vuosikertomus 2015 se

ÅRSBERÄTTELSE

Mustasaari Korsholm

Laihia Laihela

Isokyrö Storkyro

Vöyri Vörå

Vaasa Vasa

KorsnäsMaalahti

Malax

I utmanande tider utmärker sig Vasaregionen positivt från övriga regioner ________ 3

Personalen _______________________________________ 4

Med Vasaregionens hjälp har hela Finlands export fått ett uppsving ____________ 5

Styrelsen _________________________________________ 6

Företagsrådgivning

Startias kundmängd påverkades av att startpengarna tog slut ____________ 7

Verksamma företag har större ekonomiska svårigheter ___________________ 8

Uppsökande arbete i Lillkyro ________________________ 8

Företagsbörsen underlättar kontakten mellan säljare och köpare av företag _________________ 9

Rådgivning gällande ansökan och registrering som producent av social- och hälsovårdstjänster ______10

Branschvis utveckling

Föråldrat byggnadsbestånd ökar behovet av renovering _________________________ 11

För att kunna påverka måste man synas och höras ___ 12

Blicken fortfarande vänd mot Norge ________________15

Tydligt behov av verksamhetsmodell _________________15

Regional utveckling

Fokus på regionalt strategiarbete och färdigställande av nya program _________________16

Kommunikation

Samarbete som röd tråd i regionkommunikationen ___ 20

Flerkanalig och omfattande kommunikation som når fram ______________________ 22

Ekonomi

Bokslut __________________________________________ 23

VASEK och Vasaregionen i siffror ___________________ 24

Innehållsförteckning

Vasaregionens Utveckling Ab VASEK är ett närings- och

utvecklingsbolag som ägs av kommunerna i Vasaregionen.

Bolagets huvuduppgifter är näringslivsrådgivning, regional

utvecklingsverksamhet och marknadsföring av regionen.

Vasa regionens Nyföretagscentrum Startia är en del av VASEK.

Nedre torget 1 A, 3 vån, 65100 VASATel. +358 6 317 7600, www.vasek.fi, [email protected]

Finlands ekonomiska svårigheter har erbjudit Vasaregionen möj-

ligheten att ”sticka ut” bland övriga regioner. Österbotten och

Vasaregionen har haft större framgång än övriga områden i Fast-

landsfinland under år 2015. Ett mångsidigt näringsliv, fokus på

teknologi i anknytning till förnybara energikällor, smarta elnät och

andra innovationer utgör trumfkorten i vår region. Vi har goda

förutsättningar till framgång på de globala marknaderna.

I utmanande tider utmärker sig Vasaregionen positivt från övriga regioner

Bild: Mikko Lehtimäki

Vi är stolta över det faktum att våra ägarkommuner ansett att

vårt arbete är så viktigt att våra verksamhetsförutsättningar hela

tiden varit tryggade och att vår finansiering hållits på samma nivå

under flera års tid trots utmaningarna i den kommunala ekonomin.

Vår verksamhet som gynnat hela regionen avspeglas bl.a. i

det starka utvecklingssamarbetet av logistiken och infrastrukturen.

Detta har uppmärksammats nationellt, men även på internationell

nivå då regionen haft besök av högt uppsatta EU-tjänstemän.

Regionmarknadsföringsarbetet har burit frukt och intresset

för regionen har ökat. Antalet besökare under det internationella

eventet EnergyWeek ökade med flera hundra år 2015 och vi för-

väntar nya rekordsiffror under EnergyWeek år 2016.

Det ökade intresset för regionen leder naturligtvis till att man

år 2016 måste öka satsningen på speciellt etableringstjänsterna

och InvestIn-verksamheten och skapa omfattande soft landing-

paket för företag som planerar etablering i regionen.

Inom turismnäringen har man byggt upp ett tydligt samarbets-

mönster där VisitVasa ansvarar för turismmarknadsföringen och

-försäljningen och där VASEK ansvarar för utvecklingen av den

branschspecifika turismsektorn. Förutom det internationella och

lokala samarbetet har även samarbetet med övriga regioner effekti-

viserats, speciellt med Mellersta Österbotten och Södra Österbotten.

Vårt utvecklingsarbete med företagen och deras verksam-

hetsförutsättningar i Vasaregionen har hållits oförändrat under

flera år. Vi hjälper nystartande företag under startskedet, vi träffar

företagare ”hos dem eller hos oss”, vi ordnar evenemang, utvecklar

och planerar i samarbete med övriga organisationer i regionen.

Hur ser vår verksamhet ut i diagram och tårtbitar? Titta in

på mittuppslaget!

Pekka Haapanenverkställande direktör

Vasaregionens Utveckling Ab VASEK

4 VASEK ÅRSBERÄTTELSE 2015

Främre raden Stefan Råback, Antti Alasaari, Mikael Hallbäck, Mari Kattelus, Päivi Elina Alasjärvi, Markus Heikkilä (4.5-28.8), Kjell Nydahl

I mitten Tommi Virkama, Kari Huhta, Johanna Hietikko-Koljonen, Eivor Koskela, Riitta Björkenheim, Anna Måtts, Peter Källberg, Mauritz Knuts

Bakre raden Lasse Pohjala, Pekka Haapanen, Marko Koski, Sari Saarikoski

Bild: Sami Pulkkinen Photography

Personalen

5VASEK ÅRSBERÄTTELSE 2015

Med Vasaregionens hjälp har hela Finlands export fått ett uppsving

Bild: Katja Lösönen

Den ekonomiska situationen i Finland har varit utmanande under

en längre tid redan och man strävar febrilt efter tillväxt i exporten.

