M. Altajskij

i VAD MAOISTERNA DÖLJER FÖR FOLKET Kommentarer till Kinas kommunistiska partis i o: e kongress

0S.

M. Altajskij

Vad maoislerna döljer för folkel Kommentarer till Kinas kommunistiska partis i o: e kongress

Pressavdelningen vid Sovjetunionens Ambassad i Sverige

R y s k a or iginale ts t i tel:

T J T O M A O I S T Y S K R Y V A J U T O T N A R O D A . Z a m e t k i o X sezde K P K .

T rycke r ibo l age t Iva r H a e g g s t r ö m A B S t o c k h o l m 1973

Kinas kommunistiska parti höll sin I0:e kongress i största hem­

lighet. Allt var omgivet av sekretess — förberedelserna till

kongressen, själva det faktum att den ägde rum och innehållen

i talen. Kongressdokumenten offentliggjordes först när kon­

gressen var över.

Varför detta hemlighetsmakeri? Vad är det som maoisterna

föruiker dölja för det kinesiska folket och hela världen?

Det är frågor som Af Altajskij tar upf> och besvarar i den­

na broschyr.

» S e p t e m b e r h ä n d e l s e r n a » 1971 , s o m l e d d e till a t t » o r d f ö r a n d e M a o s nä rmas t e

vapenbrode r och e f t e r t r äda re» L i n P i a o och en stor g r u p p a n d r a p rominen ta

poli t iker försvann från den pol i t iska a renan , fick en s tark chockverkan i Pe ­

king och l ams log till stor del den mao i s t i ska mi l i t ä rbyråkra t i ska g ruppens

verksamhet .

Att b r inga o rdn ing och reda i Pekinghierark in blev en av de mes t a n g e l ä g n a

uppgi f te rna . J u s t där för blev det nödvänd ig t att hå l l a den 10:e par t ikongressen

t id igare än m a n från bör jan h a d e avsett . M a o g r u p p e n kunde dock inte hå l l a

kongressen utan att dessför innan ha genomför t en total u t rensning i a r m é n och

ol ika länkar av den pol i t i ska a p p a r a t e n . O m f a t t n i n g e n a v denna utrensning

f ramgår av r appo r t e r i u t ländsk press o m att mer än 30 000 mi l i t ä re r av olika

g rade r s tä l ldes inför rät ta i s a m b a n d m e d »a f f ä r en L i n P i a o » .

I mit ten av 1973 dök det u p p tecken på akt iva förberedelser till 10:e kon­

gressen. Men mao i s t e rna insvepte he la förberedelsearbete t och s j ä l v a det fak­

tum att kongressen h a d e inkal la ts i en s l ö j a av heml ighet , s o m o m det inte a l ls

gä l l de en kongress m e d ett hä r skande par t i , s o m pås t å s ha 28 mi l joner m e d l e m ­

mar , utan något s lags möte mel lan represen tan te r för heml iga s ä l l skap .

Et t k n a p p h ä n d i g t ma te r i a l från 10:e kongressen ( C h o u En- l a i s pol i t i ska

rappor t , W a n g Hung-wens rappor t o m ä n d r i n g a r i K i n a s kommuni s t i ska par t i s

s tadgar , en i n fo rma t ionskommuniké o m 10:e kongressen, K i n a s kommuni s t i ska

part is s t a d g a r och en s lu t rappor t o m det första p l e n a r s a m m a n t r ä d e t m e d K i n a s

kommunis t i ska par t i s cen t r a lkommi t t é under 10:e m a n d a t p e r i o d e n ) pub l ice ra ­

des efter kongressen.

Den sekretess, som o m g a v kongressen, v i t tnar o m mao i s t e rnas fruktan för det

kinesiska folket och vär ldsop in ionen och o m den osäkerhet de känner inför

f ramtiden.

M a o Tse - tung och hans g r u p p är l jusskygga och r ä d d a för publ ic i te t . D ä r f ö r

t i l lgriper de favor i tmetoden hos de kinesiska härskarna i det förf lutna — en

s jä lvva ld polit isk och ideologisk isolering.

Kongres sen d e m o n s t r e r a d e ännu en g å n g det ant isocia l is t i ska innehållet i

maois te rnas polit ik inom landet och bekrä f t ade den sovjet f ient l iga kursen från

K K P : s 9:e kongress p å det internat ionel la p lane t .

H u r har då M a o Tse - tungs g r u p p , o m vars d ik ta tur det t a l ades p å k o m m u ­

nist- och a rbe ta rpa r t i e rnas konferens i M o s k v a 1969. lyckats bevara sin mili­

tärbyråkrat iska m a k t a p p a r a t ?

K A M O U F L A G E F Ö R E N A L L V A R L I G K R I S

I s lu tkommunikén o m kongressen p å s t å s det att den va r » e n sol idar i te tens

kongress, en seg ra rnas kongress och en kongress full av vital kraft och energ i» .

