Stövlar förSIEVIN JALKINE LITAR PÅ INHEMSKT ARBETE

nordiska läster> s. 24

BONUSTILLVÄXTEN ger högre pension > s. 28

FAMILJEN GER livskraft och balans i arbetet> s. 8

Tillbaka till arbetslivet genom ARBETSPRÖVNING > s. 14

GENERATIONERNA delar på ansvaret för pensionerna > s. 20

SPECIALISERAD PÅ ARBETSPENSIONSFRÅGOR 2 | 2010

2 VARMA 2 | 2010

”

foto Jarkko Virtanen

MOTION GER NYA KRAFTER.”

Håll dig i rörelse> All form av motion och idrott är en viktig del av mitt liv. Gissa hur många olika grenar jag hunnit prova på. Som minne ligger en hög olika sportredskap i vårt förråd: bowlingklot, innebandyklubba, fot-bollstossor, bollhandske osv.

Impulsen att motionera mer målinriktat fi ck jag för drygt 14 år se-dan, då jag stod med resultatet av mitt konditionstest i handen. Jag, som enligt egen åsikt var en aktiv men sporadisk motionär, invände mot den respons som jag fått. Idag är jag tacksam för papperslap-pen, som fi ck mig att börja motionera mer målmedvetet.

Jag erkänner att jag gjort mig skyldig till många överdrifter: jog-gat alltför långa sträckor med knakande leder, pressat på med för stora tyngder eller ensam och fanatiskt gett mig ut på en för lång skidutfärd. Erfarenheten har gett mig lite mer förnuft i mitt motio-nerande. Jag vet att jag inte kan ta en joggingtur om jag är förkyld. Jag vet att man också måste ha vilodagar emellanåt. Jag vet att det inte är klokt att fortsätta springa när det gör ont i knäna. Nu tror jag också på det. Det räcker med mindre, och det ska vara roligt.

Motionerandet är för mig ett sätt att varva ner och samla krafter för att möta vardagen. Som chef vill jag uppmuntra mina anställda och nära att hitta glädjen och nyttan i att röra på sig. Motionen ren-sar tankarna och ger mer ork och energi. Om de egna krafterna el-ler arbetsförmågan inte vill räcka till, fi nns det många olika lösning-ar för att orka bättre i arbetet.

Det lönar sig att börja röra på sig i tid, utan att glömma att rå om sig själv och också koppla av. Det är lika viktigt att återhämta sig ef-ter en lång arbetsdag som efter ett idrottspass.

I detta nummer fokuserar vi vid sidan av att orka i arbetslivet ock-så på att orka på fritiden – arbetshälsan består ju av helheten.

Med önskan om sköna cykelturer i klart höstväder. Låt oss kopp-la av och röra på oss.

| Tuula Mikkoladirektör för försäkringstjänsterna

Varmas kundtidning för företa-gare, företag och intressenter.Fokuserar på företagande och arbetsliv.

UTGIVAREÖmsesidiga arbetspensions-försäkringsbolaget VarmaPB 1, 00098 VARMABesöksadress: Sundholmsstranden 11,00180 HelsingforsTfn 010 2440, fax 010 244 5037fornamn.efternamn@varma.fi CHEFREDAKTÖR Satu Perälampitfn 010 244 3075

Insidor: Novapress Silk 100 g ADRESSÄNDRINGAR info@varma.fi ISSN 1459-935XTidningens innehåll får inte reproduceras utan redaktionens skriftliga tillstånd. Redaktionen ansvarar inte för insänt material som inte har beställts. Tidningen kan även läsas på Varmas webbplats-varma.fi ¬ Om Varma ¬ Tidningen Varma

ÖVERSÄTTNING OCHSVENSK BEARBETNINGGun Leppiniemi-MuurinenTina Pettersson-MäkiREDAKTION OCH GRAFISK FORMOtavamedia Oy, Kynämies, Repslagaregatan 2 a D,00180 Helsingfors,tfn (09) 1566 8570, www.kynamies.fi REPRO Aste Helsinki Oy, HelsingforsTRYCK PunaMusta Oy, TammerforsPAPPER Omslag: Galerie Art Silk 130 g

08

2 | 2010

28

04

SkofabrikörenSievin Jalkines koncernchef Markku Jokinen har lärt sig att tillverka skor. Redan som tioåring arbetade han i familjeföretaget efter skolan och tjänade egna pengar.24

14ARBETS-HÄLSA Sinikka Ryynänen fi ck nytt arbete efter en lång sjukledighet.

04> FÖRETAGAllting började med tygblöjor. En viktig utgångspunkt för Ruskovillas verksamhet är att också företagets övriga produkter är ekologiska.

08> ARBETSLIVMed rätt attityd ger familjen livskraft och balans i arbetet.

20> SAMHÄLLEVid fi nansieringen av arbets-pensionerna är ansvarsfördel-ningen mellan generationerna viktig.

28> EXPERTEN- Livslängdskoeffi cienten sporrar att fortsätta arbeta, påminner avdelningschef Ritva Tarkiainen på Varma.

se ä

ven

innehåll

07 > EVENEMANG Ledarskapet till en resurs för företaget.

13 > BLOGGEN När tillät du dig senast bara koppla av?

17 > FRÅGOR OCH SVAR18 > KUNDSERVICE Upptäck vad nätet har att erbjuda!

Under en djupdykning i Varmas nättjänster hittade planeraren Jyrki Lassila många fi na fynd.

22 > PENGAR & FÖRSÄKRING Småföretag efterlyser enkla program och tjänster för nätfakturering.27 > FÖRETAGARENS VERKTYG Läroavtalsutbildning blir allt vanligare i företagen.30 > AKTUELLT35 > HUR ÄR LÄGET?

4 VARMA 2 | 2010

Må bra – NATURLIGT

text AnnA HAikArAinen • foto tommi tuomi

Varm ekoull, mjuk bomull och silke som smeker huden. Ruskovilla tillverkar naturenliga kläder och satsar på ekologi genom hela livscykeln.

2 | 2010 VARMA 5

Vägen ringlar sig genom den idylliska landsbyg-den. Framför mig reser sig en vacker, sanerad före detta mejeribyggnad, som i dagens läge rymmer Ruskovilla sömnadsföretag, fabriksbutik och kon-tor. Vid dörren välkomnas jag av familjen Näkkis

hund Minttu.Ruskovilla är ett familjeföretag i andra generationen. Det

grundades av Anneli Wahlsten och hennes man Mauno Mattsson 1981. Ossi Näkki engagerade sig i sin svärmors företagsverksamhet 1994 och tog över som verkställande direk-tör 1999. Han är utbildad marknadsföringsagrolog och ansvarar för företagets förvaltning och produktionsplanering.

– Anneli erbjöd mig ett jobb på Ruskovilla tills jag skulle hitta en lämplig arbetsplats, och här sitter jag fortfarande, säger en skrattande Ossi.

Ossis fru Leena Näkki har bland annat hand om perso-nalfrågor och ärenden som gäller företagets kollektioner. Dot-tern Pinja städar kontoret på veckosluten. Hennes ansikte har många gånger prytt Ruskovillas broschyrer: den allra första re-klambilden togs när hon var en liten baby och låg och jollrade på ett fårskinn.

Allting började med tygblöjanRuskovillas historia går tillbaka till tygblöjan – eller rättare sagt bristen på tygblöjor. Ännu i början på 1980-talet kunde � nländarna endast beställa tygblöjor på postorder från Sverige. Anneli Wahlsten kom på idén att börja tillverka tygblöjor och

reste över till Sverige med sin man för att sätta sig in i bran-schen. De återvände med en paketbil fullastad med svenska symaskiner. Det blev starten till ett tvåmannaföretag på nedre våningen i deras hus.

– Tygblöjorna har alltid varit ryggraden i vår verksamhet. Vår modell är ytterst simpel: en absorberande bomullsblöja kombi-nerat med ullbyxor som fungerar som fuktspärr. Byxorna � nns i två storlekar, och de räcker genom hela blöjåldern.

Ullblöjbyxorna är gjorda av � n, mjuk marinoull, och den absorberande blöjan av bomulls� anell. Natur� brerna gör att ba-byns känsliga hy kan andas och hindrar svettning. De innehåller inga som helst allergiframkallande eller andra skadliga ämnen.

Ossi Näkki berättar att också alla andra Ruskovilla-kläder och -sängkläder är gjorda av noggrant utvalda material.

– Vi satsar på produkter som belastar användarna och mil-jön minimalt under hela livscykeln. Våra ullprodukter har såle-des inte antimalbehandlats eller genomgått några andra extra behandlingar. Även om sådana behandlingar tillför ullen nya egenskaper går det ursprungliga naturmaterialets egenskaper förlorade.

Ullråvaran produceras på naturens villkor på olika gårdar i Sydamerika. Den naturenligt odlade bomullen importerar Ruskovilla från Indien, och råsilken kommer från Kina. Råva-rorna är certi� erade.

Bakom kvaliteten fi nns riktiga människorDet som skiljer Ruskovilla från konkurrenterna är i

■ – Vi bor nästan lite för nära vår arbetsplats. Det händer lätt att vi går på jobb på kvällarna, säger Ossi Näkki med ett skratt.

▼ ▼

6 VARMA 2 | 2010

första hand produkternas kvalitet. Den överva-kas noggrant i de olika skedena av produktions-processerna.

– Vi vill också ta fram ett ansikte bakom de olika produkterna. Alla våra vantar sys till exem-pel av Paula, som har hunnit samla på sig många år av arbetserfarenhet, förklarar Ossi Näkki.

Ruskovillas kläder är av klassisk modell.– Vi går mot strömmen i det avseendet. Vi har

alltid vår standardkollektion i lager, och våra kun-der kan göra beställningar efter behov. Det att hela produktionskedjan ligger i våra händer gör att vi snabbt kan tillverka fler produkter. I da-gens läge gäller det att vara snabb och smidig som tillverkare. Man måste kunna uppfylla kun-dernas specialönskemål, framför allt i fråga om exportprodukter.

Ruskovillas produkter är i det stora hela na-turvita. Den första färgade (gröna) ullprodukten kom 1996. Därefter har företaget också tillverkat plagg i andra färger.

– För kunder med hudproblem är vit färg all-tid det säkraste alternativet, även om vi använder oss av säker reaktiv färgning. Växtfärgerna är ef-terfrågade, men dem har vi inte gått in för, efter-som det krävs starka kemikalier för att de ska fästa.

Överblivet material från produktionen utnytt-jas så effektivt som möjligt.

Vita ullbitar använder vi som fyllning i våra sängkläder och färgade bitar skickar vi vidare för processning bland annat för produktionen av par-kettfiltar. Kartonger och papper hamnar i åter-vinningskärlen. Blandavfall har vi ytterst lite av.

Arbetshälsan en nyckelfaktorRuskovillas produkter tillverkas genom fin-ländskt arbete, vilket också Nyckelflaggan på produktpaketen skvallrar om.

– Vi har en bra personal som har svetsats sam-man genom åren. Vi har utbildat vår personal och övergått från timlön till månadslön, vilket är yt-terst ovanligt i vår bransch. Den ändringen gjor-de vi 2001, och efter det har produktionen ökat stadigt.

Ossi och Leena Näkki anser personalens häl-sa vara en viktig framgångsfaktor för företaget.

– Vi arrangerar en gång per år en motionsdag för personalen på Vierumäki. Alla anställda har ett personligt träningsprogram och kan på så sätt en-kelt jämföra sin kondition från år till år.

Stabil tillväxtRuskovillas produkter säljs i små specialaffärer i Finland och utomlands.

– Vi kommer aldrig att börja med någon mass-produktion. Försäljarna ska själva vara intresse-rade av produkten; det är nämligen viktigt att slutkunden informeras om hur produkterna ska användas och hur de har tillverkats. Vårt mål är att våra produkter ska gå åt året runt, förklarar Näkki.

Ruskovilla lade ut sina produkter på nätet år 2000.

– Näthandeln växer något kraftigare än vår övriga försäljning. Vi strävar överlag efter en årlig tillväxt på 5–10 procent; en snabbare tillväxt än så skulle endast medföra bekymmer. Vi vill betjäna våra befintliga kunder väl och skaffar inte nya kunder förrän vi har kapacitet till det.

Exporten står för cirka 25 procent av Rus-kovillas produktion. Produkterna exporteras till alla nordiska länder, USA, Kanada, Japan, Balti-kum och Tjeckien.

Finländsk kvalitet har gott rykte utomlands. Många av våra kunder har sagt att de inte kun-nat hitta lika högkvalitativa produkter någon an-nanstans.

Ekologiska värden som livsstilOssi Näkki berättar att deras familj följer etiska värderingar även privat.

– Vi lever som vi lär och handlar ekologiskt alltid när det är möjligt. På så sätt skapar vi förut-sättningar för ökad ekologisk odling. Vi använder de ullplagg vi säljer; vår dotter packar alltid med dem på scoutlägren, och själv avstår jag aldrig från mina ullstrumpor – inte ens till midsommaren, säger han med ett leende på läpparna.

I en företagares liv är arbetet alltid mer eller mindre närvarande, men lyckligtvis blir det också tid över för hobbyer. Till Ossis och Leenas fri-

tidsintressen hör bland annat cykling, dans och kyrkbåtsrodd.