Därför har Vasaregionen och dess utveckling en viktig nationell

roll. Samtidigt skapas ett nytt förvaltningssystem med social- och

hälsovårds- samt självstyrelseområden i Finland. I det här skedet

har de stora städernas betydelse för regionernas livskraft inte

lyfts fram tillräckligt.

Vid Vasaregionens Utveckling Ab har arbetet för en fram-

gångsrik region pågått i över 12 år redan och betydelsen av det

utförda arbetet framhävs då man tar i beaktande hur mycket bättre

det går för Vasaregionen i jämförelse med övriga Finland.

Energiklustrets stora och små företag får synergieffekter

från varandra, regionens läroanstalter utbildar yrkeskunnig ar-

betskraft som företagen så väl behöver, och våra genuint globala

företag är betydande aktörer i strävan efter en renare och mer

energieffektiv värld.

VASEKs roll framhävs under tider som dessa. Utvecklingsbolagets

viktigaste uppgift, dvs. att öka den regionala livskraften, förverk-

ligas med hjälp av de tre grundpelarna som nämns i strategin.

Vi tar hand om regionens företag, både nya och redan verk-

samma, små och stora och under livscykelns olika skeden. Vi mark-

nadsför regionen inom landet och ute i världen och vi klargör vad

regionen har att erbjuda för såväl studeranden, inflyttare, arbets-

tagare och företag som planerar investeringar här. Vi ansvarar för

regionens branschspecifika utveckling så att alla företag ska ha

bästa möjliga verksamhetsförutsättningar i vår region.

Vår region bidrar till att skapa ekonomisk tillväxt i Finland

och det är ingen liten andel vi bidrar med.

Tomas HäyryVASEKs styrelseordförande

Vasa stadsdirektör


StyrelsenFrån vänster: Mats Brandt, Janne Laine, Harry Backlund, Örjan Andersson, Rurik Ahlberg, Tomas Häyry, Gustav Vesterkvist, Måns Holming, Pasi Tuominen, Pekka Haapanen

Bild: Sami Pulkkinen Photography

27.3.2015 –

kommun/sektor styrelsemedlem suppleant

Vasa Tomas Häyry, ordf. Susanna-Slotte Kock

Korsholm Rurik Ahlberg Mikael Alaviitala

Laihela Janne Laine Tapio Nyysti

Malax Mats Brandt Håkan Knip

Storkyro Miko Heinilä Pirkko Viljanmaa

Korsnäs Måns Holming Roger Bergström

Vörå Harry Backlund Katarina Heikius

industrin Pasi Tuominen Juha Häkkinen

sm-företagen Gustav Vesterkvist Susanna Ristiluoma

sm-företagen Antti Romu Jussi-Pekka-Karjala

högskolorna Suvi Ronkainen Örjan Andersson

3.4.2014 – 27.3.2015

kommun/sektor styrelsemedlem suppleant

Vasa Tomas Häyry, ordf. Veli-Matti Laitinen

Korsholm Rurik Ahlberg Mikael Alaviitala

Laihela Janne Laine Tapio Nyysti

Malax Mikko Ollikainen Håkan Knip

Storkyro Miko Heinilä Pirkko Viljanmaa

Korsnäs Måns Holming Roger Bergström

Vörå Harry Backlund Katarina Heikius

industrin Heikki Uusitalo Juha Häkkinen

sm-företagen Gustav Vesterkvist Susanna Ristiluoma

sm-företagen Jussi-Pekka-Karjala Antti Romu

högskolorna Matti Jakobsson Örjan Andersson

Arbetsutskottet bestod av Tomas Häyry, Heikki Uusitalo, Rurik Ahlberg, Jussi-Pekka Karjala och Pekka Haapanen.

Arbetsutskottet bestod av Tomas Häyry, Pasi Tuominen, Rurik Ahlberg, Miko Heinilä och Pekka Haapanen.


Startias kundmängd påverkades av att startpengarna tog slut Precis som i alla Finlands nyföretagscentrum grundades även

färre företag än tidigare år i Nyföretagscentrum Startia. Före-

tagsetableringen i Vasaregionen låg på genomsnittet i Finland.

Under år 2015 grundades 24,8 % färre företag i Vasaregionen

med hjälp av Nyföre tagscentrum Startia än under år 2014. Startia

hade 12 % färre nya kunder och det gavs 41 % färre utlåtanden

om startpeng. Cirka 75 % av de nya företagen är verksamma inom

servicebranschen.

En av orsakerna till att färre företag startades var att start-

pengarna som Arbets- och näringsministeriet beviljat tog tillfälligt

slut för flera månader under sommaren. Under den här perioden

var det endast de företagare som var absolut säkra på sin företag-

sidé och dess hållbarhet som vågade ge sig in i företagsbranschen

trots utebliven startpeng. Den allmänna atmosfären kring den eko-

nomiska nedförsbacken bidrog till att de nystartade företagen inte

var villiga att ta lika stora risker. Startpengen är trots allt väldigt

viktig för många som planerar att starta ett företag då den tryggar

utkomsten i initialskedet av företagets verksamhet.

Den riksomfattande trenden med ett ökat invandrarklientel

var inte lika tydlig i Vasaregionen som på andra håll. Ökningen i

antalet kunder med invandrarbakgrund skedde för cirka 5 år sedan.

Kunder med invandrarbakgrund har en väldigt positiv attityd till

företagande, och tröskeln för att bli företagare är ofta lägre än hos

infödda finländare. För många invandrare är företagandet den enda

möjligheten till sysselsättning.