Men är inte denna käcka ton ba ra ett k a m o u f l a g e för den svåra kris m a o i s m e n

u p p l e v e r ? T r o t s p å s t å e n d e n a o m K K P : s ö k a d e m e d l e m s a n t a l är det j u ett

f ak tum att par t ie t s o rgan i sa t ioner i real i te ten inte fungerar s o m l ivsdugl iga och

verkl igt l e d a n d e o rgan . D e t f r a m g å r inte mins t a v att förberedelserna till kon­

gressen inte i n k l u d e r a d e n å g r a konferenser m e d par t ie ts provinsorganisa t ioner ,

s o m enligt s t a d g a r n a skul le h a vall o m b u d e n till kongressen. I n g a provinskon­

ferenser hölls och det v a l d e s inte hel ler n å g r a o m b u d . I strid även mot de

s t adga r , s o m an togs p å K K P : s 9:e kongress , b lev o m b u d e n i real i te ten ut­

n ä m n d a eller, som det heter i kommunikén , » v a l d a » g e n o m » u p p r e p a d e åsikts­

utbyten och konsul ta t ioner o m k a n d i d a t u r e r n a » , fast inte ett o rd sades o m

vi lka det egent l igen va r s o m h a d e » v a l t » dessa o m b u d och vi lka de represen­

te rade .

T i l l y t t e rmera visso n ö j d e s ig kongressen, s å s o m k o m m u n i k é n i real i te ten

m e d g e r , m e d a t t sä t ta sin s t ä m p e l p å den uppgöre l se , som h a d e nåt ts under

den h å r d a k a m p e n inom den mao i s t i ska g ruppen , och reg is t re rade i s j ä lva ver­

ket b a r a resul ta ten av en inveck lad kohande l .

I kongressdokumenten p å s t å s fö l j ande : » E r f a r e n h e t e r n a från de fyra senaste

å ren h a r till ful lo bekräf ta t r ikt igheten av par t ikongressens pol i t i ska såväl som

organ i sa to r i ska l in je .» D e kinesiska l edarna be tonade p å a l l a sätt p å 10:e kon­

gressen kontinuiteten m e d 9:e kongressens l inje. B å d e C h o u En- la i och W a n g

H u n g - w e n f ramhöl l m e d särskil t eftertryck att den pol i t iska r appor t en till 9:e

kongressen, vi lken s o m bekan t f r amfördes av L in P iao , » h a d e u ta rbe ta t s under

o rd fö rande M a o T s e - t u n g s personl iga l edn ing» . F a k t a och t o m s j ä lva doku­

men ten från 10:e kongressen , de m e d g i v a n d e n som g jordes i C h o u En- l a i s och

W a n g H u n g - w e n s rappor te r , tyder dock inte a l ls på att m a o i s m e n skulle ha

haft rä t t u t an v i t tnar t vä r tom o m ett nytt f iasko för m a o i s m e n , en fortsat t d j u p

kris för den h ä r s k a n d e kl icken i Peking.

D e t ä r ett f a k t u m at t M a o Tse - tungs pol i t iska kurs, som g o d k ä n d e s av 9:e

kongressen, f r a m k a l l a d e s k a r p a motsä t tn inga r i n o m den kinesiska ledningen,

ef tersom denna kurs inte b a r a var ur s tånd att anvisa en v ä g till lösningen av de

p r o b l e m lande t s tod inför u tan också stod i motsä t tn ing till huvud tendense rna

i den in ternat ionel la s i tuat ionens utveckl ing. M a o i s t e r n a b lev där fö r tvungna

at t m a n ö v r e r a och by ta taktik för att a n p a s s a sig till den nya s i tuat ionen.

D e t ä r verkl igen svår t at t ta la o m riktigheten av den o rgan i sa to r i ska linjen

s e d a n de l e d a n d e o rganen i K K P p å 9:e kongressen h a d e t i l lsatts » u n d e r per­

son l ig l edn ing» a v M a o T s e - t u n g och denne personligen h a d e be teckna t L i n

P i a o s o m sin » t rognas t e s t r idskamra t , n ä r m a s t e m e d h j ä l p a r e och e f t e r t r äda re» ,

varef ter de t fö l jde en hänsynslös räfst s o m d r a b b a d e m å n g a l e d a m ö t e r av p o ­

li t iska by rån och m å n g a loka la l eda re . U n g e f ä r hälf ten av pol i t i ska byråns

l edamöte r , inklusive » e f t e r t r ä d a r e n » s jä lv , v i s ade sig plöts l igt v a r a » b o r g e r l i g a

karr iär is ter , r ä n k s m i d a r e , kontrarevolut ionärer , b e d r a g a r e , fö r rädare och foster-

l andssv ika re , kuomin tangagen te r , trotskister, spec ia lagen te r och revis ionis ter» .

H u r kan m a n t a l a o m »r ik t igheten av M a o Tse - tungs o rgan i sa to r i ska l in je» ,

när m a n var tvungen att inkal la kongressen före utsat t tid och ä n d r a par t ie t s

s t adga r för att p å något sätt rä t ta till den organ isa tor i ska o r e d a n i makts t ruk­

turen efter »a f f ä r en L i n P i a o » ?

S P Å R E N E F T E R B R O T T E N S O P A S I G E N

T r o t s att en »po l i t i sk r appo r t från K i n a s k o m m u n i s t i s k a par t i s cen t ra lkom­

mi t t é» stod på kongressens dago rdn ing , a v g a v s dock i prakt iken ingen s å d a n

rappor t . K o n g r e s s e n b e s v a r a d e inte en e n d a viktig f r åga o m utveckl ingen i

K i n a och inom par t ie t . I s j ä l v a verket tog den inte ens u p p n å g r a s å d a n a f rågor .

