2

Det sovande folket

3

Det sovande folket

Fredrik Reinfeldt

4

Fredrik Reinfeldt 1993

Redigering: Christer Sderberg & Per Schlingmann

Omslag: Jesper Hrberg, Studio K

Tryck: Rtt Blankett & Trycksaksproduktion AB

ISBN-nr 91-86194-10-0

i

Frord till piratutgvan

Det sovande folket r boken som alla citerar men ingen har lst. Nr Fredrik Reinfeldt skrev boken 1993 hade han ret innan

i en maktkamp mot Ulf Kristersson tagit ver makten i det

Moderata ungdomsfrbundet p mandat att fra dem in p en mer konservativ bana.

P 124 sidor sammanfattar Reinfeldt sina visioner efter

sina tv r i riksdagen. I fem kapitel presenterar han frst

dystopin, sedan handlingsprogrammet, dess implementering i det

dagliga livet, de moraliska stndpunkterna de bygger p samt

avslutar med ett exempel frn verkligheten. En slagkraftig vision frn en ungkonservativ tnkare, kan man tnka, redigerad

av ingen mindre n den framtida vapendragaren Per

Schlingmann.

Men nd r Det sovande folket, tv r in i Fredrik

Reinfeldts regeringstid, mycket svr att f tag p. Trots att dess

frfattare intagit den mktigaste posten i Sverige har den inte

kommit i nytryck, och p de f bibliotek i Sverige dr den funnits

r den registrerad som frsvunnen eller sedan lnge borttagen ur

hyllorna.

Vad beror detta p? Frst och frmst borde det kanske

ppekas att publikationen i frga knappt kan ses som en bok, utan om den skulle publiceras i standardformat med normalstora

sidor, marginaler och typsnitt mer skulle bli ett hfte. Alla som dessutom frskt kra Det Sovande Folket genom en

kopieringsmaskin vet dessutom att det r ett exempel p mycket

dligt bokbinderi.

Vidare r den mogna dispositionen vi presenterade senare

mer en illusion i vr mening att visa vlvilja egentligen r boken ett hopkok av spridda texter.

ii

Kapitel 1, Sovhjrnorna, brjar med att en 28-rig man dr - en otroligt skicklig litterr blinkning, redan i den frsta

strofen. Mannen har dtt vlfrdsdden, i ett framtida samhlle pacificerat och frsoffat, dr allt skts frn TV:n, mat intas i

pillerform och Socialdemokraterna och Folkpartiet har gtt ihop

till ett parti som nu frslavar mnskligheten - sovhjrnorna. Allt kontrolleras av staten, till och med vdret. Knslor r

frbjudna. Ingen r ngonsin utomhus. Huxley och Bradbury fr

de som inte tycker om subtilitet.

28-ringens far r dock vlfrdsstatens ansvarige fr

bidragsfrgor, och fr en knslomssig reaktion nr han mrker

att avkomman av hans donerade sperma har avlidit som fr

honom att ifrgastta hela statsystemet. Detta gr att han gr till

Mstaren som r hans gamla lrare, och berttar det fr honom. Mstaren vljer in honom i ett upplyst hemligt sllskap dr alla genomskdat vlfrdsstaten. Rid.

I kapitel 2 presenteras mnga av de citat som blivit

terproducerade nr boken nmnts. Reinfeldt menar att

Socialdemokraterna frtrycker det civila samhllet, och frgar

sig hur det kan vckas frn hjrntvtten. Som fiender utmlas utver vnsterpartierna ven folkpartiet och stora delar av centerpartiet. Motsgelserna r mnga i de snabba kasten svenskarna r enligt Reinfeldt mentalt handikappade, samtidigt som hans moderater ser mnniskan som i det nrmaste ofelbar. Svenskarna sker sig till kollektiv, samtidigt som de strvar efter

ensamhet.

Tanken att bara allt politiskt beslutsfattande frsvinner blir mnniskan helt befriad och inga problem kvarstr presenteras utan att frnekas och visar en tydlig koppling till partikamraten Anders Borg som 1988 menade att han som

statsminister inte skulle gra ett jota i TV-programmet Diskutabelt med Robert Aschberg. Senare i boken lggs ven

grunden fr varfr politiker inte ska f besluta om vlfrden: de

skapar inga egna resurser.

Utanfrskap, avknoppning och generation av fuskare r ocks uttryck som presenteras i detta kapitel som Reinfeldt tar

med sig i sitt framtida politiska arbete.

iii

I kapitel 3 blir boken istllet en dagbok fr den helt vanliga tjejen Johanna, som dock under endast en dag lyckas

gra (och notera) ett stort antal grningar som gr henne till ett

gott exempel i Reinfeldts gon.

Johanna vaknar fre vckarklockan, reflekterar ver

motion, umgs med sin farfar, ter fullkornsbrd, reflekterar ver

felet med ungdomsbostder, tnker p hur mycket spanjorer tycker om EG, hejar p Djurgrden, kllsorterar, skriver brev,

ker kollektivt och reser sig dr fr gamla damer, umgs med sin

mormor, skriver en insndare om hundbajs, visionerar ver

eldrivna bussar, kommer extra tidigt till jobbet (en moralisk

plikt!), pratar mer med sin mormor, ter sallad, tnker p att det

r viktigt att kl sig rtt, tnker p alkoholens dliga inverkan,

kper miljvnligt tvttmedel, avsger sig all form av narkotika,

planerar segling, lser om spansk historia, lr sig framkalla

fotografier, umgs med sin syster, frbannar kollektiv samt

stller sig tveksam till lsa frbindelser.

Allt p en enda dag. Johanna r en fantastisk kvinna.

I kapitel 4 skriver Reinfeldt tio nya budord. De finns att

lsa p sida 106. Det r ven i detta kapitel vi fr stifta

bekantskap med argumentet att inget std ver svltgrnsen ska

skattefinansieras. Detta fr att inte ge folk en falsk trygghet.

I kapitel 5 vill Reinfeldt slutligen visa att han lever som

han lr, och lgger ut om hur han var med och anordnade en

insamling till svltande barn i Afrika nr han var vice ordfrande

i Sveriges centrala vrnpliktsrd. Han beskriver sjlv deltagandet

som imponerande och ser just denna insamling som tecknet p att hans framtida vrld r mjlig.

Men alla har vi vl producerat korkade saker under ungdomen tnker du kanske nu och ja, det r riktigt. Men i granskandet av denna text mste vissa faktorer beaktas. Fredrik

Reinfeldt r inte 17 r, utan 28. Iderna som presenteras i boken

r inte hopsnickrade p ett pojkrum, utan under tv r i den

svenska riksdagen.

iv

Den trande dispositionen, det skrattretande formatet och

symboliken som nstintill spottas i ansiktet p lsaren r skapat

helt utan sjlvdistans och frsvaras i frordet med att boken drar i olika riktningar, den byter avsndarae [sic!] och stil flera gnger. Nr framtiden diskuteras rcker inte ett perspektiv

och ett stt att uttrycka sig.

Denna bok beskriver allts den framtid Fredrik Reinfeldt

skte. Drfr uppmanar vi dig att i ett samhlle dr situationen fr var dag frsmras fr sjuka, arbetslsa, studenter, invandrare,

fattiga och alla de andra vars utanfrskap Reinfeldt talar om fr att kunna frdjupa klassamhllet lsa boken som ligger till grund fr det hela. Drfr ger vi er: Det sovande folket.

Uppsala och Stockholm, mars 2009

Anders Utbult & Bjrn Fridn

www.alliansfrittsverige.nu

v

Ett axplock

Det Sovande Folket innehller en rad minst sagt mrkliga ider,

vilket skapar misstankarna om att boken i frsta hand var avsedd

fr intern debatt. Det som uttrycks kan mjligen ocks frklara

varfr det finns en sdan ovilja att lta verket g i nytryck. Nedan

fljer ett urval, fr den late lsaren.

Blott 28 r gammal dog han [] i vad som snart skulle komma att kallas 2000-talets farligaste och ddligaste epidemi. Fullt

jmfrbar med pest, smittkoppor eller AIDS. Han dog

vlfrdsdden. (sid. 12)

men han mindes att han sagt ngot om att det svraste vid tidpunkten fr sammanslagningen varit att ena sig om vilken

blomma som skulle bli partiets symbol, alternativt vilken

blomma som bst symboliserar blandningen av en ros och en

blklint. (sid. 25)

Det gr inte att peka p, det r ingenting konkret och de flesta mnniskor skulle inte stlla upp p att de r offer fr

socialdemokratisk hjrntvtt. Det gr det inte mindre sant. (sid. 42)

Svenskarna r mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera vlfrd. (sid. 52)

I moderaternas vrld r det frmst politiskt beslutsfattande som begrnsar mnniskan. Slutsatsen blir drfr ltt att bara allt

politiskt beslutsfattande frsvinner s blir mnniskan helt befriad

och inga problem kvarstr. (sid. 59)

I det lngre perspektivet mste medborgaren ocks vara frskrad mot generationsvervltrade kostnader. [] [U]tstllda lften i statliga socialfrskringssystem likt

pensionssystemet intecknar, om det inte finansieras direkt,

framtida generationers skapade resurser. (sid. 96)

vi

Vlfrdsstaten r en omjlig konstruktion. (sid. 111)

Politiker skapar inga resurser och kan drfr inte heller stlla ut lften om resursernas frdelning. (sid. 111)

Vi vill inte se ett samhlle dr mnniskor svlter, men i vrigt ska inga standardkrav skattefinansieras. (sid. 112)

5

Innehll:

Frord s 7

1. Sovhjrnorna s 11

2. Hur vcks det civila samhllet? s 41

3. Dagbok i en vaken mnniskas liv s 75

4. Ansvar, moral och egna normer s 91

5. Visst gr det att pverka s 115

6

7

Frord

Moderaternas alternativ till socialdemokraternas

starka stat r tilltron till det civila samhllet.

Mnniskan frutstts ta stort eget ansvar och

sjlvstndigt utforma sina liv, bara det politiska

beslutsfattandet hlls tillbaka.

Fr mnga svenskar skulle ett minskat

politiskt beslutsfattande f precis den effekten.

Fr andra r detta inte lika sant. Mnga unga och

anstllda i den offentliga sektorn rds det egna

ansvarstagandet. De r offer fr

vlfrdsillusionen.

Tilltron till politikers mjligheter att skapa

resurser och garantera vlfrden har gtt s lngt

att vi slagit snder delar av det civila samhllet.

Istllet fr ansvarstagande medborgare som str

redo att ta ver nr stat och kommun drar sig

tillbaka, mts beslutsfattarna av

frndringsrdsla och trygghetsorienterade

medborgare som tror att alla kan leva p bidrag

och att alla kan garanteras sysselsttning. De tror

att

8

ngon annan betalar och att de inte behver bidra.

Offren fr vlfrdsstatens falska locktoner

r Det sovande folket.

