SPECIALISERAD PÅ ARBETSPENSIONSFRÅGOR 1 | 2010

FÖRETAGAR-PENSIONENS JUBILEUMSÅR> s. 14

designTONFISK ÄR ETT VÄXANDE OCH INTERNATIONELLT FÖRETAG > s. 24

Kreativ och ung

Behändigt på Varmas webbsidor> s. 18

2 VARMA 1 | 2010

UTGIVAREÖmsesidiga arbetspensions-försäkringsbolaget VarmaPB 1, 00098 VARMABesöksadress: Sundholmsstranden 11,00180 HelsingforsTfn 010 2440, fax 010 244 5037fornamn.efternamn@varma.fi CHEFREDAKTÖR Satu Perälampitfn 010 244 3075

PAPPER Omslag: Galerie Art Silk 130 gInsidor: Novapress Silk 100 g ADRESSÄNDRINGAR info@varma.fi ISSN 1459-935XTidningens innehåll får inte reproduceras utan redaktionens skriftliga tillstånd. Redaktionen ansvarar inte för insänt material som inte har beställts. Tidningen kan även läsas på Varmas webbplats www.varma.fi ¬ Om Varma ¬ Tidningen Varma

ÖVERSÄTTNING OCHSVENSK BEARBETNINGGun Leppiniemi-MuurinenTina Pettersson-MäkiScandix översättningar AbREDAKTION OCH GRAFISK FORMYhtyneet Kuvalehdet Oy, Kynämies, Repslagaregatan 2 a D,00180 Helsingfors,tfn (09) 1566 8570, www.kynamies.fi REPRO Aste Helsinki Oy, HelsingforsTRYCK PunaMusta Oy, Tammerfors

> Ute i världen fl aggar man för att den ekonomiska krisen är över. Förtroendet på fi nansmarknaden har återställts och världshandeln har åter börjat växa.

I arbetspensionen kombineras fi nländskt arbete och placering. Goda placeringsintäkter dämpar trycket att höja pensionsavgiften i framtiden. Det går bra för arbets-pensionsplacerarna för tillfället, och avkastningsförväntningarna har ökat.

Finlands ekonomi har dock inte kommit upp till ytan ännu. De kollapsade produktionsmängderna inom exportindustrin återspeg-lar sig på hela ekonomin. Arbetslöshetssiffrorna förväntas stiga yt-terligare nästa år.

Största delen av de pensioner som utbetalas i dag fi nansieras di-rekt med de avgifter som uppbärs av arbetstagare, företagare och arbetsgivare. En ännu viktigare fråga än placeringsintäkterna är vil-ken typ av arbete som utförs i Finland och i vilken omfattning. Hur-dana är de fi nländska företagen, och har de vilja eller möjlighet att växa?

De ekonomiska strukturerna förändras drastiskt: företag läggs ner i takt med att nya föds. Tillväxt och ny företagsverksamhet krä-ver kompetens och risktagning. Förändringar kan vara svåra att han-tera.

När omvärlden är ett enda kaos är det bra att veta att före-tagets grundläggande funktioner är i skick. Pensionsförsäkringen för företagare – företagarens viktigaste försäkring – fyller 40 år i år. Den sociala tryggheten för företagare har förbättrats avsevärt i fl era avseenden, och jämfört med många andra europeiska län-der har företagarna i Finland en mycket omfattande lagstadgad so-cial trygghet.

Arbetsmarknadsorganisationerna och statsmakten söker för till-fället på trepartsbasis olika metoder för att förlänga yrkesbanorna. Viktigast är att värna om arbetsförmågan och förebygga invalid-pensioner. Det är av största vikt att måna om sin egen och de an-ställdas hälsa och välmående även under svåra tider. Förändring är ett bestående fenomen; god arbetsförmåga och kompe-tens är det bästa omställningsskyddet för såväl företa-gare som löntagare.

| Katja BjerstedtChefsekonom på Varma

”Arbetspensionerna lever av inhemskt arbete och företagsamhet.”

Varmas kundtidning för företa-gare, företag och intressenter.Fokuserar på företagande och arbetsliv.

1 | 2010 VARMA 3

07 > EVENEMANG Understöd för att avlöna den första arbetstagaren.

13 > BLOGGEN Tips för bättre tidshantering!

17 > FRÅGOR OCH SVAR18 > KUNDSERVICE Varmas webbsidor har förnyats. Besökarna hittar lättare den information som de söker.

28

04

FöPL 40 år Direktör Heli Backman från social- och hälsovårdsministeriet är nöjd över utvecklingen av företagarnas sociala trygghet.14

20 > SAMHÄLLET Den första stora årskullen nådde i fjol pensionsåldern, vilket ökar pensionskostnaderna ytterligare.27 > FÖRETAGARENS VERKTYG Företagshälsovården ökar företagarens välbefi nnande.30 > AKTUELLT35 > HUR ÄR LÄGET? För Monica Sirén-Aura är hästarna en bra motvikt till arbetet.

04> FÖRETAGAREDen självständiga optikern står sig i konkurrensen med kedjorna genom personlig betjäning.

22> PENGAR & FÖRSÄKRINGUnder de närmaste åren kommer det att fi nnas många företag till salu, då de stora årskullarnas företagare går i pension.

24> BRA JOBBATTonfi sks praktiska och stilrena designkärl röner framgång också utomlands.

28> EXPERTENMarja Tanner påminner att FöPL är företagarens viktigaste försäkring och grunden för den sociala tryggheten.

24

1 | 2010innehåll

se ä

ven

08Många metoder för en bättre arbetshälsaArbetshälsan är en helhet som måste byggas upp varje dag.

4 VARMA 1 | 2010

text Timo Sormunen • foto ArTo WiikAri

Personlig

betjäning gav trogna kunder

1 | 2010 VARMA 5

Dörren i gatuplanet till det gamla stenhuset i Hel-singfors knarrar nostalgiskt, då kunden stiger in. I stället för en sjukhuslik steril och klinisk opti-kerbutik öppnar sig en trivsam a� ärslokal med

allt som behövs från bågkollektioner och synundersök-ningsutrustning till kassadisk.

– Jag bestämde mig från första början för att göra allt-sammans på ett annat sätt än de stora optikerbutikerna, säger Tanja Kunnas, som grundade Trend Optic för tio år sedan och som utgjutit både blod, svett och tårar för sitt företag.

Hon understryker i samma andetag att hon med sitt yttrande inte enbart avser själva a� ärslokalen utan hela företagets grund� loso� .

– När jag startade verksamheten gjorde jag klart för mig två saker: Jag använder ingen vit arbetsrock och jag säger aldrig åt en kund att något lämpligt inte � nns, utan jag söker fram bågar som passar kunden om jag så får vända på stock och sten, berättar Kunnas.

Ryktet sprids och lockar nya kunderOptikerföretagarens strikta principer medförde att speci-ellt den första tiden var mer mödosam än väntat och kräv-de stenhård tro på en ljusare framtid. Så småningom bör-jade slitet bära frukt och dörren till a� ären gick allt oftare.

De nöjda kunder som fått bra betjäning och hittat produkter som passat deras stil kom till företagarens stora glädje till butiken på nytt. Många tycktes också ha rekom-menderat optikerbutiken i hörnet av Sandvikstorget till sina bekanta och med djungeltrumman spred sig budet till allt vidare kretsar.

– De första arton månaderna jobbade jag dygnet runt, också på veckosluten, tills jag enligt min make var tvung-en att anställa hjälp. Ensam skulle jag sannerligen inte längre heller ha orkat, erkänner Kunnas.

I efterdyningarna av det tillväxtryck som uppnåtts

Bra och fl exibel kundbetjäning är det vanliga mantrat inom nästan alla branscher. Trend Optic har omsatt slagordet också i praktiken, även om det har krävt långa arbetsdagar och hårt arbete såväl vardagar som veckoslut.

▼ ▼

6 VARMA 1 | 2010

med hårt arbete gjorde företagaren också sin för-sta grövre felbedömning. Den � lial som öppnades på andra sidan av staden visade sig snabbt vara en felinvestering, och det tog � era år för Kunnas att bli fri från skuldbördan.

– I övrigt har jag varit försiktig och hela tiden hållit kostnaderna under strikt kontroll. Många gav mig rådet att genast ska� a lokaler i ett livligt köpcentrum, men jag tyckte att hyrorna där var alltför höga. Samtidigt resonerade jag att försälj-ningen av sådana här trendprodukter inte kunde vara fast vid några kvarter, minns Kunnas.

Kedjornas prissättning irriterarFöretagarens uppfattning grundar sig på hennes tidigare arbetskarriär i en stor optikerbutik, där verksamheten i stället för den mycket omtala-de � exibla och personliga kundbetjäningen ändå dikteras av vissa modeller och strikta priskoder.

– Jag tycker att systemet inte fungerar, om man med dyra glasögon inte ens kan få ett fodral eller en putsduk utan separat debitering.

Hon har också smått harmset följt med de stora optikerkedjornas prissättning, som allt mer börjat påminna om guldsmedsa� ärernas oändliga reaprisrally. Till råga på allt kan de i gaturekla-merna och tidningsannonserna rejäla rabatterna i praktiken visa sig vara i det närmaste obe� ntliga.

– Rabatten kan gälla en eller två bågmodel-ler, som butiken inte nödvändigtvis ens har i sitt sortiment. En liten företagare skulle inte ha råd

För företagaren själv innebär � lialen i Savitaipale extra arbete, men ger också möjlighet att komma loss från huvudstadsregionens brådska och var-dagsrutiner.

– För varje år sätter jag allt mer värde på hur jag själv mår och försöker hålla arbetstiden un-der kontroll.

Den första impulsen till att dra i handbrom-sen kom visserligen redan då Kunnas anställde sin första arbetstagare för att dela på arbetsbör-dan. De senaste åren har hon också haft hjälp av en praktikant, som i och med ”lanthandeln” fått allt mer arbete i Helsingfors.

– Själen får ro och tankarna skjuts ifrån arbe-tet, då jag tar en promenad på landsbygden och i skogen, förklarar Kunnas. |

■ – Det är naturligtvis alltid kunden som gör det slutliga valet, men nog måste man våga säga sin åsikt. Kunderna förstår också att uppskatta det, understryker Tanja Kunnas.

Viktig del av den egna stilenGlasögonen var för många fi nländare förr närmast ett måste, och i stället för stilen styrdes köpet av det praktiska behovet.

Nu är inställningen och köpkriterierna rentav de motsatta, också bland de manliga kunderna. I stället för basbågar söker man klart mer personliga och stiligare alternativ.

En orsak till den växande efterfrågan är också att det vid sidan av dyra toppvarumärken har dykt upp mycket förmån-liga, men ändå trendiga modeller.

– Glasögonen har blivit en del av personligheten och kläd-stilen. Man skaffar fl era par glasögon och rentav som impuls-köp, om priset bara är lämpligt, berättar Tanja Kunnas.

Det är också just här som optikerns egen yrkesskicklighet framhävs. Man måste kunna hjälpa kunden att välja inte bara rätt linsstyrka utan också glasögon som passar hans eller hen-nes personliga stil. |

Trend Optic Oy > Optikerbutik i Helsingfors

grundad 1999 av Tanja Kunnas. > Specialiserad på försäljning

av toppvarumärken och designprodukter.

> Säljer bland annat modeller som Yves Saint Laurent, Dior, Ralph Lauren, Diesel och Gucci.

> Sysselsätter 1 + 1 anställda och en praktikant.

> Filial i Savitaipale. > Omsätter cirka

0,3 miljoner euro.

▼ ▼

att agera på det sättet, eftersom en besviken kund också snabbt sprider det negativa budet, påmin-ner Kunnas.

Själen får ro på skogsstigenÄven om det tidigare försöket att utvidga verk-samheten i Helsingfors gick i stöpet, har Trend Optic ändå inte totalt slopat sin försiktiga till-växtstrategi. Kunnas öppnade nyligen en a� är på sin födelseort Savitaipale. Butiken har öppet 2–3 dagar i veckan, vilket innebär att Kunnas regel-bundet pendlar mellan Helsingfors och Södra Karelen.