Under året erbjöd Startias expertorganisationer bland annat

avgiftsfri rådgivning i patent- och övriga skyddsfrågor för Startias

kunder.

Tilläggsuppgifter om Startias kundantal och service

finns på mittuppslaget.


Bild: VASEK

FÖRETAGSRÅDGIVNING

Vasaföretaget Oy AHA Logistics Ltd utsågs till Årets nyföretagare 2015.

På bilden Jonna Ahkila-Niemi,Riikka Harju, Emma Haapala,Suoma Magnus, Katariina Viertola och Tiina Haapala.


Verksamma företag har större ekonomiska svårigheterÄven rådgivningen av redan verksamma företag präglades av

försiktighet. Företagsrådgivarna hjälpte fler företagare med eko-

nomiska problem än tidigare år. Företagen var försiktiga med

Under år 2015 ordnade VASEK informationsmöten för företagarna

i Lillkyro där företagarna fick höra om avtalsfrågor, produktutveck-

ling och servicedesign, ekonomisk förvaltning, marknadsföring

samt företagsservicesedeln som kan ansökas i Lillkyro. I samarbete

med Områdesnämnden ordnades dessutom offentliga evenemang,

investeringar och till exempel anskaffningen av nya affärs- eller

kontorslokaler begrundades väldigt noggrant.

Starten av den nya programperioden gick långsamt och först

i början av maj blev det möjligt att ansöka om investeringsstöd för

företag. Även behandlingen av ansökningarna drog ut på tiden och

få företagare vågade göra investeringar innan man fått bekräftelse

på stödbeslutet.

Vanliga teman för rådgivningen av verksamma företag år

2015 var ekonomiska svårigheter av olika grad, anställning av

arbets tagare, investeringar, utbildning av personal eller företaga-

ren själv, övergång till ny marknad samt anskaffning av nya kunder.

Under hösten förverkligade VASEK och Startia Sätt ny kurs

på företagandet-turnén och besökte alla kommuner i verksam-

hetsområdet där de berättade om alla tjänster som erbjuds samt

bolagets övriga verksamhet för företagarna. Evenemangen bjöd

på mycket diskussion, många frågor ställdes och de närvarande

tackade utvecklingsbolaget för verksamheten som främjar kommu-

nernas företagsamhet.

I slutet av året tog Nyföretagscentrum Startia i bruk det full-

ständigt förnyade Lissu-verktyget som planerats för att skapa af-

färsverksamhetsplaner och som även lämpar sig för uppdatering

och kommentering av verksamma företags affärsverksamhetsplaner.

VASEKs företagsrådgivning i siffror på mittuppslaget.


Uppsökande arbete i Lillkyro

utflykter samt evenemang som fokuserade på nätverkande och

upprätthållande av företagarnas arbetshälsa i Lillkyro.

Vid sidan av den traditionella företagsrådgivningen fokuse-

rade man på den uppsökande verksamheten i Lillkyro. I synnerhet

företag som redan varit verksamma i några år kontaktades och



Företagsbörsen underlättar kontakten mellan säljare och köpare av företagAntalet pågående ägar- och generationsskiften i Vasaregionen är

fortfarande betydande, och inga stora förändringar har skett där. Även

längden på processerna har hållits på samma nivå. Cirka 10–15 % av

ägarbytena är traditionella generationsskiften där företaget övergår

från företagaren till sonen eller dottern.

Företag läggs även ner eftersom ingen lämplig köpare hittas.

I vissa fall är det utmanande att sälja t.ex. en firma ifall företagets

verksamhet till stor del baseras på företagarens egen kompetens

och om betydande utrymmen eller anläggningar inte ingår i före-

tagsaffären.

En utmaning inom ägar- och generationsskiften är fortfaran-

de att man inte tar itu med saker i god tid. Även den psykologiska

delen förlänger processen. Man vill inte tala öppet om frågorna,

och efterträdarens och överlåtarens syn på företagandet eller

kombinationen av familjelivet möts inte alltid.

Via Nyföretagscentrum Startias expertorganisationer får

VASEKs ägar- och generations skifteskunder också stor hjälp med

sin process. De juridiska byråerna som ingår i nätverket erbjuder

till exempel avgiftsfri konsultation i bland annat avtalsfrågor.

I november 2015 öppnades Företagsbörsen i Österbotten som är en

handelsplats för företag som är till salu. Man kan även annonsera

i Företagsbörsen om man är intresserad av att köpa ett befintligt

företag. Regionens egen Företagsbörs förverkligades i samarbete

med Kust-Österbottens Företagare. VASEK ansvarar för förvalt-

ningen och underhållet av tjänsten.


man diskuterade behoven angående utvecklingen av verksam-

heten. Samtidigt utreddes möjligheterna att ansöka om företags-

servicesedeln som kan användas för t.ex. marknadsundersökning,

kompletterande utbildning, hemsidor eller utereklam.

I enlighet med avtalet med Lillkyros områdesnämnd erbjöd

VASEK effektiviserad företagsrådgivning under åren 2014–2015

för företagen i tidigare Lillkyro kommun. Avtalet hade koppling

till landsbygdsprogrammet i samband med kommunsammanslag-

ningen mellan Vasa och Lillkyro. Genom landsbygdsprogrammet

stödde man näringslivet samt företagarna i Lillkyro.



Rådgivning gällande ansökan och registrering som producent av social- och hälsovårdstjänsterI slutet av år 2015 fanns det 18 företag som producerar tjänster

som kan köpas med servicesedlar i Vasaregionen. Antalet företag

har minskat något bl.a. på grund av att Vasa stad i början av året

tog i bruk servicesedeln för hemvård.