S å s o m f r a m g å r a v k o m m u n i k é n ä g n a d e s ig kongressen f rämst å t f rågor s o m

g ä l l d e makt fö rde ln ingen inom mao i s t e rnas mi l i t ä rbyråkra t i ska g r u p p . J u s t där ­

för blev »a f fä ren L i n P i a o » den cen t ra la f rågan .

D e kinesiska l eda rna s tä l ldes inför ett except ione l l t svår t p r o b l e m : at t f a la o m

»a f f ä r en L i n P i a o » u t an at t i real i teten s ä g a någont ing . I C h o u E n - l a i s r a p p o r t

pås t å s att » L i n P i aos par t i f ient l iga g r u p p bes tod b a r a av en handful l personer ,

den va r ex t remt i so le rad i he la par t ie t , he la a r m é n och folket, he la l ande t och

kunde inte påve rka s i tua t ionen i des s he lhe t» . M e n o m det s t ä m m e r , hur lö j l iga

ä r d å inte de b o m b a s t i s k a r e s o n e m a n g e n o m at t l ikvider ingen av L i n P i a o » ä r

en av vår t par t is s törs ta segrar s e d a n 9 :e kongressen, ett hår t s l ag m o t inre och

yttre f iender» och at t a v l ä g s n a n d e t a v L i n P iao , enligt C h o u E n - l a i , ha r b i ­

dragi t inte b a r a till a t t » 9 : e kongressens l inje t rängt ännu d j u p a r e in i folkets

m e d v e t a n d e » u tan också till a t t » a l l v a r l i g a na turka tas t rofer övervunni t s» . I

sanning: när m a n försöker bev i sa för mycke t så bevisar m a n ingent ing a l l s !

F ö r att a v l e d a u p p m ä r k s a m h e t e n från mis s lyckandena för M a o T s e - t u n g s

polit ik inom K i n a försöker de kinesiska l eda rna att f r ams tä l l a » s e p t e m b e r h ä n ­

de l se rna» 1971 s o m ett resul ta t a v u t l ä n d s k a krafters ränkspe l . E n tid försökte

den kinesiska p r o p a g a n d a n t o m att presentera L i n P i a o s o m en » M o s k v a ­

a g e n t » , m e n de t ta påhi t t v i sade sig v a r a så u p p e n b a r t o r iml ig t a t t m a n i Pek ing

fann för gott att p å 10:e kongressen nö ja s ig m e d at t söka f r ams tä l l a M a o T s e -

tungs n ä r m a s t e s t r i d skamra t s o m en ynklig konspi ra tör och h jä lp lös poli t isk

in t r igmakare , vi lken efter ett t red je och s is ta miss lyckat försök a t t » b e g å at ten­

tat m o t den store ledarens l iv» skulle ha » o l a g l i g t t i l l skansat s ig ett f lygp lan

och s tar ta t m e d det för att deser te ra till de sovje t i ska revis ionis terna m e n s tör ta t

och förolyckats p å M o n g o l i s k a fo lkrepubl ikens t e r r i to r ium».

De t är intressant att notera at t de t » t o p p h e m l i g a » ma te r i a l e t o m » a f f ä r e n

L i n P i a o » (av en eller annan an ledn ing h a m n a d e det ta ma te r i a l dock mycke t

snart p å a l la de s törs ta borge r l iga t idn ingarnas och nyhetsbyråernas redak t ioner )

ger vid handen , at t m a n i M a o s omgivn ing kände till L in P i a o s u p p r e p a d e a t ­

tentatsförsök mot M a o och att M a o T s e - t u n g och C h o u E n - l a i t o m k ä n d e till

L i n P iaos avsikter att f lyga till ett f r ä m m a n d e l a n d m e n a v en el ler annan an­

ledning inte g j o r d e någo t för att förh indra de t ta .

V e m kan tro på s å d a n a rövarhistorier som av allt att d ö m a har fabricerats

i kansl ierna hos K a n g S h e n g s h e m l i g a po l i s? T j ä n s t e m ä n n e n vid dessa institu­

t ioner kan inte a n k l a g a s för något övermåt t av fantasi eller för att v a r a särskil t

or ig inel la — de nöjer sig ined att tugga o m de redan på K u o m i n t a n g s tid trött-

körda kl ichéerna o m » M o s k v a s h a n d » och » d e n röda s o v j e t i m p e r i a l i s m e n » .

Men o m m a n ska lar bort de talr ika och s t u n d o m oförenl iga et iket terna på

»a f fä ren L i n P i a o » och ana lyse ra r enbart de pol i t i ska beskyl lningar , som Chott

En- la i r iktar m o t L i n P iao , så kan m a n inte l å ta bli at t f råga s ig : före låg det

öve rhuvud tage t någon pol i t isk s a m m a n s v ä r j n i n g och är inte he la p ra te t om

L i n P i a o som konsp i ra tö r ett försök att dö l j a den pr inc ip lösa m a k t k a m p e n i

M a o s n ä r m a s t e o m g i v n i n g och at t sopa igen spå ren efter den fysiska l ikvide­

r ingen av L i n P i a o och hans n ä r m a s t e m e d a r b e t a r e g e n o m att k a m o u f l e r a det

he la s o m en f lygka tas t ro f? I s ina ivr iga försök att till var je pris k o m p r o m e t t e r a

L in P i a o tycks de kinesiska l eda rna inte b e g r i p a att de på det ta sätt d iskredi­

terar s ig s j ä lva och l iknar underof f icersänkan hos G o g o l som » p r y g l a d e sig

s j ä l v » .