– En gång varje sommar gör vi en ordentlig 60 kilometer lång runda, då vi deltar i roddtävlingen Sulkavan soudut. Ifjol tog det 5 timmar och 17 minuter från start till mål. Jag måste medge att jag redan ungefär halvvägs började fundera vad i all världen jag hade gett mig in på, flinar Ossi Näkki.

Hunden Minttu tassar in i rummet och slår sig till ro vid husses fötter. Det är dags för en mid-dagslur. Bredvid ullstrumporna. |

Naturen tackar dig som använder tygblöjorTygblöjan är ett ekologiskt alternativ. Ett barn använder cirka 5 000 engångsblöjor under hela blöjperioden. Det tar flera hundra år innan en-gångsblöjorna multnar på soptipparna. Alla de blöjor som går åt till ett enda barn ger upphov till omkring 1 500 kilo avfall. Engångsblöjorna är de facto i dag den största typen av hushållsav-fall som hamnar på soptippen.

På lång sikt sparar man också en rejäl slant genom att använda tygblöjor. Samma blöjor kan återanvändas på flera barn.

n Päivi Vanhatalo syr en söm på ett ullunder-ställ. Genom fönstret öppnar sig en fantastisk utsikt över naturen kring sjön Artjärvi.

n Tarja Kauhanen tillverkar med vana händer sparkdräkter för babyer. Det krävs erfarenhet att hantera det flexibla, tunna naturmaterialet.

t t

2 | 2010 VARMA 7

evenemang

TEXT MAIJA KAJANTO • FOTO ARTO WIIKARI

AKTIVITET ÄR MEDICIN!När konjunkturen vänder uppåt och det börjar gå bra för företagen igen, är det viktigt att ledarskap, globala konkurrensfördelar och den åldrande arbetskraften är i trim.

På Varmas kundseminarium i våras redogjorde Kari Kasa-nen från Talent Partners för vad som gör ledarskapet till en resurs i företaget under högkonjunktur. Frank Kors-

ström på Accenture påminde åhörarna om att Finland ständigt behöver nya metoder för spetskompetens.

Nils Friberg på Vattenfall talade i sin tur om företagets ål-dersprogram, som inspirerar människor att stanna kvar i arbets-livet längre. Vad som erbjuds är stegvis övergång i deltidspen-sion med goda förmåner.

– Vi genomför inte åldersprogrammet för att vi vill vara trev-liga, utan för att vi behöver de äldre arbetstagarna. Hela samhäl-let behöver dem, betonade Friberg.

Enligt Friberg har människornas drömmar också förändrats.

Den gamla drömmen om att som pensionär segla till Bermuda känns nödvändigtvis inte lika attraktiv längre.

– Aktivitet är medicin! En fl exibel arbetskarriär kan också få individen att må bättre, sade Friberg.

Åhörarna tog åldersprogrammet till sig – hela 80 procent öns-kade ett liknande förhållningssätt även i det egna företaget. Var-ma stöder företag som är villiga att starta motsvaran-de projekt. |

■ JORMA NYLUND, NORDEA : Bra och

viktigt ämne. Arbetsplatserna behö-

ver de äldres kompetens. Och att bli

uppskattad ger arbetsglädje!

JORMA NYLUND, NORDEA : Bra och

■ NORA KARTTUNEN, PLANMECA GROUP: Medelåldern i vår fi rma är 39 år, ålders-programmet är således inte aktuellt hos oss för närvarande. Men programmet är intressant i och för sig. I den här model-len minskar arbetstiden mer än lönen.

■ RITVA VAINIONPÄÄ, PATRIA: Det är

bra att såväl arbetsgivarens som ar-

betstagarens synvinkel beaktas. Alltför

få människor tänker över sin yrkeskar-

riär ända till slutet – och att gå i pen-

sion är inte heller

alltid så enkelt.

NORA KARTTUNEN, PLANMECA GROUP:Medelåldern i vår fi rma är 39 år, ålders-programmet är således inte aktuellt hos

2 | 2010 VARMA 7

8 VARMA 2 | 2010

FLÄTAS SAMMANoch fritid

Arbete, familj

2 | 2010 VARMA 9

TexT Timo Sormunen • foTo Teemu TöyryläFLÄTAS SAMMAN

Den lutherska arbetsmoralen och de ständigt växande kraven på effektivitet har visat sig vara en tung kombination på arbetsplatserna i Finland. Vinden håller emellertid på att vända: för den yngre generationen blir det allt viktigare att kunna samordna arbete, familj och fritid.

n Företagare Mikko Sievänen från bowlingbaneföretaget System 300 Group bowlar gärna tillsammans med sin dotter Jane.

och fritid

t t

Arbete, familj

10 VARMA 2 | 2010

För många som kommit ut iarbetslivet på 1990-talet el-ler tidigare har arbetsen- gagemang närmast innebu-rit långa och bråda arbetsda-gar. Det har kunnat ge lyft i

karriären och högre inkomster, men å andra sidan har det tagit tid från såväl familj som fritidsintressen.

Med dålig tur har saldot efter detta långa och ihärdiga knog med en gång kunnat gå på minus, då en konjunktursvacka och sa-neringar först tagit arbetsplatsen och i värsta fall också hemmet och familjen.

Den yngre generationen går inte längre med på att kliva in i detta ekorrhjul. Livet måste erbjuda mer än en skälig lön och en lovande karriär, framhåller forskningspro-fessor Kaisa Kauppinen vid Arbetshälso-institutet.

– I de undersökningar som gjorts om de ungas yrkesval får de etiska frågorna allt större tyngd. De unga värdesätter en arbets-plats där man kan samordna arbete, familj och fritid så smidigt som möjligt. Samtidigt måste arbetet ändå vara utmanande och me-ningsfullt, säger Kauppinen.

Specialforskare Johanna Lammi-Taskula vid Institutet för hälsa och välfärd är inne på samma linje. Barnen och arbe-tet går nu framför det egna jaget, även om lågkonjunkturen och den ökade osäkerhe-ten tillfälligt kan ha luckrat upp kraven på flexibilitet i arbetet.

– Å andra sidan får insikten att också en samvetsgrann och flitig arbetstagare kan för-lora sitt jobb människorna att på nytt sätta sina egna och familjens behov i första rum-met, påpekar Lammi-Taskula.

Noggrann familjeplaneringDen traditionella chefshierarkin får likaså en avhyvling av den yngre generationen, efter-

som man nu betonar ledningens inspireran-de och deltagande grepp. Vidare uppskattar de unga jämlikhet mellan könen, rättvisa och samhällsansvar. Familjelivets värden är här starkt närvarande.

I jämlikhetsfrågor finns det skillnader i synsättet rentav inom samma arbetsplats. Där männen är nöjda med situationen är kvinnorna mer kritiska.

Detta framgick också av enkäten Arbete och hälsa 2009, där 72 procent av männen men endast 51 procent av kvinnorna ansåg att bemötandet av könen är helt jämlikt på den egna arbetsplatsen.

Ett liknande resultat har också erhållits i en undersökning av arbetsförhållandena och i jämställdhetsbarometern.

– Den mest kritiska gruppen är kvin-nor i åldern 25–44 år, som ofta kontinuer-ligt balanserar mellan arbete och familjeliv, sammanfattar Kauppinen.

Enligt Lammi-Taskula börjar denna ba-lansgång redan under studietiden.

– Man kan rentav planera att bilda fa-milj utgående från arbetsutsikterna. Senare funderar man om man överhuvudtaget kan skaffa barn, ifall man väljer att satsa helt på sin karriär, konstaterar Lammi-Taskula.

Arrangemang och kompromisserÄven om det ännu återstår en hel del som kan förbättras, lyckas man på merparten av arbetsplatserna samordna arbete och t t

n Företagare Mikko Sievänen gjorde sina längsta arbetsdagar innan han skaffade barn, något som Jane är glad över.

”Då arbete och familj är i balans, ökar också de anställdas engagemang och välbefinnande.”

fortsätter på sidan 12

2 | 2010 VARMA 11

Bowlingföretagaren dignar inte under arbetsbördanFör många företagare är balansen mellan arbete och fritid i det närmaste en omöjlig ekvation. Mikko Sievänen från Tammerfors hör däremot inte till denna grupp, utan i bowlingbaneföretagarens kalender fi nns alltid rum för familj och fritidsintressen.

Om pappa jobbar för mycket? Det borde man säkert fråga barnen, säger Mikko Sievä-

nen, verkställande direktör för System 300 Group.

I samma andetag medger han att barnens svar under årets mest bråda veckor nog kunde vara jakande. Ändå hör inte Sievänen till de företagare som tänjer på arbetsdagen dygnet runt och fortsätter att knoga på ännu under veckosluten.

– För mig är företagandet förutom en födkrok och en livsstil också ett sätt att ordna fritid för mig själv. I ett tra-ditionellt arbete från åtta till fyra skul-le det inte lyckas närmelsevis lika bra. I stället för att sitta på kontoret kan jag också arbeta hemma. Jag gjorde detta val redan under de jobbigaste åren inom exportbranschen då jag var tvungen att resa mycket.

Visst är också Sievänen van med långa och stressiga arbetsdagar. Den i unga år aktiva bowlaren valde före-tagarbanan i slutet av 1980-talet. Taj-mingen var inte så här i efterhand sett den mest lyckade, eftersom Finland störtade in i en depression ett par år senare.

Lågkonjunkturen i hemlandet förde Sievinen, som specialiserat sig på bow-

lingbanor och komponenter till dem, till Mellaneuropa för några år. Där fi nslipa-de han koncepten och knöt samtidigt export- och samarbetskontakter.

Sievänen återvände till Finland i mitten av 1990-talet, då konjunkturen åter började ljusna. Samtidigt börja-de det också i bowlinghallarna fi nnas en marknad för nya laminatbanor och den utomlands redan rätt populära dis-cobowlingen. En fördel var att de vär-sta konkurrenterna huvudsakligen kom långväga från USA.

De längsta dagarna är redan avklaradeHittills har System 300 Group levererat nästan 10 000 bowlingbanor över hela världen. I hemlandet har bolaget utvid-gat också till att driva banor för nöjes-bowling och restauranger i samband med dem. Sådana center fi nns bland annat i Helsingfors och Vierumäki.

Bolaget har sitt säte i Tammerfors och sysselsätter, beroende på situatio-nen, 10–15 fast anställda. Det interna-tionella företaget har ett brett nätverk av samarbetspartners och underleve-rantörer förutom i Finland också utom-lands.

– Jag hann göra de längsta och tyngsta arbetsdagarna redan innan

det var aktuellt att bilda familj. Efter det har saker och ting i många fall fått ny prioritetsordning. Om man som före-tagare förlorar sin familj, går man ock-så lätt miste om allt annat, resonerar 44-åriga Sievänen.

Förståelse för vad det innebär att vara företagare fi nns också inom fa-miljen. Hans fru är tandläkare och har en egen privatmottagning.

– Båda förstår att arbetsdagen ibland drar ut på tiden. De egna arbets-bekymren tar vi däremot inte hem med oss, försäkrar Sievänen.

Idrotten har också en viktig roll för Sievinen då det gäller att ladda batte-rierna. Det bästa sättet att nolla hjär-nan är att unna sig en stund i skidspå-ret, ishockeyrinken eller på golfbanan. Också studierna ger ett välkommet av-brott i vardagen och vidgar vyerna.

– Attityden gentemot företagsam-het har under de senaste åren föränd-rats och blivit klart mer positiv. Företa-garna får ännu jobba hårt för sitt leve-bröd, men allt fl er tycks uppskatta den frihet som företagandet innebär när det gäller att fatta beslut och vara her-re över sin egen tid. De som valt att bli företagare tycks i allmänhet vara nöjda med sitt val. |

12 VARMA 2 | 2010

familj utan oöverkomliga problem. I all-mänhet förhåller sig arbetsgivarna rätt positivt till hemvård av sjuka barn, å an-dra sidan är det fortfarande oftast mam-man i familjen som blir hemma.

– Frånvaro och arrangemang till följd av förändringar i familjelivet innebär all-tid i viss mån extra bestyr och kompro-misser i vardagsrutinerna på arbetsplat-serna. Den grundläggande attityden till � exibla arrangemang är emellertid posi-tiv och man strävar allt mer efter att ut-veckla atmosfären i denna riktning, berät-tar Kauppinen om forskningsresultaten.

Undersökningarna visar också att småbarnstiden med allt vad det innebär är ett övergående skede och stöder båda för-äldrarnas arbetsinsats och välbe  nnande.

Enligt Lammi-Taskula lider alla par-ter på lång sikt om småbarnsföräldrarna hela tiden kompromissar till förmån för arbetet.

Allt viktigare lockbete på arbetsmarknadenUnder de senaste åren har forsknings-resultaten studerats ingående också från arbetsgivarnas sida. Samtidigt har man märkt att en familjevänlig image under-lättar rekryteringen och ger hela före-tagsbilden en positiv glans.

Kauppinen och Lammi-Taskula på-minner att det också inverkar direkt på

hur snabbt den som är familjeledig kom-mer tillbaka till sitt arbete. Många är ef-ter en lång ledig period rädda för att inte längre klara av sina gamla arbetsuppgifter.

Arbetet har kanske förändrats, arbets-takten har trappats upp och osäkerheten har ökat. Hur man själv ska få tiden att räcka till för både arbete och familj är för många ett enda stort frågetecken.

Enligt forskarna har man för varje år gått framåt när det gäller att utveckla möjligheterna till � exibilitet för anställda med familj, även om skillnaderna mellan arbetsplatserna fortfarande är rätt stora.