I och med servicesedeln för hemvård övergick några företag

till att erbjuda privat momsfri social service eftersom servicesedeln

för hemvård innebar att företaget även måste erbjuda hemsjuk-

vårdstjänster. Antalet företag av den här typen ökade under året

med cirka hälften till totalt 25 st. Man informerade mycket om

den momsfria sociala servicen under året, och hemserviceledarna

styrde i allt större utsträckning kunderna till att köpa till exempel

städservice från företagen.

VASEKs företagsrådgivare hjälper företagarna att bli producenter

av tjänster som kan köpas med servicesedlar eller att registrera sig

som tjänsteproducent av momsfri privat social service. På VASEKs

hemsidor underhålls en omfattande anvisnings- och materialbank

för just detta ändamål.

Under år 2015 ordnade VASEK två årliga samarbetsmöten

med företagen som producerar servicesedeltjänster. Förutom före-

tagarna deltog även hemserviceledarna och cheferna för hemvår-

den i mötena. Mötena har blivit ett viktigt forum för ett ömsesidigt

utbyte av respons gällande servicesedelanvändningens effektivitet.




Föråldrat byggnadsbestånd ökar behovet av renoveringBehovet av energieffektivt byggande ökar och byggandet tar också

ett stort kliv framåt år 2016. Studiebesöken som ordnades i början

av år 2015 lockade därför många deltagare som ville bekanta sig

med ett 20 år gammalt lågenergihus och ett energieffektivt hus

med helt ny teknik.

Tillsammans med partnerna i Norge och i Sverige har man

samarbetat kring utvecklingen av en ny renoveringsprodukt och ett

renoveringskoncept där man utnyttjar färdigtillverkade träelement

vid fasadrenoveringar. På så sätt hoppas man att elementfabrikerna

ska få nya marknadsmöjligheter.

I enlighet med sitt namn ger Renoveringscentrum information

och redskap till bland annat kommunerna och fastighetsägarna om

hur deras gamla fastigheter kan renoveras i enlighet med aktuella

energikrav på ett förnuftigt och säkert sätt. Renovering omsät-

ter redan nu mer än nybyggnation eftersom Finland har ett stort

byggnadsbestånd som uppnått renoveringsåldern.

Tillsammans med Umeå och Örnsköldsvik har man börjat söka nya

lösningar på samhällsuppbyggnaden och utbytt information gäl-

lande nya innovationer och erfarenheter i anknytning till byggan-

det. Företagen har skapat fungerande nätverk och förberett sig för

internationell export och etablering på nya marknader.

I Vasaregionen har utvecklingen av hållbart byggande utförts

i följande projekt:

Hållbart byggande och energieffektivitet i Vasaregionen

1.5.2012–30.4.2015, finansiering av Europeiska socialfonden

Nordic Built 1.9.2014–30.12.2016, finansiering av Nordic Innovation

Renoveringscentrum 1.4.2015–31.3.2018,

finansiering via Botnia Atlantica-programmet

Cleantech Kvarken 1.9.2014–30.6.2018,

finansiering via Botnia Atlantica-programmet


BRANSCHVIS UTVECKLING


För att kunna påverka måste man synas och höras

I Vasaregionen var utvecklingen av hamnen ett av de viktigaste

delområdena för främjandet av logistiken år 2015. Kvarken Ports

startade officiellt sin verksamhet i början av året, och under året

som gått har VASEK och Kvarken Ports samarbetat och bland annat

skapat en prioriteringsordning för logistiska utvecklingsprojekt.

I NDPTL-projektet fokuserade man på att effektivisera ham-

nens utrymmesanvändning och besluta om det framtida järnvägster-

minalområdet. Utvecklingen av hamnen och sjöfarten är även nära

förknippad med spetsprojektet Midway Alignment där VASEK bland

annat har producerat kommunikations- och bakgrundsmaterial samt

många analyser och utredningar. Inom ramen för Midway Alignment-

projektet gjordes till exempel en utredning av industrijärnvägen,

såväl som samarbetsforum och material som främjar LNG Vasa,

tillsammans med aktörer i regionen.

Midway Alignment förutsätter och möjliggör även interna-

tionell och nationell synlighet. För att kunna påverka och få till

stånd en förändring måste man synas och höras. Under året som

gick ordnade VASEK flera betydande besök och evenemang. Vasa-

regionen och dess trafikbehov har fått utmärkt synlighet och beröm

för aktivt samarbete. Som exempel kan det stora EU-besöket i

september samt Finnhubs Road show i oktober nämnas. VASEK

har även representerat regionen i huvudstadsregionen, Bryssel

och München på flera olika forum, bland annat på Europas största

logistikmässor.

Utvecklingen av järnvägstrafiken är fortfarande utmanande i Fin-

land. Det finns få aktörer och de nationella besparingsåtgärderna

utgör ett hot mot undermåliga eller lågtrafikerade järnvägar. Vasa

stad fick göra ett stort jobb tillsammans med Trafikverket för att

bevara järnvägen från centrum ut till hamnen som en investering

för framtiden. Gällande passagerartrafiken lider Vasaregionen,

precis som många andra regioner, av ett krympande utbud mellan

Vasa och Seinäjoki.

Utvecklingen av flygtrafiken har under året som gått fokuse-

rat på verksamheten för flygtrafikstrategins regionala arbetsgrupp

och på att stärka betydelsen av Vasa flygplats. Under sommaren var

flygplatsen stängd i sex veckor på grund av renovering och detta

återspeglades som minustecken i passagerarsiffrorna.