– Det har varit härligt att märka hur bra ”byns egen � icka” har tagits emot. Till och med den lo-kala tidningen noterade åter� yttaren.

1 | 2010 VARMA 7

text PÄIVI BRINK • foto VESA-MATTI VÄÄRÄ

UNDERSTÖD FÖR ANSTÄLL-NING AV FÖRSTA ARBETSTAGAREN

Ensamföretagares möjlighet att få understöd vid anställning av sin första arbetstagare har utvidgats till att omfatta även Kaskö och Salo. Försöket, som startade för tre år sedan, gäl-

ler nu drygt 40 ekonomiska regioner.Understödet kan ansökas från Närings-, trafi k- och miljöcentra-

len, och det utgör 30 procent av löneutgifterna för arbetstagaren under det första året och 15 procent under det andra året.

Varma arrangerade i mars ett Företagartorg i Åbo, där bland annat Mari Järvinen från Varmas försäkringstjänster redogjorde för vad man bör komma ihåg när man anställer den första arbets-tagaren och hur personalen ska försäkras.

– Alla anställda i åldern 18–67 år ska enligt lag försäkras, och alla arbetsinkomster från den privata sektorn försäkras enligt ArPL. År 2010 är den nedre gränsen för ArPL-inkomsten 51,57 euro i månaden. Pensionsförsäkring ska tecknas inom en månad från den första lönebetalningen, sade Järvinen.

Arbetstagare medför skyldigheter för arbetsgivaren och dessa skyldigheter måste man noggrant bekanta sig med, sade Järvinen. Bland annat beskattning och företagshälsovård lyftes fram. På fö-retagartorget fi ck deltagarna aktuell information om dessa frågor.

Publiken kommenterade att det blir aktuellt med en arbetstaga-re när företagaren inte längre ensam hinner sköta allt som hör till företagsverksamheten. Den första arbetstagaren blir därmed fö-retagarens betrodda person, och det är viktigt att satsa på grund-lig inskolning.

På företagartorget fi ck deltagarna också information om ar-betsgivarens försäkringsskyldigheter, som omfattar såväl pen-sions- som olycksfallsförsäkring. På plats fanns även Varmas för-säkringsrådgivare, som företagarna kunde konsultera i frågor som gällde den egna verksamheten. |

evenemang

■ Eija Välikangas från Ruskon siivous Ky och hennes väninna Inkeri Oinas

kom till Företagartorget för att få klarhet i pensionsärenden. Välikangas,

som varit företagare i 25 år, hoppas kunna gå fl exibelt i pension.

■ Harri Karja har egen fi rma

och han sökte närmast

information om sjukdoms-

skyddet för småföretagare.

”Det gäller att följa upp

ändringarna i lagstiftningen.”

8 VARMA 1 | 2010

1 | 2010 VARMA 9

>>Undersökningar visar att de anställda i Fin-land kunde må bättre. Det blir allt van-ligare med depression, ofta som en följd av utmattning, och många drömmer om förtidspension.

Jyri Juusti, chef för arbetshälsotjänsterna vid Varma, har noterat att man på arbetsplatserna inte alltid inser hur viktigt det är att utveckla arbetet. Om någon på arbetsplatsen är omotiverad, utmattad eller sjuk kan det ibland bero till exempel på detaljer i arbetsprocessen som kan utvecklas så att arbetet blir enklare att utföra. Man bör inte låta småsaker växa till ett stort problem.

Livets vågskålVad innebär hälsa och välbe� nnande i arbetet i prak-tiken?

− Välbe� nnande är alltid ett resultat av någonting. På en arbetsplats innebär det att den anställda upplever sitt arbete som meningsfullt, åstadkommer målenliga resultat och känner sig uppskattad för det jobb han el-ler hon gör, sammanfattar Juusti.

Det är också ett faktum att en människa kan må bra i sitt arbete bara om hans eller hennes övriga liv är i ordning. Allt går hand i hand. Arbetshälsan kan inte hållas separat från det privata livet. Förutom arbets-motivationen, faktorer i anslutning till arbetsplatsen,

kompetensen och hälsan inverkar också den allmänna livssituationen på en persons arbetshälsa.

Juusti citerar Aku Kopakkala, ledande arbetspsy-kolog vid Mehiläinen, som talar om arbetskontroll och sociala nätverk och de egenskaper som skapar en balans mellan dessa. Svängningar i arbetet och människorela-tioner är en del av livet. I bästa fall väger dessa två områ-den upp varandra som en vågskål i livet, så att personen har ett välfungerande socialt nätverk att falla tillbaka till när det uppstår problem i arbetet, och vice versa.

Förändringar – från teori till praktikÄven om hälsa och välbe� nnande grundar sig på att många bitar ska falla på plats, är det inte omöjligt att skapa en trevligare arbetsdag för alla. För att arbetet och dess mål ska kännas meningsfulla måste det klargöras för personalen vad arbetsgivarens mål och organisatio-nens strategi innebär för den enskilda medarbetarens vardag både på arbetsplatsen och i det övriga livet. Che-ferna ska se till att medarbetarna har goda arbetsför-utsättningar och hålla dem informerade om vad olika förändringar innebär i praktiken.

Det räcker inte att arbetsplatsens värderingar och strategi � nns nedskrivna på papper. Det krävs mer än bara ord. Juusti betonar att förändringen måste synas på strukturnivå, till exempel i nedtecknade handlings-

text MINNA TAKKUNEN • foto KRISTIINA KURRONEN

Ibland är det de små detaljerna som avgör när man vill skapa en effektiv arbetsplats, en friktionsfri arbetsdag eller bättre trivsel i arbetet. Varma har uppnått goda resultat i strävan efter att förbättra arbetshälsan. Sätten är många.

SUNDA och TREVLIGA arbetsdagar

▼ ▼

10 VARMA 1 | 2010

”modeller, för att resultatet ska vara och förbli positivt.

Kosmetiska korrigeringar eller en sporadisk rekreationsdag är inte till-räckligt.

Om något inte är som det ska på ar-betsplatsen måste man fokusera på vad som pågår där.

− Det gäller att få den högsta led-ningen engagerad i utvecklingen, po-ängterar Juusti.

Rätt och skräddarsyttIbland kan utomstående hjälp vara det som krävs för att få fart på arbetsut-vecklingen. Varmas arbetshälsoexperter har sett och lyft fram faktorer på arbets-platserna som kan ändras för att för-bättra personalens arbetshälsa. År 2009 var Varma med och främjade arbets-hälsan i sammanlagt över 600 företag.

− I det första steget identi� erar man situationen och tar ställning till vad som behöver åtgärdas.

Och för att stödet säkert ska rik-tas rätt gäller det att förstå vad man jämför med. Det viktiga är att bedöma om situationen kräver kompetensut-veckling eller arrangemang i den fy-siska arbetsmiljön, eller om situationen beror på arbetsbelastningen, arbetsplat-

sens mångformighet eller på att åldern bland medarbetarna varierar stort.

Arbetshälsa består av � era olika delområden. Därför har Varma också många olika stödmetoder i sin verk-tygslåda. Samarbetet inom arbetshälso-projekten skräddarsys från fall till fall.

Många små mirakelVarma hjälper bland annat till med att utvärdera företagens ledningspraxis, göra arbetsprocesserna smidigare, be-handla förändringar och hantera sjuk-frånvaro.

Alla Juustis exempel kommer från arbete på gräsrotsnivå. Oavsett om det är fråga om en medelålders betongar-betare, en banktjänsteman som närmar sig slutet av sin karriär, ett projektteam eller ledningsgruppen för en organi-sation, kan Varma alltid erbjuda stöd i förändringsprocesser.

Bättre arbetskvalitet kan enligt Juus-ti nås genom några väl motiverade frå-gor, till exempel: har arbetsprocesser-na i ett skiftarbete planerats och doku-menterats så att följande person smidigt kan ta över där den föregående slutade?

− Det � nns inte ett enda rätt sätt. Det som behövs är många små mirakel, sammanfattar Juusti. |

Arbetshälsa bygger på många olika faktorer. Därför har Varma också många olika stödmetoder i sin verktygs-låda.”

Företagare, vet du var du hit-tar hjälp, om någonting vållar oro eller bekymmer i arbetet?

På adressen www.varma.fi fi nns en mängd åskådliga verktyg, såsom hjälp medel som stöd för både den egna och de anställdas arbetshälsa.

På sidorna fi nns allmän informa-tion om arbetshälsa samt mer ingå-ende information om speciella situa-tioner, t.ex. upprätthållande av arbets-förmågan och tryggande av inkom-sten i händelse av arbetsoförmåga.

Arbetshälsa är en helhet som byggs upp varje arbetsdag. Utveck-lingschef Henri Puruskainen på Var-ma berättar att man kan börja med att t.ex. bekanta sig med arbetshälsan som helhet och uppskatta sin egen arbetshälsa med hjälp av egenvårds-verktyget Inventering av arbetshälsan för företagare.

I tjänsten för inloggade användare fi nns fl er metoder för en bättre ar-betshälsa med fokus på bl.a. chefs-arbete, åldersmedvetet ledarskap och förändringssituationer samt som stöd för den egna arbetshälsan. Det är lätt att logga in på tjänsten med personli-ga bankkoder.

Varmas webbsidor uppdateras kontinuerligt, varför det lönar sig att ta en titt på sidorna regelbundet. |

Varmas webbsidor ger svar

ww

w.varm

a.fi ■ Enligt Jyri Juusti, chef för arbetshälso-tjänsterna på Varma, ska chefen analysera arbetsgemenskapen omsorgsfullt från olika perspektiv.

Pekka Koskinen, grundaren av mjukvarubolaget Snoobi, har själv

upplevt företagarens växtvärkar.

▼ ▼

■ Snoobis grundare Pekka Koskinen tar sig

regelbundet en funderare för att säkerställa att

arbetet i företaget löper på rätt sätt.

Verkställande direktör Jukka Ropponen hakar på.

Pekka Koskinen, grundaren av mjukvarubolaget Snoobi, har själv

upplevt företagarens växtvärkar.

Snoobis grundare Pekka Koskinen tar sig

regelbundet en funderare för att säkerställa att

arbetet i företaget löper på rätt sätt.

Verkställande direktör Jukka Ropponen hakar på.

>>Som före detta elitidrottare med-ger Pekka Koskinen att han tål stress och påfrestningar bättre än många av sina kolleger. Å andra sidan förstår han också att lyssna till sin kropp, delegera ansvar till

andra och trappa ner i tid.– Jag kan bara komma med ett råd från min

egen företagarbana. All visdom � nns aldrig i huvudet på en enda person, utan i hela or-ganisationen. Därför måste man kunna och våga dela på ansvaret, sammanfattar mjukvaruföretagaren Pekka Koskinen.

Liksom många andra tillväxtföreta-gare var också Koskinen tvungen att lära sig denna sanning bokstavligen ge-nom bitter erfarenhet. Snoobi, som spe-cialiserat sig på webbanalys- och upp-följningsverktyg grundades 2004. De för-sta två åren för� öt med intensiv produktut-veckling och sondering av marknaden, tills kunderna vaknade och orderböckerna började fyllas i allt raskare takt.

Mjukvaruföretagets omsättning tiodubb-lades på en gång 2006 och tillväxten fort-satte starkt också efter det.

– År 2007 hade vi redan tjugo an-ställda och jag skötte utöver verk-ställande direktörens uppgifter också den ekonomiska sidan, försäljningen och marknadsfö-ringen plus vid

Tillväxt-företagaren

ger sina medarbetare

svängrum

▼ ▼

1 | 2010 VARMA 11

12 VARMA 1 | 2010

Företagaren alltför ofta ensam i en krisDå affärsverksamheten inte löper och de obetalda räkningarna börjar samlas på hög, mår också före-tagaren allt sämre. Oron för sin egen och familjens inkomst ökar stressen, vilket i sin tur lätt leder till sömnproblem som ytterligare naggar på arbetsför-mågan. I värsta fall blir situationen ohållbar för fö-retagarens familj och den närmaste kretsen och slutligen för företagaren själv.

Dessa beklagliga historier och ibland direkta fö-retagartragedier har under åren blivit bekanta för ”krisombudet” Markku Wuoti vid Företagarna i

Finland. Han var med och grundade företagarnas avgiftsfria stödtjänst redan under den föregående depressionen på 1990-talet.

