarts pjä-ser, vits rörlighet på kungsflygelnhar dämpats och g-bonden harförvandlats till en svaghet (dethotar nu 18...Dg5).18.e4För att besvara 18...Dg5 med19.e5 följt av kort rockad. Mensvart hittar en stark och kanskeinte helt väntad replik.

18...Lf4!Svart aktiverar löparen inför ho-tet e4-e5, bromsar vits framstötpå kungsflygeln och förnyar idénmed Dg5.

Jag hade mest sett på 18...Sf4?!,på vilket vit får ett visst initiativ

efter 19.Sxf4 Lxf4 20.Se2.19.Le3För att neutralisera svarts kon-troll över de svarta fälten. Efter19.O-O Dg5! står svart utmärkt.Det finns idéer som Th6-g6 ochäven Sc4-e3, medan vit har svårtatt befria sig.19...Lxe3Nu skulle 19...Dg5 tillåta 20.Lxf4(20.Sxf4 Dg3+ 21.Kf1 leder tillsamma sak medan 21.Lf2? fallerpå 21...Sxf4 med bondevinst)20...Sxf4 21.Sxf4 Dg3+ 22.Kf1Dxf4 23.Se2 Dg5 (inte 23....dxe4?? 24.Da3+) 24.e5 följtav f3-f4 och vit har initiativet.

20.Dxe3 Sc4 21.Dc1 dxe4?!Detta verkar förhastat. Underpartiet förbryllades jag lite av21...Sd6!?. Efter 22.e5? Sf5 kanvit inte komma vidare på kungs-flygeln och nackdelen med att haspelat både h2-h3 och f2-f3 blirän mer iögonfallande. Inte hellerövertygar 22.exd5?! cxd5 23.Sxd5 Tc8 24.Dd2 Kg8 (svart gårur en tänkbar schack på b4 ochhotar nu 25...Sc4) med rikligkompensation för bonden. Bästverkar 22.O-O även om jag inteser något för vit efter 22...Da5(med idén 23...Te8; om 22....De7!? får svart vissa problem

Agios Kirikos 2004: Johan Hellsten i aktion. Sidan om honomsitter bulgaren Dimitar Dochev, internationell mästare.

Foto

: Dim

itris

Sky

rian

oglo

u

TfS nr 7/2004406

med d5-bonden efter 23.exd5cxd5 24.Te1), t.ex. 23.Dg5 (ettförsök att straffa svart för hansföregående drag; meningslöstvore 23.a3 Te8 24.b4 Da6 elleräven 24...Dd8) 23...Dd8! 24.Dxd8+ Txd8 25.exd5 cxd5 26.Sxd5 Sf5 27.Tac1 Th6 och svartåtererövrar bonden.

Varje gång jag återvänder tillChile efter turneringsspel i ut-landet brukar jag visa något partiför eleverna på universitetet. Vidgenomgången av detta hittadeHector (inte vår stormästare iHelsingör) den dynamiska möj-ligheten 21...b5!?. Efter 22.O-O(22.e5?! tillåter 22...c5!, t.ex.23.Sxb5 [23.b3 cxd4] 23...Da5+24.Sbc3 cxd4 25.Sxd4 Sg3 26.Tg1 Db6 med starkt initiativ;medan 22.b3 Sd6 23.Da3 [efter23.exd5 b4 24.Se4 cxd5 har svartinga problem] 23...Kg8 24.

exd5?! cxd5 25.Sxd5 Sf5 ocksåser bra ut för svart) 22...Th6 (ettnyttigt drag i väntan på vits spel)23.b3 (vi hittade inget bättre;om 23.e5 är 23...Db6! starkt,t.ex. 24.f4? Sg3 och efter vilkettorndrag som helst vinner 25...b4material) 23...Sd6 med en aktivställning för svart, som har en nyresurs i framstöten b5-b4.22.fxe4 c5?Förklaringen till svarts föregåen-de drag blir klar. Detta är ettvanligt genombrott för att mjukaupp vits bondecentrum och föratt erövra e5-rutan. Emellertidfungerar det inte taktiskt i dethär fallet.

Nödvändigt var 22...Sg3 föratt förhindra vits rockad (om svartspelar lugnare så har bytet på e4endast gynnat vit eftersom detöppnade f-linjen för honom).Efter 23.Sxg3 hxg3 24.Se2 Da5+!

(för att på nytt förhindra rocka-den) 25.Dc3 Dxc3+ 26.bxc3 Se327.Kd2 Sxg2 28.Tag1 Sh429.Txg3 är slutspelet lite bättreför vit tack vare terrängfördelen.

23.Sd5!Nu visar det sig att svarts spring-are på c4 är i fara.23...Sd6Kanske planerade svart 23....Da5+? 24.Kf2 Sd6, men vit

Agios Kirikos 2004: En titt in i spellokalen.

Foto

: Dim

itris

Sky

rian

oglo

u

TfS nr 7/2004 407

vinner om han istället spelar24.b4! Db5 (24...Da6 25.Sc7)25.a4 Da6 26.Sc7.

23...b5 vederläggs genom 24.b3 Da5+ 25.Kf2 följt av 26.Dxc5.24.Dxc5 Kg8 25.O-OVit överlämnar tillfälligt bonden.Sämre vore 25.e5?! Se4 26.Se7+Kf8 27.Sg6++ Kg8 och det ver-kar inte finnas något bättre änevig schack.

Men enkelt och starkt var25.Sdc3! för att behålla det ma-teriella övertaget. Efter 25...b6(inget ger 25...Tc8?! 26.Dxa7)26.Db4 (bättre än 26.Dd5?! Sf627.De5 Sc4) har svart svårt atthitta en övertygande fortsättning,t.ex. 26...Sg3 27.Sxg3 hxg3 28.O-O Th4 29.Tae1 och vit fort-sätter att ha en sund merbonde.25...Sxe4Sämre vore 25...Tc8 26.Da3 och26...Sxe4? går inte längre p.g.a.27.Se7+ med kvalitetsvinst.

Efter att ha slagit bonden på e4hade svart endast ett par minuterkvar gentemot vits cirka tjugo(dock ska man inte glömma dendär extra halvminuten i tilläggper drag) och vit har uppenbarli-gen evig schack med springarenpå e7-g6 om han så önskar. Trotsdetta bjöd svart remi! Jag brukarha lite svårt för inkorrekta remi-anbud men detta levereradesåtminstone vid det enda tillåtnatillfället – i samband med utfö-randet av draget – så jag baraignorerade det. Några rondersenare i samma tävling var detdäremot en annan av mina mot-ståndare som inte respekteradedenna etiska regel, vilket jagdirekt påpekade för honom, ävenom han inte verkade vilja (ellerkunna) förstå. Det lite jobbiga isammanhanget var att han i detögonblicket var den ende somkunde vinna partiet så jag hadeegentligen gärna tackat ja. Nufick jag istället spela vidare föratt inte uppträda inkonsekventoch återstoden av partiet blevganska komisk; båda spelarna varuppenbarligen nöjda med remimen ingen kom sig för att bjuda

– min motståndare hade onekli-gen tappat lusten efter sittföregående försök, medan jagsjälv inte kunde förmå mig tillatt göra det när det var jag somstod sämre. Till sist uppstod ettremislutspel och vi enades omdelad poäng (ja, på mitt initia-tiv). Jag har en annan, rätt under-hållande historia att berätta iämnet från ett parti i förra åretstävling på Ikaria, men det får vinog ta i ett senare nummer. Till-baka till partiet.26.Se7+ Kf8 27.Sg6++ Kg8 28.De5Genom att byta springarna pådetta sätt försäkrar sig vit om envaraktig positionsfördel: svartskungsflygelbönder blir svaga ochi vilket slutspel som helst får handet svårare att omsätta sin bon-demajoritet.28...fxg6 29.Dxe4 Dg5

30.Sf4!Vit utnyttjar svagheten på g6 föratt byta bort sin underlägsnaspringare. Efter 30.Dxb7 Kh7 försvart tornen i spel och har enaktiv ställning i utbyte mot denoffrade bonden.30...Sg3Troligen det bästa svaret, ävenom g6-bonden nu går förlorad.Efter 30...Sxf4 31.Txf4 Th632.Taf1! har vit klar fördel tackvare sina bättre placerade pjäser,som redan blickar mot sjunderaden. 30...Kh7 tillåter 31.Se6och om 31...De7? vinner 32.Sf8+material.31.Dxg6Än en gång är det onödigt attspela 31.Dxb7?! Kh7 med viss

kompensation för bonden.31...Dxg6På 31...Se2+ 32.Kh2 Dg3+ spe-lar vit helt enkelt 33.Kh1! ochefter 33...Dxg6 (inte heller över-tygar 33...Sxf4 34.Dxg3 hxg335.Txf4 med en sund merbondeför vit) 34.Sxg6 Th6 (34...Sg335.Kg1 Sxf1 övergår till biva-rianten efter svarts 32:a dragnedan) 35.Se7+ Kh7 36.Tf7!Sxd4 37.Td1 Se2 (37...Td8 fal-ler på 38.Sf5; och 37...Td6 på38.Tf4) 38.Td7 kan svart inteundvika materiella förluster.32.Sxg6 Th5Efter 32...Sxf1 33.Sxh8 Se3 (el-ler 33...Sg3 34.Sg6 Sf5 35.Tf1)34.Sg6 Td8 35.Te1 Sf5 36.Te4uppstår ett för vit mycket fördel-aktigt slutspel.33.Tfe1 Td8 34.Tad1Här vore 34.d5?! förhastat - detfinns ingen anledning att avance-ra med fribonden förrän samtligapjäser har mobiliserats.34...Td6 35.Se5Springaren siktar på f3, varifrånden understödjer fribonden ochäven kikar lite på svarts kungsfly-gelbönder.35...Tf5 36.Sf3 g5