Utvecklingsarbetet med alla transportmetoder fortsätter

inom ramen för ett nytt projekt år 2016, och främjandet av Midway

Alignments fortsatta finansiering är en av de viktigaste uppgifterna

i början av år 2016.

Midway Alignment of the Bothnian Corridor

15.10.2013–31.12.2015, finansiering av EU:s TEN-T-fond

NDPTL – The Northern Dimension Partnership

on Transportation and Logistics 18.6.2014–31.1.2016,

finansieringskälla NDPTL Support Fund


13VASEK ÅRSBERÄTTELSE 2015Bild: Mikko Lehtimäki


Blicken fortfarande vänd mot Norge

I Vasaregionen har internationaliseringsservicens tyngdpunkt redan

i några års tid legat på Norge. I Nordic Gateway-projektet samarbetar

VASEK och Viexpo med målsättningen att hjälpa före tag till den norska

marknaden. Arbetet underlättas av närheten till den norska markna-

den och de finländska företagens goda rykte som pålitliga partner.

Fastän situationen även i Norge har ändrats till följd av det

sänkta oljepriset lockas fortfarande företag av oljan och gasen, för

att inte tala om den starka marina industrin och möjligheterna som

havet erbjuder. Trots en estimerad nedgång under de närmsta åren

ser dock investeringarna i olje- och gasindustrin ut att stabiliseras

på en hög nivå (2016–2020: 15,5–16,2 md EUR). Även den kommande

förnyelsen av Norges elnätverk samt tillväxten inom gruvindustrin

behöver arbetare.

Det mest betydande evenemanget som Nordic Gateway ord-

nade under året var de norska gästernas besök under EnergyWeek

2015. Besöket ansågs vara väldigt fördelaktigt med tanke på fort-

satta kontakter.

I september ordnades ett besök för företag från Österbotten

och Södra Österbotten till Tromsö där en fördjupelse i Nord-Norges

näringsliv och företagssamarbetsmöjligheter stod på programmet.

I oktober var Nordic Gateway med och ordnade Nordic Green Ship-

ping-matchmaking i Köpenhamn som en del av det internationella

evenemanget Danish Maritime Days. I evenemanget deltog danska

skeppsredare och tillverkare av utrustning för marinindustrin samt

finländska företag inom cleantech- och marin tekniska branschen.

Oljeindustrins stormässa Offshore Technology Days i Sta-

vanger i oktober drog till sig ett stort antal finländska företag för

att knyta kontakter. Genom projektet erbjöds dessu tom företagen

möjlighet att delta i East West Arena i Gällivare i Sverige i slutet

av oktober. Evenemanget fokuserar på möjligheterna som flytten

av Kiruna stad medför.

Grundläggande arbete gjordes under året med VASEKs och

Viexpos budgetfinansiering. I och med projektfinansieringsbeslutet

i september kunde Yrkesakademin med full kapacitet gå med i arbe-

tet. Med YA:s insats kommer man i fortsättningen att utveckla för-

beredelsen och utbildningen av företag för den norska marknaden.

Tydligt behov av verksamhetsmodellDet har skapats en verksamhetsmodell för investeringsverksam-

heten i Vasaregionen för att start-up företagen, som startat sin

verksamhet här ska få investeringar och på så sätt fart på tillväx-

ten. Verksamhetsmodellen ska bearbetas vidare och på så sätt ge

företagen både nationellt och lokalt stöd. Man har sett ett tydligt

behov av modellen och fördelarna med densamma har identifierats.

Man strävar efter att starta verksamheten under år 2016.

Årets mest betydelsefulla evenemang var EnergySpin som

ordnades i samband med Vasa EnergyWeek där startup-företag,

stora företag samt investerare träffades. Evenemanget arrangeras

även år 2016.

I samarbete med Vaasa Entrepreneurship Society (VES) presen-

terades under EnergySpin-evenemanget en lista över Europas 40

mest lovande startup-företag. Många av de företag som valts ut till

listan har fått finansiering till verksamheten och skapat värde fulla

kontakter och därför kommer man att göra en lista även år 2016.

Energy Innovations and Entrepreneurship Forum (EIEF)-pro-

jektets verksamhetstid var 1.9.2014–30.9.2015. Projektet finansie-

rades av Europeiska regionala utvecklingsfonden.




Beredningen av Vasaregionens Livskraftsstrategi 2016–2020 god-

kändes i slutet av år 2015. Det omfattande arbetet behandlades

i Vasaregionens samarbetsdelegation den 7.12.2015 och får ett

slutgiltigt godkännande i regionernas kommunfullmäktige i början

av år 2016. Målet med Livskraftsstrategin är att stärka regionens

konkurrenskraft och livskraft.

Strategiarbetet har genomförts i samarbete mellan repre-

sentanter för regionens kommuner och VASEK. Under processens

gång har flera temainriktade evenemang med intressentgrupper

ordnats och dessutom har remissrundorna lyft fram nya priorite-

ringar för utvecklingen.

I Livskraftsstrategin definieras hur utvecklingen ska se ut och

vilka satsningar som ska göras beträffande exempelvis energitek-

nologi och övriga sektorer, logistiska förhållanden samt utbildning

och forskning. Vid sidan av den egentliga strategin har man samti-

digt berett ett åtgärdsprogram som redan håller på att förverkligas.

Regionutvecklingsverksamheten som förverkligas i Vasare-

gionen ramas förutom av Livskraftsstrategin även av INKA, det

vill säga programmet Innovativa städer. Tillväxtavtalet för åren

2013–2015 samt det nya AIKO-programmet (Inledandet av regionala

innovationer och försök) för åren 2016–2020.