Deltidsarbete är sällsynt hos oss, men två av tre löntagare börjar redan ha möj-lighet till � exibel arbetstid.

– Distansarbete och system med ar-betstidsbank blir allt vanligare. De ger ef-terlängtat spelrum i dags- och veckoryt-men och gör samtidigt arbetet mer lock-ande, konstaterar Kauppinen.

I samma andetag varnar emellertid de erfarna arbetslivsforskarna för att gränsen mellan arbets- och fritid suddas ut.

– Enligt en hotbild är människan hela tiden i arbete. Hon förlänger arbetsdagen hemma på kvällen och inleder den nya arbetsveckan redan söndag kväll. Flexibi-litet förutsätter allt bättre tidshantering, påminner paret.

Enligt Kauppinen och Lammi-Tasku-la skulle den ideala situationen vara att

människorna i allt högre grad kun-de anpassa och forma sitt liv i takt med dess olika skeden. Då barnen är små betonas en mer familjecen-trerad tillvaro och större � exibili-tet i arbetslivet, senare i livet kun-de till exempel möjligheten att sadla om och byta yrke kom-ma i fråga.

Lammi-Taskula anser att vi genom mjukare och mer � exibla arbetslivsmodel-ler bättre kunde få den mycket omtalade pro-duktiviteten att öka.

– Då arbete och familj är i balans, ökar också de anställdas en-gagemang och välbe-  nnande. Det i sin tur syns på arbetsplatserna i bättre arbetsprestationer och högre produktivitet.|

”Distansarbete och arbetstidsbank ger efterlängtat spelrum i veckorytmen.”

▼ ▼

2 | 2010 VARMA 132 | 2010 VARMA 13

BLOGGEN Ingångssida

2 | 2010 VARMA 13

VÄLBEFINNANDE GENOM AVKOPPLING

> Seija Kivimäki är medlem i Varmas konsultativa nämnd för företagare och apotekare vid Walkiakoski apotek.

http://www.walkiakoskenapteekki.fi http://www.kauneuspiste.eu

En hektisk vardag kräver som motvikt stunder då man kan stanna upp och ge sig själv tid. Vi är bra på att prestera och jäkta, men när har du senast gett dig lov att koppla av och unnat dig lite vardagslyx? Då man ibland nollar tankarna är det lättare att koncentrera sig på det väsentliga.

Det fi nns många sätt att gå ner i varv. Idrottsmassörer öppnar spända muskler, in-disk huvudmassage får blodet att cirkulera och lindrar stress. Kosmetologerna får oss att må bra med olika former av ansikts-, hand-, fot- och kroppsvård.

Visste du att många apotek erbjuder wellnesstjänster? Sjukskötare har arbetat på apoteken redan en tid, men idag har många apotek också en kosmetolog bland personalen. Kosmetologen fi nns inte där enbart för att hjälpa kunden att välja rätt produkt, utan man har öppnat egna skönhetsavdelningar, där kunderna kan få manikyr eller ta en ansiktsbehandling. Det går också att beställa en festmake-up för en högtidsdag.

Behandlingar erbjuds för både män och kvinnor och man kan också samla ett stör-re sällskap. En del apotek ordnar kvinnokvällar med bland annat näringsinforma-tion, behandlingar och analys av kroppssammansättningen.

En ny landvinning är spa-tjänsterna. Ordet spa har troligtvis sitt ursprung i la-tinets ord ”salus per aquam”, dvs. ”hälsa genom vatten”. Spa betyder i vardags-språket badinrättning eller skönhetssalong, som erbjuder i synnerhet behandling-ar och avkoppling. Vardagens lyx är att ta ett rosendoftande skumbad och njuta av jordgubbsdryck från champagneglas.

Idag vill man betjäna kunden individuellt och mångsidigt. Bland annat erbjuds hjälp för den som vill sluta röka, och på apoteken sammanträder också bantnings-grupper.

Apoteken återvänder till sina rötter. I början av 1900-talet fanns det få läkare och apoteket var den plats där man fi ck råd. Rådgivningen betonas ytterligare i dag. Vid sidan av försäljningen av läkemedel behövs kompletterande aktiviteter, för att man ska kunna fortsätta med läkemedelsförsäljningen. Samma sak inträf-fade tidigare på bensinstationerna, som idag är tvungna att sälja också annat, då försäljningen av enbart bensin inte lönar sig. Apoteket är en plats där kunderna är vana att uträtta sina ärenden, och upplevs som pålitligt.

Wellnesstjänsterna har fått ett gott bemötande, även om det för många ännu är en överraskning vad allt man kan fi nna på apoteket. På apoteken funderar man hela tiden på hur man kunde effektivisera de nuvarande tjänsterna och söker sam-tidigt nya verksamhetsformer. Endast framtiden visar hur apotekets roll kommer att formas.

TAGS

kosmetolog

badinrättningskönhet avkoppling

rosenbadansiktsbehandling

manikyr

14 VARMA 2 | 2010

Arbetspensionsrehabilitering har en central roll när man talar om arbetshälsa som helhet. För många har rehabiliteringen varit helt avgörande. En av metoderna inom arbetspensionsrehabilitering är arbetsprövning – tack vare den fi ck Sinikka Ryynänen möjlighet att återgå till sitt arbete på Hartwall efter en lång sjukledighet.

hjälp av arbetsprö vning

Arbete, när det är som bäst, är en meningsfull del av livet som upprätthåller det psykiska välbe-� nnandet, erbjuder ett dagligt socialt nätverk och ger möjlig-

het att förverkliga sig själv. Arbetet kan också bli en tung börda som försämrar livskvaliteten – i de � esta fall på grund av nedsatt hälsa. Så också för Sinikka Ryynänen, som hade arbe-tat på Hartwall hela sitt liv.

Sinikkas berättelseSinikka berättar att hon började arbeta re-dan som tjugoåring på dåvarande Mallas-juoma, nuvarande Hartwall i Lahtis. Hon bör-jade som sommarjobbare år 1973, och ännu under 2000-talet kändes arbetet trevligt, trots att hon hade haft besvär med ryggen redan en längre tid.

– Det kändes svårt att vrida kroppen och lyfta saker, säger Sinikka.

Då ryggsmärtorna bara blev värre och en sjukledighet avlöste en annan, sökte hon sig till Hartwalls företagsläkare. Ryggen röntga-

des och hon � ck höra att den hade förvridits till formen av ett S.

– Det var en så stor chock för mig att jag inte kunde hålla tillbaka tårarna, säger Sinikka.

Efter det blev Sinikka sjukskriven och sjukledigheten drog ut i nästan ett helt år. Då sjukledigheten fortsatte bedömde Hart-walls företagsläkare henne som arbetsoförmö-gen tills vidare och konstaterade samtidigt att hon inte kunde återgå till samma tunga arbete som tidigare.

Sinikka ansökte om invalidpension, men eftersom hon inte uppfyllde kriterierna för full invalidpension beviljades hon delinvalid-pension.

Sinikka berättar vidare att Varma kontakta-de henne och berättade om möjligheten till de-linvalidpension och återgång till deltidsarbetemed hjälp av arbetsprövning. Arbetsprövning-en skulle möjliggöra återgång till arbete i ar-betsuppgifter som beaktade hennes föränd-rade arbetsförmåga.

– Jag blev intresserad av arbetsprövning, och vi kom överens om att Varmas

Ny start i arbetslivet med

TEXT MIA HEISKANEN • FOTO AKI LOPONEN

”I början var jag nervös, men nu känns det bra.”

▼ ▼

14 VARMA 2 | 2010

hjälp av arbetsprö vningNy start i arbetslivet med

hjälp av arbetsprö vningNy start i arbetslivet med

hjälp av arbetsprö vning

”I början var jag nervös, men nu känns det bra.”

2 | 2010 VARMA 152 | 2010 VARMA 15

Arbetspensionsrehabilitering har en central roll när man talar om arbetshälsa som helhet. För många har rehabiliteringen varit helt avgörande. En av metoderna inom arbetspensionsrehabilitering är arbetsprövning – tack vare den fi ck Sinikka Ryynänen möjlighet att återgå till sitt arbete på Hartwall efter en lång sjukledighet.

hjälp av arbetsprö vning

Vad är arbetsprövning?Arbetsprövning är yrkesinriktad re-habilitering som stöds av arbetspen-sionsbolagen. Under den tid arbets-prövningen pågår får arbetstagaren rehabiliteringspenning eller reha-biliteringsstöd och rehabiliterings-tillägg.

Arbetsprövning möjliggör åter-gång till arbetslivet till ett arbete som beaktar den nedsatta arbets-förmågan. Arbetstagaren kan åter-gå till sitt tidigare arbete, en enklare form av det tidigare arbetet eller till ett helt nytt arbete. Arbetsprövning-en pågår i allmänhet 1–3 månader.

Under arbetsprövningen följs ar-betstagarens hälsotillstånd upp ge-nom regelbundna samtal och hälso-undersökningar.

■ Sinikka Ryynänen, som länge haft ryggbesvär, kunde återgå till arbetslivet i nya arbetsuppgifter.

▼ ▼

16 VARMA 2 | 2010

specialist tar reda på möjligheterna till deltidsarbete på Hartwall.

Samarbetet mellan Varmas specialister och Hartwalls controller i arbetshälsofrågor Tuula Massinen fungerade bra och resulterade snabbt i att Sinikka � ck ett deltidsarbete som var fysiskt lättare och motsvarade hennes arbetsförmåga. Efter arbetsprövning i tre månader, som stöd-des av Varma, övergick hon till sitt nya deltids-arbete. Sinikka sköter i dag Hartwalls klädförråd.

– Arbetsprövningen var en överraskning för mig, jag visste inte att en sådan möjlighet fanns. Först var jag nervös, men nu känns det trevligt att ha fått lära sig ett alldeles nytt arbete.

Sinikka har skräddarsydd fyra timmars ar-betsdag och hon kan vid behov ­ exa. Hon be-rättar att hon är nöjd med den nya situationen.

– Att arbeta håller humöret uppe och det ger också ekonomisk trygghet.

Hartwall satsar på arbetshälsaSinikkas berättelse är bara ett exempel på arbets-prövning som genomförts på Hartwall.

– Under åren 2006–2008 genomfördes sam-manlagt sju arbetsprövningar, och år 2009 var talet redan uppe i nio, berättar controller Tuula Massinen, som ansvarar för att utveckla och följa upp arbetshälsan på Hartwall.

– Arbetshälsa är en helhet som byggs upp på arbetsplatsen varje dag. Och eftersom den byggs upp i vardagen av mycket olika element så är också metoderna mycket olika. Arbetsprövning är en form av arbetspensionsrehabilitering som stöder arbetstagaren att orka i arbetet och för-bättrar yrkesfärdigheterna så att personen trots sitt försämrade hälsotillstånd har möjlighet att fortsätta i arbetslivet, säger Massinen.

– Jag tycker att det är viktigt att Hartwalls organisation är alert och följer med personalens arbetsförmåga och i tillräckligt god tid identi-� erar personer som behöver stöd.

– Om man väntar tills företagshälsovården ingriper, är det ofta för sent. I det skedet har ar-betstagarens situation redan utvecklats för långt. När det gäller identi� ering av behoven i rätt tid har cheferna en central roll. Och cheferna bör också vara medvetna om de möjligheter som står till förfogande för att stödja de anställdas arbetshälsa.

Leena Puurunen, sakkunnig i pensions-

avgöranden på Varma, är av samma åsikt.– Undersökningar visar att i synnerhet de-

pression till följd av utmattning har ökat på ar-betsplatserna. Depression är också ofta orsaken till att arbetstagare går i förtidspension. Därför är det ytterst viktigt att man stöder arbetstagarnas arbetsförmåga redan i ett tidigt skede. När det gäller främjandet av arbetshälsan är det viktigt att man börjar i god tid och identi� erar indivi-duella behov, säger Puurunen.

Samarbetet fortsätterMassinen har varit nöjd med samarbetet mellan Hartwall och Varma.

– Jag trä� ar regelbundet Varmas kontaktper-soner och vi går tillsammans genom aktuella frå-gor på Hartwall. Dessutom har vi ordnat en te-madag för nyckelpersonerna inom företagshäl-sovården där även Varmas specialister har varit med. Den här typen av samarbete har visat sig vara viktigt och nyttigt, säger Massinen.

– Samarbetet mellan Hartwalls företagshäl-sovård och Varma hjälper oss att se till att över-enskomna processer fungerar och samarbetet utvecklas kontinuerligt, konstaterar Puurunen.

I praktiken betyder det att Hartwalls före-tagshälsovård kan konsultera Varmas specialister per telefon för att planera till exempel arbets-prövning eller delinvalidpension. |

Varma stöder fortsatt arbeteVarmas arbetshälsoexperter ar-betar i nära samarbete med kund-företagens ledning och företags-hälsovård. Samarbetet betonar nuläge, långsiktig planering och uppföljning av utvecklingsarbetet. Målet med konsultationstjänsterna är att skapa praxis som främjar ar-betshälsan.

Läs mer om yrkesinritad rehabilitering och Varmas ar-betshälsotjänster på Varma.fi > Privatkunder > Metoder som stöd för arbetshälsan.

Information fi nns även ner-till på ingångssidan under länken Arbetshälsa.

■ År 2008 deltog sju personer i arbets-prövning på Hartwall. Genom arbetspröv-ning kunde bland annat Pentti Lehtinen och Sinikka Ryynänen återgå till arbetslivet.