Moderaterna tror i sitt nya

handlingsprogram och i sin kommunikation till

vljarna att det sovande folket kan vckas utan

att de bidrags beroende och passiviserade

svenskarna utpekas som del av problemet.

Enbart socialdemokraternas och olika

intresseorganisationers skuld fr vlfrdsstatens

misslyckande tydliggrs. Moderaterna mste

vga g lngre.

Det framtida medborgarskapet mste

uppmuntra till sjlvstndighet gentemot staten

och det mste klart uttalas att andelen svenskar

som fr sin frsrjning r beroende av direkta

bidrag och indirekta subventioner skall minskas

frn r till r.

Detta r bde en mrk och ljus bok. Den

brjar mrkt, men visar ocks p mjligheterna

och de goda exemplen. Boken drar i olika

riktningar, den byter avsndarae och stil flera

gnger. Nr framtiden diskuteras rcker inte ett

9

perspektiv och ett stt att uttrycka sig. Bokens

skilda kapitel utgr olika frsk att p flera satt

ge ingngar till ett problem som vi alla kommer

att leva med sviterna efter. Vlfrdsstaten har

misslyckats, mnniskorna har passiviserats och

politikerna tycks ha kapitulerat. Nr

mnniskorna skall vckas behvs politikerna.

Inte de vi sett fr mycket av. Inte de som

efterstrvar makt, vill detaljreglera och som

aldrig lyssnar. Vi behver ledare som frmr att

peka ut lngsiktiga mlsttningar och som har

frmgan att rikta sig direkt till vljarna med

obekvma sanningar. Utan dessa ledare gr

demokratin under och folket somnar in.

Stockholm i november 1993

Fredrik Reinfeldt

ordfrande Moderata Ungdomsfrbundet

10

11

Kapitel 1

Sovhjrnorna

Blott 28 r gammal dog han. Det kom inte

pltsligt utan satte punkt fr en ganska lng och

utdragen process. Han skulle hittas redan nsta

dag. De historiska exempel som funnits p

mnniskor som legat dda lnge och brjat

ruttna och utvecklas till sanitra olgenheter,

som det hette, var nu avhjlpta.

Nr han inte registrerades i datantverket

som ploggad fljde datorn de larmmnster som

den hade instruerats att gra. Datorn skrev till

honom ver skrmen utan respons, drefter

ringde datorn utan att ngon svarade. Eftersom

datorn kunde detektera hans nrvaro i rummet,

men utan att kunna kommunicera, snde datorn

efter en ambulans.

Han dog precis som en lng rad andra unga

mnniskor brjade gra den sommaren i

12

vad som snart skulle komma att kallas 2000-

talets farligaste och ddligaste epidemi. Fullt

jmfrbar med pest, smittkoppor eller AIDS.

Han dog vlfrdsdden.

Han korn tidigt att tillhra sovhjrnorna.

Det var inget fel p dessa mnniskors hjrnor,

de bara utnyttjade en frsvinnande liten del av

sin kapacitet. Sovhjrnorna kunde tala, lsa och

skriva. De hade gtt i skolan och ofta varit

ganska intresserade, till en brjan. Sedan hnde

inget mer.

Sovhjrnorna tappade tidigt intresset fr

skolan, och fr all ting annat ocks. De visste att

de aldrig skulle arbeta med ngonting, det gjorde

bara drarna. Drarna var de som bestmde, de

tappade inte orken i skolan utan fortsatte

anstrnga sig, fast de inte behvde. Det var

drfr som sovhjrnorna kallade dem drarna.

Det var ingen som brydde sig om vad drarna sa,

det var ingen som orkade intressera sig. Drarna

servade vlfrdsstaten. Sovhjrnorna sg dem

nstan bara p TV och bytte d snabbt ver till

en annan av det dryga hundratal kanaler som

fanns.

Hans dd denna dag utlste ingen strre

aktivitet. Hans de blev ett fall fr statistikerna.

De registrerade allting och presenterade sedan

resultaten fr drarna. Hans dd hade

13

frmodligen inte uppmrksammats mer

verhuvudtaget om det inte var fr att det redan

ngon timme efter att ddsfallet registrerats p

vanligt stt hade frts in en notis i

vlfrdsstatens informationsorgan. Dr nmndes

att han dtt, namngivet med hans

personnummer. Anvndandet av namn hade

minskat drastiskt i takt med att mnniskor

umgicks allt mindre. Mnga mdrar som efter

insemination fdde sina barn avstod helt frn att

dpa barnen. Ngra fortsatte att dpa sina barn,

mest av nostalgiska skl. Fr de flesta betydde

inte dessa personnummer ngonting. Fr

vlfrdsstatens ansvarige fr bidragsfrgor hade

dock dessa siffror betydelse. Han hade en

fantastisk matematikerhjrna och hade en unik

frmga att minnas siffror. Han hajade till nr

personnumret korn upp p skrmen. Hans hjrna

skte febrilt kopplingen till detta personnummer.

Han visste att

14

han borde veta kopplingen men det gick inte upp

fr honom omedelbart.

Fr en sovhjrna hade denna

tankeoperation varit omjlig, men han var

vlfrdsstatens hrskare, en man som visste att

utnyttja sin hjrnas kapacitet. Han fann snart

kopplingen. Det tog en stund, det var trots allt 29

r sedan. D, fr 29 r sedan hade han precis

som mnga andra framstende unga mn i

vlfrdsstaten ombetts att bli spermadonator. De

mest begvade hade p den tiden ombetts att

sknka sperma fr att motverka den frslappning

och frdumning som synts alltmer hos

befolkningen.

De kvinnor som bestmt sig fr att fda

fram ett barn ville naturligtvis ha en begvad

spermadonator. Han hade varit mycket aktiv och

p detta stt kommit att bli biologisk far till ett

drygt hundratal barn. Han sg aldrig ngot av

dessa barn, men han fick betalning och ett

tackkort innehllande det lilla barnets

personnummer nr det hade ftts.

Fr 29 r sedan hade han bl a sknkt

sperman som efter insemination tnt livslgan

fr den mnniska som ftts nio mnader senare

och tilldelats det personnummer som han nu ftt

15

upp p sin skrm. Med blandade knslor gick

kopplingen upp fr honom. Hans son var dd.

Han fattade nu ett beslut som skulle

frndra hela hans liv. Han bestmde sig fr att

ka till sjukhuset fr att se sin son fr frsta och

sista gngen. Det mtte inga hinder, han var en

av vlfrdsstatens mktigaste personer. Vl inne

i frvaringsrummet dr hans son vntade p

kremering hade han nstan ngrat sitt tilltag.

Hans nrvaro hr skulle skert leda till frgor.

Han kunde inte heller hjlpa det men han mdde

inte helt bra av att st i rummet.

Han bannade sig fr denna instllning.

Drarna var effektiva mnniskor med mycket att

gra, gammaldags knsloyttringar fanns det

inget utrymme fr. Knslor var ett tecken p

svaghet, mnga menade dessutom att

knsloyttringar var vrre n s. Knslor var ett

hot mot vlfrdsstatens ideologi.

Omhndertagandet skulle sktas rationellt av

staten. Det pstods finnas mnga exempel p hur

knsloinblandning i historien hade hotat hela

vlfrdsstatens fundament. Om mnniskor

frskte ta hand om varandra trngdes ju

vlfrdsstaten undan. Det skull ge ett samhlle

dr ngra hade mnniskor

16

som lskade och tog hand om dem, men mnga

skulle inte ha ngon alls och det var inte rttvist.

Det var drfr tvunget att bekmpa alla

frivilliga insatser som utfrdes. D blev det lika

fr alla och ingen blev orttvist behandlad.

Han var hrt skolad i dessa uppfattningar

men detta till trots kunde han inte hjlpa att i det

lilla mrka rum dr han nu stod i total tystnad, s

framstod inte systemet som lika genomtnkt.

Han kunde se att hans son, som han nu sg fr

frsta gngen, var mycket lik honom, han var

nstan en kopia av honom sjlv i samma lder.

Han kunde se de sm mrken som

sknhetsoperationerna lmnat efter sig. Det var

en typ av operationer som alla gick igenom.

Passiviteten i vlfrdsstaten skulle ha lett till att

mnniskorna skulle ha blivit enormt feta om inte

lkarvetenskapen hade utvecklat mycket

effektiva och enkla ingrepp fr att ta bort

slaggprodukter och fett. De lmnade mycket sm

spr efter sig och gjorde att mnniskorna trots en

kraftig verkonsumtion kunde vara stndigt

slanka. Operationerna hade kompletterats med

inbyggda trningsprogram i de sngliknande

17

stolar som vlfrdsstatens medborgare

tillbringade merparten av sina liv i. Frdelen

med det var att de stora problem med sitt- och

liggsr som funnits frr ocks hade arbetats bort.

vningarna var dessutom muskeluppbyggande,

ngot som annars skulle skapa problem.

Inaktiviteten hade frr lett till muskelfrtvining.

Hans hud hade den mycket speciellt matta

ljusbruna frg som vlfrdsstatens invnares

kroppar hade. Det var effekten av blandningen

av att aldrig vara ute och f frisk luft och

samtidigt stndigt sola solarium. Solrren var

antingen inbyggda i sngverbyggnaden eller

ocks var hela bostaden utbyggd med dessa

solmjligheter. Det senare hade blivit alltmer

populrt.

Det som strde honom mest var att de som

frt in honom till sjukhuset fortfarande inte hade

tagit bort fjrrkontrollen som var fastspnd vid

hgerhanden. De hade frmodligen som s

mnga andra brjat se det som en naturlig

frlngning av den mnskliga kroppen. Den

tekniska maskin som kompletterade de alltmer

bortkopplade mnskliga fem sinnena.

Fjrrkontrollen var mnniskans bste vn.

Den var fortfarande inte tankekontrollerad, men

18

vetenskapsmnnen trodde sig kunna utveckla en

sdan inom ngra f r. Frr i tiden hade

mnniskor haft en fjrrkontroll fr varje sak, det

hade till slut blivit ohllbart att hlla isr.

D hade universal-fjrrkontrollen tagits

fram. Den kunde styra allt i mnniskans tillvaro

och hade fljaktligen utvecklats p s stt att den

ltt kunde fstas p den mnskliga armen. Den

hade blivit en s naturlig del av den mnskliga

kroppen att ambulanspersonalen glmt att ta bort

den p vgen in till frvaringsrummet.

Fjrrkontrollen styrde naturligtvis TV-n.

Inbyggt i TV-n fanns frutom det hundratal TV-

kanaler som erbjds, vlfrdsstatens enorma

informationssystem. Alla tidningar och all

information frn vlfrdsstaten som tidigare

frts ut p andra stt var nu inbyggt i TV-n. Du

bestllde mat, shoppade, brevvxlade, fick

bcker upplsta, kommunicerade med din

huslkare, rstade och utbildade dig via TV-n.