37.Te7!Tornet till sjunde raden. Proble-met för svart, förutom att ha enbonde mindre, är egendomligtnog placeringen av hans springa-re. Om partiet fortfarande vore imittspelsfasen skulle springarenstå utmärkt på g3. Men i det härslutspelet bidrar den från dennaruta inte mycket till försvaret.37...Tb5 38.b3 Sh5?För att kunna hålla det här

TfS nr 7/2004408

slutspelet är svart tvungen attpåskynda förflyttningen avspringaren till försvaret. Efter detkorrekta 38...Sf5 39.Tc7 Sg7 följtav 40...Se6 behåller svart en delpraktiska chanser att klara remi.39.Tc7?Tornet överlämnar e-linjen tillsin kollega men det här draget äralldeles för långsamt. Mycketstarkare var det direkta 39.Tc1.Efter 39...Td8 40.Tcc7 vinnervit utan svårighet.39...Sg3?I stark tidsnöd gör svart ett irra-tionellt drag, varefter partiet integår att rädda. Klart bättre var39...Sf4! 40.Te1 Se6 och springa-ren är med i försvaret. Efter41.Tc8+ Kg7 42.Te4 är vits för-del fortfarande klar, men svarthar lyckats mobilisera sig.40.Te1 Kf8 41.a4Tornet visar sig vara överlastat iförsvaret av bönderna på b7 ochg5.41...Tf5Det gick inte att spela 41...Txb3på grund av 42.Sxg5 och detfinns inget försvar mot hotet 43.Sh7 följt av 44.Te8.42.Txb7Med avgörande fördel.42...a5 43.Kh2Lite profylax ifall det skulle upp-stå problem på första raden.43...Tc6 44.Se5 Td6 45.Tc1 Kg846.Sf3Ungefär här inträffade något gan-ska oväntat: domaren närmadesig brädet, tog upp klockan ochbörjade trycka lite på några avdess olika knappar. Ett ”menings-utbyte” inleddes omedelbartmellan domaren och min mot-ståndare, i vilket jag själv hadelite svårt att hänga med eftersomdet naturligt nog fördes på gre-kiska. En del ord och uttryck harjag lärt mig på detta fascinerandespråk; något annat vore skamligtefter ett antal längre besök i lan-det. Så jag klarar fint att beställain ett glas iskaffe med lite mjölkoch lite socker, och jag kan ävenhälsa och svära lite vid behov.Här verkade inga av dessa alter-

nativ direkt lämpliga så jag fråga-de istället domaren på engelskavad som stod på men fick ingetsvar. Senare visade det sig attmotståndaren (enligt domarensåsikt) inte hade fört protokollordentligt och att jag därmedskulle belönas med två extrami-nuter. Detta var Halkias, avkroppsspråk och röstläge attdöma, inte helt överens om. Dis-kussionen fortskred och partiet(det verbala, alltså) började blirondens stora publikattraktion.Till sist ställdes klockan tillbaka,parterna tystnade och partiet fort-satte.46...Td8och nu påbörjades diskussionenigen, med min klocka tickande,vilket gjorde att det kändes extrajobbigt. I Grekland diskuterasdet ofta, gärna och livligt, ochtalesättet “där det finns två gre-ker finns det tre åsikter“ är inteogrundat. Domaren stannadesnart urverket och när man såsmåningom avslutade del två ikonferensen så fick partiet äntli-gen fortsätta utan fler störningar.47.Tbc7Vann snabbare gjorde 47.Tcc7,men jag var redan lite ur fokus.47...Se2 48.T1c5 Tdd5 49.Tc4Vit vinner även efter 49.Txd5Txd5 50.Tc5 Txc5 51.dxc5, t.ex.51...Kf8 52.Sxg5 Sd4 53.g3!Sxb3 54.Se4 och de två merbön-derna avgör. Men jag hade svårtatt få varianterna att se så härglasklara ut under partiet, ochtänkte att det var mer löftesriktatt behålla pjäserna på brädet; iömsesidig tidsnöd brukar det intevara till nackdel att kunna hotamatt då och då.49...Sg3 50.T4c6 Se2 51.Ta7Tf7?Nu förlorar svart mer material.Men 51...Sxd4 leder till ett förvit enkelt vunnet slutspel efter52.Tc8+ Tf8 53.Txf8+ Kxf8 54.Sxd4 Txd4 55.Txa5.52.Tg6+ Kf8 53.Ta8+ Ke7 54.Sxg5 Tff5Efter 54...Sf4 vinner vit snabbastgenom 55.Ta7+ Td7 56.Txd7+

Kxd7 57.Sxf7 Sxg6 58.Se5+.55.Ta7 Ke8 56.Sh7Här var nog 56.Tg8+ Tf8 57.Ta8+ en mer uppenbar fortsätt-ning.56...Td7 57.Tg8+ Kf7 58.Tf8+Ke6 59.Txd7 uppg.

Motståndaren var inte direktmunter utan uttryckte något istil med att de där extraminuter-na egentligen inte var en så storaffär, om det inte vore för att detpå andra sidan brädet satt någonsom verkligen behövde demeftersom han missade alla vinst-fortsättningar och inte ens kundese 56.Tg8. Jag hade svårt attomedelbart hitta ett vasst svarpå den kommentaren. Det blevlättare att skaka av sig den psy-kiskt påfrestande upplevelsen närlagkamraterna kom uppdykan-de, som alltid med glimten i ögat.“Men du är ju helt röd i huvudet,Hellstenakis“, skrattade de ochdrog iväg mig till matsalen.

I de följande ronderna förlora-de vi match efter match, och närSutovsky meddelade att han vartvungen att återvända till Israelför andra åtaganden trots att detvar tre ronder kvar (att det skullebli så visste klubben i och för sigredan från början, men räknadeoptimistiskt med att vi skullehamna i grupp A efter spelet iförgruppen, därefter skulle viägna oss åt semester och jag kun-de få stå över samtliga matcherom jag ville!), blev inte utsikter-na ljusare. Den sista matchenhade vi behövt vinna för att hållaoss kvar men förlorade klart med6½–3½. Jag vill inte klandralagets minstingar men derasgemensamma slutresultat 1½ av18 blev ödesdigert för lagets fort-levnad i förstadivisionen. Ironisktnog fick Ikaria tre guld när bords-priserna delades ut: Sutovsky påbord ett, jag själv på bord två ochFragiskos Sigalas på bord fyra.Med 6½ av 9 passerade jagGM-normen med en halv poäng,men det kändes desto bittrare attklubben fått respass.

TfS nr 7/2004 409

Efter lagmästerskapet åkte vi ilaget något dämpade till Ikariaför att delta i turneringen där.Spelort likt tidigare år var AgiosKirikos på öns sydöstra kust. Jaglyckades förlora första rondensparti mot en annan 400 poänglägre rankad Ikariaspelare, somtill råga på allt inte hade platsat iförstauppställningen detta år!Skämten gick snart varma om atthan krävde att sitta före mig ilaget nästa år, vilket han självdementerade med kommentaren“No no no, I am just a coffeehouse player“ vilken gjorde sitttill för självkänslan.

Turneringen var detta år ovan-ligt svagt besatt med endast enhandfull titelinnehavare, och deninledande förlusten gjorde attjag fick lågrankade motståndareunder nästan hela turneringen.Här kommer ett fragment frånfemte rondens parti mot GiorgosDalaklis, en ung titellös grekiskspelare som i rond två svaradeför turneringens andra skräll

genom att besegra topprankadeMircea Parligras från Rumänien.

Johan HellstenGiorgos DalaklisAgios Kirikos 2004

Vit har en liten fördel tack varelöparparet och fjäderpressen pådamflygeln, men får svart lov attbyta svartfältslöparna på g5 ochföra damflygelpjäserna i spel såökar hans chanser att utjämnaspelet.

En närliggande forsättning ärnu 18.Td1 Txd1+ 19.Dxd1 Lg5

20.Lb2 och vit fortsätter att stålite bättre. Men jag fick efter endel funderande syn på ett annat,mer aktivt spelsätt.18.f4!?Ett ovanligt drag i denna struktureftersom bytet på f4 gör att svartslöpare får en fin diagonal samti-digt som vits e-bonde förvandlastill en isolani och fältet e5 bliren stödjepunkt för svarts lättapjäser.