S o m m a r e n 1972 publ icerade, pressen i J a p a n och H o n g k o n g ett » t o p p h e m ­

l ig t» b rev från K i n a s k o m m u n i s t s k a par t is cen t r a lkommi t t é . Det var da te ra t

den 13 j a n u a r i 1972 och b e h a n d l a d e » L i n P i aos kon t ra revo lu t ionära s a m m a n ­

s v ä r j n i n g » .

I de t s k Ingen jö r sschen ia 571 (de t o m n ä m n d e s p å 10:e k o n g r e s s e n ) , som

p å s t å s vara en k o d p l a n för » v ä p n a t u p p r o r » , » m o r d på M a o T s e - t u n g » och

» t i l l s ä t t ande t av en ny cen t ra lkommi t t é för K i n a s kommunis t i ska p a r t i » , sägs

fö l j ande o m M a o T s e - t u n g :

» H a n har var je g å n g d rag i t f ram en kraft för att förgöra en annan ; i d a g dra r

han f r am den hä r för att förgöra den där , imorgon komine r han att d r a f ram

den d ä r för att förgöra den här ; i d a g lovpr isar han soml iga , m e n imorgon

s t ä m p l a r han d e m s o m för rädare och förintar d e m , i d a g sitter han t i l l s a m m a n s

m e d d e m p å tronen, m e n imorgon är de hans fångar . F l e r a decenniers historia

v isar at t de han bö r j a r be fordra sedan oundvik l igen d r a b b a s av poli t isk död .

V i l k a pol i t iska krafter ha r kunnat s a m a r b e t a m e d h o n o m till s lu te t? H a n s förre

sekreterare — en m ö r d a r e b l a n d m ö r d a r e , en f ångvak ta re b land f ångvak ta re ,

en av hans n ä r m a s t e m e d k ä m p a r och för trogna — h a m n a d e s jä lv i fängelse .

H a n s k o n a d e inte ens sin ende son utan drev h o n o m till vans inne ; han är en

fö rhä rdad r ä n k s m i d a r e och ett monster av g rymhe t ; han kan b e g r a v a v e m som

helst l evande och skylla all t ont på honom. D e t s tår helt klart att a l la , s o m

var i t hans för t rogna och s e d a n störtats, i s j ä lva verket har vari t s y n d a b o c k a r . »

O m de t ta d o k u m e n t är äk ta så visar det att t o m konsekventa maois te r , o m

de har en gnut ta poli t isk ansvar skäns la och p l ik tkäns la mot landet i behål l , förr

el ler senare inser m a o i s m e n s fördärvl ighet . J u s t de t ta är v a d s o m f r a m g å r av

» a f f ä r e n L i u S h a o - c h i » och »a f f ä r en L i n P i a o » .

O m » I n g e n j ö r s s c h e m a 5 7 1 » d ä r e m o t ä r en förfalskning (och det är en slut-

sats som tlras av m å n g a exper te r och t o m av p r o p a g a n d a n från T a i w a n ) ,

så mås te m a n s ä g a att mao is te rna har g jo r t den mycke t verkl ighets t roget och

kanske t o m natural is t iskt i överkant .

C h o u En- l a i tecknar i de mörkas t e fä rger en b i ld av de pol i t i ska sede rna

inom den hä r skande g r u p p e n i Peking, när han pås t å r a t t L i n P i a o tv ingades

att föredra en r appo r t , som han inte v a r överens m e d och » m o t vilken han

h a d e intr igerat i s m y g » , och när han o m m å n g a a v s ina kol leger av i gå r säger ,

att de »v i sa r sig inte utan ' o rd fö rande M a o s c i ta tbok ' i h ä n d e r n a , hå l le r inte

ett tal u tan ' leve o rd fö rande M a o ' på l ä p p a r n a , lovpr isar offentligt m e n hug­

ger till bak i f r ån» .

O m det s t ä m m e r h a r o rd fö rande M a o ett hår t liv och en ännu sorg l iga re

f ramt id! Runt o m k r i n g sig har han » s p e c i a l a g e n t e r » , potent ie l la renega te r och

för rädare , » t i d m i n o r » och » funk t ionä re r» s o m under M a o Tse - tung - t änkande t s

baner k ä m p a r mot M a o Tse - tung .