TV-ns storlek kunde styras via kontrollen.

Den kunde tcka hela TV-vggen, som alla

mnniskor hade, men ocks anpassas till en

mindre storlek. Hela vggen anvndes frmst

19

till nr man gick p bio och allts ville ha en mer heltckande bild upplevelse. D frstrktes

ocks ljudet med srskilda hgtalare som var

inbyggda i vggen.

I TV-n fanns ocks omfattande dataspel av

olika slag. Allt frn enkla spel dr den i

fjrrkontrollen inbyggda joy-sticken anvndes,

till de mest moderna dr du med en knsla av att

faktiskt delta p riktigt sittandes i din stol kunde

projiceras in som deltagare i till exempel en

fotbollsmatch.

Utan att rra dig hade du knslan av att du

sprang och kmpade fr att vinna. Du kunde

pverka s att ditt lag alltid var det bttre och. att

du var den stora stjrnan. Spelet var en oerhrd

succ.

En annan mycket populr variant var den

dr du projicerades in p historiska slagflt, och

dr du som spelets hjlte och framgngsrik

soldat kunde ndra slagets utgng. Spelen kunde

pg i dagar. Att deltagaren somnade ifrn spelet

ibland gjorde ingenting.

Det fanns en detektor som knde av att

spelaren var vaken och om han somnade in

pausade spelet tills dess att anvndaren vaknade.

20

Det enda problem som dessa spel skapade var att

spelarna ofta glmde ta och helt frlorade

uppfattning om tid och rum. Flera spelare hade

ftt fras till sjukhus utmattade efter att inte ha

tit, hllit sig vakna i flera dygn och dessutom

varit kraftigt frvirrade av att i den allmnna

upphetsningen ftt en knsla av att faktiskt leva i

en annan tidslder.

Det kunde ibland ta flera veckor att f dem

tillbaka till nutid och inse att de bara deltagit i ett

spel.

Fjrrkontrollen styrde ocks

matproduktionscentret. Egentligen behvde inte

invnarna ta mat som frr i tiden. Det fanns

piller som p ett fullgott stt tckte alla behov.

De flesta valde nd att ta p ett mer

gammaldags vis. Matproduktionscentret ordnade

allt detta. Via TV-datorn bestlldes

ingredienserna och basprodukterna. Dessa

placerades in i centret som ocks var inbyggd

kyl och frys. Med kontrollen kunde du sedan

vlja matrtt och tillhrande dryck och det

framstlldes p mycket kort tid.

Frn kontrollen styrdes ocks

klimatanlggningen. Temperatur, fuktighetsgrad,

lufttryck och syrehalt kunde regleras. Ljuset i

bo-

21

staden och frgsammansttningen p

belysningen styrdes ocks frn kontrollen.

Han bjde sig fram fr att lossa kontrollen,

men ryggade snabbt tillbaka. Detta med berring

var inte alldeles okomplicerat. Civilisationen

kunde ha gtt under av sjukdomar som AIDS om

inte mnniskorna hade anpassat sig till en ny

levnadsstil.

AIDS hade frvisso inte smittat via

berring, men det spreds rykten om att det

egentligen inte gick att bevisa. Det var bst att

vara varsam, framfrallt med folk man inte

knde. Dessutom ledde berring till knslor,

ibland mycket starka knslor, och knslor var

liktydigt med svaghet. D brjade man bry sig

om ngra men inte andra, knslor var inte

rttvisa, det ledde till ett samhlle med olika

knslor. Fr honom var denna olikhet det strsta

hotet mot vlfrdsstaten.

Han rrde nd ltt vid sin son. Huden

kndes mjuk men nd hrd. Mjuk av alla

krmer och massagen som var inbyggd i

sngstolen. Hrd av det myckna solandet, som

nstan

22

lmnat en skorpa efter sig. Han bestmde sig fr

att strunta i fjrrkontrollen.

Minuterna gick. Han ville s grna sga

ngot men det var ingenting som kndes

naturligt att sga. Han insg att han var ledsen.

Inte bara fr att hans son hade dtt. Det var svrt

att framkalla fadersknslor fr en person man

aldrig sett.

Hans sons stora yttre likheter med honom

sjlv vckte dock ngonting annat. Det hade

funnits en tid fre han utsetts till bidragsansvarig

i vlfrdsstaten. Det kndes som fr lnge sedan,

men anblicken av hans son vckte minnena till

liv.

Han hade tidigt engagerat sig politiskt. P

den tiden var partiet fortfarande delat, tnkte

han. Han kom p sig sjlv med det lustiga i den

tankegngen. Partiet hade ju faktiskt inte varit

delat pminde han sig, det hade varit tv partier.

Han skakade p huvudet t att han inte hade

kommit ihg detta direkt.

Alla i vlfrdsstaten var dliga p historia.

Kunskap om historien ledde bara till en vilja att

bevara saker som det varit. Det gjorde att saker

som inte var relevanta fr beslutsfattandet vg-

23

des in i kalkylerna, och repeterade fr sig sjlv

torrt vlfrdsstatens officiella syn p

ndvndigheten av att avrda till historiska

studier. Varfr tynga ett folk med deras hemska

historia. Folket vill leva nu och politikerna

skter framtiden, det var den arbetsuppdelning

som gllde i vlfrdsstaten.

Medborgarna hade sedan lngt tillbaka

accepterat detta synstt. Historien var ojmnlik.

Den hade medfrt att folk tidigare hade trott att

de var olika eftersom de hade olika ursprung.

Det var viktigt att alla startade med samma

frutsttningar. Det var rttvist. D fick inte

historien rubba frtroendet mellan medborgaren

och vlfrdsstaten.

Efter att ha kommit ihg att partiet varit

delat, redan det en farlig hgkomst, brjade nu

hans hjrna att arbeta fr hgtryck. Det var inte

bra, det visste han, men denna dag var p alla

stt annorlunda. Partiet hade varit delat, tnkte

han igen. Det hette inte Vlfrdsstatspartiet p

den tiden. De tv partierna hade hetat

Bekvmlighetspartiet och Omhndertagande-

partiet. S var det. Han gladdes mycket t att han

nu kom ihg detta.

24

Omhndertagandepartiet hade varit det

stora partiet. Deras huvudparoll var att staten

och endast staten kunde skapa och garantera

jmnt frdelad vlfrd i form av rttvisa bidrag.

och tillrcklig omvrdnad. Det strsta hotet mot

en rationell vlfrds hantering var frivilliga in-

satser. De gjorde att det var statistiskt mycket

svrare att konstatera om mnniskor egentligen

hade ett bra liv.

Dessutom hade denna frivilliga omvrdnad

en tendens att ibland allt fr mycket rikta sig

mot de nrmaste slktingarna och vnnerna.

Detta fenomen beskrevs av ideologerna som

mycket betungande. "Du skall inte belasta den

du tycker om genom att stlla krav p att bli

omvrdad och f krlek. Det skall du f av

utbildad, kompetent personal som ger rttvis

omvrdnad", repeterade han sin egen grundkurs i

vlfrdsstatens fundament. Den gick alla ny

tillkomna i partiet. Han hade tillhrt

Omhndertagandepartiet fre samman-

slagningen.

Han hade mycket svrt att minnas ngra

fler detaljer kring det gamla

Omhndertagandepartiet. En mycket gammal

minnesbild frn hans frsta partimte for genom

korttidsminnet. En

25

gammal partiveteran hade vlkomnat honom.

Den gamle mannen hade sagt

Omhndertagandepartiet en gng fr lnge sedan

vant tv partier.

Precis som dagens Vlfrdsstatsparti fyllde

han i frn nutiden. Han mindes inte om den

gamle mannen hade berttat namnen p de tv

partier som fregtt Omhndertagandepartiet,

men han mindes att han sagt ngot om att det

svraste vid tidpunkten fr sammanslagningen

varit att ena sig om vilken blomma som skulle

bli partiets symbol, alternativt vilken blomma

som bst symboliserar blandningen av en ros

och en blklint.

Det rapsodiska minnet hade ingen innebrd fr

honom. Detta med blommorna verkade s

obegripligt att han slt sig till att han

frmodligen mindes detta p fel stt. Det andra

partiet, Bekvmlighetspartiet, mindes han nnu

smre. Han kom ihg att det p den tiden inte

var ngon strre vnskap mellan de tv

partierna. Bekvmlighetspartiets budskap slt

sig till att pvisa nyttan av den tekniska

utvecklingen och att pminna om att det var nya

tekniska uppfinningar som ledde till

26

att samhllsproblem som tidigare funnits nu

hade lsts.

Som partinamnet antydde kopplade partiet

ofta samman den tekniska utvecklingen med en

kad personlig komfort och minskade krav p

fysiska anstrngningar.

De tv partierna hade till sist slutit sig

samman. Alla politiker insg det kloka i att

kombinationen av genersa bidrag och tekniska

innovationer kunde skapa det trygga samhlle

som var vlfrdsstatens slutml. Medborgaren

skulle vara trygg, frsrjd och omhndertagen.

Det kunde ingen ha ngra invndningar emot.

Han pminde sig om att valdeltagandet

hade minskat drastiskt p den tiden d det hade

funnits tv partier. Detta trots det mycket smarta

valdata-programmet som byggts in i TV-n. Frn

sin fjrrkontroll kunde medborgarna avge sina

rster. Alla hade en personlig kod fr att komma

in till sitt valkonto dr man gjorde sina mar- keringar p parti och rangordnade sina bidrag.

Rangordningen gav en individuell

bidragsprofil, som av ansvarige ministern fr

dessa frgor vid det tillfllet hade beskrivits som

27

en valfrihetsrevolution. En vinnande paroll hade

varit "Vi betalar-Du vljer".

Det frenklade valfrfarandet hade till en

brjan gjort att fler deltagit i valet. De

klimatologiska anlggningarna som sedan ngra

generationer tillbaka styrde vdret i

vlfrdsstaten hade programmerats fr sol den

dag d valen infll, vilket gjorde att mnga

avstod.

Nr det programmerades om till regn

hjlpte inte detta, mnniskorna hade efter de

frbttrade mjligheterna att klimatvariera sina

lgenheter alltmer tappat lusten fr att g ut

verhuvudtaget. Valsystemet byggdes d in i

TV-n, vilket till en brjan varit framgngsrikt.

Nr valdeltagandet trots detta sjnk hade

man vergtt till ett system som innebar att

vljaren fick markera ett partival p sitt

valkonto och det fick sedan fortsatta att galla som denne vljares avgivna rst p valdagen, s

lnge ingen ndring gjordes. Det var en bra

lsning fr det gjorde att det sjunkande

valdeltagandet bromsades upp.

Han mindes dock att efter

partisammanslagningen hade de tv gamla

partierna tillsammans ftt mer n tre gnger s

mnga fler

28

rster, trots att de inte lngre existerade, n det

nybildade Vlfrdsstatspartiet. Ingen hade i

hastigheten kommit ihg att radera mjligheten

att ligga kvar med sina gamla rster p de

tidigare partierna. Valet drefter var dock den

mjligheten borttagen och rsterna tillfll

Vlfrdsstatspartiet.