Målet med INKA är att stöda och stärka företag som baserar

sig på högklassig kompetens och påskynda utvecklingen av stora

projekt som skapar internationell konkurrenskraft och ny affärs-

verksamhet. Programmet främjar även regionernas tillväxt och

utnyttjar resurserna och kompetensen runt om i landet. För Vasa-

regionens del har INKA-programmet utnyttjats effektivt, i slutet

av år 2015 hade regionen via programmet erhållit ca 5,5 miljoner

euro i finansiering från Tekes.

Fokus på regionalt strategiarbete och färdigställande av nya program

Endast sex stadsregioner inom ramen för Tillväxtavtalet

Tillväxtavtalspolitiken förnyas åren 2016–2018 och förutom huvud-

stadsregionen får nu endast sex regioner delta. I fortsättningen är

tillväxtavtalet även direkt förenat med finansieringen via AIKO-pro-

grammet som ska startas. Genom Tillväxtavtalet och AIKO-program-

met stärks regionernas näringslivsstruktur då företagsverksamhe-

tens förutsättningar och regionernas förnyelseförmåga förbättras.

Förverkligandet av regeringens spetsprojekt stöds å sin sida genom

tillväxtavtalen. Staten finansierar tillväxtavtalen och AIKO-program-

met med sammanlagt 30 miljoner euro under tre års tid.

Beredningen av tillväxtavtalsförslaget påbörjades i november

2015 under ledning av Vasa stad. VASEK deltog som en av huvud-

aktörerna i beredningen.

I Vasaregionen prioriteras energiteknologin inom ramen för

smarta och hållbara energilösningar. En stark utvecklingshelhet har

sammanställts under ett huvudtema för åren 2016–2018, och på så sätt

strävar man efter att fortsätta det systematiska utvecklingsarbetet

för att stärka energiklustret på en nationell och internationell nivå.

I sin ansökan presenterar Vasaregionen även en nationell

utvecklingszon från Helsingfors till Tammerfors via Österbotten

och Vasa vidare till Umeå. Dessutom ansöker Vasa om fortsatt

verksamhet i det nationella MBT-nätverket (markanvändning, bo-

ende, trafik) inom ramen för Tillväxtavtalen. Tillväxtavtalsförslagen

bedöms vårvintern 2016 och statsrådet beslutar om utarbetandet

av avtalen i april.

I det kommande AIKO-programmet ingår programmet för

förutsedd strukturomvandling av näringslivet. För varje landskap

skapas ett eget program för förutsedd strukturomvandling som

ska stärka regionernas förmåga att anpassa sig till förändringar

REGIONAL UTVECKLING


och klara sig igenom dessa. Österbottens förbund ansvarar för

processen gällande förutsedd strukturomvandling på landskaps-

nivå, VASEK har deltagit i beredningsarbetet och länkningen av

programmet med Tillväxtavtalsförslaget.

VASEK förverkligar, finansierar, koordinerar och samarbetar

VASEKs egen projektverksamhet omfattar årligen kring tio olika

projekt. Man ansöker om projektfinansiering i enlighet med utveck-

lingsprioriteringarna för bolagsstyrelsens strategi som uppdateras

årligen samt Vasaregionens Livskraftsstrategi 2016–2020.

År 2015 erhöll man projektfinansiering bland annat via EAKR, ESR

och Botnia-Atlantica-programmen. Under året erhölls 426 729 euro

i extern finansiering för projekt som VASEK själv genomförde (2014:

502 771 euro). För projekt som VASEK själv genomförde användes

118 654 euro egen finansiering (2014: 200 177 euro).

VASEK har en stark roll gällande koordineringen av regionens

övriga projektverksamhet. VASEK beviljade inom ramen för sin

budget kommunal medfinansiering om sammanlagt 90 789 euro

till projekt (11 st.) som förvaltades av andra organisationer (2014:

153 257 euro).


REGIONAL UTVECKLING


VASEK koordinerar FöretagsFinlands

verksamhet och det regionala före-

tagsservicesamarbetet i ett nätverk

som består av 17 partnerorganisatio-

ner i regionen. Vasaregionens före-

tagstjänster har sammanställts på tre

språk i den riksomfattande portalen

FöretagsFinland.

7,5%5,7%

86,8%

1 591 940 € (14 €/invånare)

VASEKs grundverksamhet

1 382 497 €

egen finansiering

för projekt som VASEK

själv genomförde 118 654 €

motfinansiering

och andra årsavgifter

för övriga projekt

90 789 €

ÄGARKOMMUNERNAS FINANSIERING TILL VASEK

2 370 834 €

erhållen extern

projektfinansiering

426 729 €

egen finansiering för

projekt som VASEK själv

genomförde 118 654 €

motfinansiering och

årsavgifter för övriga

projekt 90 789 €

VASEKs grundfinansiering

1 734 662 €

PROJEKTFINANSIERINGENS ANDEL

AV DEN TOTALA OMSÄTTNINGEN

Till finansieringen av VASEKs egna och andra organisationers

program och projekt riktades totalt 209 443 euro som motsvarar

13,2 % av kommunernas finansiering till VASEK år 2015 (2014:

22,4 %).

Under 2015 påverkades den regionala utvecklingsverksam-

heten och mängden projektfinansiering som beviljades i Vasa-

regionen på många sätt av EU:s nya programperiod och de

administrativa fördröjningar den orsakade. År 2015 deltog VASEK

i cirka 30 större utvecklingsprojekt i regionen, antingen i egenskap

av finansiär, samarbetspartner eller styrgruppsmedlem.