M a o Tse - tungs vä l t a l ig t f o r m u l e r a d e appe l l till s ina a n h ä n g a r e o m » d e tre

m å s t e och de tre får inte» låter under de s sa oms tänd ighe t e r boks tav l igen s o m

ett skri från h jä r ta t ! » D e t ä r n ö d v ä n d i g t at t g e n o m f ö r a m a r x i s m e n ( l ä s » M a o

Tse - tungs i d é e r » ) och inte revis ionismen (i den mao i s t i ska j a r g o n g e n kan » r e -

v i s ion i sm» be tyda v a d s o m helst, även verk l ig marx i sm- l en in i sm i den m å n den

inte öve renss t ämmer m e d m a o i s m e n ) ; det är nödvänd ig t att enas och inte

spl i t t ras ; m a n m å s t e v a r a är l ig och r ä t t f r am och får inte in t r ige ra .»

Vacke r t sag t ! S y n d b a r a att va rken förfa t taren till d e n n a t i rad el ler hans

anhänga re v å g a r p l a c e r a sina egna ord och hand l inga r p å de hyl lor s o m m a r ­

keras av » d e tre m å s t e och de tre får i n t e» . I så fall skul le de i s j ä lvana lyse -

r ande och s j ä l v p r ö v a n d e syfte h a haft s tor användn ing för den färgs tarka u p p ­

sät tning av epitet s o m använts i s a m b a n d m e d » a f f ä r e n L i u S h a o - c h i » och

»a f f ä r en L i n P i a o » .

S å s o m det p å s t å s i »po l i t i ska r a p p o r t e n » (och de t t a ä r en a v h u v u d a n k l a ­

ge lse rna! ) a n s å g L i n P i ao och C h e n Po- ta at t » h u v u d u p p g i f t e n efter 10:e kon­

gressen m å s t e v a r a att u tveckla p r o d u k t i o n e n » . M e n har d å o rd fö rande M a o

och hans p remiä rmin i s t e r C h o u En- l a i en a n n a n u p p f a t t n i n g ? Är inte p roduk­

tionens u tveckl ing i s j ä lva verket huvuduppg i f t en för K i n a s o m av de kine­

siska l eda rna s j ä lva be tecknas s o m ett »ef terbl ivet l and , ett u - l a n d » ? Även d o ­

kumenten från 10:e kongressen n ä m n e r j u b l a n d övr iga uppgi f te r at t de t är

nödvänd ig t »a t t g e n o m f ö r a en revolut ion och s t imule ra p roduk t ionens utveck­

l ing» . C h o u En- la i y t t rade i sin r appo r t p å 10:e kongressen: » S o m a l l t id s l ä p a r

vi efter den ob jek t iva s i tuat ionens k r a v . » D e t ser ut s o m o m dessa ord ka rak­

teriserar de kinesiska l eda rnas poli t ik t rä f fande och exakt .

T E R R O R K U L T U N D E R » K L A S S K A M P E N S » O C H » D E N F O R T S A T T A

R E V O L U T I O N E N S » S K Y L T

T e s e r n a o m » s k ä r p n i n g e n av k l a s s k a m p e n m e l l a n pro le ta r ia te t och bourgeo i -

s in» , » revo lu t ionens for tsät tning under p ro le ta r ia te t s d ik t a tu r» och » k a m p e n

m e l l a n de två v ä g a r n a — den kapi ta l i s t i ska och den soc ia l i s t i ska» ä n d a tills

k o m m u n i s m e n har segra t hör till de pos tu la t s o m de kinesiska l eda rna fl i t igast

a n v ä n d e r för a t t i 10:e kongressens dokumen t söka mot ive ra sin voluntar is t i ska ,

även tyr l iga pol i t ik , inklusive den be ryk tade »ku l tu r revo lu t ionen» , de o t a l iga

u t rensn ingarna och förföl je lserna mot heder l iga människor , s o m miss tänks för

a t t v a r a m o t s t å n d a r e till mao i s t e rnas poli t ik, s a m t Pekings förtal mot det so ­

cia l is t i ska sys temet i Sov je tun ionen och a n d r a broders ta te r . Det. ä r svår t att

s ä g a v a d s o m d o m i n e r a r i dessa r e s o n e m a n g — den pol i t iska d e m a g o g i n eller

okunnigheten nä r det gä l l e r den ve tenskap l iga soc ia l i smens teori. M a n skulle

kunna tro att M a o T s e - t u n g och hans ef terföl jare , s o m a ldr ig p å a l lvar har

s tudera t marx i smen- l en in i smens teori, h a d e gå t t vilse b l a n d tre t räd, at t de

h a d e förväx la t den soc i a l a s i tuat ionen i landet under pe r ioden o m e d e l b a r t

efter den socia l is t iska revolut ionens seger m e d det m o g n a socia l i s t i ska s a m ­

häl lets u p p b y g g n a d s p e r i o d och övergången till k o m m u n i s m e n , s o m nu p å g å r i

Sovje tun ionen . E n annan sak är dock helt u p p e n b a r — det kons t l ade utnytt­

j a n d e t av teorin o m » k l a s s k a m p e n » för att mo t ive ra de ant isocia l i s t i ska hand­

l inga rna och g r u p p k a m p e n o m m a k t e n inom den l e d a n d e kl icken i Peking

s a m t de lögnak t iga u t fa l len m o t Sov je tun ionen och a n d r a socia l is t iska länder ,

d ä r — enligt v a d M a o p å s t å r — » k a p i t a l i s m e n ha r r e s t au re ra t s» .