Han kunde inte pminna sig nr det senast

var val. Det skttes av datorerna numera helt och

hllet. Han visste att han ibland fick upp ett

meddelande p sin dator dr antalet rster p

Vlfrdsstatspartiet angavs, men det upplevdes

inte som ngon strre nyhet.

Han var mycket stolt ver att ha kommit

ihg allt detta. Hela hans liv hade inriktats p att

inte tanka bakt. Det fanns inte som begrepp.

Sinnena upplevde nuet och hjrnan planerade

framt. Fr sovhjrnorna anvndes nstan bara

sinnena. Hans prestation att p s kort tid ha

kunnat rekapitulera hndelser i det frgngna var

bde mrklig men ocks farlig.

Varfr var det farligt? Fanns det hndelser

och ider i det frgngna som var farliga fr

vlfrdsstaten? Hade det funnits ider om att

omhndertagandet och vlfrden inte skulle

sktas

29

av staten? Tanken var absurd, det fanns ingen

vlfrd om inte staten garanterade den, tnkte

han.

Han pminde sig att det uppenbarligen

funnits meningsskiljaktigheter fre den stora

partisammanslagningen. De hade tydligen inte

varit strre n att det gtt att frena. Han knde

ett stigande obehag av alla dessa onskade

tankegngar. Hela denna dag var ett brott mot

den rationalitet som dagligdags prglade hans

vardag.

Han knde att det var dags att lmna

frvaringsrummet. Han tittade p sin son igen.

Varfr hade han dtt? Han hade konfronterats

med uppgifterna om stigande ddstal i den s

kallade vlfrdsdden, men frst nu fick dessa

uppgifter en brutal verklighetsanknytning. Han

rekapitulerade frn rapporterna att ingen njaktig

frklaring hade sttt att finna till varfr s mnga

unga avled. Den enda hllbara teorin som fanns

var att den totala passiviteten och stora bristen

p meningsfyllda uppgifter eller saker att utfra

ledde till att kroppen och hjrnan frtvinade.

30

Inte i fysisk bemrkelse, men i psykisk.

Drifrn till att frklara varfr detta ledde till en

ddlig utgng var dock vgen lng.

Hade hans son dtt av att han hade haft fr

lite att gra? Han tnkte p sin egen pressade

arbetssituation. Hans ansvar var omfattande och

hans arbetsdagar lnga. Han knde att det var

svrt att stta sig in i vad det skulle medfra att

knna sig sysslols. Det borde finnas mycket

man skulle kunna gra om det bara fanns tid,

tnkte han.

Han kunde till exempel inte frst varfr

alltfler visade en stor tveksamhet infr att

verhuvudtaget g utomhus. Flera TV-

opinionskontroller visade att allt frre

medborgare fann det mdan vrt. De hade ingen

de ville hlsa p. Frisk luft kunde de f via

klimatanlggningen och behovet av synintryck

tillfredsstlldes via TV-n. Tydligast var denna

utveckling bland de unga.

Han kunde frst medborgarnas

tveksamhet. De miljproblem som funnits frr

var till stor del undanhjlpta. Den moderna

tekniken producerade miljvnlig el med mycket

liten

31

miljpverkan. Det gjorde att det inte var farligt

att rra sig utomhus, av det sklet.

Vrre var det med risken att stta p en

drogstimulerad psykohuligan. De drog fram i de

bitvis dsliga stderna pverkade av diverse

stimulerande narkotiska preparat. De hade en

tendens att bli vldsamma. Det myckna

drogmissbruket gjorde att mnga inte lngre

styrde sitt eget beteende.

Droganvndningen var ett stort problem i

vlfrdsstaten. I brist p annan stimulans och fr

att komma bort frn det vanligtvis mycket

innehllslsa liv som de flesta levde anvndes

mycket droger av frmst hallucinogen karaktr.

Det gav Fantasiliknande upplevelser och

lyckoknslor som medborgarna inte frmdde

knna i vanliga fall. De flesta framstllde sjlva

sina narkotiska preparat p kemikalisk vg i

mat- centret.

Tillverkarna hade inte frst

uppmrksammat hur enkelt det var att framstlla

preparaten i matcentret och de flesta var drfr

utrustade med den mjligheten.

32

Han kom ut p gatan utanfr sjukhuset. En

frisk bris flktade mot hans ansikte. Det kndes

som hela hans vrld var uppochnedvnd. Tankar

och ider som han aldrig tidigare vgat tnka for

genom huvudet i allt hgre tempo.

Det kndes som hjrnan rusade likt ett

skenande tg. Han var tvungen att stanna upp

utanfr utgngen fr att ska terf balansen.

Det hade knts som han snubblat till och nstan

fallit framt nr tankeverksamheten satte fart.

Varfr dog hans son? Och varfr hade han

inte ftt se sin son fre han dog? Varfr skmdes

han fr sina knslor? Varfr? Det hela

frvrrades av att ngonting inom honom hela

tiden pminde om att dessa tankar egentligen

inte var tilltna. Han anade p ngot stt att

svaren han skte var bde obekvma och kanske

till och med skulle utmana mycket av vad han

sttt upp fr och trott p i hela sitt liv.

Han hade aldrig knt sig s liten i hela sitt

liv som han gjorde i denna stund. Han insg att

han var tvungen att gra ngonting. Han beslt

att ska upp sin gamle lromstare frn

utbildningstiden. Mstaren bodde i andra nden

av staden och han tog sin tystgende elbil och

33

brjade frden. Hans beslut att uppska

mstaren hade en lugnande effekt p honom.

Hans huvud lugnade ned sig och han vntade nu

med tillfrsikt p att komma fram till den gamle

mstaren.

Han insg att det var flera r sedan han

hade beskt sin gamle mstare. Hans omfattande

arbete tog mycket tid, ursktade han sig, men

insg att det inte var hela sanningen. Han var

nstan rdd fr mstaren.

Mstaren hade lrt honom logik och

matematik under hans studietid och alltid frr

fungerat som en idklla fr honom. Det hade

varit den person han gick till nr han behvde

rd. Deras meningsutbyten hade alltid varit

givande, fastn han knde en enorm respekt fr

den gamle mstaren och drfr ibland behvde

lite distans till honom. Den gamle mstaren hade

inte gillat hans politiska engagemang, kom han

ihg.

Han ppnande redan efter frsta

pringningen, precis som om han vntat p

honom. De stod tysta och betraktade varandra.

Mstaren hade blivit riktigt gammal, hans skinn

var

34

skrynkligt och hans gra hr stod t alla hll. Det

var ltt att missta honom fr en gammal menls

gubbe om det inte var fr gonen. Han mindes

samma blick frn frr i tiden.

Mstarens gon var vakna p ett stt som

var ovanligt i vlfrdsstaten. Det var som en

srskild lyster omgav hans gon. Nr han tittade

kndes det som blicken brnde. gonen

utstrlade sdan intensitet att man frstod att

bakom dessa gon fanns en mycket aktiv hjrna.

Mstaren tittade uppfordrande p honom

frn topp till t och sade sedan att hans vntan

nu var slut. Han hade svrt att frst vad

mstaren menade med det. Mstaren sade att han

sg tvivlet i hans gon, han hade vntat p att f

se det tvivlet under lng tid. Mstaren sade att

han hade varit hans allra mest begvade student

och att han hade hoppats mycket p honom.

Sedan hade han frlorat honom till partiet och

hans gon hade slocknat. Nu var tvivlet vckt

och d kom han till mstaren igen.

De satte sig mittemot varandra. Mstaren

ledde honom genom en lng rad frgor och fick

honom att bertta om dagens hndelser.

Fortfarande hade han inte sagt ngot om de

tvivel som

35

han knt och om de frgor som fortfarande var

utan svar. Det behvde han p ngot stt inte

gra. Det var som om han inte kontrollerade

detta lngre, han knde att mstaren hade sett

hans tvivel bara genom att titta p honom nr

han kom.

Till slut var han tvungen att frga varfr

hans son dog? Mstaren svarade att det svaret

visste han redan sjlv om han tnkte efter. Han

rekapitulerade de slutsatser som han sjlv dragit

nr han var p sjukhuset. Hans son hade haft fr

lite att gra.

Han, precis som mnga andra unga, satt

hela dagarna framfr sin TV-skrm och styrde

med sin fjrrkontroll allt omkring sig. Hans son

hade helt enkelt inte haft ngonting att leva fr.

Fr sovhjrnorna fanns inget meningsfullt, inga

utmaningar och ingen nyfikenhet. De var trygga

och omhndertagna, det var huvudsaken.

Han tittade tyst p mstaren en lng stund.

- Vi har misslyckats, sade han sedan dmpat.

36

Mstaren nickade instmmande och tillade

att det tar olika lng tid fr kloka mnniskor att

komma fram till det. Hans gamla favoritelev

hade tagit frvnansvrt lng tid p sig. Efter att

ha vgat konstatera misslyckandet var det som

allting brast fr honom.

Knslorna tog verhand och grtandes

brjade han ett lngt frsvars liknande tal. Han

hade blivit missledd, han hade bara frskt vara

duktig och utfra sitt arbete. De hade aldrig

menat illa, alla skulle bli omhndertagna.

Han slutade mitt i en mening och tittade

stint p mstaren. Hade mstaren vetat detta hela

tiden utan att gra ngonting. En person med

hans kapacitet borde anvnda sitt kunnande fr

att protestera. Mstaren vred p sig. Hu~ skulle

han ha kunnat protestera. Vljarna hade l val

efter val rstat fram partier som lovat hgre II

bidrag och fortsatt omhndertagande. Vljarnas

I. krav p bidrag hade till slut blivit s hgljudda

att enbart partier som lovade fortsatt

bidragsgivning verlevde. Till slut var det ingen

ide att ha flera partier, de sade nd samma sak.

Behandlingen av dem som hvdade att

detta var fel vg att g hade varit omild. Det

37

framstlldes som om man stllde krav p

frsmringar och att man drmed var emot

mnniskor. Det gick inte att argumentera mot

den typen av retorik. Det hade kanske gtt om

det funnits stora befolkningsgrupper som inte

var helt beroende av politikernas vlvilja, men

det hade det inte funnits.

Tvrtom, andelen direkt bidragsberoende

hade vuxit hela tiden. Alltfr sent hade de

hemska biverkningarna uppmrksammats. Alla

egenskaper som hade aktiverat medborgarna

hade gjorts ondiga av vlfrdsstaten. Alla var

garanterade vlfrd och omhndertagande. De

mnskliga kontakterna minskade i antal och

mnniskorna blev till slut helt passiviserade.