18,0%

5,0%

3,8%

73,2%

REGIONAL UTVECKLING


Projekt som VASEK förvaltar eller är delgenomförare i

Genomförandetid VASEKs finansierings-andel 2015, euro

Helhetsfinansiering2015, euroa

Huvudsaklig finansieringskälla

Effektivering av tjänster för ägarskiften 1.1.2012–30.4.2015 12 720 50 880 ESF (NTM-centralen i Österbotten)

Hållbart byggande och energieffektivitet i Vasaregionen 1.1.2012–30.4.2015 8 925 35 701 ESF (NTM-centralen i Österbotten)

Landsbygdsprogrammet i Lillkyro 27.8.2014–31.12.2015 0** 26 000 Vasa stad

Midway Alignment of the Bothnian Corridor 15.10.2013–31.12.2015 0** 7 000 000 EU, TEN-T Motorways of the Seas

NDPTL - The Northern Dimension Part-nership on Transportation and Logistics 18.6.2014–31.1.2016 0** 700 000 NDPTL Support Fund

Energy Innovation & Entrepreneurship Forum EIEF 3.9.2014–30.6.2015 21 152 52 880 ERUF

Nordic Built – Concept for renovation and upgrading of residential buildings 3.3.2014–31.12.2016 2 208 405 068 Nordic Innovation

Renoveringscentrum 1.4.2015–31.3.2018 5 760 334 908 Botnia Atlantica

VASEK / Nordic Gateway 17-17-17 1.9.2015 – 30.8.2018 9 961 34 634 ERUF

Cleantech Kvarken 1.7.2015–30.6.2018 72 000 * 1 335 000 * Botnia Atlantica

Spotligt High-Low Coast 1.10.2015–30.9.2018 27 500 * 750 000 * Botnia Atlantica

* Under hela projekttiden** VASEK som delgenomförare i Vasa stads helhet

egen finansiering för

projekt som VASEK själv

genomförde 118 654 €

REGIONAL UTVECKLING

20 VASEK ÅRSBERÄTTELSE 2015 KOMMUNIKATION

Bild: VAMK


Samarbete som röd tråd i regionkommunikationen

Regionkommunikationens år kan sammanfattas i ett ord eftersom

verksamheten under hela året präglades av samarbete. Under

hösten lades ännu större vikt vid prioriteringen av arbetet på grund

av minskade personalresurser.

I början av året publicerades webbsidan Vasaregionen.fi där

all väsentlig information om regionen sammanställs. Vasaregio-

nens många evenemang finns nu samlade på samma ställe i en

kalender. Evenemangskalendern hade rikligt med besökare under

det första året.

Studeranden utgör en viktig grupp med tanke på regio-

nens framtid och fick därmed mycket uppmärksamhet. Under

den gemen samma antagningen förde alla sju högskolor i Vasa

en kampanj genom en gemensam reklamvideo i biosalongerna

runt om i Finland. Genom flera olika evenemang övertygade man

dessutom de nyutexaminerade ingenjörerna om att Vasaregionens

energi industri fungerar som en språngbräda inför en internationell

karriär.

I mars sammanfördes ännu en gång finländska och utländska

professionella inom energibranschen under EnergyWeek i Vasa.

Evenemanget fortsätter att växa, under veckan år 2015 ordnades

sju event i vilka sammanlagt över 3 200 personer deltog. Det här

evenemanget har delvis bidragit till att Vasaregionen knipit platsen

som Finlands energihuvudstad.

I början av sommaren erövrade Österbotten, och samtidigt

även Vasaregionen, Senatstorget i Helsingfors. Under PopUp

Österbotten-evenemanget presenterades regionens styrkor och

energiteknologikompetens. Under evenemanget publicerade

lands kapstidningarna Vasabladet och Pohjalainen ett historiskt

gemensamt nummer med stor spridning, som särskilt riktade sig

till huvudstadsregionen, och som VASEK var med och koordinerade.

För regionkommunikationens huvudaktörer, det vill säga VASEK,

Vasa stad och VisitVasa, var effektiviseringen av kommunikationen en

av de viktigaste målsättningarna under hösten. Under de kommande

åren fästs ännu större uppmärksamhet vid samarbetet.

KOMMUNIKATION


VASEK sammanställer och bearbetar information för de regio-

nala beslutsfattarnas, näringslivets och invånarnas behov. Vi håller

kontakt med media, ordnar utbildnings- och informationstillfällen,

producerar och publicerar regelbundet nyheter, artiklar, meddelan-

den och nyhetsbrev om vår verksamhet samt andra ämnen som är

intressanta och aktuella för företagare.

VASEKs webbsidor www.vasek.fi, som förnyades i mars 2015,

besöktes 163 499 gånger under år 2015. Besökarna dröjde kvar på

sidan i 1 minut och 43 sekunder i medeltal. Alltfler hittade VASEKs

webbsida via sociala medier: den inkommande trafiken via Facebook

växte med 8 % i jämförelse med år 2014, via LinkedIn med 80 %

och via Twitter med 35 %.

På webbsidorna publicerades sammanlagt 114 nyheter, artik-

lar eller pressmeddelanden under året.

Nyhetsbrevet eVASEK publicerades i 26 exemplar under året

(27 402 skickade nyhetsbrev). I slutet av år 2015 hade nyhetsbrevet

sammanlagt 1 364 prenumeranter.

Flerkanalig och omfattande kommunikation som når fram

Bild: Esa Siltaloppi

VASEKs flerkanaliga kommunikation förverkligades även på Face-

book, LinkedIn och Twitter.