Utan praktik är det svårt atthålla sina kunskaper i utländskaspråk aktiva. Sedan barnsbendrömde jag att en dag behärskaschackmästarnas konstigt skriv-na och märkligt ljudande språk:ryska. Under universitetstiden iLund gjorde jag slag i saken, lästeen mängd poäng i ämnet ochstuderade även en månad i Nov-gorod i västligaste Ryssland. Femår efter avslutade studier är minläsförståelse på detta språk allt-jämt utmärkt tack vare en mängdschackböcker inhandlade underåren i kombination med de artik-

Agios Kirikos 2004: Den lokale prästen kom och välsignade spelet mitt under en av ronderna.

Foto

: Dim

itris

Sky

rian

oglo

u

TfS nr 7/2004410

lar som min omtänksamme f.d.rysklärare Sverker Holmstedtfortfarande förser mig med.Däremot är det si och så medkonversationsförmågan som intehar stimulerats tillräckligt sedanNovgorodtiden. Men på schack-turneringar brukar det dyka uppchanser till samtal på ryska, inteminst i Grekland där det för-utom alla turneringsdeltagarefrån slaviska länder även finnsstora inhemska grupper ryskta-lande som emigrerat från olikadelar av Sovjetunionen efterimperiets fall. Antingen hade delevt där i hundratals år (det talasbl.a. om den grekisktalande folk-gruppen ponter i området kringSvarta Havet) eller så anlände deförst i samband med militärregi-men i Grekland 1967-74. Dessagrupper återfinns inte oväntatäven bland grekiska schackspela-re; till exempel är stormästarenIoannis Nikolaidis född och upp-växt i Tbilisi, Georgiens huvud-stad.

På Ikaria brukar jag få braträning i ryska. En av mina tradi-tionella rivaler på ön är DmitrySvetushkin, en lovande stormäs-tare från Moldavien som jag ävenhar spelat tillsammans med iJugoslavien. Medan svart satt ochövervägde sitt artondedrag komDima förbi och studerade ställ-ningen med en så pass bister blickatt man nästan kunde trott attnågon hade strött salt i hans is-kaffe. Efter partiet frågade jaghonom vad han ansåg om draget18.f4!?. ”Neshablonniy khod,russkaya shkola!” (ett icke-scha-blondrag, ryska skolan!) sade hanmed ett klurigt leende och för-klarade vidare att ambitionen attbehandla varje ställning för sig(utan schabloner) och att stän-digt beakta dess dynamik för attsöka maximal aktivitet, var ut-märkande för den ryska skolan.Aljechin var en pionjär på områ-det, och Kasparov är inget dåligtnutida exempel. Jag är fortfaran-de inte helt säker på om Dimaverkligen menade allvar eller bara

drev med mig, men draget har ialla fall sin poäng: f-linjen öpp-nas för att möjliggöra press motf7 i ett läge där svarts springarebåda är lite offside och kungsfly-geln dessutom försvagats genomh7-h5. Det finns också ett parkonkreta varianter som talar tillvits fördel.18...exf4?!Säkrare var 18...b6 19.Sc4 Sd7för att behålla kontrollen överfältet e5. Vit kan då fortsättamed 20.f5 vilket tar det viktigafältet e6 från de svarta spring-arna. Efter 20...Lg5 är svarts ställ-ning dock fortfarande spelbar.19.Lxf4På grund av behovet att försvarab-bonden går nu varken 19...Sd7eller 19...Le5. Svart hittar endasättet att mobilisera styrkorna.19...b6 20.Sc4 Sd7

Får svart nu chansen att spela21...Se5 så skulle han stå ganskasäkert. Men jag hade redan vidutförandet av 18.f4 sett tematmed de dubbla svagheterna påf7 och g6 och gjorde omgåendenästa drag.21.e5! Lg5?!Här kommer löparen konstigt ochvits ställning spelar nu sig själv.Efter 21...Sxe5 22.Sxe5 (datornsförslag 22.Tae1!? är troligen ännustarkare) 22...Lxe5 23.Lxe5Dxe5 24.Lc4 tar vit igen en avbönderna på kungsflygeln medstor positionsfördel: löparen äröverlägsen springaren i dennaöppna ställning med bönder påbåda flanker, vits tunga pjäserär bättre placerade och kungensäkrare.

Att föredra var 21...Lg7 ävenom vit står klart bättre efter22.Tae1. Från den inledandediagramställningen är scenför-ändringen tydlig: alla vits pjäserstår aktivt, e-bonden är starkoch löparparet har vuxit i styrkagenom att ställningen öppnats.22.Lh2 Tf8 23.De4Enklast. Vit garderar e-bondenför att möjliggöra Sc4-d6 ochsvarts c-bonde hotas i förbigåen-de.23...c5På 23...De6 följer 24.Sd6 ochdet hotar både 25.Dxc6 och25.Lc4.24.Sd6 f5Det var svårt att hitta någotannat försvar mot hoten 25.Sxf7och 25.Lc4. Till exempel går24...Shf6? inte alls p.g.a. 25.exf6och både springaren och damenär garderade.25.exf6Jag ville avgöra partiet tekniskt,d.v.s. utan att ge motståndarennågot som helst motspel, ochlockades av löparparets styrka idet slutspel vi nu kommer in i.

Varianten 25.Dc4+ Kg7 26.e6Sdf6 27.Le5 ser också lovandeut, och rentav 27.Txf5!? verkarmöjligt.25...Dxe4 26.Sxe4 Le3+Nödvändigt eftersom 26...Sdxf6stupar på 27.Sxg5 Sxg5 28.Ld6Tf7 29.Lc4.27.Kh1 Shxf6Det andra springarslaget, 27....Sdxf6?, faller på 28.Le5! Kg7(på springardrag avgör 29.Lc4)29.Tad1 och schacken på d7 äravgörande.28.Lc4+?Ett fingerfel i vunnen ställning.Vann gjorde dragomkastningen28.Sxf6+ Txf6 (28...Sxf6 tillåter29.Ld6 Tf7 30.Lc4) 29.Lc4+,t.ex. 29...Kh7 (både 29...Kh8 30.Tfd1 följt av 31.Le5 och 29...Kf830.Tad1! Txf1+ 31.Txf1 ledertill materiella förluster, medan29...Kg7 besvaras på samma sättsom 29...Kh7) 30.Tfe1 Te8 31.Lb5 Tf7 32.Tad1 och de dubblabindningarna är avgörande.

TfS nr 7/2004 411

28...Kh7?Svart missar sin chans. Efter 28....Kg7 29.Sxf6 Sxf6 (29...Txf6?30.Tfe1 övergår till tidigare ana-lyserade varianter) 30.Tae1 Tae831.Ld6 Th8 är han fortfarandepå fötter.29.Sxf6+ Sxf6Varianten 29...Txf6 30.Tfe1 Te831.Lb5 Tf7 32.Tad1 är vi redanbekant med.30.Ld6 uppg.Svart gav slaget förlorat införkvalitetsförlusten.

Jag fick till sist ihop 7½ av 9vilket räckte till en delad andra-plats med tidigare nämnde Parli-gras, som också han återhämtadesig efter den inledande katastro-fen. Dima fick med överraskan-de lätthet ihop 8 poäng och vannturneringen ensam.

Ikaria har sin speciella charmtack vare att de flesta sommarbe-sökare är greker och det finnsäven viss fast bosatt befolkning.Under militärregimen och andrasvåra perioder blev åtskilliga kul-turpersonligheter förvisade till

ön, bl.a. Mikis Theodorakis somskrev (och Oscarbelönades för)musiken till filmen Zorba. Detfinns ett antal speciella Ikaria-danser, ofta med yviga steg ut-förda i en stor ring (att titta på ärtrevligt bara det).

Allting går behagligt långsamtpå denna natursköna ö och jagrekommenderar turneringen tillalla som tycker om att spelaschack i varm och trevlig miljö.Dess arrangör heter KosmasKefalos och han assisteras avDimitris Skyrianoglou, som ävenhar assisterat mig med uppgiftertill den här artikeln. Båda skriveri den grekiska schacktidsskriften“Skaki gia olous“ (Schack för alla)och Kosmas är för övrigt vårklubbs främste sponsor, möjligtbland annat genom den apelsin-juice han producerar och säljerom somrarna på ön.

Under en av ronderna pinadesjag av ett rejält oväsen från ettgäng ungar som spelade fotboll(en matchtröja med namnet“Zagorakis“ gav en överflödig led-tråd om deras förebilder) med en

plastförpackning precis utanförspellokalen. Jag framförde tillDimitris, troligen i rätt irriteradton, att dom faktiskt fick ta ochhålla snattran för vi sitter ju häroch spelar; enklast vore kanskeom man sa åt dem att stickanågon helt annanstans. Hantittade bekymrat på mig ochsvarade sedan att det kan bli svårtför de flesta av dem är barn tillKosmas (senare framkom att den-nes barnaskara är sjutalig) och dehar inget annat att göra medande väntar på att schacket ska taslut så att deras pappa kankomma ut, men att han i allafall skulle vidarebefordra minakommentarer till Kosmas. Jaghann ändra lite på formulering-arna innan så skedde och detverkar som om jag fortfarandehar kontraktet med Ikaria kvar.