Han lyssnade spnt till mstaren. Hur

skulle de komma t detta? Han och mstaren var

tvungna att gra ngonting. Han skulle

framtrda i vlfrdsstatens informationsorgan

och bertta att de misslyckats, han skulle skriva

till statsministern, han skulle tala med alla han

knde. Mstaren vntade tills han tystnat och

skakade sedan p huvudet. Det var fr sent.

Mnga hade frskt fre honom, de hade alla

frljli-

38

gats och snabbt frpassats ut i kylan. Det kunde

vara direkt farligt fr honom personligen att gra

ngra utspel dessutom.

Toleransen fr kritik hade avtagit i takt

med det vikande intresset hos vljarna fr att

delta i valet. Makthavarna var skra p omval

och blev drfr allt ofrsiktigare i hanteringen av

de som framfrde avvikande uppfattningar. Det

cirkulerade ihrdiga uppgifter om att

oppositionella hade frsvunnit sprlst efter

kritiska utspel.

Vad skulle han d gra? Han kunde

omjligt stillatigande se det mnskliga frfallet

fortg, han var p ngot stt tvungen att

revanschera sig. Mstaren sade att han skulle

fras in i en liten exklusiv klubb som brukade

mtas hemma hos honom med jmna

mellanrum. Kloka mnniskor som liksom han

hade tjnat vlfrdsstaten, men som sedan av

ngon anledning brjat tvivla och ntt insikt om

att allt gtt snett.

De pratade om sina insikter. Det rddade

dem frn att bli galna, sade mstaren. De mste

f ventilera sin ngest och sin ilska ver att

vlfrdsstaten hade tilltits frstra

mnskligheten.

39

De var inte mnga kvar och deras kunskaper och

insikter skulle frmodligen d undan med dem.

Den unga generationen var mer frslappad

och frlorad an ngon tidigare generation.

Vlfrdsstaten gick mot sin undergng. De var

olycksbrder p ett sjunkande skepp som gjorde

det bsta av situationen. Det lmnade ngon

sorts bevarad sjlvknsla kvar hos dessa

mnniskor.

Mstaren sade att de fick fortstta nsta

gng och sade t honom att bege sig av hemt.

P stapplande ben som hade svrt att bra

honom kom han ut i den friska kvllsluften. Han

insg att hela hans liv som det hade gestaltat sig

fram till denna dag hade frndrats i ett slag.

Han skulle aldrig mer f en fullgod natts smn.

Han skulle aldrig mer tro sig gra nytta p

arbetet. Han skulle leva fr de sporadiska

mtena med de som vaknat och han skulle fr

evigt frbanna den ansiktslsa vlfrdsstaten.

40

41

Kapitel 2

Hur vcks det civila samhllet?

- De bortglmda svaren i moderaternas nya handlingsprogram.

Slutet p den socialdemokratiska eran

Moderaterna har som ambition att bli Sveriges

strsta politiska parti. Det frpliktar. Sveriges

strsta parti kan inte se sig sjlvt som fretrdare

fr en avgrnsad befolkningsgrupp. Det kan inte

heller lsa fast sig vid politiska uppfattningar i

tron att verkligheten r statisk, partiet mste

istllet visa p insikt om att frutsttningarna

stndigt frndras. Sveriges strsta parti mste

flja med sin tid och vara beredd p en kritisk

granskning frn omvrlden, frn bde vljare

och opinionsbildare. Lyckas

42

inte detta blir man inte strsta parti, och omvnt

om man inte frstr detta, s frblir man inte

strst.

Det hittillsvarande strsta partiet, social-

demokraterna, har varit strst under nstan hela

1900-talet. Deras uppfattningar och ider har

prglat det svenska samhllet och den politiska

debatten, Till grund fr varje bostadskvarter,

daghem, undervisningstimme i skolan eller

idrottsanlggning ligger oftast

socialdemokratiska ider och beslut. n

viktigare r de spr som deras politik mentalt har

efterlmnat hos vanliga mnniskor.

Det gr inte att peka p, det r ingenting

konkret och de flesta mnniskor skulle inte stlla

upp p att de r offer fr socialdemokratisk

hjrntvtt. Det gr det inte mindre sant. Politik,

eller mer korrekt ideologier, r till fr att

pverka vrt tnkande och att frndra

mnniskors beteende,

Socialdemokratins frsvenskade socialism

har varit 1900-talets mest framgngsrika

vallokomotiv ' Resultatet r att svenska folket r

passivt, frlitar sig p offentliga institutioner och

r trygghetsorienterat. Egenskaper som r mer

el-

43

ler mindre utrotningshotade r enskild

initiativkraft och entreprenrskap, individuell

ansvarsknsla och vra nrmastes knsla av

ansvar sitt och andras vlbefinnande,

Socialdemokratin har lyckats frbli strst

eftersom utbredningen av deras ider hela tiden

har frutsatt ett knaprande p de resurser som

skapats av den sektor som de egentligen p

mten sger sig vilja bekmpa,

Socialdemokraterna har frlitat sig p den

svenska kapitalismens frmga att skapa

resurser som socialdemokratiska politiker sedan

har frdelat efter vad de uppfattar vara en rttvis

frdelning, Det har gjort att svenskarna, som

trott att vlfrden skapats av socialdemokraterna,

fortsatt att stdja dem i val efter val.

Brd och skdespel blev i 1900-talets

tappning i Sverige beroendeframkallande bidrag

och reformlften, Politikerna har upptrtt som

jultomten och sknkt nya bidrag och reformer

till vljarna, Svenskarna har trott p tomten, Nu

kommer moderaterna snart att bli strst. Det

beror p att den socialdemokratiska strategin inte

lngre fungerar. Socialdemokratin

44

har bitit den hand som ftt dem i s hg

utstrckning att den privata sektorn inte lngre

frmr producera de resurser som hela tiden

mste pumpas in fr att hlla det

socialdemokratiska korthuset upprtt.

Efter 1970 r det enbart med konstgjorda

tgrder och genom att skjuta problemen p

framtida generationer via skulduppbyggnad som

socialdemokraterna kunnat fortstta som

tidigare. Efter snart 25 r av devalveringar och

lnepolitik gr vlfrdsstaten Sverige mot

statsbankrutt.

Det leder till att socialdemokraterna enbart

kan vinna folkligt std som oppositionsparti. D

fungerar den gamla retoriken som utlovar bidrag

till mnniskor och ger folkflertalet en knsla av

att ingen behver drabbas av besparingar.

Vl i regeringsstllning tvingas

socialdemokraterna fra den politik de i

opposition opponerat mot. De tvingas spara och

frng reformlften. Reaktionen har visat sig bli

vldsam och kommer att bli alltmer vldsam nr

socialdemokraterna inte kan leverera i enlighet

med utstllda frvntningar.

45

Socialdemokraternas moment 22 under 90-

talet medfr att de kan bli stora som

oppositionsparti bara fr att se detta std

frsvinna i regeringsstllning. Den retorik som

krvs fr att vinna std blir samma retorik som

omjliggr en fungerande ekonomisk politik.

Det finns bara ett parti som egentligen

utmanar de uppfattningar som legat till grund fr

den vlfrdskonstruktion som nu gr verstyr.

Drfr fr moderaterna ta vid nr de andras ider

inte lngre br. Frndringen kommer dock inte

att infinna sig smrtfritt. Det kommer att bli en

bitter fejd mellan de tv huvudkrafter i svensk

politik som kommer att kmpa om vljarnas

gunst under 1990-talet.

I ena ringhrnan finns socialdemokraterna

med sin strste vlfrdsideologiska parhst,

folkpartiet. I samma ringhrna ryms ocks det

lilla vnsterpartiet, det nnu mindre miljpartiet,

stora delar av centerpartiet och den i riksdagen

rstande delen av ny demokrati.

I den andra ringhrnan finns moderaterna

dr ocks kristdemokraterna, den moderna delen

av centern och den retoriska delen av ny

demokrati ryms.

46

Den helt dominerande kraften i det som

skall erstta den socialdemokratiska eran r

moderaterna. Det borde leda till en intrngande

granskning av vad moderaterna avser att gra

och vad de vill stta i vlfrdsstatens stlle. Fr

den som r intresserad av framtiden och inte

historia borde det moderata

handlingsprogramsarbetet och det slutgiltiga

frslaget till nytt handlingsprogram som antas p

moderaternas partistmma i november 1993,

vara intressantare n varje socialdemokratisk

kongress.

Den insikten har inte riktigt uppenbarat sig

fr svenska media, och drmed inte heller fr

svenska folket. Det har gjort att det intressanta

moderata programarbetet har gtt ganska

sprlst frbi.

Mycket f svenskar har lst

handlingsprogramsfrslaget "Allsidighetens

samhlle" eller den slutrapport som Hans L

Zetterbergs politiska framtidsgrupp lmnade till

partistmman 1990, kallad "Ider fr vr

framtid". Det har gjort att mnga frtjnster gtt

den breda allmnheten frbi men vrre r att

ocks svaret p den mest centrala frgan fr att

f det framtida vlfrdsbygget att fungera frblir

obesvarad, ocks i de

47

moderata programskrifterna. Hur vcks det

civila samhllet, passiviserat av rtionden av

inlrd hjlplshet, till individuellt

ansvarstagande?

Moderaterna och Det Civila Samhllet

Fr dem som inte r bevandrade i moderat

programsprk mste ett par centrala termer

frklaras. Viktigast fr frstelsen av

moderaternas framtidsvgval r begreppet "Det

civila samhllet."

I samma frord till "Ider fr vr framtid",

dr Hans L Zetterberg s prickskert benmner

tiden som vi nu lever i, efter socialismens

sammanbrott, som den stkiga tiden, ryms ocks

uppdraget fr det civila samhllet. Det lyder:

Om ngot behver gras och det kan

gras av det civila samhllet, s skall det gras

av det civila samhllet, inte av stat och kommun

Uppdraget r allts delvis ett motuppdrag.

Det pekar p behovet av att brja arbetet med att

trnga tillbaka statens och kommunernas be-

48

slutssfrer. Det visar ocks p en insikt om att

stat och kommun inte kommer att kapitulera

eller ge upp sina beslutsfunktioner egenhndigt.

Det handlar om tv kraftflt som str mot

varandra, dr makten idag ligger hos stat och

kommun och dr moderaterna nskar frskjuta

makten i det civila samhllets riktning. Det

tydligrs n mer nr det civila samhllet

definieras i "Ider fr vr framtid":

Nr vi sger det civila samhllet pekar vi

p allt som inte skall vara styrt av statsmakterna

och inte r del av den offentliga sektorn. Det

civila samhllet r allts inte motsatsen till det

militra utan motsatsen till den politikerstyrda

delen av samhllet. Det r en omistlig del av vr

tillvaro.

Redan i frsta stycket i moderaternas nya

handlingsprogram positioneras partiets uppgift

visavi det civila samhllet:

Moderata Samlingspartiet vill med std i

sitt idprogram och i detta handlingsprogram g

i tten fr en sdan samhllsutveckling som

baserar sig bde

49

p politiska beslut och p vrderingar som ger

det civila samhllet styrka.