▼ ▼

2 | 2010 VARMA 17

frågor&svarInfo om arbetspensioner!

???frågor&svar?frågor&svarfrågor&svar?frågor&svarfrågor&svar?frågor&svar???frågor&svar?frågor&svarfrågor&svar?frågor&svarfrågor&svar?frågor&svarfrågor&svar?frågor&svar??????frågor&svar?frågor&svarfrågor&svar?frågor&svarfrågor&svar?frågor&svar???????frågor&svar?frågor&svarfrågor&svar?frågor&svarfrågor&svar?frågor&svarfrågor&svar?frågor&svarfrågor&svar?frågor&svarfrågor&svar?frågor&svarfrågor&svar?frågor&svar??> Anmäl lönerna för

sommaranställda Vi anställde fl er sommarjobbare än planerat. Vad hän-der om vår ArPL-avgift inte räcker till?

■ För företag som har valt årsanmälan som anmälnings-sätt räknas ArPL-förskottsavgifterna för lönebetalnings-året ut i förväg på en uppskattad årslönesumma, en så kallad förskottslönesumma. De faktiska lönerna som be-talas ut under året ska arbetsgivaren anmäla med årsan-mälan i januari därpå följande år. När vi har fått årsanmä-lan, jämför vi den faktiska lönesumman med den upps-kattning som ligger till grund för avgifterna och räknar därefter ut den slutliga ArPL-avgiften. Om den faktiska lönesumman är högre än uppskattningen följer en extra faktura nästa vår.

ArPL-avgiften inkluderar beräkningsränta, vilket med-

för att avgiften är högre ju senare den betalas. Räntans in-verkan kan lindras om du meddelar oss den justerade upps-kattningen av innevarande års löner. Då kan vi räkna ut de resterande ArPL-förskottsavgiftsposterna på nytt.

I Varmas tjänst för inloggade användare kan du lätt själv ändra förskottslönesumman. I tjänsten ser du direkt hur ändringen inverkar på de resterande förskottsavgif-terna. Ändringen hänför sig till de avgiftsposter som inte ännu har fakturerats. Du kan göra ändringar i förskotts-lönesumman när som helst under året, alltid när det är nödvändigt.

Om du ännu inte har tillgång till tjänsten för inlogga-de användare, fyll i avtalsblanketten på Varmas webbsidor Varma.fi > Tjänster för inloggade användare.

> När du anställer den första arbetstagaren Jag är företagare och tänker nu anställa den första ar-betstagaren. Vi har kommit överens om en fortlöpan-de anställning. Hur ska jag sköta pensionsförsäkringen?

■ Du behöver en försäkring enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL). ArPL-försäkring ska tecknas inom

den kalendermånad som följer efter den första lönebetal-ningen. Försäkringsavgiften är 21,8 % av arbetstagarens bruttolön. Av denna del utgör arbetstagarens egen andel 4,5 % om den anställda är under 53 år, och 5,7 % om ar-betstagaren har fyllt 53 år. Arbetsgivaren ska betala hela försäkringsavgiften till försäkringsbolaget, men han in-nehåller arbetstagarens andel av avgiften i samband med varje lönebetalning.

Det är enklast att ingå försäkringsavtalet i Varmas webbtjänst. En försäkring som tecknas på nätet träder i kraft genast. Samtidigt ingår du webbtjänstavtal med Var-

ma och får tillgång till tjänsterna för inloggade användare, som underlättar skötseln av försäkringsärenden.

Den elektroniska ansökningsblanketten fi nns på adres-sen www.varma.fi . För inloggning behöver du personliga bankkoder. Närmare anvisningar får du i tjänsten.

> Yrkesinriktad rehabiliteringJag har varit frisörföretagare i 15 år. Mina problem i rörelseorganen har förvärrats under de senaste åren och nu är min hälsa så dålig att jag inte kan fortsät-ta länge så här. Min läkare har talat om yrkesinriktad rehabilitering och möjlighet att byta yrke. Hur ska jag gå till väga?

■ Du bör ta reda på din rätt till yrkesinriktad rehabilitering. Fyll i en rehabiliteringsansökan och sänd in den till Varma. Du kan skriva ut ansökningsblanketten på våra webbsidor. Det är skäl att göra ansökan i god tid, även om du ännu inte har någon rehabiliteringsplan.

Till ansökan bör du bifoga företagsläkarens eller din behandlande läkares intyg om din nuvarande arbets- och funktionsförmåga och behovet av yrkesinriktad rehabilite-ring (B-läkarutlåtande).

På basis av rehabiliteringsansökan och läkarutlåtan-det bedöms din rätt till yrkesinriktad rehabilitering. Ären-det sköts av din rehabiliteringsexpert på Varma. Om fö-rutsättningarna för yrkesinriktad rehabilitering uppfylls, kan du i samråd med experten komma överens om even-tuella fortsatta åtgärder för att upprätta en plan för yrkes-inriktad rehabilitering. |

På denna sida har vi sammanställt frågor som våra kunder ofta ställer till en spalt med Frågor och svar. Fler frågor och svar hittar du på våra webbsidor i samband med olika temaområden.

2 | 2010 VARMA 17

18 VARMA 2 | 2010

kundservice

Varma.� -webbtjänsten � ck i fjol en ansiktslyftning och nytt innehåll. Nu kan företag och företagare sköta pen-

sions- och försäkringsärenden enklare än ti-digare på en och samma adress med en och samma inloggning. Innehållet utvecklas kon-tinuerligt.

Varma har gått i spetsen bland pensionsbo-lagen när det gällt utveckling av webbtjäns-ter. Mapptjänsten, som riktade sig till företag, öppnade redan i början av 2000-talet och där-efter har Varmas sidor kompletterats med nya tjänster som underlättar vardagen för både fö-retag och företagare.

Många anmälnings- och betalningsrutiner i anknytning till FöPL- och ArPL-försäkring-ar har redan länge kunnat skötas på webben. I problemsituationer har Varma stått till tjänst med personliga anvisningar, såväl per telefon som per e-post.

Tjänsten, som i sig har varit bra, har kunnat förbättras ytterligare när man allt mer gått in för att beakta kundens synvinkel. Med detta för ögonen har man lagt till nya element som företag och företagare kan behöva i olika si-tuationer.

– Målet har varit att på en och samma adress betjäna företagare, företag och försäk-rade personer i såväl pensions- som försäk-ringsärenden, säger Lassila.

Överskådlig navigeringVarma.� är indelad i en tjänst som är öppen för alla och en tjänst som kräver inloggning. På den öppna sidan får besökarna information om arbetspensionsförsäkring och om Varma

som företag.I tjänsten för inloggade användare får före-

tag, företagare och försäkrade arbetstagare in-formation som gäller dem själva och där kan de också lätt och enkelt sköta egna pensions-försäkringsärenden.

Vid planeringen av sidorna har man fäst stor uppmärksamhet vid att göra tjänsterna täckande, men de ska också vara lätta att an-vända, ha klar och tydlig innehållsnavigering och god läsbarhet.

– Det här har betonats såväl på de öppna sidorna som på sidorna som kräver inlogg-ning, säger Lassila.

Man har också satsat mer än tidigare på att skapa elektroniska formulär och försäkrings-ansökningar som är överskådliga och lätta att fylla i. Ifyllningen har automatiserats så långt det går och blanketterna innehåller endast vä-sentliga frågor.

– Tjänsten för inloggade användare funge-rar också som en datasäker kommunikations-kanal mellan kunden och Varma. Meddelan-den som sänds och tas emot i den skyddade e-posten sparas sedan i kundens arkiv. Vi har som mål att svara senast följande dag på frågor som vi får per e-post, säger Lassila.

I tjänsten som kräver inloggning kan man sköta de viktigaste ArPL- och FöPL-rutiner-na. Man loggar in antingen med egna bankko-der eller med koder som Varma ger. Förutom traditionella anställningsanmälningar och ut-skrifter av arbetsinkomstintyg kan man också göra försäkringsansökan, som träder i kraft ge-nast. Företagare kan också ändra nivån på sin egen FöPL-arbetsinkomst och tidtabellen för

betalning av försäkringsavgifterna.– I synnerhet när det gäller ArPL-

och löneanmälningar är nätet ett be-händigt verktyg, eftersom man där lätt kan föra in till exempel ändringar i antalet anställda. Genom anmälan på nätet minskar också pappersexercisen betydligt, såväl för kunden som för Var-ma, säger Lassila.

Mer än 80 procent av anställningsan-mälningarna görs i dag elektroniskt, och det blir hela tiden vanligare att sköta även andra ärenden över nätet.

– Företag och företagare vill sköta rutin-ärenden så enkelt och behändigt som möjligt.

På kundsidorna � nns även kortjobbstjäns-ten som är till stor hjälp för den som anställer tillfälliga arbetstagare.

– Via kortjobbstjänsten kan såväl företag, husbolag som privatpersoner sköta pensions-försäkringsåligganden när de tillfälligt anställer till exempel renoveringsmän. Här måste man givetvis också komma ihåg att arbetstagaren måste vara en privatperson, förklarar Lassila.

Nätfakturor på kommandeI webbtjänsten uppmuntrar man också kun-derna att övergå till nätfaktura i ArPL- och FöPL-ärenden. Den som vill ändra betal-ningssätt behöver endast ingå ett nätfaktura-avtal. Närmare information � nns på www.verkkolasku.info (på � nska) Se även denna tidning, sidorna 22–23.

– Nätfaktura är dagens melodi och an-vändningen blir allt vanligare. Även här un-derlättar nätet rutinerna, säger Lassila. |

TEXT TIMO SORMUNEN • FOTO MARJO TYNKKYNEN

i Varmas webbtjänstJyrki Lassila, planerare på Varma, dyker ner i varma.fi -tjänsten för att undersöka vilka skatter nätet kan erbjuda företag och företagare.

En djupdykning

2 | 2010 VARMA 19

Webbsidor på tre språk

Varma hör till de få pensionsbolag som genast från början lanserat webbsidor på båda inhemska språ-ken i oförkortad version. Även tjänsterna för inlog-

gade användare fi nns tillgängliga på båda inhemska språken.För Varma har det varit naturligt att de svenska sidor-

na följt med i samma takt som de fi nska och vid lanseringen av nya versioner har båda språkversionerna lanserats sam-tidigt.

De engelska sidorna har också utvecklats hela tiden och i dag motsvarar de till stor del de fi nska och svenska sidor-na. Tjänsten för inloggade användare fi nns emellertid inte på engelska, vilket betyder att det inte går att sköta egna för-säkrings- och pensionsärenden på engelska på nätet.

Enligt planeringschef Marja Korpilahti fi nns det också andra snabba och behändiga kontaktkanaler:

– Vi hänvisar våra engelskspråkiga kunder till att använda de elektroniska blanketterna i webbtjänsten eller att kontak-ta oss per telefon eller e-post, säger Korpilahti.

I språkversionerna har man likaså satsat på ett klart och entydigt språkbruk. Något som ibland kan vara ganska ut-manande, med tanke på att den fi nska pensionsterminologin ibland är rätt invecklad.

– Till exempel YEL-työtulo/FöPL-arbetsinkomst är ett be-grepp som vi har varit tvungna att reda ut med fl er ord på engelska. Ett annat problem är att den som läser de engel-ska sidorna nödvändigtvis inte har engelska som moders-mål, säger Korpilahti.

Extra info för pensionstagareFör pensionstagare fi nns egna sidor med information om bland annat utbetalningsdagar för pension, beskattning, ändringar av bankkonto- och adressuppgifter, pensionsintyg

och arbetspensionskort. På sidorna får man också informa-tion om hur fl yttning utomlands eller deltidsarbete inverkar på pensionen.

Sidorna ger också länkar till andra delar av webbplatsen, till exempel till kortjobbstjänsten, som kan användas när man avlönar tillfällig städ- eller renoveringshjälp.

Om man loggar in på tjänsten som är avsedd för Varmas kunder med egna bankkoder, kan man se sina egna personli-ga pensionsuppgifter. Från början av juni har man också kun-nat meddela sitt eget bankkontonummer elektroniskt.

Enligt avdelningschef Voppe Salokari utvecklas webbsi-dorna för pensionstagare kontinuerligt och i fortsättningen kommer det också att vara möjligt att ta utskrifter av bland annat pensionsintyg.

– Intyg över pensionsinkomsterna kan behövas till exem-pel för olika myndigheter. Tjänsten blir klar i december, be-rättar Salokari. |

”På med simfötterna och ut på upptäcktsfärd!”, uppmanar Jyrki Lassila.

20 VARMA 2 | 201020 VARMA 2 | 2010

Många tror att vi själva � nansierar våra pen-sioner, när de pensionsavgifter som upp-bärs på våra arbetsinkomster placeras i fonder för att ge ränta och vänta på den

pension som i sinom tid ska betalas ut.Fullt så enkelt är det inte. Drygt en tredjedel av

arbetspensionsavgifterna används direkt för löpande pensioner. Därmed � nansierar den förvärvsaktiva ge-nerationen arbetspensionerna för dem som redan är pensionerade.

En del av arbetspensionsavgifterna är fonderade, och årligen fonderas cirka en femtedel. Värdet på ar-betspensionsfonderna uppgår till cirka 125 miljarder euro. I si­ ran ingår såväl privata pensionsbolags som den o­ entliga sektorns fonder.