Ett ordspråk får sätta punktför upplevelserna i Europas toki-gaste och mest generösa land:“Greken bygger hus som om hanskulle leva för alltid, och ätersom om han skulle dö i morgon“.Ni får intyga det på plats.

Snabbschack i Liepajas, Lettland2. Ehlvest–Shabalov

Liepajas 2004

Svart drar

3. Neiksans–StefanssonLiepajas 2004

Svart drar

1. V Svesjnikov–StefanssonLiepajas 2004

Svart drar

Lösningar på sidan 457. Referat på sidan 435.

TfS nr 7/2004412

Två sp

LG: Du måste väl vara nöjd medturneringarna i Tarragona ochBarcelona.

THP: Jag är väldigt nöjd på dethela taget.

LG: I Tarragona öppnade du medfyra vinster och remier mot Alex-ander Delchev och Artur Kogan.Så förlorade du mot HenrikTeske.

THP: Teske bjöd remi ganskatidigt i partiet och jag stodbättre. Sedan blev jag alltföroptimistisk.

Olika in Ett sa

När jag (LG) träffadeStellan Brynell (SB) ochTiger Hillarp-Persson(THP) en sensommardagi Malmö, hade de ganskanyligen spelat med inågra turneringar iSpanien. Samtalethandlade om dessaturneringar, men ocksåom spelstilar, inställning,öppningsrepertoarer,elodrömmar, spanskschackkultur och mycketannat.

Text och foto: Lars Grahn

TfS nr 7/2004 413

elstilar

– Jag hade väldigt lätt att spelanär jag var i Spanien. Jag haraldrig förr spelat så bra schack igrunden, det gick så snabbt ochlätt att ta beslut. Ibland har jagproblemet att när det går för lätt,så tappar jag lite av den sundarädslan för vad man kan tillåtasig, och det gjorde jag rejält i detpartiet. Dumt.

LG: Vilket var ditt bästa parti iTarragona?

THP: Det är nog det mot Zuranoi näst sista ronden.

Pedro ZuranoTiger Hillarp-PerssonKungsindiskt med Se7 (A 41)Tarragona 2004, rond 8

1.d4 g6 2.Sf3 Lg7 3.c4 d6 4.g3Sd7 5.Lg2 e5 6.Sc3 Se7 7.dxe5dxe5 8.e4 0-0 9.0-0 Sc5 10.Dxd8Txd8 11.Lg5 f6 12.Le3 Se6 13.Tfd1 Tf8Anti-förflackning. Vit får intenågon större glädje av d-linjen.På sikt vill svart spela f6-f5.

ställningmtal

“Ibland har jag problemetatt när det går för lätt, så

tappar jag lite av densunda rädslan för vadman kan tillåta sig.“

TfS nr 7/2004414

THP: Jag är väldigt nöjd med attjag insåg att jag skulle gå tillbakamed tornet till f8 och sedan ställadet på f7. Det tog mig ganskamycket tid att komma fram tilldet. Jag tror att jag tänkte 25minuter innan jag spelade13...Tf8. Jag fick försäkra migom att det verkligen var spelbart,jag var tvungen att räkna påvad som händer om vits bondekommer fram till b5. Då måsteallting hålla ihop, och det gördet.14.Sd5 Sc6 15.Tac1Det är mer ambitiöst att spelafram bönderna på damflygeln ochta terräng.15...Tf7Springaren på e6 avlastas frånförsvaret av c7.16.Kf1?Tanken är väl att kungen ska ståett steg närmare centrum i ettkommande slutspel. Det är lång-sökt.16...f5 17.exf5 gxf5 18.Sg5 f4!?19.Sxf7 fxe3 20.fxe3Svart står lite bättre även efter20.Sxe5 Lxe5 21.Sxe3 Lxb2 22.Tb1 Lg7.20...Kxf7 21.Le4Det kommer en tid när vit önska-de att löparen stod kvar på g2och försvarade kungen.

21...Sg5! 22.Sxc7 Sxe422...Tb8 23.Ld5+ Ke7 24.h4 ärokej för vit.23.Sxa8 Lh3+ 24.Ke1 Lh6 25.Td3Sc5THP: Jag ska spela 25...Lf5 istället. Det är typiskt: 25...Sc5 ärett logiskt drag men 25...Lf5 ärkonkret. Det hotar att flytta

springaren till c5 följt av Sd3+och få tillbaka kvaliteten. Sedanär vits bönder svaga. En spelare2600+ ser det direkt. Dom räk-nar på det konkret, medan jag ärlite för logisk.SB: Jag kan tänkas ha gjort25...Lf5 där.

THP: Men du är mer konkret.Du letar efter ett sätt att få till-baka material, medan jag fortsät-ter att försöka ha koordinationmellan mina pjäser. Jag tyckteatt löparen stod bra på h3. Var-för flytta den därifrån, den fylleren uppgift. Varför ta tillbakakvaliteten när alla mina pjäserstår så bra? Men 25...Lf5 är i allrahögsta grad det bästa draget. Detär ett läge där min intuitionsätter fälleben, där jag blir litelat. Vi har olika slags lathet. Minlathet består i att jag kan användamin intuition så pass mycket attjag nästan slipper att räkna. Detär väldigt farligt. När jag är innei ett flyt och det går allt bättre –då måste jag skärpa mig!SB: Man kan inte vinna ett partipå intuition. Till sist måste manfå in gaffeln och matta honom.THP: Jag fick en liten adrenalin-kick efter att ha spelat 21...Sg5!,gett mitt torn och fått i gång allapjäserna. Jag hade inte riktigtsansat mig. Det som är väsentligtär väl att vits bönder på damfly-geln är ganska svaga. Jag tänkteatt om jag ger bort den härspringaren mot ett torn så har jaginte lika många pjäser att pressamed, men efter Lf5, Sc5 ochSd3+ vinner jag tillbaka kvalite-ten och kan följa upp med Ld3,e5-e4 och Lg7 med stark pressmot vits damflygel.26.Ta3

Tornet vill inte släppa tagetom e3-bonden. Vits pjäser sam-arbetar inte. Det är intressant attse hur svart drar åt snaran kringe3-bonden, och när den är elimi-nerad framträder e5-bonden somett vinstvapen.26...Sb4 27.Tcc3 a6 28.Ke2?Ett misslyckat aktiveringsförsöksom kostar värdefull tid.THP: Om han spelar 28.Tab3 såär det möjligt att jag måste for-cera remi, men jag står i alla fallinte sämre.28...Lg4+ 29.Kf1 e4 30.Ta530.Sb6 Lg7 och vit får ge kvali-tet. I sina försök att undvikakvalitetsförlust kommer vit uraskan i elden.30...Sbd3 31.b4 Sd7 32.c5 S7e5Vit får inte chansen att konstramed 32...Lxe3 33.c6.33.b5 axb5 34.Txb5 Lxe3 35.Txb7+ Kg6 36.c6 Ld2Röda mattan är utrullad för e-bonden. Det visar sig att den slårc-bonden i styrka och snabbhet.37.Txd3 exd3 38.c7 Le3 39.Tb1Efter 39.Tb4 finns olika vinst-vägar, t.ex. 39...Le2+ 40.Kg2Lf3+ 41.Kh3 Sg4!! 42.Txg4+(42.c8D Sf2+ 43.Kh4 Lg5 matt)42...Lxg4+ 43.Kxg4 d2 44.c8Dd1D+ 45.Kh3 Df1+ 46.Kh4Lg5+ 47.Kg4 h5 matt.39...Lh3+ 40.Ke1 Sf3+ 41.Kd1Sd4 42.Tb2 Lg4+ 43.Ke1 Sc2+44.uppg.

LG: Oberoende av vilken mot-ståndare som sitter på andrasidan brädet, så tycks ditt spelaldrig vara präglat av rädsla.

THP: Jag spelar sällan mot flerastarka spelare i rad som till ex-empel i Sigemanturneringen,men allt eftersom jag spelar motdem blir jag mindre rädd och det

“Man kan inte vinna ettparti på intuition. Till sistmåste man få in gaffeln

och matta honom.“

“Pjäserna snackar med en,man behöver inte själv

hitta dragen. De gör detnästan åt en.“

TfS nr 7/2004 415

går allt bättre. Men det är svårtatt komma med i sådana turne-ringar.

LG: I Barcelona öppnade du medsju vinster och sedan kom partietmot Zhang. Vad hände egent-ligen i det partiet?

Tiger Hillarp-PerssonPengxiang ZhangBarcelona, rond 8

THP spelade 43.Txh6 och stodpå solklar vinst med fyra mer-bönder och angrepp. Det fannsmånga vinstvägar. Enklast var43.Se4, t.ex. 43...Sd7 44.Sd8 Df845.De4!. Partiet slutade remiefter 71 drag sedan THP stått påvinst i över 40 drag.

THP: Det går inte att förklara.Någonstans har jag väl accepte-rat att sådant händer. Jag gickomkring och skämdes rätt myck-et för det där. Jag gör extremtmycket sådant i jämförelse medandra spelare på min nivå. Allde-les för ofta men ändå mer sällannu än tidigare. Det handlar ändåom att vara mindre rädd för attdet ska hända.