Moderaterna r det civila samhllets

frmsta uttolkare, partiet har lyft fram begreppet

och gr sig politiskt redo att ta strid fr dess

frverkligande. Det handlar fr den stora

majoriteten moderater inte om att vnda politiskt

beslutsfattande ryggen, det handlar om att

vidareutveckla en insikt om att politiskt

beslutsfattande inte rcker och dessutom i mnga

situationer inte alls fungerar.

Den insikten blandas med en ide om vad

som skall placeras i det politiska kraftfltets

stlle. Ett civilt samhlle som framfrallt brs

upp av den lilla vrlden och som r fylld av de

mnga nra frivilliga relationer som vi har, bde

inom och utom familjen.

Till detta kommer marknadsekonomin i

den stora vrlden, som det verlgsna

ekonomiska system vilket frmr utnyttja

knappa resurser p bsta stt och ger strsta

mjliga medborgerliga pverkansmjlighet. Det

skapar tillsammans det Allsidighetens samhlle

som gett det moderata handlingsprogrammet sitt

namn.

50

Problemet r att vgen till allsidighetens

samhlle, med ett frstrkt civilt samhlle, gr

bildligt uttryckt mellan tv bergstoppar som inte

r frbundna med varandra och dr till och med

moderaterna saknar svar p hur bron som skall

brygga ver till framtiden skall byggas.

De nya kunskapsskillnaderna

Kritiken mot moderaterna har tidigare ofta

utgtt frn att moderaterna vill fra tillbaka oss i

tiden, till hur det var frr. Det r naturligtvis ett

bekvmt angreppsstt fr en politisk

motstndare att hvda att ens

meningsmotstndare egentligen bara vill backa

bakt i tiden. En viss substans har dock funnits i

kritiken.

Moderaterna fungerade under lng tid som

en konserverande kraft vars frmsta funktion var

att bevara gamla strukturer. Mlet var att rdda

landet frn en alltfr lngtgende socialisering.

Idag har detta dock mycket lite med moderat

politik att gra. Med intget av liberala vrden i

Moderata Samlingspartiet har iderna frmst

blivit en framtidsvision. Utgngspunkten

51

r dagens problem blandat med erfarenheten av

tidigare misstag och framgngar, uppgiften

gller dock framtiden och formerandet av ett nytt

samhlle.

Dagens stora problem brukar uttryckas i

ekonomiska termer, med tabeller som visar

budgetunderskottet och den offentliga sektorns

andel av vra samlade resurser. Det r ofta en

alarmerande lsning.

Det som dock inte frs fram lika ofta r hur

mnniskorna psykiskt har pverkats av 53 rs

socialdemokratiskt styre. Det r egentligen

mycket mrkligt. Ekonomer och politiker r

mycket duktiga p att beskriva konsekvenser fr

fretagandet och ekonomin av den

socialdemokratiska eran. F verkar dock stlla

sig frgan vilken pverkan som skett hos vanliga

mnniskor.

n vrre r att de flesta faktiskt verkar

rkna bort att det skall ha skett ngon pverkan

alls. Efter rtionden av opinionsbildning om hur

socialdemokraterna urholkat skolan, trngt

undan vrdet av fasta normer och vrderingar

och skapat en inlrd hjlplshet verkar ingen

moderat rkna in det faktum att mycket av det

som

52

partiet genom rtionden har varnat fr faktiskt r

besannat.

Ingen behver ka till det snderfallna

tidigare kommunistblocket fr att se vilken

effekt som fljer av rtionden av

omyndigfrklarande, borttagna individuella

incitamentsstrukturer och ensidig rapportering i

massmedia. Alla symptomen, om n i mindre

alarmerande omfattning, finns i Sverige.

Svenskarna r mentalt handikappade och

indoktrinerade att tro att politiker an skapa och

garantera vlfrd. Tecknen r mycket tydliga hos

det uppvxande slktet, de 60- och 70-talsfdda.

Hos mnga av mina generationskamrater

mrker jag en okritisk instllning till att

samhllet skall ordna bostad. Diskussionen handlar mer om vid vilken lder som det r

lmpligt att flytta hemifrn. Om inte bostad, och

I fr den delen arbete, finns tillgngliga blir inte

den spontana reaktionen att stlla sig frgan hur

jag sjlv skall ordna detta. Kraven riktas istllet

mot det allmnna. Detta gller naturligtvis inte

alla, men det r alldeles fr utbrett fr att inte

oroa.

53

n vanligare r uppfattningen, att nr det l: nu

finns givmilda socialfrskringssystem s !'

gller det att utnyttja dem. Alla bidrag som man

kan tillskansa sig upplevs som smart och framt.

De som eventuellt drabbas av detta beteende r

svra att peka ut och den gamla devisen att det r

fult att leva p bidrag har effektivt arbetats bort

hos dagens unga.

Undantaget r fortfarande rena

socialbidrag, som upplevs som krnkande. Men

att f ut mesta mjliga bostadsbidrag, allrahelst

via att skaffa sig en skenlgenhet under

vrnplikten, eller att skriva upp sin ln fr att f

ut hgre frldrafrskring, eller frska f ut

arbetslshetsunderstd men samtidigt arbeta

svart, r accepterade stt att bidragsfuska.

Du fr en generation av fuskare, som smart

anpassar sig till bidragssystemen. Det handlar

inte sllan om unga mnniskor som egentligen

klarar sig utan dessa olika stdformer och fr

vilka systemen frn brjan egentligen inte var

tnkta.

Vrre r att knslan av att ngon annan

skall hjlpa till att ordna saker blir en

passiviserande signal. Ngon annan har ansvaret.

Du be-

54

hver inte sjlv ordna det fr dig, du behver

inte anstrnga dig. Det framkallar en knsla av

att man inte behver bry sig.

Skolan och behovet av kunskap upplevs

som mindre angelget. I en tid nr dessutom

alternativen r mnga och i det korta

perspektivet mycket roligare blir det mnga som

inte skaffar sig tillrckliga kunskaper.

Detta r p inget stt ngot allmngiltigt,

vilket ibland leder till att problemet inte

uppmrksammas. Fr den som r intresserad lr

sig frmodligen dagens skolelever mer n ngon

tidigare generation.

Det som lrs ut r ocks till sin karaktr

mindre kunskapsrabblande och tabeller, utan

istllet en mer sjlvstndig kunskapsgrund som

gr det mjligt fr den som tillgodogjort sig

undervisningen att kritiskt granska omvrlden

och vinklade fakta.

Vi har ftt en ung generation som med

moderna hjlpmedel och ett stort tekniskt

kunnande utstrlar en enorm sjlvstndighet och

sjlvknsla. De frstr mycket snabbt samband

och de frstr att utnyttja och anpassa sig till nya

situationer.

55

Fr att anvnda det marxistiska synsttet

kan man beskriva dem som den nya

hrskarklassen.

Klassbegreppet r hopplst frlegat, men

anvnds ofta i den offentliga debatten. Det r

drfr viktigt att betona att den gamla

beskrivningen av pstdda klasskillnader inte

stmmer. Finns det ngon uppdelning som r

relevant fr hur framtiden kommer att gestalta

sig s r det att tala om de som kan tillgodogra

sig informationen och utnyttja den p rtt stt i

kunskapssamhllet och de som andra sidan str

mer eller mindre utanfr.

De som frstr att tillgodogra sig kunskap

blir de som kommer att klara sig bst. Det har

ingenting med pengar att gra, inte med titlar

eller med kn. Det handlar om att begvas med

frldrar som frstr att fostra en sjlvstndig

individ och som frstr att uppmuntra till

sjlvstudier. Det handlar om att vxa upp i ett

hem som ger utrymme fr studiemotivation.

Alternativet, och verkligheten fr den helt

vervgande delen unga svenskar i dagens

Sverige, r det motsatta och leder till olika

grader

56

av passivisering, dligt sjlvfrtroende och

verklighetsflykt.

Sverige har ftt en stor grupp medborgare

som lider brist p tillrckliga kunskaper. Det

handlar om de som aldrig frsttt att skolan inte

r en frvaringsplats, eller det stlle som vi gr

till enbart fr att trffa kompisar.

Det handlar ocks om alla de unga som

inte lr sig anvnda den moderna teknologin,

som i vissa fall r studietrtta redan i tidiga

tonren och som har varierande grad av ls- och

skrivsvrigheter.

De tillhr den stora skaran fr vilka ny

teknologi och den utbredda dataanvndningen

bara leder till nnu strre utanfrskap och knsla

av att inte rcka till.

De vet att bertta mycket om musikgrupper

och r experter p krleksproblem, men de har

betydligt svrare fr att namnge landets

ministrar och de klarar inte av att fylla i den

enklaste blankett. De str till stora delar utanfr

samhllet.

Detta r en stor andel av invnarna i det

civila samhllet, de bryr sig inte om politik, tar

mycket sllan egna initiativ och frstr inte in-

57

nebrden av att ta eget ansvar. Man skulle kunna

sga att detta r effekten av 53 rs

socialdemokratisk omyndigfrklarande politik.

Det r delvis sant. Det stora problemet fr

framtiden r att dessa stora grupper av

medborgare in te sker ansvarstagande idag och

in te ens kommer frska ta det till sig, ens om

statens och kommunernas maktutvning skulle

rullas tillbaka. Detta utmanar den moderata

mnniskosynen.

Finns ngra mnskliga brister?

Den enskilda mnniskan har en central

plats i det moderata budskapet. I den av liberala

vrderingar alltmer prglade moderata

upfattningen r mnniskan i det nrmaste

ofelbar.

Detta stlls i motsatsstllning till

politikerna, som i egnskap just hrav inte

samtidigt tillerkns denna ofelbarhet utan

snarare uppfattas som dumma, drivna av

personliga vinningssyften och ute efter att

frstra fr vanliga mnniskor. Stmmer denna

bild?

58

Det r ltt att frst hur dessa uppfattningar

har kunnat vxa fram. Den politiska klassen i

Sverige har ansett sig behva ha synpunkter. P

allt och inte varit sena att lagstifta nr det

mnskliga beteendet inte passar. Svenska folket

har sett socialdemokratiskt dominerade politiska

frsamlingar fatta omyndigfrklarande beslut.

Reaktionen syns drfr tydligast p

hgerkanten. Allt politiskt beslutsfattande

uppfattas som av ondo. Det finns mnga

exempel som underbygger den kritik som riktas

mot politiska beslut.

Om slutsatsen r att politiska beslut inte r

positiva och att det finns grund fr kritik mot

politikerna i detta land, leder det d samtidigt till

uppfattningen att mnniskan r ofelbar?