Det har funnits en stor efterfrågan på motsva-rande hjälp också det senaste året. Enbart per te-lefon och e-post har tjänsten tagit emot över tusen samtal och meddelanden. Såväl mer erfarna gamla rävar som dunungar som gett sin in på företagar-banan med något överoptimistiska förväntningar har bett om råd i konjunktursvackan. Tjänstens webbplats har också anlitats fl itigt.

– För nyetablerade företagare fi nns det en hel del rådgivnings- och stödtjänster, men i en verklig kris tycks företagaren ändå stå ensam. Med råd av en mer erfaren företagare kunde man emellertid undvika många återvändsgränder, konstaterar Wuoti.

Lite ljus syns emellertid redan i tunneln, efter-som antalet kontakter har stabiliserat sig. Samma försiktigt optimistiska budskap har också national-ekonomerna kommit med – om man bara klarar sig genom det här året, blir det lättare i fortsättning-en.

Då man försöker reda ut problemhärvan tycks

förloppet gå i mycket samma banor för många fö-retagare. Försenade betalningar förvandlas till obetalda räkningar, och breven med dåliga nyheter lämnas ofta oöppnade på bordet.

– I en del fall upplever företagaren situationen så hopplös att han eller hon inte längre ens ids tömma sin postbox. Denna vanmäktighet tär också lätt på livslusten i övrigt, säger Wuoti.

I kristjänsten får dessa företagare som hamnat i en återvändsgränd de första glimtarna av hopp, då de inser att de inte är ensamma med sina pro-blem. Mer tro på framtiden ingjuter också det att det även i den mest hopplösa situation alltid fi nns några lösningsmodeller att ta till.

– Många företagare får ny inspiration och tro på livet redan av att det syns en gnutta ljus i tillvaron. Å andra sidan kan det också vara en lättnad, om någon med större erfarenhet uppmanar en att dra sig ur leken i tid och överväga en helt ny bana.

Tanken är att göra den avgiftsfria kristjänsten som Företagarna i Finland erbjuder till en beståen-de del av organisationens verksamhet. I fjol höstas belönades stödnätet med det riksomfattande pri-set Produktiv Idé.|

> stödtjänster

behov även kodningsarbete. Arbetsbördan var så stor att jag verkligen höll på att gå upp i limning-arna, erkänner Koskinen.

I det här skedet drog Koskinen personligen i handbromsen och anställde avlönade direktörer för att sköta nyckeluppgifterna i Snoobi. Han val-de att dra sig tillbaka och inta rollen som styrel-seordförande, nätverkare och marknadssonderare.

– Min uppgift är att kartlägga företagets fram-tid för några år i taget och känna efter förändring-arna på marknaden med tanke på lämpliga sam-arbetspartners. För små och medelstora företag är nätverkande det klart bästa sättet att avancera.

Med detta koncept har tillväxten fortsatt i rask takt också i den rådande konjunktursvackan. Kos-kinen vann priset som årets mjukvaruföretagare

2009 och Snoobi erbjuder idag arbete åt cirka 40 webbpro� s i Finland. Utomlands sysselsätter företaget ett tiotal anställda.

De anställda trivs, ryktet sprider sigFöretagets omsättning rör sig kring 2,6 miljoner euro. I år borde tillväxttakten åter ligga mellan 30–50 procent. Det innebär också rekrytering av nytt kunnigt folk.

– För oss har det här inte varit något problem, eftersom vi i � rman har en bra anda och vilja att växa. Det lockar unga förmågor.

Samtidigt framhåller ex-landslagsspelaren ändå att trots en bra start är Snoobi som företag i början av sin bana. Också när det gäller själva programvaran � nns det ännu en massa utveck-lingsvägar att välja bland. I praktiken � ck allt sin början av ett litet hemsidesprojekt, som Koski-nen gjorde för sin pappas kontorsmöbel� rma i början av årtiondet.

– Jag svarvade vid sidan av mina studier till enkla hemsidor för Pirkkatuoli och började se-dan fundera på att följa upp hur många besökare sidorna hade. Sedan har det ena lett till det andra, berättar Koskinen.|

All visdom fi nns aldrig i huvudet på en enda person, utan i hela organisationen.””

BLOGGEN Ingångssida

1 | 2010 VARMA 13

• Ödsla inte tid på onödiga möten. Överväg om mötet verkligen behövs, eller om ärendet kunde skötas på annat sätt. Gör upp en föredragningslista, planera mötet på förhand, håll kontrollen och sammanställ en promemoria för uppföljningen!

• Förhala inte saker och ting! Fundera på varför du tvekar och överväger följderna. Kom ihåg att uppmuntra dig själv! Belöna dig själv efter en lyckad prestation. Känn inte att du är tvungen att göra någonting, utan tänk i stället att du har möjlighet att göra det.

• Ogjorda arbeten orsakar ångest och stress. Genom god tidshantering orkar du bättre och arbetet fl yter effektivare.

• För en fungerande tidshantering måste du först identifi era gamla och sedan defi niera nya sätt. Det lönar sig ändå att hålla kvar goda rutiner och komma ihåg att man genom små förändringar kan uppnå en hel del.

• Ställ upp klara mål. I allmänhet säger vi att vi försöker någonting, men det räcker inte – vi måste verkligen sträva efter något. Ha förnuftiga kriterier vid måluppställningen. Målet måste kunna uppnås, vara mätbart, ha en tidtabell, vara realistiskt och dokumente-ras så att man kan återkomma till det.

Skydda dig mot överdrivet informationsfl öde och delegera. Du behöver inte snällt ta emot alla jobb – våga också säga nej.

”Om arbetet snurrar i tankarna och stör nattsöm-nen, kan du skriva upp problemen i ett häfte på nattduksbordet och ta itu med dem på morgonen.”

• Analysera hur du disponerar din tid. Prioritera arbetsuppgifterna: först de brådskande och viktiga arbetena och sist så kallade rutinarbeten. Det lönar sig inte att genast på mor-gonen öppna e-posten och låta meddelandena styra dagen. Gör först de uppgifter som känns viktigast.

• Enligt ett kinesiskt ordspråk är livsvisdom att lägga de oväsentliga sakerna åt sidan. Därför behövs också så kallad tyst tid, när du inte är anträffbar. Då tar du inte emot tele-fonsamtal, öppnar inte e-postmeddelanden och undviker onödigt prat, överraskande av-brott och besök. Den tid som du på detta sätt får över använder du till att planera ditt eget arbete.

TA KONTROLL ÖVER DIN TID, SÅ ORKAR DU BÄTTRE

> Riitta Hämäläinen-Bister, som samlat tipsen för tids-hantering, är medlem i Var-mas konsultativa nämnd för företagare. Hon är verkstäl-lande direktör för Deviation Finland Oy och Dirikka Oy.

TAGSmål delegering

prioriteringmöten brådskatidsanvändningarbetsuppgifter

http://www.deviation.fi /http://dirikka.fi /

14 VARMA 1 | 2010

Nya FöPL

för framtidenNya FöPL

för framtidentrygghet

text TIMO SORMUNEN

Luckorna i företagarnas sociala trygghet har

korrigerats i fl era etapper under de gångna

decennierna. Om de senaste reformförslagen

genomförs motsvarar den så gott som löntagarnas situation – förutsatt att FöPL-avgifterna, som är

grundstenen för den sociala tryggheten, har betalats

och är i sin ordning.

Det nuvarande FöPL-pensionssystemet för företagare trädde i kraft för 40 år sedan. Målet var att skapa ett skyddsnät som garanterar företagaren en skälig lagstadgad social trygghet och en inkomst under pensionen och tillfälliga sjukledighe-ter samt i händelse av förlorad arbetsförmåga.

Innan FöPL-systemet fanns grundade sig företagarnas sociala trygghet till största delen på deras personliga förmögenhet och frivilliga försäkringar. För de � esta låg den huvudsakliga tryggheten för pensionsåldern dock i de inkomster som de � ck när de sålde sitt före-tag.

Trots att FöPL-systemet är omfattande har de avgifter som beräknas utifrån arbetsinkomsten visat sig vara ett grundläggande problem. Fram-för allt småföretagare har upplevt dem som en betungande betalnings-börda och därför också ett frestande sparobjekt.

Många företagare som medvetet strävat efter att hålla pensionsavgif-terna så låga som möjligt har under sina sista år i arbetslivet bittert fått erfara att deras kommande sociala trygghet under pensionen ligger ljus-år från vad de förväntat sig.

Nya förbättringar för småföretagareDe betungande FöPL-avgifterna och företagarnas svagare sociala trygg-het i förhållande till löntagarna har betraktats som en broms för att starta eget. Under det gångna årtiondet har man strävat efter att utjäm-na dessa skillnader. De senaste förbättringsförslagen kom i höstas, när

FöPL 40 år //

1 | 2010 VARMA 15

för framtidenen arbetsgrupp som tillsatts av Social- och häl-sovårdsministeriet i början av november över-lämnade sitt betänkande till regeringen för fort-satt beredning.

Bland de viktigaste punkterna på åtgärdslis-tan � nns till exempel ett förslag om att en del-ägare som arbetar i ledande ställning och äger minst 30 procent av bolaget jämställs med en företagare. Dessutom föreslås att utkomstskyd-det för arbetslösa förbättras i fråga om makar och familjemedlemmar till delägare som arbe-tar i sitt företag så att de i det fall att deras ar-bete minskar eller upphör har möjlighet till normalt utkomstskydd för arbetslösa.

Andra nya förslag som arbetsgruppen lade fram är att utvidga rätten till skatteavdrag för kostnaderna för vård av ett sjukt barn samt mo-tions- och kultursedlar så att den omfattar en-skilda näringsidkare, dvs. i praktiken privatföre-tagare. På samma lista nämns också möjligheten till alterneringsledighet för en bestämd tid på förslagsvis fem år. Fortsatta beslut fattas på basis av erfarenheter från de första fem åren.

När det gäller grunderna för beviljande av

arbetslöshetsförmåner föreslår arbetsgruppen dessutom att i bedömningen av företagsverk-samhetens omfattning ska den nedre gränsen för pensionsinkomst bindas till lönekoe� cien-ten enligt ArPL, där löneutvecklingens inverkan är 80 procent och prisutvecklingens inverkan 20 procent. Därtill ska en nivåförhöjning göras i pensionsinkomstbeloppet.

De viktigaste luckorna har korrigeratsHeli Backman, direktör för försäkringsavdel-ningen vid Social- och hälsovårdsministeriet, menar att de centralaste luckorna i företagarnas sociala trygghet har utretts i minsta detalj un-der de senaste sex åren och att man också hit-tat lämpliga korrigeringsmetoder.

− Om arbetsgruppens senaste förslag resulte-rar i konkreta lagändringar, innebär det att fö-retagarnas sociala trygghet i framtiden är på samma nivå som löntagarnas, konstaterar hon. Hon preciserar dock att den viktigaste grundpe-laren inom den sociala tryggheten fortsättnings-vis är FöPL-försäkringen, vars nivå ligger helt och hållet på företagarens eget ansvar. ▼ ▼

> 1970Lagen om pension för före-tagare FöPL träder i kraft

> 1972Lättnader i försäkrings-avgifterna för företagare med låga inkomster

> 1992System med nedsatt avgift för nyetablerade företagare under 43 år

> 1998Obetalda försäkrings-avgifter börjar inverka på den pensions grundande arbets inkomsten

> 2001Åldersgränsen för nedsatt försäkringsavgift för ny-e tablerade företagare slopas

> 2002 Bestämmelserna om befriel-se från försäkringsskyldig-heten slopas; FöPL blir obli-gatorisk för alla företagare

> 2004 FöPL-arbetsinskomsten även grund för företagares sjukdagpenning

> 2005 Bestämmelserna om fl exibel arbetsinkomst införs

> 2007Ny FöPL träder i kraft som till sin struktur motsvarar ArPL.

Fakta om FöPL

16 VARMA 1 | 2010

− Underförsäkring är ett beklagligt och stort problem. Många företagare betraktar pensionen och arbetsförmå-gan som högst inaktuella frågor och vill spara pengar genom att betala läg-re avgifter. Det leder dock till en trå-kig överraskning senast när de närmar sig pensionsåldern eller om de av nå-gon anledning får problem med ar-betsförmågan.