D e kinesiska l e d a r n a s a l la r e sonemang om k l a s s k a m p e n str ider helt m o t logik

och fakta . D e pås t å r j u at t K i n a är ett social ist iskt l and , att p ro le ta r ia te t s

d ik ta tur s tärktes i K i n a under »ku l tu r revo lu t ionen» och att »ku l tu r revo lu t io ­

nen» i s ig s jä lv , som de säger , » ä r en stor pol i t isk revolut ion av pro le ta r ia te t

mot bourgeois in och a l l a a n d r a u tsugarklasser , en revolut ion s o m äger rum un­

der s o c i a l i s m e n » .

O m m a n tar dessa på s t åenden av de kinesiska l eda rna p å a l lvar så är föl­

j a n d e s lutsats o f r ånkoml ig : ant ingen ha r det i K i n a öve rhuvud tage t inte före­

k o m m i t någon social is t isk revolut ion, någon koopera t iv omorgan i sa t ion av lant­

bruket , någon o m d a n i n g a v den kapi ta l i s t i ska industrin och hande ln och någon

e l iminer ing av u t sugark lasse rna , och då kan m a n a l l t så inte ta la o m någon so­

c ia l i sm al ls i K i n a , eller också rör det sig här o m ett försök at t u tnyt t ja socia­

listisk ( raseologi för a t t bed r iva en s tormaktschauvin is t i sk och folkfientl ig

polit ik, s o m str ider m o t soc ia l i smens pr inciper , och för att under t rycka de

sunda , soc ia l i s t i ska kraf te rna i s amhä l l e t och b e k ä m p a k o m m u n i s t e r som gör

mo t s t ånd m o t den n iaois t i ska pol i t iken.

S o m bekant finns rester a v u t sugark lasse rna for t fa rande kvar i K i n a . M e n

mao i s t e rna försöker inte p å något sätt k o m m a åt res terna av dessa utsugar-

klasser, trots att de fi.tr förklarat krig på liv och d ö d m o t a l l a »pe r sone r s o m

löljer den kapi ta l i s t i ska v ä g e n » och »pe r sone r som s t rävar efter a l t res taurera

kap i t a l i smen» ( d ä r m e d avses m e d l e m m a r av K i n a s kommuni s t i ska par t i , g a m l a

revolut ionärer och a r b e t a r e ) . D e s s a avs ik t l ig t v a g a fraser o m » p e r s o n e r » är

b a r a ett bekvämt sätt at t göra u p p räkn ingen m e d pol i t i ska m o t s t å n d a r e . D e t

räcker ju d å att m a n s t ä m p l a r d e m som » k l a s s f i e n d e r » .

Mao i s t e rnas intensiva u tnyt t jande av tesen o m k l a s s k a m p e n s skärpn ing under

soc ia l i smen är inget annat än ett e r k ä n n a n d e av det faktum att de ra s pol i t ik

inte mot sva ra r m a s s o r n a s intressen och behov, soc ia l i smens u tveckl ingsbehov i

K i n a , att den f r amka l l a r ska rpa konflikter i samhäl le t och m o t s t å n d från m a s ­

sornas s ida och at t denna poli t ik kan föras endas t i en despera t , oavbru ten

k a m p och med h j ä l p av vå ld , s t änd iga ut rensningar , t e n o r och sk rämse l . D e t t a

är tydl igen innebörden i C h o u En- la i s och W a n g Hung-wens u t t a l anden o m

att k a m p a n j e r i stil m e d »ku l tu r revo lu t ionen» skall u p p r e p a s duss in ta ls gånge r

m e d några års m e l l a n r u m . De t ä r intressant at t mao i s t e rna fö rkn ippar dessa

k a m p a n j e r m e d » k a m p e n me l l an de två l injerna (den maois t i ska och den ant i-

maois t i ska — förf anm) i nom p a r t i e t » , en k a m p som enligt C h o u E n - l a i

»komine r att u p p r e p a s 10, 20 och 30 g å n g e r t i l l» .

Ti l l y t te rmera visso och för att » teore t iskt f ö r d j u p a » denna tes görs i W a n g

Hung-wens rappor t t o m en hänvisn ing till en »ob jek t iv l a g för k l a s s k a m p e n » ,

som har upp t äck t s av M a o Tse - tung . D e n n a » l a g » lyder:

» K o m p l e t t oo rdn ing i Mi t tens rike leder till universel l oordning . D e t t a u p p ­

repa t var t s j u n d e — å t t o n d e år. Al l t a v s k u m flyter av s ig s jä lv t u p p till ytan.

Det kan inte u n d g å att flyta u p p . . . »

E N O S T A D I G J Ä M V I K T

Mate r i a l e t från 10:e kongressen och resul ta ten av va len till par t ie ts central­

kommi t t é och l e d a n d e organ tyder p å att de ol ika r iva l i se rande k lanerna inom

den maois t i ska g r u p p e n har lyckats nå en viss k o m p r o m i s s i såvä l o rgan i sa ­

toriska som pol i t i ska frågor. Det f r a m g å r a v den inre motsäge lse fu l lhe ten i 10:e

kongressens dokumen t , försöket at t i d e m förena oförenl iga tendenser . E n

obest r id l ig f r a m g å n g för den mes t ex t remis t i ska maois t f lyge ln ä r at t Kl:e kon­

gressen bekrä f t ade »ku l tu r revo lu t ionens» h u v u d p a r o l l — » a t t k ä m p a , krit isera

och o m d a n a inom ö v e r b y g g n a d e n » — och l ade tonvikten p å k l a s s k a m p e n s

skärpning och »revolu t ionens for t sä t tn ing».