Frgan kan synas vl akademisk. Ngon

kan invnda att det r sjlvklart att mnniskan

inte r ofelbar. Mnniskan fuskar, slr, vldtar

och krigar ver hela vrlden. Hur sjlvklart detta

n kan tyckas r det dock inte samma sak som

att ett politiskt parti formar sitt idealsamhlle

utifrn dessa ptagliga mnskliga svagheter.

Tvrtom, alla partier utgr mer eller mindre

59

frn att mnniskan r ofelbar och skall fs att

vxa och ges strre sjlvbestmmande.

Skillnaderna ligger oftare i att de politiska

partierna har olika bild a v vem eller vilka

krafter i samhllet som frhindrar mnniskan

frn att kunna leva ut i frihet.

I moderaternas vrld r det frmst politiskt

beslutsfattande som begrnsar mnniskan.

Slutsatsen blir drfr ltt att bara allt politiskt

beslutsfattande frsvinner s blir mnniskan helt

befriad och inga problem kvarstr.

Fr mnga mnniskor skulle skert

frnvaron av detaljerade politiska beslut leda till

precis den positiva konsekvensen. Den enskilda

individen har historiskt visat prov p stor

frmga att anpassa sig och att verleva nstan

oavsett vilken situation som hon stllts infr.

Fr mnga moderater, som inte sllan r

aktiva medborgare och skickliga entreprenrer,

blir det naturligt att efterfrga ett samhlle med

frre detaljregler. De upplever helt korrekt att

deras frmga begrnsas och inte utnyttjas fullt

ut till fljd av att en lng rad politiska beslut

begrnsar deras vardag. Problemet r att det

finns

60

skillnader mellan mnniskor. Det som r en

sanning fr mnga stmmer inte fr andra.

I moderaternas nya handlingsprogram

finns en markering av att det existerar en sdan

skillnad mellan mnniskor. De inledande

kapitlen r skrivna med den liberala,

humanistiska mnniskosyn som ser mnniskan

som kapabel att stadkomma nstan vad som

helst.

I kapitel 13 om Rttstryggheten (sid 58-59

i partistyrelsens frslag till nytt

handlingsprogram) modifieras detta ngot. I

synen p grvre brottslingar sgs fljande:

I de fall dr teranpassning, p grund av

den dmdes upprepade eller svra brottslighet,

inte r ett realistiskt alternativ, skall vriga

medborgares skyddsbehov tveklst sttas i frsta

rummet. Mycket lnga frihetsbervanden kan

vara ndvndiga fr att skydda mnniskor frn

ofrbtterliga eller extremt farliga brottslingar.

Det finns allts ven i vr moderata vrld

mnniskor som r bde ofrbtterliga och

extremt farliga. Denna insikt om mnskliga

svag-

61

heter och dess konsekvenser begrnsar sig dock

till att pverka moderat kriminalpolitik.

Det som glms bort r den stora gruppen

som ena sidan inte r kriminella och andra

sidan inte r handlingskraftiga sjlvstndiga

medborgare - det sovande folket.

Sjlvklart br allt politiskt beslutsfattande

syfta till att f mnniskor att ta ett utkat eget

ansvar. Vissa mnskliga brister, frstrkta av

den socialdemokratiska omhndertagande-

filosofin, r idag s framtrdande att det fr

konsekvenser fr det politiska beslutsfattandet.

Det frsta r den mnskliga lttjan och

strvan efter bekvmlighet. Till en viss punkt

pverkar inte detta ekonomin. Problemet uppstr

nr frbttrad bekvmlighet tas fr given och

finansieringen r beroende av att ngon annan

betalar. Strvan efter trygghet, vilken framtrder

n tydligare i lgkonjunkturer, gr att

riskbedmningen fr den som har en "trygg"

tjnst i den offentliga sektorn alltid faller ut till

nackdel fr att frska bryta sig loss och st p

egna ben. Det uppstr ingen mngfald vilket i

sin tur inskrnker valfriheten.

62

Mnniskan r av naturen lite lat. Hon har

egenskaper som motverkar detta, nyfikenhet och

i entreprenrs anda till exempel. Latheten kan

dock ocks frstrkas till ren passivitet om det

snds politiska signaler om att det alltid r ngon

annan som str fr initiativet.

Trygghetssystemen som tar bort stor del av

anledningen att slita bara fr att klara sin

frsrjning och mediasamhllet som via TV:s

starka genomslag leder till en alltmer passiv

informationsinhmntning frstrker denna

process.

Det andra r den alltmer utbredda bristen

p tillit. Tillit till oss sjlva, tillit till

etablissemanget eller tillit till vra

medmnniskor. Mnga gnger tycker jag att det

r positivt att vi i vrt ppna samhlle har en

konstruktiv och kritisk debatt dr den som

hvdar ngot fr vara beredd p att frsvara sin

stndpunkt. Det r dock bara en del som deltar i

denna debatt, dessutom utgr de en krympande

skara till antalet. Jag tycker det r frfrande att

se hur mnga i min generation som mr riktigt

dligt och som r beroende av professionell

hjlp fr att motarbeta rena ngestknslor. Det

kan skert historiskt hvdas att mnga

mnniskor mtt dligt

63

ven tidigare i historien men tendensen gr dock

i riktning frn mer fysisk ohlsa mot psykisk.

Skilsmssobarnen med fyra frldrar

brukar utpekas som en frklaring. Det stmmer

skert i vissa fall, mnga har dock en

grundtrygghet som gr att de inte mr dligt av

att frldrarna skiljer sig och att det kommer in

nya partners i frldrarnas liv.

Tonlget i dagens skolor r ofta lngt

upptrissat, kraven p att upptrda korrekt r

stora. Utan att egentligen alltid mena illa "stter

sig" kompis grupper p enskilda som tidigt sls

ut och blir mobbingoffer. Rdslan fr att inte

gra "rtt", r mycket stor.

Ungdomars stndiga vilja att gruppera sig i

olika stilriktningar, ofta fljandes musikens olika

inriktningar, r ett bevis fr hur de unga flyr in i

kollektivets skyddande vrld. Vld i fysisk

bemrkelse men ocks som diskussionsmne r

stndigt nrvarande i unga kretsar. Vldet

frhrligas och vldsbengenhet blir en viktig

del av frmst den manliga identiteten.

Det r positivt att unga ifrgastter

etablissemanget, men om det inte samtidigt leder

till

64

en vilja att f bestmma mer sjlv, blir ltt

resultatet bara ett utanfrskap. Politiker

kritiseras fr att vara otydliga, och i mnga fall

stmmer det. Nr det dremot beskrivs som

"tjafs" eller valpropaganda nr politiker inte

sger samma sak r det inte lika ltt att stmma

in i kritiken.

Det saknas en frstelse fr att olikheter

behvs fr att ge demokratin innehll. Strvan

efter utsltade kompromisser r oftast varken bra

fr debatten eller politikens innehll. Unga

vnder politiken ryggen nr de inte lngre frstr

nyttan av att frska ha en helhetsbild fr hur

samhllet skall fungera och dessutom inte ser det

ndvndiga i att olika fresprkare har olika

helhetsbilder.

Nr allt beskrivs som "tjafs" blir debatten

meningsls och demokratin frlorar i betydelse.

Bristen p tillit till vra medmnniskor beror

delvis p den strvan efter ensamhet som

knnetecknar mnga svenskar. Vr vlfrd och

tidigare stora rikedom har i hg utstrckning

anvnts fr att utka svenskarnas bostadsyta.

Fr mnga r ensamboende t den mest

nskade boendeformen. Vi slpper inte vr

omvrld

65

s grna inp oss. Vi har drfr svrt att lita p

varandra. Nr ngon behver hjlp i offentliga

sammanhang, p bussen eller i tunnelbanan drar

sig mnga frn att rycka in. Vi vill grna att

ngon annan skall ta initiativet, eller ocks tar vi

fr givet att ngon person med srskilt ansvar

skall skta detta.

Tendensen r nog tydligare i vra

storstadsregioner, dr anonymiteten r mer

utbredd, men det sger ngot om den svenska

mentaliteten.

Bristen p tillit leder till att vi grna

grupperar oss med mnniskor som r lika oss

sjlva. Mnniskan r ett flockdjur och har

mycket ltt fr att skrmmas av det avvikande.

Framfrallt om personerna har eget dligt

sjlvfrtroende. Gruppen fr identitet via

motbilder. Den positionerar sig i

ungdomsvrlden genom att vara emot andra

grupper eller agera som deras motsats.

Spnningar byggs in i ungdomskulturen.

Grupperingen fljer ofta ocks givna

ldersmallar. Vi umgs inte bara med

likasinnade utan ocks med jmnriga. Den

bristande kontakten ver generationsgrnserna r

ett allvarligt

66

bevis p bristen p tillit. Srskilt dlig r kon-

takten mellan tonringar och de riktigt gamla.

Frnvaron av utbyte ver

generationsgrnserna leder till mytbildningar.

De ldre r rdda fr de unga och flyr frn

omrden dr de sam- las. De unga tycker bara att

de ldre gnller och pratar fr mycket. De gamla

kontaktbehov och vilja att bertta om hur det var

frr rimmar illa med dagens ungas behov av

omedelbar till- fredsstllelse och vilja att leva i

nuet utan tillbakablickar.

Generationstskillnaderna frstrks av

strukturen p vra bostadsomrden. De senaste

decennierna har bostadsomrdena byggts med

tanke p vissa ldersgrupper. Ungdomsbostder i

vissa kvarter, ldreboende och servicebostder i

andra. De risker som fljer av att svenskar och

invandrare bor i olika stadsdelar har ibland

uppmrksammats. Samma resonemang gr att

fra fr den generationsseparering som fljer av

vrt stt att bygga.

67

Moderaterna och den offentliga sektorn

Strkandet av det civila samhllet skall

allts delvis frverkligas genom att dess motsats,

den politikerstyrda delen av samhllet, trngs

tillbaka. Det handlar d frmst om den offentliga

sektorn. Den offentliga sektorn r inte samma

sak som den politikerstyrda delen av samhllet.

Politiken styr ocks ver marknaden och

den konkurrensutsatta delen av ekonomin.

Politiken reglerar i stora stycken ven privata

beteenden. Den politikers t yrda delen av

samhllet r dock mer sammanvxt med den

offentliga sektorn n ngon annan

samhllssektor.

Nr moderaterna drfr formulerar sina

ider fr ett nytt samhlle blir synen p den

offentliga sektorn srskilt viktig.

Socialdemokraterna vill f detta till att

moderaterna vill bekmpa personalen inom den

offentliga sektorn och helst avskeda allihop.

Moderaternas kritik skall dock inte tolkas som

att mlsttningen r att gra mnniskor

arbetslsa. Flertalet av de tjnster som idag

utfrs inom den offentliga sektorn kommer att

behva utrttas

68

ven i framtiden. Det blir frmodligen med

andra arbetsgivare eller som egna fretagare,

men att tjnsterna behver utfras r det ingen

som ifrgastter.