En del företagare motiverar sina un-derdimensionerade FöPL-avgifter med att de har kompletterat sitt försäkrings-skydd med bland annat frivilliga pen-sionsförsäkringar, varvid resultatet i slutändan borde bli detsamma. Back-man är definitivt inte av samma åsikt.

− Man får inte glömma att FöPL-inkomsten avgör nivån på den sociala tryggheten som helhet, inklusive sjuk-dagpenningen, föräldrapenningen och invalidpensionen. Och vi har i år sett vad som kan hända med avkastningen på aktiebundna pensionsförsäkringar när konjunkturerna svänger, påpekar hon.

Dags att se sig i spegelnEnligt Jarkko Wuorinen, ordföran-de för Företagarna i Finland, mot-svarar arbetsgruppens förslag till stor del företagarorganisationens synpunk-ter. Till exempel förslagen att utvidga privatföretagarnas rättighet till skatte-avdrag så att den omfattar kostnader som tillfaller företaget för vård av ett sjukt barn, erkänna delägarföretaga-res ställning och utvidga den partiella sjukdagpenningen till att omfatta även

FöPL 40 år //

”FöPL avgör nivån på hela den sociala tryggheten.”

företagare är alla viktiga förbättringar.− Det finns också några andra de-

taljer som bör korrigeras. En proble-matisk grupp utgör de företagare som vid sidan av sin egentliga företagarin-komst också har andra biinkomster, påpekar Wuorinen.

Precis som Backman betonar även Wuorinen FöPL-försäkringens bety-delse som en obestridlig grundsten för den sociala tryggheten. Han är också väl medveten om underförsäkrings-problemet.

− Jag måste erkänna att jag har gjort mig skyldig till samma misstag själv. I min ålder är det för sent att ångra det som redan är gjort, men man kan ju alltid uppmana andra att vara smartare, bekänner Wuorinen.

n Heli Backman är glad över att bristerna i företagarnas sociala trygghet nu har korrigerats.

> FöPL är inte enbart en pensionsavgift, utan utgör grunden för företagarens hela sociala trygghet.

> Bestämmer även nivån på sjukdagpenning, för-äldrapenning och invalidpension.

> Försäkringsavgifterna bestäms utgående från den i försäkringsavtalet fastställda arbetsinkomsten och de årligen avtalade flexibla betalningarna.

> Företagaren kan vid behov betala förhöjd FöPL-

försäkringsavgift och förbättra sitt eget pensions-skydd eller spara in på avgifterna genom att sän-ka den fastställda arbetsinkomsten inom vissa gränser.

> Nyetablerade företagare får 25 procent i rabatt på FöPL-avgiften under de fyra första åren.

> För företagare under 53 år är avgiften lägre än för 53 år fyllda.

Fakta om

FöPL

Det egna företaget är inget garanterat pensionsskyddOrdföranden menar att det finns kla-ra orsaker till att så många sågar av den gren de själva sitter på när det gäller pensionen. Företagare måste i synnerhet i början spara in på alla tänkbara kostnader, och därför ser de också till att försäkringsavgifter-na blir så små som möjligt.

− I många fall förblir de på sam-ma låga nivå i många år. Ofta beror det på att de helt enkelt inte kom-mer ihåg att justera pensionsskydds-nivån senare, eftersom det finns så mycket annat att tänka på. Att efter femtiostrecket komma ifatt i FöPL-betalningarna är både dyrt och svårt.

Det viktigaste botemedlet är där-för information, och det arbetar fö-retagarorganisationen aktivt med hela tiden. FöPL-försäkringens be-tydelse för företagarens hela sociala trygghet finns nu med på agendan.

Wuorinen konstaterar att många företagare fortfarande betraktar FöPL-försäkringen som inget mer än ett pensionsskydd, varför den för många som ännu inte fyllt femtio kan te sig som en ytterst avlägsen framtidsfråga. Många litar på att de kommer att leva på de inkomster som de får när de säljer sin firma.

− Om det visar sig bli svårare än beräknat att hitta en köpare eller nå-gon annan som tar över verksamhe-ten, faller hela grunden för det pla-nerade pensionsskyddet. |

1 | 2010 VARMA 171 | 2010 VARMA 17

> Förnyande av lösenordetHur kan vi få en ny fungerande användar-ID för Varmas tjänster som kräver inloggning när vårt gamla lösenord har försvunnit. Webbtjänsten sänder inget nytt lösenord, fastän jag har fyllt i begäran om ett sådant på Varmas webbplats. Jag har inte heller tillgång till försäkringsupp-gifterna med mina bankkoder. På arbetsplatsen använder vi vår tidigare löneräknares koder.

■ Användningen av tjänsterna som kräver inloggning krä-ver en användaridentitet och ett lösenord. Om ni använder er tidigare löneräknares användar-ID, har det lösenord som

ni bett om sänts till hans eller hennes gamla e-postadress. In-loggning med personliga bankkoder är inte heller möjlig om användaridentiteten från början har tillhört en annan person. Användaridentiteten kopplas alltid samman med en person-beteckning och en e-postadress.

På grund av datasekretessen är det viktigt att gamla an-vändaridentiteter annulleras och ersätts med nya när en an-nan person börjar använda webbtjänsten. Om företaget har fl er personer som använder tjänsten, ska den person som utsetts till ansvars-/kontaktperson sköta uppdateringen av uppgifterna.

Om ni endast har er tidigare löneräknares användar-ID, är det viktigt att ni genast meddelar Varma om att använ-dar-ID:t ska annulleras. Anmälan kan ni göra per e-post på adressen webbtjanster@varma.fi eller per telefon på num-ret 010 192 083.

Uppgifterna om nya användare kan ni enklast anmäla på Varmas webbplats under rubriken Tjänster för inloggade användare > Hur får jag tillgång till tjänster som kräver in-loggning. Det lönar sig att skaffa egna personliga användar-identiteter för alla som använder tjänsten. Olika användare kan ha olika befogenheter: en användare kan till exempel ha rättighet att hantera endast uppgifter om försäkringsavgif-ter men inte de anställdas löneuppgifter.

> Ålderspension Kan en företagare gå i ålderspension även om han eller hon fortsätter sin företagarverksamhet?

■ Ja. Enligt företagarförsäkringen (FöPL) kan en försäkrad företagare få ålderspension, även om företagarverksamhe-

ten fortsätter såsom tidigare. Ålderspension är möjlig i 63–68 års ålder och förtida ålderspension vid 62 år. Om pensio-nen tas ut i förtid, minskar pensionen för varje tidigarelagd månad. För ett år är minskningen 7,2 procent av pensionsbe-loppet.

När en företagare beviljas ålderspension avslutas FöPL-försäkringen. Om företagaren under pensionstiden fortsät-ter sin företagarverksamhet, intjänas ingen ny pension och ingen FöPL-försäkringsavgift behöver betalas. Vid sidan av ålderspension är det möjligt att teckna en frivillig FöPL- försäkring.

> FöPL och beskattningenSka FöPL-avgifterna alltid dras av i företagets beskattning?

■ Inte nödvändigtvis. Avdraget för FöPL-avgifterna görs i re-gel av den som har betalat avgifterna. Om företagaren har betalat avgifterna, dras avgifterna i regel av i företagarens personliga beskattning eller i makens beskattning. Om före-taget har betalat avgifterna, dras de av i företagets beskatt-ning. För närmare information kontakta fopl@varma.fi eller se internetadressen www.skatt.fi .

> LönesummaHur lönar det sig att anmäla ändringar i lönesumman? I fjol på våren råkade vi ut för en otrevlig överraskning när vi fi ck en stor ArPL-justeringsavgift på avgifterna för år 2008. Jag kontrollerade genast den lönesumma som ut-gör grund för förskottsavgifterna år 2009 och meddela-de Varma om ändringen så att samma sak inte ska hän-da i vår.

■ Det lönar sig alltid att anmäla förändringar till Varma, så att lönesumman som ligger till grund för ArPL-avgifterna all-tid är à jour. Ändringen kan göras även på nätet i tjänsten för inloggade användare. En ändring som gjorts i tjänsten träder genast i kraft och inverkar på alla kommande avgiftsposter som ännu inte fakturerats. Ändringar kan göras under hela året, så ofta som det behövs. Om du ännu inte har tillgång till tjänsterna för inloggade användare, fyll i blanketten i Varmas webbtjänst www.varma.fi > Tjänster för inloggade användare. Tjänsten kan du använda antingen med koder som du får från Varma eller med dina egna bankkoder. Tjänsten är avgiftsfri.

frågor&svarInfo om arbetspensioner!På denna sida tar vi upp frågor som våra kunder ofta funderar över. Fler frågor och svar hittar du på våra webbsidor i samband med behandlingen av olika teman.

18 VARMA 1 | 2010

kundservice

text KARI AROLA • foto KRISTIINA KURRONEN

Behändigt på webben

Varma öppnade totalt förnyade webbsidor för dina kunder i slutet av förra året. Den nya webbtjänsten är mångsidigare och smidigare än den tidigare och enklare att använda.

På Varmas nya webbsidor tas pensionsärenden upp på ett klart och enkelt sätt.

– Vår tanke har varit att berätta så lättfatt-ligt som möjligt om pensioner, säger direktör Eija Kai-painen-Perttula, som ansvarar för försäkringar och ut-veckling på Varma.

De nya webbsidorna baserar sig på grundliga förbe-redelser som utförts i ungefär ett år. I utvecklingsarbe-tet har utöver Varmas egna experter också utomståen-de experter anlitats. Sidorna har testats av utomståen-

Webb-tjänsterna

alltpopulärare

Enligt planeringschef Marja Korpilahti och direktör Eija Kaipainen-Perttula, som presenterar Varmas nya webb-tjänst, får kunderna nu informationen serverad på fat.

– Livscykeltänkandet går som en röd tråd genom hela tjänsten, säger Korpilahti.

Utvecklingsarbetet har utgått från frågor som inkommit till te-lefontjänsten och innehållet har planerats utgående från kunder-nas behov.

Webbplatsen ger såväl företagare som löntagare information om arbetspensionsförsäkringar och avgifter. Sidorna innehåller också klar och tydlig information om många andra viktiga ämnen, såsom social trygghet, arbetshälsa och yrkesinriktad rehabilitering.

I huvudmenyn kan man med en enda klickning välja antingen sidor för företagare eller privatkunder. Behändiga verktyg, räknare och anvisningar underlättar användningen av tjänsten.

Varma stöder personer som vill starta egen företagarverksamhet ända från yrkeskarriärens början fram till tiden i ålderspension. På företagarsidorna påminns företagarna om att det lönar sig att dimen-sionera arbetsinkomsten rätt, eftersom den ligger till grund för pen-sionen och den sociala tryggheten i olika livssituationer.

– På varma.� -sidorna kan kunderna sköta sina försäkringsären-

Behändigt på webben

de och det är lätt att göra ändringar i dem utgå-ende från de erfarenheter som fås. Sidorna har gjorts lätta att omarbeta så att de snabbt ska kunna förnyas och kompletteras.

– När vi förnyade webbtjänsterna utgick vi från de frågor som våra kunder ofta ställer i oli-ka livssituationer. Vi förklarar inte i första hand på kanslispråk vad lagen säger, utan vi ser det hela ur kundens synvinkel och utgående från kundens behov.

Enligt Kaipainen-Perttula blir det allt vanligare att sköta ärenden på webben. För närvarande används webbtjänsterna av cirka en fjärdedel av Varmas kunder som har försäkrade anställda.

– Småföretagare använder webben i mindre utsträckning, men användningen ökar hela tiden i och med att tjänsten nu har utvidgats och bli-vit mångsidigare. |

■ Marja Korpilahti (t.v.) och Eija Kaipainen-Perttula presenterar stolt de förnyade webbsidorna. Användningen av webben ökar hela tiden.

1 | 2010 VARMA 19

den tryggt och behändigt när det passar dem bäst. Tjänsten ger mycket täckande och konci-sa svar på frågor om arbetspensionsskydd och -försäkring, och kunderna får också informa-tion om Varmas övriga tjänster, säger Korpi-lahti.