D e t f ak tum att kongressdokumenten inte å t e r speg lade en del real is t iska eko­

nomiska å tgärder , som i prakt iken ha r genomför t s ute i l ande t och s o m t o m

o m n ä m n d e s i pressen strax före kongressen, vi t tnar också o m den maois t i ska

extremistf lygelns inf ly tande p å den pol i t i ska kursen.

S a m t i d i g t är det uppenba r t att kongressens organ isa töre r inte kunde fö rmå

sig at t totalt ignorera de krav som dikteras av den konkreta s i tuat ionen och av-

lande ts l öpande u tveckl ingsbehov. D e t t a torde va ra b a k g r u n d e n till rehabi l i ­

ter ingen av en viss g r u p p g a m l a erfarna par t i - och s ta tsfunkt ionärer , d ä r i b l a n d

s å d a n a personer som K i n a s kommunis t i ska par t i s förre genera l sekre te ra re T e n g

H s i a o - p i n g (unde r »ku l tu r revo lu t ionens» år ka l l ades han inget annat än »pe r son

nr 2, som sitter v id m a k t e n och följer den kapi ta l i s t i ska v ä g e n » ) , de t id igare

l e d a m ö t e r n a av och supp lean te rna i pol i t iska by rån s a m t sekre terarna i K i n a s

kommuni s t i ska par t i s cen t ra lkommi t t é T a n Chen-l in , Wulanfu , W a n g C h i a -

hs iang, L i Fu -chun och L i Chin-chuan s a m t en r ad f d förs tesekreterare i par­

tiets p rov inskommit te r . D e blev m e d l e m m a r av K i n a s kommuni s t i ska par t is

cen t ra lkommi t t é , m e n de ha r t i l ldela ts rollen s o m »spec i a l i s t e r» och hål l s under

nogg rann kontroll .

Att två representanter för K i n a s nat ionel la minori te ter ( c h u a n g e n Wei K u o -

ching och u jgu ren S a i f u d d i n ) inkludera ts i de l e d a n d e pa r t io rganen torde

å t e r speg la en s t r ävan at t minska den spänn ing i re la t ionerna m e l l a n nat ional i ­

te terna i K i n e s i s k a fo lkrepubl iken som har förorsaka ts av M a o T s e - t u n g s chau­

vinist iska ass imi la t ionspol i t ik gen temot de na t ione l la minor i te te rna .

D e n oms tänd ighe ten at t C h e n Po- ta , s o m var en prominent figur i g r u p p e n

C h i a n g C h i n g - K a n g S h e n g och en av m a o i s m e n s l e d a n d e ideologer , b lev in­

b l a n d a d i » a f f ä r e n L i n P i a o » , ä r onekl igen d i skred i te rande b å d e för M a o T s e -

tung s jä lv och för g r u p p e n av »väns te r i s t e r» , s o m bl a omfa t t a r C h i a n g C h i n g

och Y a o Wen-yuan .

M å n g a u t l ändska i ak t t aga re understryker , att » d e n s tora o r e d a n » i K i n a inte

ä r slut än, at t m a k t k a m p e n k o m m e r at t for tsät ta och at t nya erupt ioner är

oundvik l iga . F a k t a v i sa r at t de l e d a n d e f igurerna i M a o g r u p p e n förbereder sig

till denna förestående k a m p och energiskt be fo rd ra r s ina a n h ä n g a r e till poster

inom de l e d a n d e par t i - och s ta tsorganen. V i d folkkongressens session, s o m en­

ligt C h o u En- la i skall hå l l a s i nom en n ä r a f ramt id , är det troligt att k a m p e n

o m de s ta t l iga pos te rnas fördelning m e l l a n representanter för de olika g r u p ­

pe rna b lossar u p p m e d ny kraft .

B e t e c k n a n d e i s a m m a n h a n g e t är också att v issa p rominen ta kinesiska funk­

t ionärer intar en reserverad hål ln ing till M a o Tse - tungs l inje. D e mörkas t e och

mes t m o t b j u d a n d e s idorna av den n u v a r a n d e kinesiska ledningens ve rksamhe t

i nom lande t (»ku l tu r r evo lu t ionen» , förföl je lserna m o t pa r t i kade rn under ut­

rensningsparol len , » 7 m a j » - s k o l o r n a , mil i tar iser ingen av l ande t ) l iksom också

p å det u t r ikespol i t i ska o m r å d e t (den ö p p n a och pr inc ip lösa kurt isen m e d im­

per i a l i smen p å sovjetf ient l ighetens bas is , sol idar i te ten m e d de mes t aggress iva

N A T O - k r c t s a r n a , m e d revanschis ter och a n d r a reak t ionära kraf ter) — all t

de t ta presenteras s o m akt ioner g e n o m f ö r d a p å M a o Tse - tungs personliga ini­

tiativ och unde r hans personliga ledning. In te heller är de t någon t i l l fäl l ighet

i de t t a s a m m a n h a n g a t t L i n P i aos r appor t till K i n a s k o m m u n i s t i s k a par t i s 9:e

kongress sägs h a » u t a r b e t a t s under o rd fö rande M a o T s e - t u n g s personl iga led-

n ing» . Dessa funktionärer s t rävar tydligen efler att inför den a l l m ä n n a opin io­

nen och historiens d o m f rams tå endast som lydiga verks tä l la re av M a o Tse - tungs

vi l ja och instruktioner.