90-talets viktigaste uppgift vid sidan av att

fra in Sverige i Europasamarbetet r att

avmonopolisera den offentliga sektorn. Det

existerar inga funktionella kostnadssprrar inom

den offentliga sektorn idag. Rationaliseringar

och ett riktigt ekonomiskt tnkande har

bannlysts under lng tid och har ven idag svrt

att f fste.

Det har givit till fljd en kostnadsexplosion

inom den offentliga sektorn som i sin tur har

pressat upp skattetrycket och senare ocks vrt

lnebehov nr skatterna inte lngre rckt till.

Kostnaderna fr den offentliga sektorn lggs p

de sektorer som fr sin verlevnad r beroende

av att i ett internationellt perspektiv erbjuda

bsta mjliga produkt till lgsta kostnad. Det

senare frsvras av kostnadsvervltringen.

Flera fretag sls u t eller lmnar landet.

Frndringen av den offentliga sektorn handlar

allts om verlevnaden fr all vr vlfrd.

Den borgerliga regeringen har genomfrt

en lng rad lagndringar som skapar frutstt-

69

ningar fr de frndringar av den offentliga

sektorn som moderaterna lnge fresprkat. Alla

regler som begrnsar startandet av privata

daghem eller privat barnomsorg r borttagna.

Skolpengen leder till att fristende skolor

utan offentliga huvudmn kan konkurrera med

kommunala alternativ p lika villkor. I borgerligt

styrda kommuner och landsting uppmuntras

entreprenaddrift och avknoppningar.

I regeringsfrklaringen har denna

frndring som initierats kallats fr en

valfrihetsrevolution i vlfrdspolitiken. Det som

r mest revolutionerande i detta r den

frndrade syn p den offentliga sektorn och

behovet av konkurrens som nu kommer till

uttryck. De reella frndringarna har dremot

ltit vnta p sig.

I frhllande till den dliga

utgngspunkten har antalet friskolor och enskilt

drivna daghem kat drastiskt. Som procentandel

av det totala utbudet r det dock fortfarande en

frsvinnande liten andel. Ambitionen br vara

att all produktion av barnomsorg och utbildning

skall kunna drivas av enskilda och

personalgrupper.

70

Fr att uppn detta r det lngt kvar. Att

bara ppna mjligheterna har inte rckt om vi

har som ml att verkligen i grunden ndra

huvudmannaskapet fr produktionen av vr

omsorg.

P motsvarande stt kan exempel hmtas

frn sjukvrden och ldreomsorgen. Det behvs

ngot mer n bara mjligheten. Moderaternas

kritik av socialdemokratiska politiker som

frhindrat och bromsat denna utveckling mste

kompletteras med en pedagogisk kritik riktad

mot den offentliga sektorns anstllda men ocks

en lngtgende sjlvkritik vad avser vilka

drivkrafter som anvnds fr att mjliggra

frndringar.

Det viktigaste r att inte bara se till vilka

frbttringar som den kade mngfalden ger fr

anvndarna. Frldragrupperna har oftare haft

ltt fr att se nyttan aven strre valfrihet och

stllt krav p frndringar. Mnga gnger har

detta lett till att de hamnat i polemik med de

anstllda som knt sig hotade och tyckt att deras

arbetsinsatser underknts. Fr att bemta detta

har man infr personalen frskt peka p nyttan

av att f byta ar-

71

betsgivare, en naturlig mjlighet fr alla som

inte arbetar inom den offentliga sektorn. Ngra

kommuner har ocks frskt med starta

egetkurser fr att f personalen att ta ver

verksamheter. Krafterna som motverkar detta

har hittills varit starkare varfr resultatet ltit

vnta p sig.

Politikerna har inte varit rliga om den

offentliga sektorn. Anstllningen har setts som

tryggad nstan oavsett ekonomisk verklighet.

Aven borgerligt styrda kommuner och landsting

som lagt varsel om permitteringar och

uppsgningar, vilket lett till att den tidigare

synen brjat frndras, har senare tagit tillbaka

detta och sagt sig vara lttade ver att tryggheten

kunnat garanteras. Personalen har prioriterat

trygghet, vilket n mer frstrkts av

lgkonjunkturen, och har drfr inte velat ska

efter alternativ nr anstllningen nd varit

tryggad.

Om personalen skulle bryta sig loss skulle

de f mer att sga till om. Det har ftt ngra att ta

steget. Problemet r att mnga inte aktivt sker

efter strre egen bestmmandertt. Det upplevs

som bekvmt att ngon annan bestmmer. Nr

det d inte finns ngra ekonomiska incitament

att bli sin egen terkommer trygg-

72

hetsargumentet och vger tyngre n viljan att st

p egna ben. En stor ovilja mot risktagande

bromsar allts frndringen.

Sektorn r dessutom starkt pverkad av

fackfreningarnas mngriga lobby fr

lngtgende lneutjmning. Alla frsk att

premiera bra arbetsinsatser har bannlysts. Alla

skall ha samma ln oavsett prestation och

inlevelse. Det leder till en omfattande

avundsjuka mot den som frsker nyttja sitt

professionella kunnande fr att tjna pengar.

Alla bevakar varandra och den som sger

sig vilja g sin egen vg fr vara beredd p att bli

betraktad som en egoist. Det krvs civilkurage

fr att bli sin egen.

Ungdomspassivitet

40-talisternas barn har mer n ngon

tidigare generation vnt partipolitiken ryggen.

Det r till stor del en vlkommen reaktion mot

den vertro som mnga av deras frldrar haft

p politikens mjligheter att skapa vlstnd.

73

De tecken p total ignorans mot allt i

samhllslivet som kommer i frlngningen av att

protestera mot etablissemanget knns mer

hotfulla. Inte fr att partipolitiken inte skall

kunna rekrytera nya mnniskor. Det vore istllet

mer vlkommet om man drog ned det antal

politiska uppdrag som idag finns, eftersom

mnga av dem bara innebr att man fattar beslut

p en detaljniv som egentligen borde verltas

t medborgarna sjlva. Utan mer fr att den

uppvxande generationen inte tillrckligt mycket

rycker t sig initiativet.

Unga mnniskor borde g i fronten fr att

fresprka frndringar. I ungdomsgrupperna

borde man avvisa frmlingsfientlighet och tycka

att ppnandet av Europa innebr nya

mjligheter. Stora delar av ungdomen har dock

passiviserats och agerar istllet fr att bromsa

utvecklingen. Det gr att de problem som den

borgerliga regeringen upptckt med de anstllda

i den offentliga sektorn men ven i andra delar

av Sverige nr det fattas beslut som uppmanar

till ett kat eget ansvarstagande kommer att

best.

ven i framtiden mste moderaterna rkna

in mnsklig passivitet och frndringsrdsla

74

frutom motstndet frn socialdemokraterna nr

beslut skall fattas som syftar till strre

individuell frihet.

75

Kapitel 3

Dagbok i en vaken mnniskas liv

Johannas dagbok

Mndag:

Jag vaknade fre vckarklockan igen. Det har

blivit ngot aven sport. J ag lgger mig i

startgroparna i vntan p att klockan skall ringa.

Nr tonen brjar ljuda stnger jag av direkt och

befinner mig p mindre n tio sekunder i

duschen. Lite barnsligt kanske, men en bra start

p dagen.

I morse sprang jag inte min dagliga runda, har

beslutat dra ner lite p springandet. Har pratat

med Camilla om att spela badminton tv gnger

i veckan p morgnarna istllet. Skulle ocks vilja

ta med mamma till Friskis och Svettis. Hon

76

mste rra lite mer p sig. Hon vill egentligen,

jag mste bara truga lite.

Ringde farfar om grdagkvllens film. Jag hll

med honom om, efter att ha sovit p saken, att

jag ocks tyckte att det var rtt av Sara att lmna

sin make. Han skulle frmodligen inte

respektera hennes sjlvstndighet i framtiden

heller, trots alla lften. Bermde farfar fr att

han r s klok. Mnga gamla psts vara s

gammaldags, men inte farfar. Han har

intressanta synpunkter p allt. Vi bestmde att g

p bio nsta vecka igen, min tur att vlja. Det

fungerar rtt bra detta att vi vljer varannan

gng. Jag har sett' flera filmer som jag aldrig

skulle ha valt annars, och faktiskt gillat flera av

dem.

Nsta gng tnkte jag ta med honom p en riktig

ungdomsfilm, med krleksproblem och allt. Tror

det kan vara kul fr honom. Bra att vi kan umgs

s mycket, han knner sig s ensam efter att

farmor gtt bort.

t av det nya fullkornsbrdet till frukost

tillsammans med grten. Har blivit bttre p att

ta

77

ordentligt p morgnarna. Det gr att magen nu

knns mycket bttre. Jag vill inte bli ett

hlsofreak, men med tanke p allt kaffe jag

dricker r det bra att brja lite lugnare p

morgonen. gnade igenom morgontidningen.

Orkade med en artikel p ledarsidan om

ungdoms bostder. Helt vansinnigt att dpa det

till ungdomsbostder. Det borde vl inte vara

speciella lsningar bara fr att man r ung.

Bostderna r naturligtvis av varierande kvalitet,

men br inte reserveras fr srskilda

ldersgrupper. Ledarskribenten tyckte ungefr

likadant.

P utrikessidan var det en ny artikel om Spanien

och EG. Efter att ha trffat Carlos och Maria i

Madrid p tgluffen i somras har jag bestmt

mig fr att flja allt som skrivs om Spanien.

Artikeln handlade om att man i Spanien ville att

EG skulle fortstta att ge Spanien std fr att

kunna bygga ut vgntet. De har redan ftt

mycket pengar, men det r klart de r mycket

fattigare n vad vi har klart fr oss. I Spanien

kan man inte tala om att de r en del aven

rikemansklubb. Vi sg otroligt mycket som

behvde gras, men det saknas pengar. Mste

vara

78

jobbigt att vara s beroende av turister som de r

drnere. Tnk alla svenskar som kommer dit och

kper sig sommarbostder i de absolut finaste

omrdena. Det blir rena svenskkolonier.

Svenskarna vill vl bara f lite sol, men jag

tycker det r konstigt att spanjorerna inte

reagerar mer mot svenskarna n vad de gr. De

r vl fr beroende av turistinkomsterna helt

enkelt.

Blddrade till sportsidorna. Djurgrden hade

vunnit igen. Verkade ha varit en ganska rolig

match. Ringde syrran och kollade vad hon

gjorde nsta sndag, Peter skulle ta babyn s hon

kunde flja med. Jttekul, Djurgrden skulle

mta Bryns i nsta match. Skrev upp i min kom

hg- bok att jag skulle spela 50 kronor p

Oddset. Ngon gng ibland kan det vara kul att

spela lite grand. Blir roligare att flja matchen p

det sttet ocks. Slngde tidningen i

papperstervinningen och kom ihg att det var

denna morgon som det var hmtning. Jag band

ihop den sista tidningsbu