Av tillgångarna i den privata sektorns fonder an-vänds en del automatiskt för utbetalning av pensio-ner. Fonderna växer och upplöses i takt med ålders-strukturen hos de försäkrade.

Arbetspensionsbolagen placerar de fonderade medlen med målet att få en realavkastning på i ge-nomsnitt fyra procent på lång sikt. Tack vare pla-ceringsintäkterna behöver bolagen inte uppbära så höga pensionsavgifter som man i annat fall skulle vara tvungen att göra. Placeringsintäkterna dämpar såle-

des trycket att höja arbetspensionsavgifterna.– Målet för avkastningen är krävande: En real-

avkastning på fyra procent innebär, beroende på in-� ationen, i regel en genomsnittlig avkastning på 5–6 procent, säger Pasi Mustonen, direktör för aktua-riefunktionen på Varma.

Han betonar att det är viktigt att arbetspensions-medlen placeras förutom lönsamt även tryggt. Pen-sionsbolagen kan således inte börja söka alltför risk-fyllda placeringar i jakten på hög avkastning.

Fonderna dämpar den förändrade åldersstrukturens inverkanDe stora årskullarna, som är födda efter kriget, hål-ler som bäst på att nå pensionsåldern. I tidningarnas insändarspalter ser man ofta frågor om var de pen-sionsavgifter som de stora ålderklasserna har betalat nu � nns och om man inte borde upplösa fonderna?

Fonderna behövs som bu­ ertar, och därför är det inte förnuftigt att lösa upp dem.

Med de pensions- och socialskyddsavgifter som de stora åldersklasserna har betalat har man genom fonde-ring � nansierat deras egna arbetspensioner och därtill betalat föregående generationers arbets- och folkpen-sioner. Helt i enlighet med vad ansvarstagandet mellan

Arbetspensionerna fi nansieras genom arbete och företagande och med en ansvarsfördelning mellan generationerna.

TEXT KARI AROLA • ILLUSTRATIONER TUOMAS IKONEN

Ansvar över generations-gränserna

samhällsfenomen

2 | 2010 VARMA 21

”generationerna förutsätter.Kommer pensioneringen av de stora

åldersklasserna nu att bli en övermäk-tig börda för den förvärvsaktiva be-folkningen?

– Att befolkningen åldras har re-dan länge varit känt och det har också beaktats, även om föränd-ringen har varit snabbare än vän-tat, säger Mustonen.

– Avgiftsprognoserna visar att nuvarande lagstiftning och föränd-ringen i åldersstrukturen medför ett tryck att höja arbetspensionsavgiften med 5–6 procentenheter under de föl-jande 10–20 åren.

Vad borde göras för att lösa � nansie-ringsproblemen under de närmaste årti-

ondena? Ämnet är ett alltid lika aktuellt sam-talsämne inom politiken och på arbetsmarkna-

den.Enligt försäkringsmatematikern, Pasi Mustonen � nns

det många alternativ:– För att balansera � nansieringen av pensionerna mås-

te man enligt försäkringsmatematiken – något förenklat – skapa en bra mix av följande åtgärder: � nländarna måste stanna i genomsnitt 3–4 år längre kvar i arbetslivet, pen-sionsavgifterna måste höjas, pensionsnivån måste sänkas eller förutsättningar för ännu bättre placeringsavkastning skapas.

– En ökning av placeringsintäkterna med en procent-enhet möjliggör en sänkning av pensionsavgiften med två procentenheter på lång sikt, säger Mustonen.

Mustonen anser att vår nuvarande lagstiftning ger bra möjligheter att eftersträva god avkastning inom place-ringsverksamheten. Den av social- och hälsovårdsminis-teriet tillsatta arbetsgruppen har lagt fram ytterligare för-bättringsförslag.

Mustonen stöder inte tanken på att de försäkrade själva direkt skulle få bestämma hur deras arbetspensionsmedel placeras, ett förslag som lyfts fram med jämna mellanrum.

– Också den senaste � nanskrisen visade att vårt för-månsbaserade system där risken bärs kollektivt har klarat

sig bra. Det � nländska arbetspensionssystemet är konkur-renskraftigt och långsiktigt även i internationell jämförelse.

God sysselsättning viktigastDet viktigaste med tanke på pensionsskyddet är god syssel-sättning, eftersom arbetspensionerna grundar sig på det ar-bete som utförs i Finland och en stor del av pensionerna � -nansieras genom fördelningssystemet. Pension tjänas in för utfört arbete, och den förvärvsaktiva generationen � nansie-rar pensionerna för dem som redan är pensionerade. Där-för måste förutsättningarna för arbete i vårt land tryggas.

Pensionsreformen, som genomfördes för ett par år se-dan, har redan medfört att yrkeskarriärerna blivit längre. Sysselsättningsgraden bland äldre ökade också fram till år 2008.

Samtidigt håller de stora ålderklasserna på att gå i pen-sion. Enligt direktör Jyrki Rasi, som ansvarar för Varmas pensionstjänster, har man redan under de två senaste åren kunnat se en klar uppgång i antalet ansökningar om ål-derspension.

Rasi anser det positivt att ansökningarna om invalid-pension har minskat. Minskningen beror delvis på att ar-betsgivare, arbetstagare och pensionsbolag tillsammans har gått in för att satsa på arbetshälsan.

Enligt Rasi har närmare 70 procent av de personer som deltagit i Varmas rehabiliteringsprogram kunnat återgå till arbetslivet. Utan rehabilitering skulle dessa personer med största sannolikhet ha gått i invalidpension.

– Det � nländska arbetspensionssystemet vilar på � era grundstenar, inte endast på placeringarna. Systemet klarar nog av den tillfälliga uppgången i antalet pensioner som åldersstrukturen medför, säger Rasi.

Det � nländska arbetspensionssystemet har kontinuerligt reformerats, och det uppfyller därmed dagens krav. Syste-met tryggar pensionerna mycket bra och modellen har väckt intresse även bland experter utomlands. |

Det fi nländska arbetspensionssystemet vilar på fl era grundstenar.”

22 VARMA 2 | 2010

I affärsvärlden går ofta de stora företagen i spetsen för utvecklingen.

Denna sanning gäller också i stor utsträck-ning nätfaktureringen och dess slutliga genom-

brott, som det redan slagits på trumma för i flera år. E-fakturan har emellertid fått trögare genomslag än väntat, men nu tycks trenden vända till förmån för den elektroniska faktureringen och uttryckligen tack vare de stora företagen.

Orsaken är klar, eftersom större organisationer uppnår betydande inbesparingar genom att övergå till elektronisk fakturering i och med att postnings- och hanteringskostnaderna för den traditionella pappers-fakturan faller bort. Ett flertal kommuner och städer har också använt motsvarande argument, då de varit tvungna att söka sparobjekt med allt tätare kam.

Samtidigt har trycket på förändringar ökat också i den egna kundkretsen och företagens samarbetsnät-verk. Allt fler små och medelstora företag och också mikroföretag har i år ställts inför det faktum att en tra-ditionell brevfaktura inte nödvändigtvis duger för fö-retagets bekanta och mångåriga samarbetsparter.

– Många har övergått till e-fakturering på uppma-ning av viktiga kunder snarare än p.g.a. att den egna af-färsverksamheten skulle förutsätta det, konstaterar eko-

nom Johanna Hietamäki från Företagarna i Finland.– Företagen övergår också frivilligt till nätfakture-

ring, såvida reformen ger klara ekonomiska fördelar. I stället för tvång borde små och medelstora företag uppmuntras till förändring genom att själva utveckla nätfaktureringssystemen. Behoven varierar också mel-lan olika branscher. Till exempel kan ett litet hemser-viceföretag debitera sina kunder kontant, påminner Hietamäki.

Svårt att jämföraE-fakturans genomslag på företagsfältet har bromsats upp förutom av attityderna också av de nuvarande da-tasystemen, som fortfarande lämnar mycket att önska i fråga om kompatibiliteten med kundernas system. Bankernas och nätfakturaoperatörernas servicepaket upplevs som invecklade både till innehåll och till pris-sättning. En del lösningar har också klart planerats ut-gående från behovet i större organisationer.

Dessutom har en inbördes jämförelse av tjänsterna visat sig vara besvärlig, eftersom prissättningen kan ba-sera sig på en fast månadsavgift eller på fakturering en-ligt antal, på vilken det ännu tillkommer en startavgift.

Detta framgick också av den prisenkät som Företa-garna i Finland lät göra i slutet av fjolåret. Enligt enkät-

Nätfakturan

pengar och försäkringTexT Timo Sormunen • foTo Sirpa Levonperä

Nätfakturorna vinner snabbt terräng och det har också många småföretag noterat. Det lönar sig att i tid ta reda på hur företaget smidigast kan ta steget in i e-tiden.

söker sig också till småföretagen

2 | 2010 VARMA 23

”För ett litet företag räcker en mer begränsad och överskådlig faktureringstjänst.”

resultatet kan priset på e-fakturatjänster variera med det tiodubbla. I en del av tjänsterna är start- och må-nadsavgifterna redan färdigt höga, varvid nöjet kostar desto mer ju mer man använder tjänsten.

– Systemen och tjänsterna borde utvecklas så att de bättre lämpar sig för små och medelstora före-tag. Användningsbehoven och de egenskaper som behövs kan även vara mycket begränsade, precise-rar Hietamäki.

Fastän nätfakturan i många små och medelstora företag för närvarande ännu upplevs som en onödig kostnad, lönar det sig inte att slåss mot väderkvarnar i all oändlighet.

Hietamäki ger företagarna rådet att kartlägga ut-budet av e-fakturatjänster omsorgsfullt till exempel med sin egen bank och revisionsbyrå.

Samtidigt kan man räkna ut de kommande må-nads- och årskostnaderna samt kartlägga för- och nackdelarna med projektet som helhet för såväl fö-retaget som kunderna.

– Pappersfakturan kommer säkert att leva kvar ännu i   era år. Ändå lönar det sig att notera att möj-ligheten till nätfaktura också kan innebära en liten konkurrensfördel, tillägger Hietamäki.

Från motstånd till beredskapÄven om det är relativt enkelt att använda betal-ningsprogrammen i samband med e-fakturor, i syn-nerhet med bankens betalningsprogram, lönar det sig att reservera lite tid för övning när man tar syste-men i bruk. Företaget gör klokt i att förlägga nöd-vändiga planeringsmöten och eventuell instruering till de lugnare perioderna i a� ärsverksamheten, då man också har tid att sätta sig in i saken.

Samtidigt kan man överväga om det lönar sig att hålla fakturerings- och betalningstra� ken i egna händer eller om man väljer att låta till exempel revi-sionsbyrån sköta nätfaktureringen, varvid revisions-byrån skulle få de veri� kat som behövs i bokföring-en direkt i elektronisk form.

– I fortsättningen kommer allt   er kunder och samarbetspartners att använda nätfaktura. Det lönar sig därför att förbereda sig inför övergången i god tid, så att man också själv vid behov kan ta i bruk fakturor i elektronisk form, ger ekonomen som råd.|

FöPL- och ArPL-avgifterna på nätetNätfakturan är ett behändigt och tids-sparande sätt att sköta företagets pen-sionsavgifter.

Om företaget har en nätfakturaadress och är kund hos Varma, kan ArPL- och FöPL-avgifterna skötas direkt i nätbanken. I stället för att knappa in långa nummerserier räck-er det med att godkänna de färdiga fakturor som skickats till bankprogrammet.

Itella Information Oy fungerar som Var-mas nätfakturaoperatör och ansvarar för ut-skick och mottagning av kundernas faktu-ror samt håller kontakt med andra nätfak-turaoperatörer.

Nätfakturaadressen kan uppges elektro-niskt på adressen www.verkkolasku.info.

För FöPL-avgifterna behövs ett nätfaktu-reringsavtal, som man kan ingå direkt i sin egen nätbank. Banken levererar uppgifterna för privatkunder direkt till Varma.

Företagskunder eller kunder som an-vänder någon annan operatör än Itella ska skicka sin nätfakturaadress per e-post på adressen fopl@varma.fi .

info

TexT Pirkko koivu • foTo kai Tirkkonenbra jobbat!

n Att sy i läder går långsammare än att sy i tyg, eftersom varje litet fel genast syns.

24 VARMA 2 | 2010

I den här kängan kan man tryggt trampa på, även om man blir beordrad att marschera över steniga fält och frusna sumpmarker, säger kon-cernchefen för Sievin Jalkine Oy Markku Jo-

kinen och visar upp en modell på hurdana skor som Sievi levererar till den svenska armén.

– Armékängans sula har bra grepp och är stabil, foten hålls varm och den hårda tåhättan skyddar foten mot stötar, säger Jokinen.

Skodon som lämpar sig för våra nordliga för-hållanden tillverkas inte överallt. Lästen måste vara tillräckligt bred för att passa nordbornas fötter. Sul-materialet måste tåla kyla utan att bli styvt, eftersom en styv sula bryts och är farligt hal på isigt underlag.

Den svenska armén har redan från 1980-talet köpt stövlar från Sievin Jalkine, och förra våren fick företaget en ny treårig beställning på 50 000 par skodon. För Sievin Jalkine är beställningen be-tydande, även om fabriken årligen tillverkar cirka en miljon par skor.

– Helheten består av små beställningar, därför är en stor och mångårig beställning viktig, påmin-ner Jokinen.