– I Tarragona spelade vi meden halv minuts tillägg för varjedrag och jag kom upp ganska brai hastighet. Jag spelade väldigtsnabbt i båda turneringarna.Pjäserna snackar med en, manbehöver inte själv hitta dragen.De gör det nästan åt en. Det ärlite så, för att förklara känslan.Det blir nästan i lättaste lagetoch det innebär att jag slutaranstränga mig. Jag tappar exakt-heten.

LG: Det blev i alla fall ett kon-sekvent genomfört angrepp iandra ronden.

Tiger Hillarp-PerssonJosep PellusKungsindiskt (E 73)Barcelona 2004, rond 2

1.d4 Sf6 2.c4 c5 3.d5 d6 4.Sc3g6 5.e4 Lg7 6.Le2 0-0 7.g4!?THP: En idé med Averbachva-rianten – åtminstone om man fårtro Averbach själv – är att manska blockera kungsflygeln; bön-derna på g4 och h5 och svartsbönder på svarta fält. Så spelarman på att svart står trångt ochhar problem med att föra övertrupperna till damflygeln. Jag trortill och med att Averbach självprövade 7.g4 någon gång. Dennormala dragföljden i Kungs-indiskt är 1.d4 Sf6 2.c4 g6 3.Sc3Lg7 4.e4 d6 5.Le2 0-0. Spelarman 6.g4 här så finns det ettproblem, nämligen 6...Sc6. Dåhar vit problem med de svartafälten. Poängen är att när svarthar spelat ett tidigt c7-c5 så finnsinte den möjligheten längre. Jaghar spelat 7.h4 också.

7...Sbd7Encyklopedin tar bara upp 7...e6.8.g5 Se8 9.h4 Sc7 10.a4 e6 11.h5!Det är bättre att slå upp h-linjenän att fika efter lättköpta bönder.Efter 11.dxe6 Sxe6 12.Dxd6 Sd4har svart utmärkt spel för bon-den.11...exd5 12.cxd5 Te8 13.hxg6hxg6 14.Kf1!?Ett profylaktiskt drag. Vit förbe-reder sig för ett eventuellt slag påc3 följt av slag på e4 med tryck påe-linjen.14...Tb8

Efter 14...Lxc3 15.bxc3 Txe4 16.Dd3 De7 kan 17.Dh3 besvarasmed 17...De5, men 17.c4 medidén Lb2 ger vit goda chanser.Med partidraget satsar svart påatt genomföra den tematiskaframstöten b7-b5. Vit drömmerå sin sida om spel på h-linjen.15.Dd3 a6 16.Dh3 b5?THP: Svart borde ha skjutit in16...Sf8 17.Dh4 och först där-efter 17...b5. Det är ganska oklartäven om jag tror mer på vit.17.Dh7+ Kf8 18.Sf3 b4

19.Lf4! Se5Inte 19...bxc3? 20.Lxd6+ Te721.Dh8+! Lxh8 22.Txh8+ Kg723.Txd8 cxb2 24.Tb1 och vitvinner pjäs.20.Sxe5 dxe5 21.Le3 Dd6Det är fortfarande en dålig idé attslå på c3: 21...bxc3 22.Lxc5+Te7 23.d6! och vit vinner.22.Sb1Springaren är på väg till c4 viad2. Och när den har nått sitt målfår den kontroll över nyckelfältetd6. Svart saknar motspel.22...a5 23.Sd2 La6 24.Tc1 Lxe2+25.Kxe2 Sa6 26.Th4Det förbereder en tripplering påh-linjen. Sedan gäller det att be-röva svarts kung flyktfältet e7varpå det avslutande mattangrep-pet inleds med Dh8+.26...Tbc8 27.Sc4 Dd8 28.Tch1uppg.Svart har inte något förnuftigtförsvarsdrag, t.ex. 28...b3 29.d6och det hotar mattsättning inlettmed Dh8+.

THP: Tim Harding har skriviten krönika på internet

“Jag är kanske en av demest logiska schack-

spelare som över huvudtaget finns. På gott

och ont.“

TfS nr 7/2004416

(www.chesscafe.com) med rub-riken “Berserkers & Logicians“.Han tar mig som ett exempel påen modern “berserker“ [En somgår bärsärk. LG] och återger ettpar av mina partier.

LG: Det är väl smickrande?

THP: Det är kanske smickrandeatt få mycket uppmärksamhet,men det är också en fullständigtfelaktig kategorisering. Jag ärkanske en av de mest logiskaschackspelare som över huvudtaget finns. På gott och ont.

SB: A, ja ...

THP: Jo, det tycker jag. Skillna-den mellan mig och många av deandra stormästarna är att jag interäknar särskilt mycket. Jag är väl-digt logisk, jag tar väldigt mångalogiska beslut: här behöver dettagöras, den pjäsen behöver ...Största delen av mina schackligabeslut är rent logiska. Jag gårmöjligtvis bärsärk i bemärkelsenatt jag inte förväntar mig att hafull kontroll i de ställningar jagbeger mig in i, men det står intei någon form av motsatsförhål-lande till logik.

LG: Du fattar intuitiva beslut.

THP: Jo visst, intuition, men därfinns en logisk bakgrund. Jag räk-nar inte så mycket, jag är inte såkonkret som schackspelare. Detär min svaghet men ibland ocksåmin styrka.

LG: Intuition bygger ju på erfa-renhet och logik.

THP: Jo, exakt, men det är felsom Harding gör att ta mitt partimot Peter Heine Nielsen frånPolitiken Cup 1998 och säga attdet är ett bärsärkparti. Det ärtotala motsatsen. Det är extremtlogiska beslut jag tar, men hanutgår ifrån att logik är något somär begränsat och konservativt.Det behöver logik inte nödvän-digtvis vara.

SB: Harding blandar väl ihopdet med spelstil: han räknar Ulf

Andersson som logisk och Talsom bärsärk. Det hänger ju intesamman, det är olika spelstilar.Man kan tänka på olika sätt ochändå ha samma spelstil.

THP: Ja, det är en fråga om vilkalogiska grundsatser man använ-der sig av. Den stora skillnadenär väl att i mina bedömningar avställningar lägger jag större viktvid pjäsernas koordination ochdynamiska egenskaper, medanmer strategiska spelare är merute efter formation och bryr sigmindre om det dynamiska: vadgör den pjäsen, den har kanskebara en uppgift ett par tre drag.Sedan är den inte väsentlig läng-re. Men för mig är det viktigt attbedöma precis vad den kan görajust nu. Om jag då kan förstärkaden sortens hot någonstans påbrädet och om motståndaren intehinner försvara sig mot det såingår det i min logik.

SB: Det här med varianträkninghar inte med spelstil att göra. UlfAndersson räknar säkert mycketvarianter, i alla fall i öppning ochmittspel. Men han går inte bär-särk ...

THP: Det handlar nog snarareom antalet principer man använ-der sig av och hur mycket mantror på sina principer. Där är jagnog inte lika principbenägen.

SB: Du har andra principer.

THP: Det har jag kanske ...

SB: Det där partiet vi tittade påi går – jag tycker det är lite bär-särk över det.

THP: Jag tycker att det ärextremt logiskt. Jag dominerarbrädet fullständigt.

SB: Jaha ...

LG: Vad är det för parti vi talarom?

SB: Han offrade damen för tvålätta och två bönder. Jag ser attdet är helt okej, men det är kan-ske den typen av spel som TimHarding avser.

LG: Berätta mer om partiet.

THP: Det är mitt roligaste partifrån Spanien. Det är nog ett avmina tio roligaste partier någon-sin.

SB: Jag är inte säker på att öpp-ningen tål en hårdanalys.

THP: Det tror jag. Jag har hård-analyserat den med Judit. Hontyckte i alla fall att det var värt ennärmare granskning. [Efter attha spelat två partier mot JuditPolgar i Sigemanturneringen2000 fick THP en inbjudan attbesöka henne på familjen Pol-gars lantställe inte långt frånBudapest. LG]

SB: Men att det skulle vara vinst-spel ...

THP: Det är inget vinstspel, mentillräcklig kompensation. Hallå,jag är svart! Man förväntar siginte en vunnen ställning medsvart.

LG: Vad är det för öppning?

THP: Moderna försvaret. Jagskrev några artiklar om den öpp-ningen i Schacknytt för något årsedan, och förklarade att det härspelar ni på egen risk, det är intenågon egentlig rekommendation– om ni vågar göra ett drag som8...cxd4 i stället för 8...Sh6 så görett försök.

LG: Jag ser att din motståndare idet där glanspartiet, Marc Ghan-noum, har ratingtalet 2235. För-bereder du dig på samma sättmot honom som mot starkarespelare? Kollade du upp honomi partibaserna?

THP: Absolut. I år har jag spelati Västgöta Open, där jag komtvåa, delade förstaplatser i

“Anledningen till att detgår så bra är att jag tar

alla på allvar.“

TfS nr 7/2004 417

Gästrikland Open, Norrköping,Tarragona och Barcelona. An-ledningen till att det går så bra äratt jag tar alla på allvar.

LG: Jag kommer ihåg att närKasparov skulle möta lågranka-de spelare i en simultan, så villehan ändå ha lite tid att kolla uppdem i basen innan han skred tillverket.