– Tack vare de behändiga hjälpredorna kan företagare se hur valet av förfallomånader in-verkar på försäkringsavgifterna och beräkna hur FöPL-arbetsinkomsten inverkar på pen-sionen, försäkringsavgiften och den sociala tryggheten, säger hon.

Inloggning med egna bankkoderPå webben kan företagare teckna ny försäk-ring, som träder i kraft omedelbart. De tjäns-ter som är öppna för alla kompletteras av sidor som kräver inloggning. Företagare kan logga in i tjänsten med sina personliga bankkoder eller med koder som kan fås från Varma.

Korpilahti berättar att man som inloggad kan ändra sin FöPL-arbetsinkomst, förfallo-månaderna för försäkringsavgifterna, be om mer betalningstid, ansöka om ­ exibel betal-ning av avgifterna samt följa upp avgifterna.

– I tjänsten för inloggade användare kan kunden ta utskrifter av avgiftsintyg och ar-betsinkomstintyg, som behövs till exempel när man ansöker om bostadsstöd, arbetslöshetsun-derstöd eller studiestöd. Avgiftsintyg behövs i allmänhet som bilaga till entreprenado� erter. På sidorna som kräver inloggning kan kun-den också skicka Varma kon� dentiell, data-skyddad e-post.

– Som inloggad kan företagaren kon-trollera sitt eget pensionsskydd. Om före-

taget har anställda lönar det sig att ingå ett webbtjänstavtal med Varma. Då kan man med en enda inloggning sköta såväl egna FöPL-försäkringsärenden som arbetstagarnas ArPL-försäkringsärenden.

Det är enkelt att för­ ytta sig från den öpp-na tjänsten till de tjänster som kräver inlogg-ning. Om företagaren håller på att sköta egna ärenden och däremellan vill ha tilläggsinfor-mation från de öppna sidorna kan han fritt navigera mellan de olika sidorna. Det räcker med en enda inloggning. Länkarna är gjorda så att kunden enkelt och behändigt kan nå direkt det ställe han eller hon söker, säger Korpilahti.

Omfattande infopaket om arbetshälsa Sidorna ger även basinformation om arbets-hälsa samt verktyg som stöd för utveckling av den. Därtill erbjuds behändiga verktyg för personer som sköter företagens personalären-den, chefer och anställda.

Som inloggad får kunden detaljerad in-formation om arbetshälsa och anvisningar för hur man kan starta projekt som främjar ar-betshälsan.

Sidorna ger också svar på vilka delområden som inverkar på arbetshälsan och hur dessa kan utvärderas. Vidare får företagare råd om hur de kan utveckla sin egen och arbetstagar-nas arbetshälsa.|

”

20 VARMA 1 | 2010

samhället

Pensioneringsåldern har stigit i den takt som man räknade med i samband med plane-ringen av pensionsreformen

2005, konstaterar direktör HannuUusitalo på Pensionsskyddscentralen.

Enligt Pensionsskyddscentralens (PSC) statistiksi� ror gick ett rekord-stort antal personer i arbetspension i fjol, nästan 80 000. PSC:s utveck-lingschef Jari Kannisto berättar att ök-ningen berodde på ålderspensionering-arna bland de stora årskullarna.

– I fjol gick tio procent � er personer i arbetspension än året innan, konstate-

rar Kannisto. I åldersgruppen 63–68 år var antalet pensionerade rentav 30 pro-cent större än året innan, berättar Kan-nisto.

Den första stora årskullen, dvs. de som är födda år 1946, nådde i fjol den allmänna pensionsåldern. De närmaste åren kommer antalet personer som går i pension att vara minst lika stort.

Längre arbetskarriärer behövsEn orsak till höjningen av den genom-snittliga pensioneringsåldern är bland annat att invalidpensionerna minskade i antal. Kannisto framhåller att också

ändringar i registreringen inverkade på höjningen av den faktiska pensionsål-dern. Dessutom ökade antalet försäk-rade, då också korttidsjobbare inklude-rades i samband med arbetspensions-reformen.

– Pensioneringsåldern har stigit med 0,9 år under de senaste fem åren, vilket motsvarar den förväntade utvecklingen. I Pensionsskyddscentralens prognoser på lång sikt har pensioneringsåldern uppskattats stiga till 61 år fram till 2025, säger Kannisto.

Prognoserna måste ännu revideras, om nya metoder för att höja pensione-ringsåldern tas i bruk. Olika arbets-grupper och landets regering fortsätter i år sitt arbete med att ta fram metoder i syfte att skjuta upp pensioneringen. Nu är målet att höja den faktiska pen-sionsåldern med tre år till 62,5 år före 2025.

Uusitalo påminner att längre arbets-karriärer behövs, eftersom livslängden hela tiden ökar, varvid också de äldres och pensionärernas andel av befolk-ningen växer. Genom att förlänga tiden i arbete försöker man tygla pensions-kostnaderna och -avgifterna.

Pensionsåldern varierar i NordenJämfört med de övriga nordiska län-derna är pensioneringsåldern hög i

text JARI KALLIO • illustrationer NAPA ILLUSTRATIONS / ILJA KARSIKAS

Vi går i pension som allt äldreFinländarnas genomsnittliga pensioneringsålder steg i fjol till 59,8 år, även om förväntningen var att recessionen skulle ha motsatt effekt.

Pensionerings-åldern har stigit med 0,9 år under de fem senaste åren.”

1 | 2010 VARMA 21

Finland. I Danmark är den förväntade pensioneringsåldern för en 30-åring 60,3 år, då den i Finland är 61,8 år.

Enligt Kannisto har Danmarks låga si� ra framför allt sin förklaring i kvin-nornas tobaksrökning och alkoholkon-sumtion, varför dödligheten bland kvinnorna där är hög.

Sverige ligger på samma nivå som Finland, och i Norge är pensionerings-åldern en aning lägre. Island är i en klass för sig: för en 30-åring är den förvän-tade pensioneringsåldern rentav 65 år.

Äldre till arbeteI åldersgruppen 60–64 år sjönk syssel-sättningen i fjol på grund av recessio-nen efter att ha ökat i cirka tio år. Det positiva var att sysselsättningen bland 55–59-åringarna fortsatte att öka, trots att sysselsättningsgraden bland befolk-ningen som helhet klart försämrades.

I Finland är sysselsättningen bland den äldre befolkningen på samma nivå som i Danmark, men klart lägre än i det övriga Norden. Sysselsättningsgra-den i åldersgruppen 55–64 år var i Fin-land i fjol 50,7 procent, då den i Nor-ge och Sverige var 70 procent. |

> FÖRVÄNTAD PENSIONERINGSÅLDER

63

62,5

62

61,5

61

60,5

60

59,5

59

58,5

••••• 2005 reform 2009 enighet har nåtts

2000 2010 2020 2030 2040 2050

Ålder

Längre tid i arbete

Arto Laesvuori, specialsakkun-nig på Pensionsskyddscentralen, berättar att Finland kommer på

sjätte plats i en jämförelse av den förvän-tade tiden i arbete bland EU-15-länderna. Före Finlands 34,5 år placerar sig bland annat Sverige med 37,6 år och Danmark med 38,2 år.

– Då man jämför kvinnornas förvänta-de tid i arbete med männens, placerar sig Finland i spetsen av EU-länderna åtföljd av Sverige och Danmark. Kvinnor har de kortaste arbetskarriärerna i Grekland och

Italien, nämner Laesvuori.|

■ Målen avseende pensioneringsåldern reviderades i fjol. Nu är målet en ålder på 62,5 år fram till 2025.

Källa: P

ensionsskyddscentralen

Pensionerings-åldern har stigit med 0,9 år under de fem senaste åren.”

22 VARMA 1 | 2010

pengar och försäkring

Den ekonomiska konjunkturen börjar så småningom komma upp ur den djupaste svackan, vilket medfört att också företagsa� ärerna piggnat till

en aning. Samtidigt grävs tillväxtplaner som legat på is under ett par år åter fram.

– Orsaken är också klar. Utbudet har ökat och priserna börjar vara på sin plats, konsta-terar nyutnämnda verkställande direktören för Familjeföretagarnas förbund Petra Thorén.

– I många företag har man bara koncentre-rat sig på att hålla företagets kassa och balans-räkning på fötter. Nu, när det äntligen börjar synas lite ljus i tunneln och det är lättare att få ­ nansiering, börjar man skrida till åtgärder. Recessionen erbjuder ett fördelaktigt tillfälle att dra nytta av möjligheterna på marknaden, förklarar Thorén.

Mätt i si� ror borde det ­ nnas mer än nog av utbud inom sektorn för små och medel-stora företag. Tiotusentals ­ nländska företaga-re uppnår pensionsåldern före mitten av detta årtionde och före det borde man hitta någon som är beredd att fortsätta arbetet.

De till sin storlek största företagen eller de företag som redan etablerat sin ställning kan hitta en efterträdare inom familjen, men mer-parten av företagen är tvungna att söka en ny ägare på den fria marknaden. Tusentals före-

tagare står emellertid inför det faktum att det inte ­ nns någon köpare ens till sänkta priser.

Thorén framhåller att säljaren alltid också måste överväga köparens synvinkel och motiv. Då är priset endast en faktor av många.

– I en företagsa� är avväger köparen natur-ligtvis alltid om priset står i rätt proportion till företagets värde. På beslutet inverkar emeller-tid också eventuella synergifördelar, företagets tillväxtpotential samt framför allt om köpet passar in i den egna strategin, säger Thorén.

Personkemin avgörandeBland familjeföretagens ägare betonas i köp- och säljkriterierna också en gemensam verk-samhetskultur och vissheten om att verksam-heten fortsätter. Om parterna inte når sam-förstånd i de här frågorna redan i förhand-lingsskedet, kan a� ären bli ogjord. I ett sådant fall kan också säljaren vara den som drar sig ur spelet.

– Knappast någon företagare vill att hans eller hennes företag köps endast för att köras ned. Hellre söker man ett nytt och bra hem för sitt företag. I familjeföretagen betonas ett långsiktigt ägande med ansikte, företagsamhet samt uppskattning av personalen framför eko-nomiska värderingar.

I en god företagsa� är ­ nns enligt Thorén

text TIMO SORMUNEN • foto ISTOCKPHOTO

I en lyckadföretagsaffär � nns två vinnare

Tiotusentals små och medelstora företag behöver inom de närmaste åren en ny ledare. De snabbaste köparna är redan nu i farten, men en lyckad företagsaffär kräver alltid eftertanke också av säljaren.

alltid två vinnare. Detta borde man komma ihåg också då man söker någon som kunde ta över verksamheten inom familjen.

– Jag tycker att företaget vid ett generations-skifte borde vara intressant på samma sätt som på den fria marknaden.

Man får inte heller glömma eftervården. Den nya ägaren och de framtida arbetsfor-merna kan väcka mycket oro bland personalen.

– Anpassningen måste göras med omsorg och man måste genast ta itu med processen. Annars kan all den kompetens som var orsa-ken till att hela företagsa� ären ursprungligen gjordes gå förlorad, förklarar Thorén. |

1 | 2010 VARMA 23

”

Glöm inte pensions-avgifternaEn företagsaffär och ett ägarbyte innebär alltid en massa pappersexer-cis för både köparen och säljaren, och medför en hel del arbete ännu efter att affären avslutats.

En viktig sak att komma ihåg är också pensionsavgifterna och grun-derna för hur de fastställs, påminner Varmas ArPL-expert Kirsi Liukkonen.

– Köparen bör alltid kontrollera att ArPL-försäkringens förskottslöne-summa är på rätt nivå och vid behov se till att den höjs. Då hela affärsverk-samheten säljs, fl yttas företagets an-

ställda över till köparens försäkring. I detta sammanhang lönar det sig att också fundera på om arbetspensions-fonden i den försäkring som avslutas kunde överföras till den nya försäk-ringen, förklarar Liukkonen.

Det lönar sig också att ta reda på om det fi nns obetalda avgifter och kontrollera beloppet av ännu öppna betalningar. Om det juridiska bola-get inte förändras, överförs eventu-ella obetalda avgifter i regel på den nya ägaren.