Sievin Jalkines framgång bottnar i företagets egna koncept: en koncern med verksamhet inom en hantverksdominerad bransch som sysselsätter 550 anställda och som valt att inte överföra till-verkningen till länder med billig arbetskraft.

Tvärtom, mitt under depressionen investerade företaget nyligen tio miljoner euro i nya lokaler och en logistikcentral i Sievi. I fjol var man tvungen att permittera personal, men nu avlönas redan mer ar-betskraft. Siffrorna indikerar en betydlig ökning av omsättningen för i år.

– Lågprisimporten är det största hotet, säger Markku Jokinen.

Snabbhet, hållfasthet och kvalitet är trumfarFinländarna kan inte konkurrera mot lågprisim-

porten med priset, utan man måste hitta andra me-toder. På Sievin Jalkine har man vänt det till en konkurrensfördel att nästan allt görs själv, från pla-neringsbordet till förpackning och lagring av de färdiga produkterna. Då man själv håller i alla trå-dar, kan man handla snabbt och flexibelt.

– Vi kan reagera på efterfrågan direkt. Varje dag uppdaterar vi produktionsprogrammet enligt går-dagens försäljning.

De kunder som beställer skydds- och arbetsskor mäter allting i pengar; också produktens hållfasthet och kvalitet tynger i vågskålen. En snabb leverans är likaså viktig. Förra vinterns kalla väder syntes i en oväntad ökning av efterfrågan på varma skodon. Sievin Jalkine kunde snabbt svara på behovet och modellerna kom ut i handeln redan under samma köldperiod.

– Med vinterstövlar är det lite samma situation som med hotellrum. Om man behöver ett rum i natt men inte får ett, så går man till nästa hotell, förklarar Jokinen.

Den nya automatiserade logistikcentralen ser till att varorna lätt hittas på hyllorna i lagren. Kunderna har fått löfte om att de beställda skodonen lämnar fabriken inom ett arbetsdygn.

Förebyggande av olycksfallSievin Jalkine specialiserade sig redan i ett tidigt skede på arbetsskor. På 1950-talet tillverkades stöv-lar med gummihätta, på 1960-talet läderstövlar och från 1970-talet också skyddsskor. Nu är Sievin Jalkine Nordeuropas största tillverkare av arbets- och skyddsskor. Produkterna utvecklas utgående från kundernas önskemål och man följer upp ut-vecklingen inom olika branscher.

Sievin Jalkine har ett eget laboratorium, där oli-ka material utsätts för köldgrader, blöts, skråmas och böjs i hårda och krävande kvalitetstest. Arbets-skorna måste beroende på bransch också vara ke-mikaliebeständiga, antistatiska och skydda

Soldatens stövlar ska skydda foten och tåla hårt slitage. Svenska armén har redan i ett par årtionden litat på skor från Sievi.

marscherar i Sievis taktSVERIGES ARMÉ

t t

n Koncernchef Markku Jokinen håller sig vid sin läst.

2 | 2010 VARMA 25

mot klämskador. Nya krav och standarder kommer hela tiden. Man fäster allt större upp-märksamhet vid arbetarskyddsfrågor, varför ut-sikterna är goda.

– Vi säljer arbetshälsa och arbetssäkerhet, sam-manfattar Markku Jokinen. Sievin Jalkines skor har besparat kunderna från många sjukskrivning-ar till följd av spiktramp, halkolyckor, vrickningar och stötar.

Foten är en omutlig domare och avslöjar snabbt om skon fyller sin uppgift. Koncernche-fen använder nästan enbart produkter från den egna fabriken.

– Jag kan i testsyfte använda olika par skor på vänster och höger fot och ibland använder jag som jämförelse också konkurrenternas skor.

Snabba beslut i familjeföretagetMarkku Jokinens två bröder är också delägare i företaget, likaså brödernas fruar och en del av bar-nen med respektive makar. Man hoppas också att efterträdaren ska finnas bland familjen.

– Alla nio huvudägare har en lika stor andel i bolaget. Bolagsstämman finns alltid på plats och vid behov kan vi snabbt fatta beslut i ett ärende. Det är en stor fördel.

Markku Jokinens barndomshem i Sievi sta-tionsby rymde en storstuga och ett sovrum. Fa-miljen bodde i sovrummet, maten tillreddes i storstugan, där också skomakarverkstaden fung-erade. Huset finns inte längre, men Sievin Jalkine fungerar fortfarande i samma by. Också bröderna med sina familjer bor där.

Brödernas pappa Lauri Jokinen grundade Sie-vin Jalkine Oy 1951 genom att avlöna fyra yrkes-skomakare. Lauri själv körde taxi och sålde från

bakluckan utöver skomakarnas produkter också tv- och radioapparater samt andra nyheter.

Till skillnad från sin far, lärde sig Markku Joki-nen att tillverka skor. Redan som tioåring arbeta-de han efter skolan i familjeföretaget och tjänade egna pengar. En av uppgifterna var att varje dag skära till och fästa skospännen på 315 par skor.

– Jag har funderat på var jag skulle vara nu, om jag inte som liten hade lärt mig att arbeta. Allt barnarbete är inte av ondo, det lär en att förstå värdet av arbete och pengar. Förstås är också sko-lan viktig, den får man inte försumma.

Långt steg från stövlar med gummihättaMarkku Jokinen utexaminerades som skotekni-ker från tekniska skolan i Örebro i Sverige. Un-der studietiden tillverkade han cirka tvåhundra par skor från början till slut.

I företagets lokaler finns skor från olika årti-onden i en vitrin. Man har kommit lång väg från stövlarna med gummihätta till skor som avleder statisk elektricitet och vinterstövlar med ladd-ningsbara värmare.

Då Markku Jokinen gör sin rond på fabri-kens sömnadsavdelning, förpackningsavdelning eller produktutvecklingsavdelning, ser man i allt att han känner processen ingående och att han också har arbetat på de olika avdelningarna. Er-farenheten och ett gott minne är till fördel även vid försäljningen.

– Man ser saker och ting på ett helt annat sätt då man själv är på plats än om man endast skulle sitta bakom skrivbordet. Man lägger ock-så märke till mångt och mycket genom att vara närvarande, som till exempel stämningen bland medarbetarna. |

Träning på gym för färre sjukdagarPå Sievin Jalkines fabrik i Oulainen genom-fördes tillsammans med företagshälsovården och Varma ett försök med träning på gym för att råda bot på sjukskrivningarna.

På fabriken i Oulainen tillverkas skornas stickningar och lätta stövlar. Vid tillskärning-en och sömnaden av lädret är arbetsrörelser-na ensidiga, vilket utsätter de anställda för problem i rygg och armar. En del är ofta sjuk-skrivna på grund av sina problem.

I arbetshälsoprogrammet deltog på frivil-lig basis 13 anställda, som antingen varit fle-ra gånger sjukskrivna eller som löpte risk att bli sjukskrivna på grund av problem i rörel-seorganen.

Programmet, som pågick i sex månader, inleddes med ett konditionstest. Därpå följ-de instruerad och självständig träning på gym två gånger i veckan. Träningsprogram-met blev tyngre efter hand. Största delen av de anställda som deltog i programmet upp-skattade att träningen haft en positiv inver-kan på arbetsförmågan. Sjukdagarna minska-de också efter en liten tid.

– Jämfört med en rehabiliteringsperiod på några veckor är ett sex månaders program ef-fektivare. Det bästa är, om programmet bestå-ende förändrar personens motionsvanor, sä-ger driftschef Juha Jussila på fabriken i Ou-lainen.

– Erfarenheterna har varit så goda att vi gärna skulle fortsätta programmet på ett el-ler annat sätt, säger Juha Jussila.

t t

n – I narvläder syns lätt alla fel, säger Rauno Pennala.

n Arbetsinstruktör Soile Huttunen visar upp en sömnad för Markku Jokinen.

n Den nya logistikcentralen gav Sievin Jalkine 4 000 kvadratmeter extra utrymme.

26 VARMA 2 | 2010

2 | 2010 VARMA 27

Från gesäll till mästare genom läroavtal

TEXT ANNE VILENIUS

Med hjälp av läroavtal kan en företagare utbilda arbetskraft för uppgifter som behövs i företaget. Företagaren kan också själv delta i planeringen av utbildningen.

verktyg

2 | 2010 VARMA 27

Läroavtalsutbildning har blivit allt vanligare i Fin-land under de senaste tio åren. De populäraste branscherna har redan länge varit social- och häl-

sovård, handel och administration samt maskin- och me-tall.

– Såväl studerande som företagare känner ganska bra till läroavtalsutbildningen i dag, säger Ulla-Maija Heino, utbildningsexpert på läroavtalscentralen i Sata-kunta.

Läroavtal lämpar sig för många branscher, eftersom utbildning ordnas inom cirka 350 yrken. I fjol hade läro-avtalscentralen i Satakunta över 1 650 studerande och i hela Finland uppgick antalet till cirka 26 000.

Lärande i arbetet, inte vid sidan av arbetet Läroavtalsutbildningen indelas i teoriutbildning och lä-rande i arbetet. Enligt lagen ska över hälften av utbild-ningen ske i arbetet.

– I praktiken är de studerande ändå mer i arbete, i vis-sa fall upp till 80 procent. Hos oss stannar ungefär hälf-ten på den arbetsplats där de haft sin läroavtalsutbild-ning, säger Heino.

De personer som deltar i läroavtalsutbildning är till största delen vuxna. För personer som har familj är ut-bildningen inte så tung ekonomiskt, eftersom den stude-rande får lön enligt kollektivavtal. Samhället stöder ar-betsgivarna, men stödet täcker inte hela lönen, högst lönebikostnaderna.

Läroavtalsutbildningen genomförs i regel som ett system med fristående examina, där tidigare kompetens beaktas. Den studeran-de har till exempel kunnat värva sin kompe-tens inom hobbyverksamhet, organisations-arbete eller på tidigare arbetsplatser.

– Läroavtalsutbildningen kräver tid av företagaren. På arbetsplatsen får den studerande en arbetsplatshandle-

dare, som i sin tur får vägledning från läroavtalscentralen. Handledarens uppgift är att stödja, ge råd och ansvara för att utbildningen framskrider mot målet, säger Heino.

Fördelar för företagarenLäroavtalsutbildningen erbjuder möjlighet att rekrytera och utbilda personal enligt företagets behov. När en per-son utbildas på arbetsplatsen, kan de andra arbetstagar-na samtidigt få ny uppdaterad information.

– I småföretag kan det vara svårt att genomföra läroav-talsutbildning, eftersom företagarens tid går åt till hand-ledning, något som i sin tur kan vara bort från det egent-liga produktionsarbetet, säger Heino.

I och med läroavtalsutbildningen kan arbetstagare också utbildas till helt nya uppgifter.

Läroavtalsutbildningen har också utvecklats till en form av kompletterande utbildning för personer som bli-vit klara med sin högskoleutbildning. De grundläggande faktorerna – såsom lärande i arbetet, teoriutbildning, pre-stationer som baserar sig på praktisk uppvisning samt er-sättningar som betalas till arbetsgivare och studerande – ingår också i läroavtalen för högskolestuderande. De för-sta projekten har redan kört igång.

– Jag tror att den här formen av utbildning kommer att bli allt vanligare, eftersom arbetsplatserna inte har utnytt-jats tidigare i den här formen, säger Heino. |

Närmare information:http://www.oph.fi /oppisopimushttp://www.oppisopimus.net (endast på fi nska)

TEXT TIMO SORMUNEN • FOTO TOMMI TUOMIexperten

Livslängdskoeffi cienten sporrar att Livslängdskoeffi cienten sporrar att

FORTSÄTT A ARBETA Befolkningsstrukturen i Finland

föråldras i allt raskare takt och under de följande tjugo åren rentav snabbare än i det övri-

ga Europa. Ekvationen innebär samtidigt en ökning av pensionskostnaderna, efter-som också pensionerna betalas ut under en längre tid då livslängden ökar.

Ett verktyg som skapats för att jämna ut kostnaderna har redan tagits i bruk. Vid beräkningen av pensionerna för dem som är födda 1948 och som i år fyller 62 år tillämpas för första gången en livslängds-koe­ cient.

I praktiken mäter livslängdskoe­ cien-ten förändringen i den förväntade livs-längden för varje åldersklass som fyller 62 år i förhållande till nivån år 2009.

Koe­ cienten är från början något under 1, varvid

den tar en li-

ten del av den pension som man får i han-den. Med denna formel väntas koe­ cien-ten minska ålderspensionen för varje ål-dersklass som är född 1948 eller senare med knappt en procent per månad jämfört med föregående åldersklass.

Samma system tryggar emellertid � -nansieringsgrunden för hela pensions-systemet. Dessutom utjämnas situationen med åren, eftersom den pension som be-talas ut under hela livet i genomsnitt borde bibehållas på nuvarande nivå i och med att livslängden ständigt ökar.

Längre tid som pensionär kräver längre tid i arbeteEnligt avdelningschef Ritva Tarkiainen vid Varmas försäkringstekniska avdelning är införandet av koe­ cienten på många sätt motiverad, eftersom man vid beräk-ningen av pensionerna på � era årtionden knappast alls har beaktat att � nländarna le-ver allt längre och att också pensionstiden blivit längre.

– Vårt pensionssystem härrörde fram till 2005 huvudsakligen från slutet av 1960-talet, då den allmänna förväntade livsläng-den var av helt annan klass än i dagens läge. Oftast hann man vara endast ett tiotal år pensionerad, påpekar Tarkiainen.