THP: Short hoppade ju av enturnering i England förra året föratt dom ville ge honom en nymotståndare i första ronden. Detär ju lite att ta i, men jag förstårhonom. Jag tycker inte att han ärhelt ute och cyklar.

SB: Men det är ju väldigt storskillnad om motståndaren vissteom det, om det är samma läge förbåda parter.

THP: Men ändå: det är en del avatt vara en stark spelare: att kun-na förbereda sig. Short förloradeju mest på det. Värst är det omman spelar svart i första rondenoch arrangören lottar om. Då harman kanske tio minuter på sigatt förbereda sig mot någon somspelar en “död“ variant.

SB: För Short var det nog mer enprincipsak än att han var livräddför motståndaren.

LG: Berätta mer om partiet motGhannoum.

THP: När det gäller det partietså hade jag en vag uppfattningom slutidén under partiet. Menjag såg inte hur den skulle utförasrent praktiskt och jag var i tids-

Badalona

1. Chandran Mahesh i IND 7½2. Alexander Delchev g BUL 73. Emanuel Berg i SWE 74. Joan Fluvia i ESP 75. Jevgenij Solozhenkin g RUS 76. Yuri Gonzalez i CUB 7

10. Stellan Brynell g SWE 6½19. Bo Lindberg SWE 620. Linus Olsson SWE 621. Kezli Ong SWE 630. Sebastian Nilsson SWE 5½35. Axel Smith SWE 5½38. Phlip Landgren SWE 5½48. Hans Tikkanen SWE 553. Fredrik Andersson SWE 5

(9 ronder, 138 spelare)

Tarragona

1. Henrik Teske g GER 72. Artur Kogan g ISR 73. Tiger Hillarp-Persson g SWE 74. Jordi Magem g ESP 75. Michael Oratovsky g ISR 6½6. Lazaru Bruzon g CUB 6½7. Ruslan Pogorelov g UKR 6½8. Alexander Delchev g BUL 6½9. Rodney Perez i CUB 6½

10. Karen Movsziszian g ARM 6½

(9 ronder, 103 spelare)

Barcelona

1. Pengxiang Zhang g CHN 8½2. Tiger Hillarp-Persson g SWE 8½3. Oleg Kornejev g RUS 8½4. Hannes Stefansson g ISL 85. Jiri Stocek g CZE 86. Sergio Barrientos COL 87. Yuri Gonzalez i CUB 88. Zviad Izoria g GEO 7½9. Carlos Ferron ESP 7½

10. Miguel Munoz i PER 7½

24. Ralf Åkesson g SWE 7

(10 ronder, 330 spelare)

“Jag spelar sammaöppningar oberoende avvem jag möter. Sedan är

det väl så att minaöppningar passar väldigtbra mot lägre rankade

spelare.“

TfS nr 7/2004418

nöd. Det var först när Stellan ochjag tittade på partiet i går som jaghittade sättet att förverkliga idén.

– Det var för övrigt en trevligung kille.

SB: Det säger man alltid när manhar vunnit. (skratt)

THP: Han är ganska farlig. Hanhar bl.a. slagit Luke McShaneoch flera andra starka spelare isnabbschack. Det var först närjag satt vid brädet som jag tänkte:ja, det får bli Moderna försvaret,jag får våga det.

Marc GhannoumTiger Hillarp-PerssonModerna försvaret (B 06)Barcelona 2004, rond 3

1.e4 g6 2.d4 Lg7 3.Sc3 d6 4.f4a6 5.Sf3 b5 6.Ld3 Sd7 7.e5 c58.Sg5Ett hårt drag.8...cxd4Det här verkar trots allt gå attspela ... Kanske.9.e6På det finns bara 9...f5, sammadrag som jag har spelat två gång-er förut i liknande ställningar motdeFirmian i Politiken Cup 1996och mot San Segundo i olympia-den i Elista två år senare.

Nick deFirmian– THP: 1.e4 g62.d4 Lg7 3.Sc3 d6 4.f4 a6 5.Sf3b5 6.Ld3 Lb7 7.De2 Sd7 8.e5 c59.Sg5 cxd4 10.e6 f5

Det är helt okej för svart.

Pablo San Segundo–THP: 1.d4g6 2.e4 Lg7 3.Sc3 d6 4.f4 a65.Sf3 b5 6.Ld3 Sd7 7.Le3 Lb78.e5 c5 9.Sg5 cxd4 10.e6 f5

Det här är lite bättre för svart,som får tillbaka pjäsen.

9...f5

Här är det mera känsligt. Denhär ställningen tittade jag på till-sammans med Judit. Hon villespela 10.Sd5, vilket han ocksågjorde.10.Sd5SB: Om han spelar 10.exd7+ såhar du två bönder för pjäsen ochbra spel.

THP: Då spelar jag 10...Lxd711.Sb1 e5 följt av h7-h6. Det ärsvårt för vit. Springaren kommertill h3 och där får den stå ochskämmas ett bra tag, den kom-

mer inte vidare.SB: Positionell kompensation.THP: Ja, varken mer ellermindre.10...Sc5 11.Sf7 Lxe6 12.Sxd8Lxd5

Det är den här ställningen somStellan tycker ser skakig ut.(skratt) Jag tycker att svart harglasklar kompensation. Vi följerfortfarande mina analyser tillsam-mans med Judit. Det är ganskakomplicerat.13.0-013.b4 Sxd3+ 14.cxd3 Txd8 15.0-0 Sh6 16.a4.13...Txd8 14.b3 Sh6!?Det är inte alls säkert att det ärnödvändigt. Det är möjligt attjag ska spela 14...Sf6. Nu gör hanett litet misstag.15.De1?!15.Te1 är bättre.15...0-0

THP: Det här tittade jag ochStellan på i går. Jag får bra kom-pensation efter 16.Dxe7.SB: Ja, du får jättebra kompensa-tion, men du blir mer pressad omhan slår på e7. Det tvingar dig atthitta rätt plan. Men svart tar e-

“Om jag möter en lägrerankad spelare, så vetjag med nästan hundraprocents säkerhet att

jag vinner om jag spelardet här slappa Lb5+mot Sicilianskt och

bara nöter på.“

TfS nr 7/2004 419

linjen.THP: Jag kan få remi direktgenom att gå in på e2.16.a4?!Nu spelar han dåligt ...16...bxa4 17.Lc4?... och det här är inte bättre.17...Lxc4 18.bxc4 Sg4?!THP: Här är jag lite hetsig. Jagska bara gardera bonden med18...Tfe8. Då har jag två lättapjäser och tre bönder för damen.Svart står då helt överlägset.SB: Fri a-bonde ...THP: Men jag var på väldigtaktivt humör.19.h3 Sf6Efter 19...Se3 20.Lxe3 dxe3 stårjag fortfarande säkert. Jag kanställa löparen på f6, kungen på g7och byta av båda tornen och vitkan ändå inte vinna. Men jag villevinna det här partiet.20.Dxe7 Sfe4 21.Lb2 Td721...Tb8 22.Ta2 Tb7 23.Dh4Tfb8.22.Dh4 Tb7 23.Ta2 Tfb8 24.La3Tb1 25.Lxc5 Txf1+25...Lf6 26.Dxf6 Sxf6 27.Lxd4Sh5 28.Txa4 Sxf4 29.Txb1Txb1+ 30.Kh2 Se6 med litenfördel för svart.26.Kxf1 dxc5!?26...Tb1+ 27.Ke2 Lf6 28.Dxf6Sxf6 29.Lxd4 Sh5 30.Txa4 Sxf4+31.Kd2 är oklart.27.g4! Lf6

28.De1?THP: Det intressanta är ju omhan hade spelat 28.g5.SB: Det kollade vi på en hel deli går.28.g5 Tb1+ 29.Kg2 Ld8 30.Txa4a5 31.Ta3 Tb2 32.Tb3 Txc2+

33.Kg1 (33.Kf3? Sd2+â 33.Kf1?Sd2+; 33.Kh1 Txc4 34.De1 Tb435.Txb4 axb4) 33...Tc1+ (33....Txc4 34.De1! [34.Tb8 Tc1+35.Kg2 h5 36.Txd8+ Kf7 37.Td7+ Ke6 38.Td8 a4 39.Tg8 Kf740.Td8 a3] 34...Tb4 [34...Lc735.Df1] 35.Txb4 axb4 36.Da1Le7 37.Da8+ Kf7 38.Dd5+ Kf8med remi) 34.Kg2 h5! 35.Tb8.

[LG: Här följde omfattande ana-lyser där svart fick släppa löparenoch slå vakt om g6-bonden. Manförsökte på olika sätt få fram a–och/eller d–bonden, men fanninte någon vinstväg för svart trotsden komiskt instängda damen.Är det remi? Läsarna får gärnaförsöka sprida ljus över analys-ställningen efter 35.Tb8.]28...Tb1! 29.Txa4 Txe1+ 30.Kxe1 Lh4+ 31.Kf1 Lg3 32.uppg.(Kommentarer av THP)

LG: För att återkomma till olikaspelstilar: när jag spelar mot digStellan, så har jag en otäck känslaav att du bara väntar ut mig.