Företagsaffären kan också inne-bära förändringar i säljarens FöPL-försäkring. Om företagaren säljer hela företaget eller över 50 procent av aktierna i sitt bolag, kan försäk-ringen avslutas. Köparen måste i sin tur utreda huruvida den ägarandel som skaffats i och med företagsaffä-ren också förutsätter FöPL-försäk-ring. |

Recessionen erbjuder ett fördelaktigt tillfälle att dra nytta av möjligheterna på marknaden vid företagsaffärer.”

info

24 VARMA 1 | 201024 VARMA 1 | 2010

bra jobbattext MINNA KATAJA • foto VESA-MATTI VÄÄRÄ

1 | 2010 VARMA 25

Ton� sk Design grundades för tio år se-dan av irländaren Brian Keaney och � nländaren Tony Alfström, som hade lärt känna varandra på Konstindustri-

ella högskolan. De funderade tillsammans på ett namn för sitt företag och hittade det slutligen på en ton� skburk. Vad i hela världen är det för en ton� sk� rma?

– Vi ville ge företaget ett namn som inte be-gränsar. Under det här namnet kan vi tillverka en mängd olika produkter och former, säger Keaney.

På företagets webbplats � nns mycket informa-tion om Finland – man kan hitta fakta om bland annat antalet sjöar och älgar i landet. Varumärket byggdes redan från första början målmedvetet med � nskheten i tankarna.

– Firman ska berätta en historia om människor-na som arbetar i den och om Finland. Informatio-nen om landet lyfter fram företaget på Google då man söker information om Finland.

– Vi vill föra fram Finland som ett särpräglat och intressant land varifrån till exempel toppidrottaren Tero Pitkämäki och det egendomliga Lordi-feno-menet kommer, säger Keaney.

Användningsändamålet bestämmer formenFöretagets första produkt var en tekanna, som Keaney hade gjort som slutarbete vid Konstindu-

striella högskolan. Företaget började tillverka te-kannan som en del av serien WARM. Trots sina irländska rötter upplever Brian sig själv som en � n-ländsk formgivare. Enligt honom har Irland inte en lika stark tradition inom formgivning som Finland, där 1950–60-talet var formgivningens guldålder. I Finland var det enklare att grunda en verkstad och börja tillverka produkter.

Ton� sk Designs formgivning utgår ändå inte ifrån att försöka få produkten att se � nsk ut.

– Under den � nska formgivningens guldålder använde man mycket keramik, glas och trä. Tapio Wirkkala införde till exempel nya processer för att bearbeta glas, och Alvar Aalto utvecklade nya sätt att använda plywood.

På 90-talet började en andra guldålder inom formgivningen: unga � nländska formgivare tog i bruk nya material och skapade nya intressanta formgivningsprocesser. Keaney anser att det all-tid har funnits ett starkt tekniskt och funktionellt tänkande i Finland, något som också syns inom formgivningen.

– I den � nska formgivningskulturen kan an-vändningsändamålet vara viktigare än intresset för själva formen, säger han.

Ton� sks produkter är funktionella och som ma-terial används trä och keramik, vilket är vanligt inom � nsk formgivning.

Tonfi sk Design, som tillverkar

keramikkärl, har byggt upp ett

internationellt varumärke och exporterar sina

produkter till över 30 länder. Nu är

målet att öka försäljningen i hemlandet.

▼ ▼

TILLVÄXT från hemlandet

26 VARMA 1 | 2010

Nätet stöder internationaliseringan av varumärketI dag säljs företagets produkter i över 30 länder. Serien WARM säljs bland annat i museet för modern konst MoMA:s a� är i New York. Keaney nämner att företaget utifrån sin webbplats kan verka större än vad det i verk-ligheten är. Fastän exporten riktar sig till över 30 länder, är försäljningen i exportländerna för tillfället ganska spridd.

– Vi har haft goda kunder i USA, men den starka eu-ron har stört exporten.

Om Keaney hade riktigt mycket pengar skulle han börja bygga upp ett varumärke i Kina. Där är till exem-pel Iittala och Ton� sk Design i konsumenternas ögon lika stora varumärken, eftersom alla är tvungna att bygga upp företagets anseende alldeles från grunden.

Tidigare spelade mässor en viktig roll i internationali-seringen av formgivningsföretag, men nu för tiden jämnar webben ut marknader, och mässorna fungerar mer som skyltfönster. Mässornas ekonomiska betydelse för resul-tatet är mycket svårt att räkna ut – det � nns e� ektivare försäljningssätt.

Målet en stark försäljning i hemlandetÄnda sedan företaget grundades har Ton� sk Design haft som mål att bygga upp ett framstående varumärke i Skan-dinavien.

– Under tio år har vi fattat många goda beslut men också många dåliga. Vi har inte uppnått våra tillväxtmål.

Keaney anser att det är viktigt att förstärka försälj-ningen i hemlandet, eftersom marknaden i det egna landet håller företaget på en säker grund under lågkon-junkturen. Han är nöjd med att Ton� sk Design är rätt känt i Finland. Det är ändå svårt för ett litet företag att sälja produkter till stora a� ärskedjor.

– Produkterna borde � nnas i a� ärer där konsumen-terna lätt kan hitta dem. Problemet med en liten � rma är att konsumenterna inte alltid hittar produkten fastän de har hört om den och är intresserade av den.

Gemensamma marknadsföringsprojektFöretaget verkar i Åbo, och det har under de senaste åren nätverkat med andra lokala designföretag. Även produktionen är förlagd till Åbo. Genom gemensamma tillställningar och därmed låga marknadsföringskostna-der har man fått bättre avkastning.

– Människor kommer hellre till ett större evene-mang än till ett enskilt företags tillställning. Jag tror att samarbetet med projektet Turku Design Now! kommer att betyda mycket för försäljningen.

– Det � nns också rum för utveckling av försälj-ningen och marknadsföringen. Särskilt borde vi öka vår direktförsäljning, eftersom den ger högre täckning. |

Långvariga frånvaro-perioder är dyra för småföretagArbete som utförs i anställningsförhållande inom den privata sektorn försäkras enligt lagen om pen-sion för arbetstagare, ArPL. Brian Keaney på Tonfi sk Design anser att Finland på det stora hela har ett bra pensionsförsäkringssystem.

Enligt Keaney uppkommer risker för små företag då en arbetstagare insjuknar för en lång tid. Även moderskapsledigheter tär märkbart på småföretags ekonomi.

– Det vore bra om alla arbetstagare oberoende av kön skulle ge en liten del av sin lön till en fond ur vil-ken moderskapsledigheter skulle betalas. På det sät-tet skulle alla arbetsgivare vara likställda. Det nuva-rande systemet bestraffar arbetsgivare som anstäl-ler blivande mammor. |

Tonfi sk Design > Finskt formgivnings-

företag som designar och tillverkar keramikkärl.

> De viktigaste exportländerna är USA, England, Frankrike och Japan.

> Serien WARM med te- och kaffepannor utgör 50–60 procent av den totala försäljningen.

> År 2008 var omsättningen ca 250 000 euro.

> Försäljningen i hemlandet utgör litet mindre än hälften av omsättningen.

> Företaget har fl era ägare. Brian Keaneys andel av företaget är 18 procent.

■ De stilrena keramikkärlen är mångsidigt

användbara. Serierna kan kombineras till

fungerande helheter.

Privata sektorn

Småföre-tagarens företagshälso-vård förbättras steg för stegFöretagarna upplever företags-hälsovården ofta som en besvär-lig och invecklad kostnadspost. Endast 20 procent av ensam-företagarna har ordnat företagshälsovård åt sig själva.

När det gäller företagshälsovård lönar det sig att överväga vilka tjänster som är väsentliga med tan-ke på verksamheten och personalen i just det egna företaget. Dessutom är det viktigt att omsorgsfullt

kartlägga vad de köpta tjänsterna omfattar och vad de kostar.– För en småföretagare lönar det sig att kontakta den lo-

kala hälsovårdscentralen och privata läkarstationer. På detta sätt kan företagaren få reda på vilka företagshälsovårdstjänster som erbjuds inom det egna området. Tjänsterna riktar sig vis-serligen inte alltid till småföretag och utbudet kan ställvis vara skralt, berättar Outi Tähtinen, chef för arbetsmarknadsären-den vid Företagarna i Finland.

Om man inte hittar en fungerande lösning, fi nns det också möjlighet att grunda en egen företagshälsovårdsenhet själv el-ler i samarbete med en annan företagare.

Nytta på lång siktDet är obligatoriskt att ordna med företagshälsovård för anställ-da, men för företagarens egen del är det frivilligt. Det är ock-så en bidragande orsak till att saken ofta lämnas vind för våg.

Företagarna i Finland utredde 2009 hur företagarna ordnat sin företagshälsovård. I enkäten framgick att endast 20 pro-cent av ensamföretagarna hade ordnat med företagshälsovård åt sig själva.

– Småföretagarna hör till förlorarna när det gäller företags-hälsovården, medger Tähtinen.

Företagshälsovårdstjänsterna riktar sig till större företag, och de innehåller inte tjänster som planerats enkom för företa-gare. Å andra sidan är också företagarnas egen kännedom om företagshälsovården och dess betydelse många gånger brist-fällig.

– Företagshälsovården upplevs ofta enbart som en kostnad och man ser inte nyttan på lång sikt. Detta syns sedan i företaga-rens eget välbefi nnande.

Men visst går saker och ting mot det bättre och företags-hälsovården har under den senaste tiden utvecklats mer med tanke på företagarnas behov.

– Företagarna kan i dagens läge ordna sjukvård åt sig i sam-band med företagshälsovården och få ersättning från Folkpen-sionsanstalten upp till en viss gräns. Denna reform trädde i kraft för några år sedan, upplyser Tähtinen.

Regionala projektDe senaste åren har man också startat fl era regionala projekt, där regionorganisationerna i Företagarna i Finland i samarbe-te med olika aktörer och Arbetshälsoinstitutet har utvecklat servicemodeller för hälsovård som lämpar sig uttryckligen för företagare.

I samband med olika projekt har man utvecklat nya webb-tjänster. Hos en del privata läkarstationer kan man be om en avtalsoffert på företagshälsovård via Internet. Utvecklingsar-betet har emellertid närmast inriktats på att ge information. De

egentliga webbtjänsterna mellan Folkpensionsanstalten och fö-retagen trampar tills vidare ännu i barnaskorna.

– Många företagare låter bli att söka ersättning från Folkpen-sionsanstalten, eftersom ansökningsförfarandet upplevs som svårt och invecklat. En del tjänsteleverantörer inom företags-hälsovården erbjuder webbtjänster i samband med beställning-en av företagshälsovårdstjänster, men det är åtminstone hittills fråga om enskilda ljusglimtar, konstaterar Tähtinen.

– Problemen i samband med småfö-retagarnas företagshälsovård dis-kuteras emellertid mer i of-fentligheten än tidigare, vil-ket är ett steg mot det bättre. |

verktygtext STIINA HONKAMAA • foto ISTOCKPHOTO

1 | 2010 VARMA 27

28 VARMA 1 | 2010

text KARI AROLA • foto KARI HAUTALA

Företagarna gör klokt i att hålla sin arbetsinkomst på rätt nivå för att trygga pensionen och de sociala förmånerna.

experten

Utbildningschef Marja Tanner på Varma har i tiotals år sysslat med företagarnas pensions- och försäkrings-ärenden. Hon har arbetat som pensionshandläggare, fattat pensionsbeslut och gett företagarna råd i pen-sionsfrågor. Hennes yrkeskarriär i arbetspensionsbola-get spänner över 36 år. I sin nuvarande uppgift sköter

Tanner utbildningen av Varmas försäljningsnät.– Den allra vanligaste frågan är vad som avses med företagarens

arbetsinkomst. I synnerhet nyetablerade företagare tror ofta att de inte har någon arbetsinkomst, då det inte blir någon vinst över, kon-staterar Tanner.

– Enligt lagen om pension för företagare är arbetsinkomsten den lön som företagaren skulle bli tvungen att betala en anställd som ut-för motsvarande arbete. Arbetsinkomsten är värdet av företagarens arbetsinsats. Arbetsinkomsten är alltså inte samma sak som företaga-rens beskattningsbara inkomst eller företagets vinst.