Nya register

Bolaget övergick till att använda det nya kundregistret (CRM) i

början av januari. Nyföretagscentrum Startia övergick till samma

system i början av juli. Tidigare var kundregistren separata.

Alldeles i slutet av år 2015 öppnades en ny tjänst gällande

affärsverksamhetsplanen för Startias kunder. ”Nya Lissu” svarar

ännu bättre på de nystartande företagarnas behov och lämpar sig

även för planering och uppföljning av befintliga företags affärs-

verksamhet.

I slutet av år 2015 publicerades på VASEKs hemsidor det

förnyade företagsregistret som innehåller kontaktuppgifter till be-

fintliga företag i regionen. Företagen kan själva uppdatera sin infor-

mation i registret och berätta mer om sina tjänster och produkter.

KOMMUNIKATION


RESULTATRÄKNING

1.1.2015–31.12.2015 1.1.2014–31.12.2014

OMSÄTTNING 1 821 181,55 1 850 639,63

Övriga rörelseintäkter 545 383,12 702 947,18

Material och tjänster

Material, tillbehör och varor

Inköp under räkenskapsperioden -400,17 -110,34

Externa tjänster -592 987,26 -740 546,89

Material och tjänster totalt -593 387,43 -740 657,23

Personalkostnader

Löner och arvoden -977 847,33 -980 134,95

Personalbikostnader

Pensionskostnader -177 741,11 -178 142,39

Övriga personalbikostnader -52 251,26 -44 423,11

Personalkostnader totalt -1 207 839,70 -1 202 700,45

Avskrivningar och nedskrivningar

Avskrivningar enligt plan -1 954,76 -1 045,69

Övriga rörelsekostnader -548 194,95 -509 866,61

RÖRELSEVINST/-FÖRLUST 15 187,83 99 316,83

Finansiella intäkter och kostnader

Övriga ränte- och finansiella intäkter 24,21 24,10

Finansiella kostnader -67,38 -20,51

Finansiella intäkter och kostnader totalt

-43,17 3,59

VINST/FÖRLUST FÖRE BOKSLUTS-

DISPOSITIONER OCH SKATTER

15 144,66 99 320,42

Inkomstskatter -2 668,79 -21 251,47

RÄKENSKAPSPERIODENS

VINST/FÖRLUST

12 475,87 78 068,95

Bokslut

BALANSRÄKNING

31.12.2015 31.12.2014

AKTIVA

BESTÅENDE AKTIVA

Materiella tillgångar

Maskiner och inventarier 5 864,31 3 137,07

Övriga materiella tillgångar 4 433,33 4 433,33

Materiella tillgångar totalt 10 297,64 7 570,40

Placeringar

Övriga aktier och andelar 59 803,91 60 337,24

BESTÅENDE AKTIVA TOTALT 70 101,55 67 907,64

RÖRLIGA AKTIVA

Fordringar

Kortfristiga

Försäljningsfordringar 522 468,12 158 209,60

Övriga fordringar 19 381,16 0,00

Förskottsbetalningar 34 465,63 31 021,93

Resultatfordringar 122 385,76 479 304,18

Fordringar totalt 698 700,67 668 535,71

Kassa och banktillgodohavanden 189 933,85 518 866,07

RÖRLIGA AKTIVA TOTALT 888 634,52 1 187 401,78

AKTIVA TOTALT 958 736,07 1 255 309,42

PASSIVA 31.12.2015 31.12.2014

EGET KAPITAL

Aktiekapital 424 800,00 424 800,00

Ackumulerade vinstmedel från

tidigare räkenskapsperioder

72 604,18 -5 464,77

Räkenskapsperiodens vinst (förlust) 12 475,87 78 068,95

EGET KAPITAL TOTALT 509 880,05 497 404,18

FRÄMMANDE KAPITAL

Kortfristigt

Erhållna förskott 149 019,55 402 537,58

Leverantörsskulder 97 944,13 86 314,64

Övriga skulder 29 388,43 21 504,19

Resultatregleringar 172 503,91 247 548,83

FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT 448 856,02 757 905,24

PASSIVA TOTALT 958 736,07 1 255 309,42

EKONOMI


VASEK ja Vaasan seutu lukuina / VASEK och Vasaregionen i siffror

VAASAN SEUDUN VÄKILUKU VASAREGIONENS INVÅNARANTAL

Lähde: Tilastokeskus, ennakkoväkiluku 26.1.2016Källa: Statistikcentralen, preliminära uppgifter 26.1.2016

UUDET YRITYKSET VAASAN SEUDULLANYA FÖRETAG I VASAREGIONEN

Lähde: PRH / kaupparekisterin kuulutustietopalveluKälla: Patent- och registerstyrelsen / Handelsregistrets kungörelseinfotjänst

YRITYS- JA ASIAKASKONTAKTIT

FÖRETAGS- OCH KUNDKONTAKTER

(VASEK + STARTIA) YRITYKSIÄ JA ASIAKKAITA

FÖRETAG OCH KUNDER

(VASEK + STARTIA)


HAETUT RAHOITUKSETANSÖKT FINANSIERING

LAADITUT LAUSUNNOTUTLÅTANDEN

OMISTAJAN- JA SUKUPOLVEN-

VAIHDOSNEUVONTAA SAANEET

FÖRETAG SOM FÅTT RÅDGIVNING

VID ÄGAR- OCH GENERATIONSSKIFTEN

ASIAKASKONTAKTITKUNDKONTAKTER

vuosikertomus 2015 se

Documents