SB: Jag anpassar mig inte såmycket med öppningen. Jagspelar samma öppningar obero-ende av vem jag möter. Sedan ärdet väl så att mina öppningarpassar väldigt bra mot lägrerankade spelare. De är däremotlite för slappa mot starka spelare,då är det svårt att vinna.

LG: Tiger, tar du hänsyn tillmotståndarens ratingtal när duväljer öppning?

THP: Jag anpassar öppningarnaväldigt mycket men jag har bör-

jat att snäva av min repertoar.– År 2000, 2001 började jag

spela 1.e4, och som svart harjag spelat antagen Damgambit,slaviskt – alla öppningar utomNimzoindiskt och 1...e5 mot1.e4. Och jag har tittat på fleröppningar som jag inte har spelati praktiken, bara för att lära migmer om schack i allmänhet.

LG: Du har också börjat utveckladin öppningsrepertoar, Stellan.

SB: Jag tittar lite på andra grejer,men det har jag alltid gjort. Menså har jag ändå alltid spelat sam-ma öppningar.

THP: Stellan har bredare allmän-kunskaper om öppningar än vadjag har, men det är väl för att dujobbar som tränare.

SB: Ja, jag har alltid tittat påmånga partier och öppningar.

LG: Men varför begränsar du dignär du väl spelar?

SB: När jag väl sitter där så vetjag ändå vilken öppning jag kanbäst. Om jag möter en lägre ran-kad spelare, så vet jag med nästanhundra procents säkerhet att jagvinner om jag spelar det här slap-pa Lb5+ mot Sicilianskt och baranöter på. Så kan jag naturligtvisgå in i öppet Sicilianskt, somjag har tittat på, men då tar jagen liten risk i onödan. Jag harfaktiskt lättare att spela en nyöppning mot en högre rankadmotståndare.

THP: Varje parti jag spelar moten lägre rankad motståndare serjag som en möjlighet att prövanågot nytt.

SB: Men det har jag också gjort

anal

ys

“Det är svårt. Man måstebestämma sig. Så jagbestämde mig för att

inte spela 1.e4 alls, fördå vet jag precis vad

som händer.”

TfS nr 7/2004420

på senaste tiden.

THP: Det vet jag att du har ochjag tycker att du har börjat ändradig. Det är rätt stor skillnad, duhar börjat spela hårdare på sisto-ne. Det började väl redan för ettår sedan.

SB: Det är svårt. Man måste be-stämma sig. Så jag bestämde migför att inte spela 1.e4 alls, för dåvet jag precis vad som händer.Om det gäller lite så blir det ändådet där trista, och sedan ångrarjag mig tio drag senare när jaginte har fått ut något av det.

THP: Det absolut värsta jag vetmed schack är remierna. Jag serdem rent ut sagt som en fiende.Det är en sak att spela ett långt,intressant, väldigt kompliceratremiparti, men annars ...

– Det är så att man oroar sig föratt schacket ska bli utanalyserattill remi. Jag är för de snabbarebetänketiderna, för jag menar attdet viktigaste med schack är attdet begås fel. När man slutarbegå fel är schack dött. Det endaproblemet med de nya betänke-tiderna är att man får för lite tidtill slutspelen, man får bara enkvart extra efter fyrtio drag. Jagtycker att man borde få åtmins-tone en halvtimme, så att manbåde hinner gå på toaletten ochkomma tillbaka, ta sig en ordent-lig funderare och lägga upp enplan. Nu är det bättre att ha ettdåligt slutspel som är lättspelatän ett bra som är svårspelat. Detär helt bisarrt att det ska vara så.

SB: Jag tror inte att man behöverförkorta betänketiden, för schackär väl tillräckligt svårt ändå föratt man ska göra fel. Det var lång

betänketid i SM och där gjordesju många fel.

THP: Jag tycker att det är rimligtmed 40 drag på 90 minuter ochen halv minut extra per drag.Detta med tanke på teoriutveck-lingen det senaste decenniet ochde allmänkunskaper som ama-törspelare och andra besitter.Tillfället när man börjar tänkasjälvständigt har hamnat längrefram. Sedan tycker jag inte attman ska dra det här för långt, detgäller att finna en balans.

SB: Jag tycker framför allt attman ska arrangera olika turne-ringar med olika betänketid.

LG: I TfS nr 1/04 förespråkadeKasparov ett ratingsystem därman även tog med snabbpartier,fast de skulle få ett lägre värdejämfört med långpartierna.

SB: Det uppstår kanske praktis-ka problem med att få med allasnabbpartier. Det uppmuntrartill ratingfusk eftersom man kanköra många ratingberäknade par-tier på en enda dag. Då kan mangöra som i Burma och köra fyrafem snabbschackturneringar iveckan. Då får man bra fart påratingtalet. (skratt)

THP: Nu ska du inte vara för-domsfull mot de geniala burme-serna. (skratt)

SB: Men dom har ju gjort det,fast det gjordes ju avdrag påderas ratingtal. Men jag vet, detär egentligen inte något argu-ment mot själva idén. Man fårha bättre kontroll. Man bordekanske bara få spela en snabb-schackturnering i veckan.

LG: Apropå snabbschack: stoddet en plats till Benidorm på speli Barcelona? [När THP vann denöppna turneringen i Barcelona ifjol, så fick han en inbjudan tillen mycket stark snabbschacktur-nering i Benidorm – se referatfrån den i TfS nummer 1/04.]

THP: Nej, och det var skönt medtanke på partiet mot Zhang.

SB: Det visste ni väl i förväg?

THP: Ja. Förra året kom det somen glad överraskning.

LG: Hade arrangören inte an-nonserat det i fjol?

THP: Jo, det hade dom väl. Menjag hoppade på turneringen tvåoch en halv vecka i förväg ochbara dök upp där.

SB: Och inbjudan var väl bara påspanska?

THP: Med en dålig översättningtill engelska. Det finns ingendär som talar en någorlunda för-ståelig engelska. Det är en avnackdelarna. Och all informa-tion i spellokalen är på spanska.

– Turneringen i Barcelona äregentligen en ganska dum turne-ring för proffs av flera olika skäl.Det är ett bra förstapris ochsedan sjunker priserna snabbt.Det finns ungefär tjugo priser.För proffs är det mycket merintressant att spela med i enturnering med tio bra priser, såatt man åtminstone får med signågot hem om man kommer fyraeller femma. I den här turnering-en gällde det att komma bland detre främsta, annars gick det medförlust.

LG: Du fick ett delat förstapris iBarcelona?

THP: Nej, jag kom på andra plats.Man särskiljer om priserna, mandelar aldrig prispengarna i Spa-nien.

– Det andra som är fullständigtgalet med den här turneringen äratt efter att ha spelat alla rond-erna så avgörs det hela i händelse

“Det absolut värstajag vet med schack ärremierna. Jag ser demrent ut sagt som en

fiende.“

“Jag är för de snabbarebetänketiderna, för jagmenar att det viktigastemed schack är att det

begås fel. När man slutarbegå fel är schack dött.“

TfS nr 7/2004 421

av lika poäng med blixtpartier.Det är blixtmatcher efter sistaronden som avgör placeringarna.Det är så dumt.

LG: Så du, Zhang och Kornejevspelade en blixtturnering?

THP: Ja. Jag slog Kornejev i blixtvilket jag är otroligt stolt över.Jag var helt säker på att jagskulle komma trea. Jag sloghonom i båda partierna. Det varen utslagsturnering, och efter-som kinesen hade bäst särskilj-ning så stod han över och fickmöta vinnaren av första matchen.

LG: Är det ett vanligt särskilj-ningssystem i Spanien?

THP: Nej, det är bara i den tur-neringen.

SB: Så Zhang kunde bli sämsttvåa?

THP: Ja.

SB: Då hade han i alla fall litenytta av sin särskiljningspoäng.

THP: Det är en ganska knäppturnering för proffs, men för allaamatörer rekommenderar jag denvarmt. Den är jättetrevlig, väl-

arrangerad, en massa människor,en jättefin spellokal, det är hurtrevligt som helst. Och det är jui Barcelona, en jättefin stad. Vidden tiden är det inte så mycketturister, industrisemestern äröver.

LG: I senaste numret av New InChess säger Karjakin att Spanienär världens bästa schackland. Dåavser han väl turneringsklima-tet?

THP: Inte bara turneringsklima-tet utan också attityden. Som närjag var i Benidorm: jag skrev väl

Stellan Brynell och Tiger Hillarp-Persson.

TfS nr 7/2004422

150 autografer där nere. Det finnsett helt annat intresse, det varflera tv-bolag på plats.

SB: Städer och kommuner ver-kar också intresserade.

THP: Ja, alla sponsrar. Det är enhelt annan känsla, man får enhelt annan uppskattning. Somnär jag hade spelat det där partietmot Ghannoum i Barcelona: allahade lagt märke till det och endel undrade om jag hade skriviten bok om öppningen. Och omjag tänkte göra det så lovade deatt köpa den. Schacket har myck-et hög status.