Nuförtiden hinner pensionärerna lyfta pension dubbelt så lång tid och utveckling-en går mot ännu längre tider. På grund av den gynnsamma utvecklingen behövs me-toder för att säkerställa att pensionen också

2 | 2010 VARMA 29

Den genomsnittliga livslängden för finländarna ökar för varje år, vilket ställer pensionssystemet inför nya utmaningar. Ett sätt att balansera bördan är den livslängdskoefficient som infördes i år. Var och en kan nu förutse koefficientens effekter på den egna pensionen och samtidigt överväga att fortsätta längre i arbetslivet.

räcker till för den längre pensionstiden.– En 63-årig finländare som nått den lägsta

gränsen för den flexibla pensionsåldern lever nu i genomsnitt ännu 21 år, men enligt Statistikcen-tralens befolkningsprognos är motsvarande siffra år 2030 redan 25 år. Det kan rentav innebära att tiden som pensionär är längre än tiden i arbete.

I den offentliga debatten har man oroat sig över att livslängdskoefficienten kommer att redu-cera ålderspensionerna med hård hand, de kom-mande åldersklasserna är ju allt friskare och mer långlivade. Fastän man förberett sig på de fram-tida pensionskostnaderna genom att fondera en del av arbetspensionsavgifterna, är det med tanke på en hållbar finansiering av pensionssystemet en utmaning att åldersklasserna i framtiden, räknat enligt huvudtal, är klart mindre än de generatio-ner som föddes efter krigsåren och som nu steg-vis går i pension.

I klarspråk: för varje år finns det i förhållande till antalet pensionärer allt färre finländare som finansierar pensionssystemet.

Också Tarkiainen erkänner att den ekvation varigenom man nu försöker skapa jämvikt re-sulterar i en något sämre ålderspension per må-nad än i dagens läge, om man inte fortsätter ar-

beta längre.– För dem som går i pension under de när-

maste åren är koefficientens inverkan marginell. Effekten börjar synas tydligare först mot slutet av årtiondet.

Efter det är minskningen enligt Tarkiainen jämn, och exempelvis är ålderspensionen för år 1980 födda redan 18 procent lägre än vad den är nu.

Bonustillväxten en pensionsmorotMan behöver däremot inte nöja sig med situatio-nen. Det enklaste sättet att kompensera för livs-längdskoefficientens inverkan på pensionsskyd-det är att arbeta ens några månader längre. För den som uppnår pensionsåldern nästa år höjer en månad längre i arbete redan saldot på plus.

För de kommande generationerna är koeffi-cienten sämre, vilket naturligtvis också förutsät-ter längre tid i arbete för att fylla upp bortfallet. Om man använder knappt hälften av den ökade livslängden till arbete, har livslängdskoefficien-tens inverkan i praktiken kompenserats.

– Det här är också ett av målen, dvs. att koef-ficienten ska sporra att fortsätta arbeta samtidigt som den flexibla pensionsåldern ska ge möjlig-het att inverka på den egna pensionsnivån. Sett ur ett vidare perspektiv kan vi därigenom hålla de växande pensionskostnaderna i styr, påpekar Tarkiainen.

Livslängdskoefficienten tillämpas också på nya invalidpensioner, men på ett mildare sätt. Nu an-vänds koefficienten för den åldersklass som fyller 62 år det år arbetsoförmågan börjar.

Koefficienten tillämpas inte på invalidpensio-

nens så kallade återstående tid. När invalidpen-sionen i sinom tid ändras till ålderspension om-räknas pensionen inte heller på nytt med livs-längdskoefficienten.

Den livslängdskoefficient som används vid beräkningen av pensionerna är en del av den omfattande pensionsreformen som trädde i kraft 2005. Ett av de huvudsakliga målen med refor-men var att förlänga arbetskarriärerna. Efter re-formen har man kunnat gå i ålderspension flexi-belt vid 63–68 års ålder.

Samtidigt infördes en ”bonustillväxt” på 4,5 procent, som genererar en betydande pensions-morot för den som väljer att arbeta längre. I prak-tiken är pensionen desto högre, ju längre tid man fortsätter förvärvsarbeta.

Bonustillväxten innebär att en euro som tjä-nats in efter fyllda 63 år är mer än dubbelt så vär-defull med tanke på pensionstillväxten som en euro som tjänats in som yngre. Pensionen till-växer med 4,5 procent efter fyllda 63 år, då pen-sionstillväxten i åldern 18–52 år är 1,5 procent och i åldern 53–62 år 1,9 procent.

Om den allmänna livslängden fortsätter att öka, minskar livslängdskoefficienten pensionen för den som uppnår pensionsåldern på 2020-talet med uppskattningsvis 10 procent. För att kom-pensera denna minskning borde man arbeta ett år längre.

Å andra sidan, om den prognostiserade livs-längden för en åldersklass av någon anledning minskar, ökar också pensionen jämfört med fö-regående åldersklass. Eftersom livslängden ökar, kommer den pension som betalas ut under hela livet i genomsnitt att bibehållas på samma nivå. |

Livslängdskoefficienten sporrar att

Eftersom livslängden ökar, kommer den pension som betalas ut under hela livet i genomsnitt att bibehållas på samma nivå.”

FORTSÄTT A ARBETA 

”

30 VARMA 2 | 2010

Idet förslag som Ahtelas arbetslivsgrupp lade fram i januari fö-reslogs att samarbetet mellan företagen och företagshälsovår-den, det så kallade företagshälsovårdssamarbetet, borde effek-

tiviseras och resultaten följas upp. Företagen borde med företags-hälsovårdens hjälp bli uppmärksamma på riskerna i anknytning till arbetsförmågan, bereda sig på dessa risker och stödja anställda som har problem med arbetsförmågan.

– För att företagshälsovården på bästa sätt ska kunna stödja arbetsförmågan krävs ett nära samarbete mellan företagen och företagshälsovården. Det är viktigt att de kommer överens om ge-mensamma handlingssätt för att upptäcka problem som utgör en

risk för arbetsförmågan så tidigt som möjligt, och att de stöder återgången i arbetet efter sjukledigheter, säger Mari Antti-Poika, sakkunnigläkare på Varma. Antti-Poika har utvecklat Varmas mo-dell God arbetsförmåga, som stöder utarbetandet av handlings-modeller för detta samarbete.

För närvarande köper företag allt oftare företagshälsovårds-tjänster av utomstående enheter. Enligt FPA:s statistik för år 2007 köper över 90 procent av företagen sina hälsovårdstjänster från läkar- och hälsocentraler.

– Risken är att läkar- och hälsocentralerna försöker sälja de tjänster som ger den bästa täckningen, och som nödvändigtvis inte ger företagen den största nyttan. Å andra sidan måste den som säljer tjänster utveckla sådana tjänster som efterfrågas. Det viktiga är således att företagen kan kräva rätta saker, dvs. köpa rätt.

info

TEXT HANNA LESKELÄ

Köp av företags-hälsovårdstjänster kräver kunskapFöretag som köper hälsovårdstjänster bör betona sina egna särdrag och behov, såväl vid upphandlingen av tjänster som vid uppföljningen.

Varma.fi -tjänster för inloggade användare 010 192 083webbtjanster@varma.fi

ArPL-försäkring 010 192 083arpl@varma.fi• ArPL-lön • Ändringar i lönesumman• Årsavräkningar• Försäkringsutredningar för företag i omvandling• Självriskandelar, justeringsavgifter för 010 244 7640 invalid- och arbetslöshetspensioner 010 244 4694

FöPL-försäkring 010 192 095fopl@varma.fi• Gränsdragning: företagare eller anställd?• FöPL-arbetsinkomst• FörsäkringsavgifterAPL-tilläggspensionsförsäkring 010 192 067

Arbetspensionsrehabilitering kl. 9.00–15.00 010 192 065 rehabilitering@varma.fi

Pensionsrådgivning och pensionsberäkningar 010 192 069radgivning@varma.fi

Utbetalning av pensioner 010 192 061utbetalning@varma.fi

Pensionsansökningar och -avgöranden 010 192 062 pensionsansokan@varma.fi

ÖVRIG KONTAKTINFORMATION

Företagsfi nansiering 010 244 5065foretagsfinansieringen@varma.fi

Inkasso och avtal om betalningstid 010 192 074

Beställning av publikationer och blanketter • Broschyrer och blanketter kan du beställa,läsa och skriva ut på adressen www.varma.fi

Arbetshälsotjänster 010 192 085evita@varma.fi

Uthyrning av lokaler www.varma.fi > Uthyrningstjänster

Försäkring av utlandsarbete 010 192 091international@varma.fi

Kommunikation 010 244 5033info@varma.fi

Varma till din tjänstÖMSESIDIGA ARBETSPENSIONSFÖRSÄKRINGS-BOLAGET VARMATelefon: 010 2440, fax: 010 244 4752 info@varma.fi , www.varma.fi Postadress: PB 1, 00098 VARMABesöksadress och hemort: Sundholmsstranden 11, 00180 HelsingforsFO-nummer 0533297-9

2 | 2010 VARMA 31

i korthet

Köp av företags-hälsovårdstjänster kräver kunskap

Registrera dig för elektroniskt pensionsutdrag

Varma postar för närvarande årets pensionsutdrag till sina kunder.Nu lönar det sig att registrera sig som användare av elektroniskt pensions-utdrag på varma.fi . Om du väljer det elektroniska utdraget, kan du nästa år

kontrollera dina arbetspensionsuppgifter redan i april. Det elektroniska utdraget innehåller alltid också en uppskattning av invalid- och ålderspension. |

Varma.fi > Privatkunder > Kontrollera pensionsutdraget årligen

Billigt och bra går inte ihop Vid bedömning av företagshälsovårdsofferter får inte priset vara det viktigaste, utan det vad man får för pengarna. När företaget ber om offert lönar det sig således att ta fasta på verksamhetens innehåll och tillräckligt framhålla företagets egna särdrag. Ett aktivt sam-arbete med företagshälsovården medför kostnader, men ger också största möjliga nytta.

– När ett företag jämför offerter lönar det sig att fundera på vad som är viktigt för det egna företaget, eftersom olika serviceleveran-törer har olika styrkor. Utgående från offerterna kan man ändå inte dra slutsatser om hur ärenden sköts i praktiken. När en offert är god-

känd och man kommer överens om en exaktare verksamhetsplan, är det viktigt att också avtala om hur modellen ska genomföras i prakti-ken, bedömning av samarbetet och ett fungerande responssystem. |

Läs mer om företagshälsovård i Varmas guider på de fi nska webbsidorna: varma.fi > Lomakkeet ja hakemisto > Julkaisut > Työhyvinvointijulkaisut

> Yritys ja työterveyshuoltoPraktiska tips för utveckling företagshälsovården och för köp av företagshälsovårdstjänster.

> Työkyvyttömyyden ehkäiseminen työpaikalla Information om hur man på arbetsplatserna kan utarbeta hand-lingsmodeller som stöder arbetsförmågan, identifi ering och han-tering av problem med arbetsförmågan samt sjukfrånvaropraxis.

Varmas placeringar gav stabil avkastningVarmas placeringar gav stabil avkastning under årets första hälft, och bolagets starka utveckling fortgick. Placeringsspridningen och den måttfulla risktagning-en lönade sig. Varma hade framgång inom kundanskaffningen, och antalet för-säkrade ökade klart.

– Sysselsättningen i Finland utvecklades bättre än väntat. Företagen investe-rar dock alltjämt synnerligen försiktigt, och vår ekonomi torde återhämta sig lång-sammare än i övriga Europa. Under början av året gav Varmas placeringsportfölj stabil avkastning samtidigt som resultaten inom kundanskaffningen var bra, sä-ger Varmas verkställande direktör Matti Vuoria.

I slutet av juni uppgick värdet på bolagets placeringar till 30,9 miljarder euro samtidigt som avkastningen på placeringarna under hela halvåret uppgick till 3,0 procent.

Ränteplaceringarna avkastade 4,1 procent tack vare de höga avkastningarna på stats- och företagslån. Portföljen med statslån koncentrerade sig på tyska och fi nska lån, vilket gav meravkastning i förhållande till motsvarande marknadsindex. Avkastningen på de inhemska aktierna var 5,9 procent. Också kapitalplaceringar-na (11,1 %) och de onoterade aktierna (9,4 %) gav bra avkastning.

Under början av året stärktes Varmas solvens med 552 miljoner euro för att i slutet av juni uppgå till 6 569 miljoner euro, vilket utgör 26,7 procent av ansvars-skulden. Verksamhetskapitalet låg 2,3 gånger högre än solvensgränsen och där-med på betryggande nivå.

Två pensionsstiftelser beslöt fl ytta över skötseln av pensionsskyddet för personalen till Varma I början av året beslöt tre koncerner fl ytta över skötseln av personalens arbets-pensionsskydd från respektive pensionsstiftelse till ett arbetspensionsbolag med verkan från 1.1.2011. Två av dem valde Varma som förvaltare av arbetspensions-skyddet för sin personal. Den lönesumma som övergår till att försäkras av Varma kommer att uppgå till cirka 165 miljoner euro i början av 2011.

Under början av året ökade det totala antalet anställda och företagare som har försäkrats hos Varma med cirka 11 000 för att i slutet av juni uppgå till 524 208. |

32 VARMA 2 | 2010

Arbetshälsa skapar grunden för konkurrenskraft

Arbetshälsokompetens kan ge företagen betydande konkurrensfördel, när man under ekonomiskt uppsving konkurrerar om kunnig arbetskraft.