Företagarens arbetspensionsförsäkring är obligatorisk och överva-kas av Pensionsskyddscentralen. Försäkringen kan tecknas retroaktivt för innevarande år och de tre föregående åren. Om Pensionsskydds-centralens uppmaning inte följs, fastställs förhöjd försäkringsavgift.

RÄTT ARBETS-INKOMST avgör

1 | 2010 VARMA 29

Arbetsinkomsten är den lön som företagaren skulle bli tvungen att betala en anställd som utför mot-svarande arbete.”

” För att underlätta starten för nya företaga-re beviljas nyetablerade företagare rabatt på försäkringsavgiften under de fyra första åren av verksamheten. Tanken med rabatten är att göra det enklare för företagaren att genast från början dimensionera sin arbetsinkomst till rätt nivå.

De sociala förmånerna är beroende av arbetsinkomstenUtgående från arbetsinkomsten beräknas var-je år den försäkringsavgift som ska betalas och beloppet av den pension som beviljas.

– Arbetsinkomsten inverkar på ålderspen-sionens storlek. För unga företagare känns pensionen avlägsen, och då håller man lätt sin arbetsinkomst så låg som möjligt för att komma undan med lägre försäkringsav-gif-ter, säger Tanner.

Då är det lätt hänt att man glömmer att ar-betsinkomsten utöver ålderspensionen också inverkar på företagarens övriga sociala trygg-het. Med stöd av arbetsinkomsten enligt lagen om pension för företagare fastställs bland an-nat beloppet av företagarens sjukdagpenning, familjepension, moderskaps- och föräldra-penning samt rätten till arbetslöshetsskydd.

– Om företagaren blir arbetsoförmögen och måste invalidpensioneras, är det viktigt att arbetsinkomsten inte har varit för lågt di-mensionerad. Då invalidpensionen fastställs beaktas nämligen den så kallade återstående tiden, dvs. tiden från pensioneringen fram tills personen fyller 63 år. Om arbetsinkomsten är liten, blir också invalidpensionen liten.

Arbetspensionsbolaget fastställer företaga-rens arbetsinkomst utifrån försäkringstagarens anmälan. Varje år får kunden ett meddelande med uppgifter om inkomstbeloppet och för-säkringsavgiften.

– Om företagaren upptäcker att hans ar-betsinkomst är fel dimensionerad, ska han kontakta arbetspensionsbolaget. Arbetsin-komsten kan uppdateras på vår webbplats i tjänsten för inloggade användare eller med ett samtal till Varma, berättar Tanner.

– Det är viktigt att komma ihåg att arbets-inkomsten inte kan justeras retroaktivt.

FöPL eller ArPL?I princip är tillämpningen av FöPL, dvs. la-gen om pension för företagare, entydig. Om en person förvärvsarbetar utan att stå i anställ-ningsförhållande, betraktas han som företagare. Företagaren arbetar för egen räkning och bär risken för verksamheten.

Det väsentliga är enligt Tanner vad avtals-parterna har avsett då de kommit överens om arbetet. I oklara fall är det Pensionsskyddscen-tralen som i sista hand avgör vilkendera pen-sionslag, dvs. FöPL eller ArPL, som ska till-lämpas.

I små aktiebolag, där en delägare äger till exempel 51 procent av aktierna och den an-dra delägaren 49 procent, anses delägarna höra till olika system när det gäller arbetspensions-försäkring. Den som innehar aktiemajoriteten ska försäkras enligt FöPL medan minoritets-delägaren omfattas av ArPL.

Det lönar sig alltid att frågaOm något är oklart lönar det sig alltid att höra sig för och kontakta Varmas försäkringstjäns-ter. Varma ger råd också i sådana situationer då företagaren på grund av ekonomiska prob-lem önskar uppskov på avgifterna. På Varmas webbplats � nns också mångsidig information.

Många företagare fortsätter att arbeta ännu efter att de uppnått den allmänna pensions-åldern och gått i pension.

– Efter ålderspensioneringen kan företa-garen fortsätta att arbeta utan att betala någ-ra pensionsavgifter. Om företagaren däremot har beviljats invalidpension, måste han betala FöPL-försäkringsavgift, ifall företagarinkom-sten överstiger 6 561 euro om året.

– Om företagaren planerar att gå i deltids-pension, ska hans företagarinkomst ha varit minst 13 122 euro under år 2009. För att få ar-betslöshetsdagpenning ska företagarinkomsten uppgå till minst 8 520 euro, förklarar Tanner.

Tanner berättar att hon tyckt om sitt arbete där hon haft mycket kontakt med företagarna och gett dem råd i pensionsförsäkringsfrågor.

– När jag nu har bytt arbetsuppgifter och i stället handleder försäkringsförsäljare, saknar jag kontakten med företagarna.|

30 VARMA 1 | 2010

aktuelltinfo

ArPL-försäkring 010 192 083arpl@varma.fi• ArPL-lön • Ändringar i lönesumman• Årsavräkningar• Försäkringsutredningar för företag i omvandling• Självriskandelar, justeringsavgifter för 010 244 7640 invalid- och arbetslöshetspensioner 010 244 4694

FöPL-försäkring 010 192 095fopl@varma.fi• Gränsdragning: företagare eller anställd?• FöPL-arbetsinkomst• FörsäkringsavgifterAPL-tilläggspensionsförsäkring 010 192 067

Varma.fi -tjänster för inloggade användare 010 192 083webbtjanster@varma.fi

Arbetspensionsrehabilitering kl. 12.00–16.00 010 192 065 rehabilitering@varma.fi

Pensionsrådgivning och pensionsberäkningar 010 192 069radgivning@varma.fi

Utbetalning av pensioner 010 192 061utbetalning@varma.fi

Pensionsansökningar och -avgöranden 010 192 062 pensionsansokan@varma.fi

ÖVRIG KONTAKTINFORMATION

Företagsfi nansiering 010 244 5065foretagsfinansieringen@varma.fi

Inkasso och avtal om betalningstid 010 192 074

Beställning av publikationer och blanketter • Broschyrer och blanketter kan du beställa,läsa och skriva ut på adressen www.varma.fi

Arbetshälsotjänster 010 192 085evita@varma.fi

Uthyrning av lokaler www.varma.fi > Uthyrningstjänster

Försäkring av utlandsarbete 010 192 091international@varma.fi

Kommunikation 010 244 5033info@varma.fi

Varma till din tjänstÖMSESIDIGA ARBETSPENSIONSFÖRSÄKRINGS-BOLAGET VARMATelefon: 010 2440, fax: 010 244 4752 info@varma.fi , www.varma.fi Postadress: PB 1, 00098 VARMABesöksadress och hemort: Sundholmsstranden 11, 00180 HelsingforsFO-nummer 0533297-9

Arbetet med införandet av SEPA-betalningsområdet (Single European Payments Area), som omfattar sammanlagt 32 länder i Europa, börjar vara på slutrakan. Om projektet inte

beviljas nationella förlängningar av tidsfristerna i sista stund, upp-hör förmedlingen av fakturor i sin nuvarande form i slutet av 2010.

Även om det i kalendermånader mätt ännu fi nns nog med tid, lönar det sig enligt direktör Erkki Saarelainen på Nordeas Cash Management-enhet inte längre att skjuta upp arbetet. Och i synnerhet inte, om företaget ännu inte vidtagit några som helst åtgärder inför SEPA.

De små och medelstora företag och företagare som samarbe-tar med revisionsbyråer och mjukvaruleverantörer, har sannolikt redan fått påminnelsebrev om saken.

– Företagets hela betalningstrafi k måste inom detta år göras kompatibel med SEPA. Det innebär att IBAN- och BIC-koder ska införas på alla fakturor, också inom löneförvaltningen, vid sidan av de traditionella kontonumren. Likaså ska ekonomiförvaltning-ens program uppdateras att motsvara XML-standarden. Företa-gets bankförbindelseprogram måste eventuellt också bytas ut, sä-ger Saarelainen.

SEPA-slutspurten för dörren

text TIMO SORMUNEN

Om företagets SEPA-förberedelser ännu inte kommit i gång, lönar det sig att ta itu med dem under våren. Som det nu ser ut har före-tagen endast innevarande år på sig att knappa in kon-tonumrens nya IBAN- och BIC-koder och att uppdatera ekonomiförvaltningens program.

1 | 2010 VARMA 31

aktuellt i korthetVi

gratulerar vinnaren!I senaste nummer av tidningen Varma lottade vi ut en ryggsäck bland alla som sänt in respons på tidningen. Priset gick denna gång till Firma Marlotta Gadolin

i Sibbo.

Onödiga konton ur brukRevisionsbyråernas och mjukvaruhusens kunder

har sannolikt redan sitt på det torra. Däre-mot har de småföretag som sköter sin eko-

nomiförvaltning själva och som skjutit upp SEPA-uppdateringarna ännu en hel del arbe-

te och praktiska arrangemang med sin mjuk-varuleverantör och bank framför sig.

– I synnerhet i frågor som gäller mjukvaran lönar det sig att vara ute i god tid. Då tiden bör-

jar bli knapp kommer det att fi nnas allt fl er som behöver hjälp, påminner Saarelainen.

Före årsskiftet lönar det sig också att fundera på om företaget längre behöver fl era bankförbindelser.

– I SEPA-systemet klarar man sig rentav med ett enda bankkonto, vilket innebär en klar inbesparing

för företaget, tillägger Saarelainen.Det gemensamma betalningsområdet medför

med tiden kostnadsinbesparingar, men också tilläggs-kostnader när det gäller förberedelser och chippkort-betalningar. Detta har i synnerhet oroat köpmännen.

Saarelainen medger att kortbetalningarna inne-bär en del sidokostnader, men framhåller samtidigt fördelarna med att betala med kort. Det är det betal-ningssätt som hela tiden ökar i omfattning och som

uttryckligen kunderna vill använda.– Hanteringen av kontanter är dyrt och det

innebär alltid en säkerhetsrisk att förva-ra pengar. Det fi nns också skäl att

notera att redovisningsti-den för kortbetalning-ar redan har krympt

till ett par dagar. |

Varma och Förening-en för Mental Hälsa i Finland har förnyat den populära guiden

Förebygg stress och utbrändhet. Guiden erbjuder praktiska tips för hur man känner igen och förebygger stress innan

situationen tillspetsas. I publikationen in-tervjuas bland annat forskningsprofessor Jouko Lönnqvist vid Institutet för hälsa och välfärd om temat depression och ut-mattning i arbetslivet.

– De psykiska problemen utgör en stor utmaning för det fi nländska arbetslivet och för vårt samhälle. I fjol uppgick arbetspen-sionerna som utbetalades på grund av psy-kisk ohälsa till cirka 830 miljoner euro, sä-ger Jukka Kivekäs, överläkare på Varma.

– En del av sjukpensionerna kunde för-hindras genom tillräckligt effektiv vård och genom att undvika onödigt långa sjukskrivningar till följd av depression. De-pression kommer emellertid inte plötsligt utan utvecklas vanligen gradvis, och det

Guiden erbjuder praktiska tips för hur man

Förebygg stress och utbrändhet

Ny guide med verktyg för stress-hantering

går att göra något åt saken redan inn-an en egentlig depressionssjukdom hin-

ner bryta ut.Utvecklingsdirektör Liisa Saaristo

vid Föreningen för Mental Hälsa i Fin-land framhåller att vi alla känner oss trötta och utmattade ibland. Ständig ut-mattning är emellertid en varningssignal om att det är dags att stanna upp. Situa-tionen kan också leda till utbrändhet. Ett tecken på det är att man inte längre kän-ner sig motiverad att arbeta och har för-lorat livsglädjen.

Guiden fi nns i pdf-format på Varmas webbplats www.varma.fi >Blanketter och register > Publikationer > Arbetshälsa. Du kan också beställa guiden per post under rubriken Blanketter och register > Publi-kationer > Beställning. |

32 VARMA 1 | 2010

Huvudregeln är fortsättningsvis att en person ska försäkras enligt socialförsäk-ringslagstiftningen i det EU-land där han eller hon arbetar. Utsända arbetstagare

omfattas dock av försäkringen i utsändningslandet om utlandsarbetet pågår i högst 24 månader.