LG: Vad hände egentligen efterSigemanturneringen 2000? [Den1 januari 2000 hade THP ettelotal på 2548, det högsta hanhar haft. Därefter gick elotaletner fem listor i följd.]

THP: Jag tappade självförtroen-det. Ett och ett halvt år efternedgången var jag en mycketstarkare schackspelare, men enstark schackspelare med mycketsämre nerver.

– Det är en sak att ha kunskap,en annan att kunna omsätta den.Så är det ofta i schackvärlden.Man ser många schackspelaresom kan mycket men som intefår ut det i spellokalen. En annansak är att jag har haft en perfek-tionistisk inställning till schack,jag letade verkligen efter detultimata draget. Schackligt settär Fischer och Kasparov minaförebilder. De har en ganska ve-tenskaplig inställning till spelet.

– När man alltid letar efter detbästa draget så blir man ganskaopraktisk. Och ofta när min mot-ståndare spelar dåligt så tapparjag intresset efter ett tag och görgrova missar. När jag har spelatut motståndaren och tycker attjag har spelat ett fantastiskt par-ti, då kan jag plötsligt sluta spelainnan det är över. Då kan jagsakna den kampvilja som krävsför att vinna vinstställningar motstarka spelare.

– Den största skillnaden från

tidigare är att nu har jag störremarginaler att spela på.

SB: Det är väl också så att förreller senare kommer en bra tur-nering och då vänder det.

THP: Då ställer man sig på vågenoch surfar vidare.

LG: Gick du plus elomässigt iSpanien?

THP: Ja, ganska mycket. Jag troratt jag ligger på 2550 på nästalista trots att jag spelade dåligt iSM.

– Jag hade lite tur i Tarragonaoch i ett parti i Barcelona.

LG: Det är väl inbyggt i din spel-stil?

THP: Jo, man tar ju sin tur.Nu spelade jag också snabbt, jaghar aldrig haft ett sådant tempoförut. Det hänger samman medatt jag under lång tid har tittatmycket på öppningar. Zhang för-svarade sig med Benoni, det hadejag verkligen inte väntat mig. Jagresonerade lite grann som Stel-lan gjorde mot Thomas i TfS[Brynell–Ernst – se TfS nummer6/04. LG]: jag trodde att kinesenspelade slaviskt mot starkaspelare och Benoni mot svagare.Och han tyckte tydligen att – tja,det blev Benoni. Tidigare har jagspelat två olika varianter motBenoni, men Stellan har visatmig en tredje och den blev det.Jag har mängder av olika möjlig-heter och det har jag inte hafttidigare. Det märks också tydligti de småturneringar som jag spe-lar i Sverige. Jag har så mycket attta av. Det är svårt att förberedasig mot mig.

LG: Och du Stellan hade dinnedtur förra sommaren.

SB: Jag spelade för mycket. Först

SM, en katastrof, och sedanPardubice. Och Malmö Mastersdirekt efter det. Där tappade jagjättemycket. Men så är det. Hadedet gått bra i SM så hade detkanske gått hyfsat i de andra tur-neringarna. Men när det går litedåligt och man förlorar i sistaronden ...

THP: Sistarondsförluster sitter ilänge.

SB: Pardubice var ju absolutden värsta katastrofen någonsin.Sättet jag förlorade på ... Därsatte jag en pjäs i ett drag – dethar aldrig hänt förut.

LG: Ska vi skylla på hettan ihallen?

SB: Nja, man kan skylla på vadman vill, men jag gjorde ju dra-gen. Jag brukar normalt bara bliutspelad när jag förlorar. Då ärjag sämre, spelar dåligt och ärchanslös. Men jag brukar intesätta pjäser i slag ...

THP: Det gör jag. (skratt)

SB: Det är nästan alltid lättareatt acceptera förlusterna när manblir utspelad. Bortsättningarna iPardubice var ganska irriterande.Och det var dyrbart.

LG: Annars förknippar man väldig med solitt spel.

SB: Nja, så solitt är det väl inte ...

THP: Det börjar ändra sig lite.

SB: Det har väl inte med speletatt göra; det är lätt att ta remi.

THP: Jag märker jättestor skill-nad när vi tittar på öppningar.Stellan säger: “Ja, men jag vet vad

“Pardubice var ju absolutden värsta katastrofen

någonsin.“

“Även om jag vinner såtycker dom att: äh, det

var löjligt, det varstenremi, han hade ju

inget. Så dom är bereddaatt gå in i det igen.“

TfS nr 7/2004 423

man ska spela här och man stårlite bättre. Mot en sämre mot-ståndare vinner jag det här varjegång.“

SB: Jag låter lite så här: Jag vetatt motståndaren kommer attvantrivas om vi får upp den härställningen. Och Tiger tänker:Remirisken är alldeles för stor.

THP: Med vit, framför allt.

SB: Men jag ser det ju inte alls så.

THP: Det här vinner jag ju aldrigmot en spelare med över 26. [Vitalar om elotalet 2600. LG]

SB: Nä, men det gör ju inte jagheller.

THP: Nä, men det är ju därför dumåste ändra dig.

SB: Det handlar om olika inställ-ning. Jag vill gärna kunna spelaen variant, en öppning, mer änen gång. Du bygger mer på över-raskningar. Du kan ha ett starktdrag i beredskap och när du harspelat det en gång och det harkommit in i databaserna, så kom-mer folk att sky den varianten.

THP: Nä, nä. Jag har ju oftamånga olika ...

SB: Ja, just det, du har en massaolika. Men jag behöver bara spe-la mitt c3-Sicilianskt, för att nuta ett exempel, om och om igen.Motståndaren tycker att det därär väl ingenting, men jag tyckeratt jag står lite bättre gång pågång. Så dom fortsätter. Ävenom jag vinner så tycker dom att:äh, det var löjligt, det var sten-remi, han hade ju inget. Så domär beredda att gå in i det igen.Där har vi olika inställning.

LG: Det handlar mycket ompsykologi i ditt öppningsval. Jaghar lärt mig en del av dig när detgäller sådana överväganden.

SB: Det tror jag säkert. Jaghjälper juniorerna med förbere-delser och har fått en känsla förvad man kan servera dem ochhur det ska göras. Jag ger dem

vad de vill höra: här har jag enjättesmart grej. Den är kanskeinte så jättesmart, men när domfår höra det så ... Det här ärjättesmart, för det har Stellansagt. Då spelar dom bättre också.Det är den känslan dom har fått.Och det är det jag har gett digockså. Om man tycker att manhar hittat en smart grej, då blirman bättre.

THP: Jag skulle nog sluta spelaschack om jag kände ...

SB: ... om du spelade som jag.(skratt)

THP: Ja, det tror jag. Jag skulleinte kunna tänka mig att spelac3-Sicilianskt i parti efter parti.Då skulle jag hellre lägga av. Förmig finns det nästan en moraliskförpliktelse – om man är vit för-söker man spela på vinst.

SB: Men det gör jag.

THP: Jo, men man bjuder upptill någonting. Man måste hjäl-pas åt med marginalerna ochskapa ett parti. Det är det somgör att jag är schackspelare. Omman inte gör det så ... Nej, då görjag absolut hellre något annat änspelar schack.

SB: Där har vi olika uppfattning.

LG: Men den här försiktigheten– handlar det om rädsla?

SB: Så försiktigt är det inte. Detär bara andra öppningar. Nu spe-lar jag inte längre c3-Sicilianskt.Det spelade jag inte av rädsla,snarare av lathet. Det är ju rättbekvämt att ha system som manofta får chansen att spela, somman kan rätt bra och som gårhyfsat bra speciellt mot lägre ran-

kade spelare. Om man däremotska lära in Najdorf så handlar detom rätt hårt arbete.

THP: Men det är just det som jagtycker är det roliga.

SB: Jag tittar mycket på öpp-ningar, men jag tittar gärna på dedär jag är på hemmaplan, någotsom jag kan spela mer än en gång.

THP: Jag lägger in alla mina ana-lyser i datorn, och när jag inte haranvänt något på två år så tar jagupp det igen. Det blir en cykliskåterkomst till de här sakerna.

– Som du säger, okej, jag har enpreparerad nyhet. Så får jag inden i ett parti och någon sägernågot felaktigt om draget. Dåkan jag kanske spela det en gångtill. Och sedan har jag kanskeandra drag, jag väntar lite, tarupp en annan variant ett tag ochsedan återkommer jag till denförra.

– Jag försöker generellt sett haminst tre varianter mot alla öpp-ningar. Det är mitt mål. Det gördet betydligt svårare för mot-ståndaren att förbereda sig. Jaghar ofta varit med om att jag skaförbereda mig mot någon och –åh nej, det är för mycket. Jaglägger mig och vilar lite i stället.

SB: Det bästa är att lägga sigoch vila och sedan vara laddad.Den taktiken tar man ofta tillnär motståndaren spelar mångaolika öppningar.

LG: Seirawan berättade en gångför mig att han aldrig skickadepartier till Informator, för hanville inte bli kartlagd. Det måsteju vara rena mardrömmen numed alla partibaser. När du brötigenom Tiger, så var du väl iförsta skedet inte särskilt kart-lagd? Så plötsligt blir du det.