”

TEXT JARI KALLIOFOTO iSTOCKPHOTO

När det börjar gå bättre inom ekono-min, funderar många företag på hur de kunde motivera erfarna anställda

att fortsätta längre i arbetslivet och skapa så-dana arbetsförhållanden som lockar unga kun-niga personer att söka sig till företaget – och att trivas där.

– En välmående arbetsgemenskap attrahe-rar unga, kunniga personer och får gamla er-farna arbetstagare att trivas längre i arbetsli-vet. Om arbetet är attraktivt, förutsättningar-na för arbete goda och ledarskapet klart och tydligt, frigörs arbetstagarnas resurser till att stärka företagets konkurrenskraft och skapa innovationer. Innovationernas värsta fi ende är dåligt organiserat arbete och ständig brådska, säger Maaret Ilmarinen, utvecklingschef inom arbetshälsa på Varma.

Arbetskraften kommer att fortsätta att åld-ras länge framöver, vilket är en utmaning när det gäller säkerställandet av konkurrenskraf-

ten. Samtidigt måste företagen anpassa sig till fortgående förändring, uppdatera sin kompe-tens och göra bättre resultat. Även arbetsta-garna har nya förväntningar på arbetets inne-håll och ledarskapet.

– Lösningen på denna utmanande ekvation kommer att kulminera i hur länge människorna orkar stanna kvar i arbetslivet och hur ledar-skapet är ordnat, säger Ilmarinen.

Arbetshälsa ger inbesparingar De ekonomiska fördelar som arbetstagarnas goda arbetshälsa medför kan beräknas till ex-

empel på basis av sjukfrånvaron i företagen. Enligt Varmas och Ifs sjukfrånvaroräknare kan även små minskningar i sjukfrånvaron medfö-ra betydande inbesparingar.

– Om sjukfrånvaroprocenten sjunker från fem procent till fyra i ett företag inom service-branschen med 200 anställda och en medel-lön på 2 500 euro i månaden, sparar företaget årligen in sammanlagt 274 000 euro. Om från-varon minskar med två procentenheter, sparar företaget hela 526 000 euro, säger Ilmarinen.

I Sverige har man med framgång testat möj-ligheten till kostnadsbesparingar genom det s.k. 80–90–100-programmet inom åldersmed-vetet ledarskap. Modellen har utvecklats av konsult Nils Friberg på Vattenfall i Sverige. Pro-grammet går ut på att äldre arbetstagare er-bjuds möjlighet att arbeta 80 procent av tiden med 90 procent av lönen och de får ändå 100 procent av pensionen. |

Även små minskningar i sjukfrånvaron kan medföra betydande inbesparingar.”

Affärscenter expanderar i Jyväskylä

Skanska och Varma har undertecknat ett avtal om den andra fasen i byg-gandet av köpcentret Palokankeskus III. Entreprenadavtalets värde upp-går till 26,6 miljoner euro.

Köpcentret kommer att inrymma bland annat K-citymarket, Hong Kong, Expert Asa, Andelsbanken, Caffi tella, Kultajousi och CM Hiustalo.

Den nya delen omfattar 20 000 m2 affärslokaler, och den kommer att stå klar våren 2011. Projektet Palokankeskus III ägs av Varma.

– Palokka är ett kommersiellt centrum i norra delen av Jyväskylä, och Varma har ända från början deltagit i utvecklingen av centret. Beslutet om att börja byg-ga Palokankeskus III togs redan i januari 2009, och den andra fasen börjar nu när hyresgraden är tillräcklig, säger Varmas fastighetsdirektör Matti Viitala. |

2 | 2010 VARMA 33

Varmas arbets-pensionsdagarDe årliga arbetspensionsdagarna (tidigare ArPL-da-garna) startar igen i höst. De svenska kursdagarna hålls i Helsingfors och Jakobstad i början av december.

Varma ordnar allt som allt arbetspensionsdagar på 12 orter runtom i Finland. Under dagarna behandlas så-väl grundläggande fakta om arbetspensionsförsäkring som specialsituationer. Ett brett faktapaket med pen-sionsfrågor utlovas, däribland information om försäk-ringsavgifter.

Tid och plats ser du nedan. För närmare information se varma.fi .

SVENSKA ARBETSPENSIONSDAGAR> DECEMBER2.12 Helsingfors8.12 JakobstadFINSKA ARBETSPENSIONSDAGAR> OKTOBER 26.10 Seinäjoki 27.10 Björneborg> NOVEMBER 2.11 Jyväskylä3.11 Lahtis9–10.11 Tammerfors17–18.11 Åbo 24–25.11 Helsingfors30.11 Helsingfors> DECEMBER 1.12 Helsingfors

9.12 Karleby

FÖRETAGARKVÄLL (PÅ FINSKA)28.10 Helsingfors

Händelsekalender på webbenI händelsekalendern på varma.fi fi nns en förteckning över Varmas viktigaste kundevenemang. Där får du också veta när kundtidningen utkommer och när till exempel arbetshälsotjänsterna ordnar sina coach-ningstillfällen.

Händelsekalendern fi nns på adressen Varma.fi ¬ Om Varma ¬ Händelsekalender

kalenderVi gratulerar vinnaren!I senaste nummer lottade vi ut en stegmätare bland alla som hade sänt in respons på tidningen Varma.Vinnaren är Harry Backlund på Bostads Ab Vestanpå i Jakobstad.

Dröjsmålsförhöjningen oförändrad

Finlands Bank har fastställt dröjsmålsräntan för tiden 1.7–31.12.2010 till 8 %, dvs. detsamma som under första halvåret. Dröjsmålsförhöjningen på förse-nade pensionsutbetalningar är således fortsättningsvis 8 % från början av

juli till slutet av år 2010. År 2010 är det lägsta beloppet som betalas ut som dröjs-målsförhöjning på pension 6,64 euro.

Dröjsmålstiden börjar tre månader från slutet av den kalendermånad när pen-sionsansökan eller annan utredning som behövs för pensionshandläggningen har tagits emot. Dröjsmålstiden kan emellertid börja tidigast från början av den må-nad som följer efter att pensionen börjar. |

Utnämningar på Varma

Varmas styrelse har utnämnt diplomingenjör Hannu Tarvonen, direktör med ansvar för kundtjänsterna, och ekonomie doktor Risto Murto, direk-tör med ansvar för placeringsfunktionen, till vice verkställande direktörer

för bolaget från den 1 juli 2010. Deras uppgifter kvarstår oförändrade.

Varma stärker sin kundorganisationEkonomie magister Kalle Äänismaa (41) har utnämnts till direktör för Varmas storkundskontakter. Äänismaa har tidigare varit verksam inom storkundsförsälj-ningen på IBM och haft ledande uppdrag inom försäljning. Han har avlagt försäk-ringsexamen och samarbetat med företag inom försäkrings- och fi nansbranschen.

Äänismaa övergick i Varmas tjänst i augusti och han rapporterar till vice verk-ställande direktör Hannu Tarvonen. |

i korthet

34 VARMA 2 | 2010

hur

är läg

et?

2010Sosiaaliturvamaksut ja rajamäärät

Respons!Tyck till om vår tidning eller gör en adressändring

Fyll i uppgifterna nedan, klipp loss och posta lappen. Samtidigt deltar du i utlottningen av Omrons stegmätare.

Dragningen sker 24.11 och vinnarens namn publiceras i nästa nummer av tidningen.

VAR

MA

B

ETALA

R

PO

RTO

T

Varma

Kom

munikation

Kod 5

010

413

00

00

3 SVAR

SFÖR

SÄN

DELSE

Du kan delta i tävlingen även på nätet på adressen www.varma.fi > Om Varma > Om företaget > Publikationer.

Den intressantaste artikeln i tidningen var:

Övriga kommentarer:

❏ Jag beställer tidningen Varma. ❏ Jag beställer den fi nska tidningen Varma.❏ Jag vill avbeställa tidningen.❏ Adressändringen gäller endast tidningen.❏ Adressändringen gäller all post.❏ Jag deltar endast i utlottningen.

AdressuppgifterFöretagets namnNamnUtdelningsadressPostnummer och -kontorE-postadress

Gamla adressuppgifter (vid adressändring)Kundnummer (se bakre omslaget)Företagets namnNamnUtdelningsadressPostnummer och -kontorE-postadress

> ArbetspensionsavgifterArPL-inkomstgräns 51,57 €/mån.Tillfälliga arbetsgivare, endast tillfälliga anställda och en lönesumma som understiger 7 386 €/6 mån. 22,4 %Avtalsarbetsgivare, fortlöpande anställda elleren lönesumma på minst 7 386 €/6 mån. ArPL-grundavgift utan kundåterbäringar och omkostnadsrabatt, den tillfälliga rabatten på invalidpensions avgiften beaktad– om lönesumman för år 2008 understiger 1 686 000 € 21,8 %– 1 686 000–26 976 000 €, avgiften stiger gradvis 21,8–22,4 %– lönesumman för år 2008 överstiger 26 976 000 € 22,4 %Arbetstagarens andel av ArPL-avgiften 4,5 % för 53 år fyllda 5,7 %FöPL-avgift 21,2 % för 53 år fyllda 22,4 %– avgift för nyetablerade företagare 15,9 % för 53 år fyllda 16,8 %LFöPL-avgift vid arbetsinkomst under 23 736,44 € 10,388 % för 53 år fyllda 10,976 %Vid arbetsinkomst på 23 736,44–37 300,17 €, stiger avgiften stegvis. För del som överskrider 37 300,17 € 21,2 % för 53 år fyllda 22,4 %

> Gränser för FöPL-arbetsinkomstenNedre gräns för FöPL-arbetsinkomsten 6 775,60 €/årÖvre gräns för FöPL-arbetsinkomsten 153 875 €/årFöretagare har rätt till FöPL-deltidspensionom arbetsinkomsten är minst 13 551,19 €/årFöretagare har rätt till arbetslöshetsskyddom arbetsinkomsten är minst 8 520 €/år

> Arbetsgivares socialskyddsavgiftSjukförsäkringsavgift 2,23 %

> Sjukförsäkringspremie för försäkradeLöntagare 2,4 %FöPL-företagare 2,52 %Pensionstagare 1,64 %

> ArbetslöshetsförsäkringspremiePå lönesumma upp till högst 1 846 500 € 0,75 %På den del av lönesumman som överstiger 1 846 500 € 2,95 %Arbetstagarens premie 0,4 %Arbetsgivarpremie som betalas förArPL-försäkrad delägare 0,75 %Egen premie för ArPL-försäkrad delägare 0,15 %

> Premie för grupplivförsäkring för arbetstagareI genomsnitt 0,071 %

> ArbetsolycksfallsförsäkringspremieEnligt olycksfallsrisken i arbetet och försäkringsbolagets tariff(uppskattat variationsintervall) 0,3 – 8 %

> ArbetspensionsindexLönekoeffi cient 1,231Arbetspensionsindex 2292Index för övergångsperioden 2538

> Livlängdskoeffi cient 0,99170

> RäntorBeräkningsränta 4,5 %Dröjsmålsränta på försäkringsavgifter 8 %

> Inkomstgräns vid arbetslöshetspension 644,56 € / mån.

Socialförsäkringsavgifter och gränsbelopp

2 | 2010 VARMA 35

tex

t K

AIS

A IH

ALA

INE

N •

fot

o A

HT

I KA

NG

AS

AH

TI K

AN

GA

Shu

r är

läg

et?

Advokat Markku Tolvi (i mitten) arbetar som del-ägare på advokatbyrå Ratiolex. Företaget är på uppsving, omsättningen ökar och antalet anställ-da blir allt fl er. Också för Tolvi går det uppåt – inte bara i karriären, utan också på fritiden. Fall-skärmshoppning är hans grej.

– Jag deltog i en hoppkurs år 2004 och blev genast biten. I dag upptar fallskärmssporten näs-tan all fritid. Jag hoppar ofta utomlands, i luft-tunnlarna i Storbritannien, Spanien och Florida. Nyligen hoppade vi i de norska fjällen, berättar Tolvi.

I början var det spänningen som lockade. Nu är det känslan av att lyckas som är det bästa.

– Vi tränar formationshoppning med ett team på 4–5 personer. Det krävs gott samarbete för att vi ska kunna bilda formationer efter ett par minuters fritt fall i en hastighet på 200–270 km i timmen. Att lyckas känns alltid lika fantastiskt.

Jag har också haft nytta av min hobby i ar-betet.

– När man hoppar märker man väldigt kon-kret att gruppen aldrig är starkare än dess sva-gaste länk.

Betydelsen av teamanda och att uppmuntra andra har smittat av sig även i arbetslivet.

– Det bästa med fallskärmshoppningen är nog ändå det att när man står i fl ygplansdörren glömmer man helt och hållet bort allt som har med arbetet att göra, säger Tolvi.

Tolvi tycker att sporten inte är farligare än personen som utövar den. – Jag har cirka 1 000 hopp bakom mig, och jag har inte behövt öppna reservskärmen en enda gång! Sedan beror det förstås på om man bedriver sporten tryggt eller om man söker risker. |

Juristen som fl yger högt

.0493

1671

/10.

10

Vet du hur mycket du kommer att få i pension?På våra nya webbsidor hittar du information om detta och mycket annat nyttigt. Gå in på www.varma.fi .

varmalehti_ru_2.indd 1 20.9.2010 12:17:41