Den nya förordningen innehåller också nya försäk-ringsregler för personer som arbetar i två eller fl e-ra EU-länder.

Den nuvarande förordningen om social trygghet (1408/71) trädde i kraft redan i början av 1970-talet. Sedan dess har världen förändrats mycket i och med arbetskraftens fria rörlighet och utvidgningen av EU.

Samtidigt har det också blivit nödvändigt att för-nya bestämmelserna för samordningen av den soci-ala tryggheten. Reformarbetet har framskridit lång-samt: den nya förordningen (883/2004), som träd-de i kraft i början av maj, godkändes de facto redan år 2004.

När en utsänd arbetstagare i ett EU-medlemsland tidigare sändes ut till ett annat EU-land kvarstod so-cialförsäkringen i utsändningslandet i endast 12 må-nader, men från början av maj förlängdes maximiti-den till 24 månader.

– Förlängningen är en klar lättnad för arbetsgi-varna, säger kundchef Birgitta Wahlberg på Varmas utlandstjänster.

Med dispens kan arbetstagarnas sociala trygghet även i fortsättningen hållas gällande utsändningslan-det i max fem år.

Även annat nytt på kommande Enligt den nya förordningen ska personer som arbe-tar i två eller fl era EU-länder samtidigt försäkras en-ligt samma princip. För till exempel resande personal vid transportföretag fi nns det därmed inte längre sär-skilda försäkringsbestämmelser.

Från början av maj kan en arbetstagare som arbe-

text TIMO SORMUNEN

Varmas utlands-tjänstertfn 010 192 091 och international@varma.fi

Klarare regler för social trygghet vid utlandsarbeteEU-bestämmelserna om social trygghet ändrades i början av maj.

tar samtidigt i fl era EU-länder försäkras enligt den sociala tryggheten i sitt bosättningsland endast om han utför ”en väsentlig del” av sitt arbete i bosätt-ningslandet. I annat fall försäkras han eller hon en-ligt arbetsgivarens hemort.

– I praktiken går gränsen vid 25 procent, säger Wahlberg.

Om en person är löntagare i ett EU-land och fö-retagare i ett annat, omfattas han eller hon av den sociala tryggheten i det land där lönearbe-tet utförs. Denna ändring inverkar på försäk-ringssituationen för sådana företagare som bor och bedriver företagarverksamhet i Finland och som samtidigt har lönear-bete i ett annat medlemsland.

Enligt EU-förordningen kan myndigheterna i medlemsländerna gradvis övergå till att utbyta in-formation elektroniskt. Utsändningsintyget E 101 be-hövs inte längre, utan det ersätts med intyget A1, som också utfärdas av Pensionsskyddscentralen.

– Närmare information om hur den nya förord-ningen inverkar på försäkringen av arbetstagare får man av Varmas utlandsexperter, säger Wahlberg. |

och international@varma.fi

Om en person är löntagare i ett EU-land och fö-retagare i ett annat, omfattas han eller hon av den retagare i ett annat, omfattas han eller hon av den sociala tryggheten i det land där lönearbe-tet utförs. Denna ändring inverkar på försäk-ringssituationen för sådana företagare som ringssituationen för sådana företagare som

Enligt EU-förordningen kan myndigheterna i medlemsländerna gradvis övergå till att utbyta in-formation elektroniskt. Utsändningsintyget E 101 be-

1 | 2010 VARMA 33

■ Övriga placeringar ■ Fastighetsplaceringar■ Aktieplaceringar ■ Ränteplaceringar

30 000

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

0

mn €

2005 2006 2007 2008 2009

> PLACERINGARNA GRUPPERADE ENLIGT RISK

> VARMAS PLACERINGAR 2009

Ränte-placeringar 44 %

Noterade aktier 23 %

Råvaror 2 %

Hedge-fonder 11 %

Fastighets-placeringar 14 %

Private equity 5 %

Varmas bokslut kalender

Coachningar om arbetshälsaVi erbjuder våra kundföretag coachning-ar om arbetshälsa. Skriv upp datumen i din kalender redan nu! Närmare program och in-formation om hur du kan anmäla dig fi nns på www.varma.fi under ”Arbetshälsa” och ”Coachningstillfällen”.

Om du är kund hos oss är coachningarna avgiftsfria. De är avsedda för företagens led-ning, personalledningen, företagshälsovår-den och andra som ansvarar för företagets arbetshälsoverksamhet. Välkomna!

> MAJ11.5 HR valmiina nousukauteen Helsingfors> SEPTEMBER16.9 Startti työhyvinvointiin – ideoi, suunnittele, toteuta Uleåborg> OKTOBER7.10 Työkyvyn tukemisen malli – eväitä edistyneille Helsingfors21.10 Startti työhyvinvointiin – ideoi, suunnittele, toteuta Jyväskylä

För företagareKUNDKVÄLLAR FÖR FÖRETAGARE28.10 Helsingfors

Exakta tidpunkter och platser införs i Händelsekalendern på www.varma.fi .Du hittar information om alla tillställning-ar och evenemang på www.varma.fi > Om Varma > Om företaget > Händelsekalender.

Läs mer i Varmas årsredovisning på svenska www.varma.fi > Om Varma > ResultatuppgifterDu kan också beställa årsredovisningen på www.varma.fi > Blanketter och register > Publikationer > Beställning.

Årsredovisning 2009

Varma

Årsredovisning2009

• Totalresultatet var 2 185 (år 2008: –4 207) miljoner euro, och balansomslutningen enligt verkligt värde översteg 30 miljarder euro.

• Placeringarna gav bra avkastning, 14,1 (–15,2) procent, placeringarnas marknadsvärde uppgick till 29,9 (24,6) miljarder euro.

• Solvensen var högre än i något annat bolag i branschen och uppgick till 6 017 (3 698) miljoner euro, dvs. 24,9 (16,9) procent av ansvarsskulden.

• Varma stärkte sin marknadsposition genom att klara sig bra i konkurrensutsättningen.• I pensioner utbetalades 3 606 miljoner euro, dvs. 10 procent mer än

under föregående år, till 323 000 personer.

Stark solvens och rekordhög avkastning på placeringarna

2009

34 VARMA 1 | 2010

2010> ArbetspensionsavgifterArPL-inkomstgräns 51,57 €/mån.Tillfälliga arbetsgivare, endast tillfälliga anställda och en lönesumma som understiger 7 386 €/6 mån. 22,4 %Avtalsarbetsgivare, fortlöpande anställda elleren lönesumma på minst 7 386 €/6 mån. ArPL-grundavgift utan kundåterbäringar och omkostnadsrabatt, den tillfälliga rabatten på invalidpensions avgiften beaktad– om lönesumman för år 2008 understiger 1 686 000 € 21,8 %– 1 686 000–26 976 000 €, avgiften stiger gradvis 21,8–22,4 %– lönesumman för år 2008 överstiger 26 976 000 € 22,4 %Arbetstagarens andel av ArPL-avgiften 4,5 % för 53 år fyllda 5,7 %FöPL-avgift 21,2 % för 53 år fyllda 22,4 %– avgift för nyetablerade företagare 15,9 % för 53 år fyllda 16,8 %LFöPL-avgift vid arbetsinkomst under 23 736,44 € 10,388 % för 53 år fyllda 10,976 %Vid arbetsinkomst på 23 736,44–37 300,17 €, stiger avgiften stegvis. För del som överskrider 37 300,17 € 21,2 % för 53 år fyllda 22,4 %

> Gränser för FöPL-arbetsinkomstenNedre gräns för FöPL-arbetsinkomsten 6 775,60 €/årÖvre gräns för FöPL-arbetsinkomsten 153 875 €/årFöretagare har rätt till FöPL-deltidspensionom arbetsinkomsten är minst 13 551,19 €/årFöretagare har rätt till arbetslöshetsskyddom arbetsinkomsten är minst 8 520 €/år

> Arbetsgivares socialskyddsavgiftSjukförsäkringsavgift 2,23 %

> Sjukförsäkringspremie för försäkradeLöntagare 2,4 %FöPL-företagare 2,52 %Pensionstagare 1,64 %

> ArbetslöshetsförsäkringspremiePå lönesumma upp till högst 1 846 500 € 0,75 %På den del av lönesumman som överstiger 1 846 500 € 2,95 %Arbetstagarens premie 0,4 %Arbetsgivarpremie som betalas förArPL-försäkrad delägare 0,75 %Egen premie för ArPL-försäkrad delägare 0,15 %

> Premie för grupplivförsäkring för arbetstagareI genomsnitt 0,071 %

> ArbetsolycksfallsförsäkringspremieEnligt olycksfallsrisken i arbetet och försäkringsbolagets tariff(uppskattat variationsintervall) 0,3 – 8 %

> ArbetspensionsindexLönekoeffi cient 1,231Arbetspensionsindex 2292Index för övergångsperioden 2538

> Livlängdskoeffi cient 0,99170

> RäntorBeräkningsränta 3,5 %Dröjsmålsränta på försäkringsavgifter 8 %

> Inkomstgräns vid arbetslöshetspension 644,56 € / mån.

Socialförsäkringsavgifter och gränsbelopp

Respons!Tyck till om vår tidning eller gör en adressändring

Fyll i uppgifterna nedan, klipp loss och posta lappen. Samtidigt deltar du i utlottningen av Omrons stegmätare.

Vinnarens namn publiceras i nästa nummer av tidningen i oktober.

VAR

MA

B

ETALA

R

PO

RTO

T

Varma

Kom

munikation

Kod 5

010

413

00

00

3 SVAR

SFÖR

SÄN

DELSE

Du kan delta i tävlingen även på nätet på adressen www.varma.fi > Om Varma > Om företaget > Publikationer.

Den intressantaste artikeln i tidningen var:

Övriga kommentarer:

❏ Jag beställer tidningen Varma. ❏ Jag beställer den fi nska tidningen Varma.❏ Jag vill avbeställa tidningen.❏ Adressändringen gäller endast tidningen.❏ Adressändringen gäller all post.❏ Jag deltar endast i utlottningen.

AdressuppgifterFöretagets namnNamnUtdelningsadressPostnummer och -kontorE-postadress

Gamla adressuppgifter (vid adressändring)Kundnummer (se bakre omslaget)Företagets namnNamnUtdelningsadressPostnummer och -kontorE-postadress

1 | 2010 VARMA 35

hur

är läg

et?

tex

t A

NN

E V

ILE

NIU

S •

fot

o M

IKK

O L

EH

TIM

ÄK

I

Hästar och politikMonica Sirén-Aura, 54, är föreståndare för dag-hemmet Strandsvalan i Vasa. Det tvåspråkiga, privata daghemmet har cirka 120 barn.

På fritiden har Sirén-Aura mångsidiga fritids-intressen. Dottern tävlingsrider och föräldrar-na hjälper till på stallet alltid när det är möjligt.Ibland reser de Finland kors och tvärs till olika ridtävlingar.

Familjen Aura har haft häst i nio år. Att jobba i stallet är en bra motvikt till pappersarbetet. Sam-tidigt får man frisk luft. Med hästen måste man alltid koncentrera sig på det man gör, och inte

tänka på annat. Den fyraåriga hingsten är ännu så ung att Sirén-Aura själv inte rider den, men hon är ändå ofta med på stallet och hjälper till.

En annan viktig hobby för Sirén-Aura är Kors-holms kommunalpolitik. Hon har varit med i poli-tiken i cirka 20 år.

– Politiken tar mycket tid i anspråk, men det

är trevligt att vara med och bygga upp något nytt och hela tiden veta vad som händer i samhället.

Båda hobbyna kombineras i samarbetsprojek-tet Vasaregionens hästsportcenter och multiare-na, som leds av Sirén-Aura. Hon önskar att kom-munerna skulle stödja ridsport på samma sätt som övriga idrottsformer, eftersom ridning är en sport på stark frammarsch. |

Vilken är företagarens viktigaste försäkring?

.0493

1670

/05.

10

Våra nya webbsidor informerar om det viktigaste för företagare på adressen www.varma.fi .

varmalehti_ru_3.indd 1 31.3.2010 12:37:48