Även om K i n a s kommuni s t i ska par t i s 10:e kongress i viss m å n » l ä t t a d e

t rycket» i den öve rhe t t ade å n g p a n n a n , så kunde den inte gö ra slut på den

förbi t t rade r ival i teten me l l an de olika k lanerna inom den mao i s t i ska g ruppen .

Innan ens en m å n a d h a d e gåt t efter 10:e kongressen dök de ö k ä n d a vägg t id ­

n ingarna åter u p p på h u s v ä g g a r n a i Pek ing och S h a n g h a i m e d u p p m a n i n g a r

att » s k ä r a huvudena av nya skurkar av typen Lin P i a o » . O r d e t » s k u r k a r » syf­

tar på vissa högt u p p s a t t a f igurer i nom den hä r skande klicken i Peking. S å

instäl ler sig å ter igen den för mao i s t r eg imens inre mekanik na tu r l iga f rågan :

vem står härnäst i tu r?

A R M É N O C H P A R T I E T

B å d e C h o u En- la i s r appor t och rappor ten o m s t adgeänd r inga r innehöll föl­

j a n d e u t t a l ande : »Pa r t i e t m å s t e leda a l l t i ng» , inklusive a rmén och rödgar ­

d is torganisa t ionerna .

U p p m a n i n g a r n a att s tä rka par t ie ts roll är ett indirekt resul tat av »a f fä ren

Lin P i a o » och samt id ig t ett e rkännande av det o r iml iga och fa r l iga i M a o s

tes » m a k t e n föds ur g e v ä r s p i p a n » , en tes som logiskt l edde till fo rmuler ingen

»geväre t styr a l l t i ng» .

N u försöker m a o i s t e r n a hå l l a fast v id den första tesen och förkasta den

andra . I prakt iken sker de t ta g e n o m en förstärkt kontroll över a r m é n . M e n

även om a rméns roll inte be tonas särski l t j u s t nu, så behå l le r den s ina u tom­

ordent l igt vikt iga posi t ioner i l ande ts pol i t i ska liv. D e t f r a m g å r av att den nya

cen t ra lkommit tén för K i n a s k o m m u n i s t i s k a pa r t i till ungefär 40 procen t bes tå r

av yrkesmil i tärer . 1 K K P : s C K : s pol i t i ska byrå ha r yrkesmil i tärer och personer

m e d mi l i t ä ra befa t tn ingar den abso lu ta major i t e ten — 18 av 25 l e d a m ö t e r och

supplean te r i pol i t i ska byrån ; sex av nio i pol i t i ska byråns p e r m a n e n t a k o m ­

mit té : tre av de fem vice o rd fö randena i K K P : s C K . Mi l i t ä re rna har också

s tarka s tä l ln ingar i p rovinserna , där de hå l le r a l la nycke lpos te rna i 22 av de 29

part i - och revo lu t ionskommit tée rna på provinsnivå . Peking kan inte l ä m n a

de t ta ur räkningen.

M A O I S M E N — V Ä G E N T I L L I N T E T ?

P å det inr ikespol i t iska o m r å d e t l ade kongressen p å det hela tage t inte Irain

någo t som helst posi t ivt p r o g r a m för det soc ia la och ekonomiska u p p b y g g ­

nadsarbe te t i landet . K o n g r e s s d o k u m e n t e n ger ingen konkret ana lys a v landets

ekonomiska u tveckl ing och f ramt idsuts ik terna p å det ta o m r å d e . D e n ekono-

miska planen n ä m n s ba ra i förbigående. C h o u En- l a i r a d a d e i de mest all­

m ä n n a o r d a l a g u p p lande ts uppgif ter p å det inr ikespol i t iska o m r å d e t och tog

natur l igtvis m e d de o r iml iga maois t i ska d o g m e r n a . M e n han s å g sig också

nödsakad att, låt v a r a i mycke t a l l m ä n n a o r d a l a g , u p p m a n a till » förs tä rk t p l a ­

nering och s a m o r d n i n g » . H a n k r ä v d e at t pa r t io rgan i sa t ione rna skulle » ä g n a

t i l lbörlig u p p m ä r k s a m h e t åt den ekonomiska pol i t ikens frågor , bry sig o m m a s ­

sornas liv s a m t i n g å e n d e u t r eda och undersöka hur de s ta t l iga p l ane rna för

folkhushål le ts u tveckl ing p å b ä s t a sät t skall kunna uppfy l las och öve r sk r idas» .

M e n o m de kinesiska l eda rna fortsätter att fö l ja den mao i s t i ska kursen så bl ir

a l l a dessa u p p m a n i n g a r h ä n g a n d e i luften, e f tersom m a o i s m e n s tår f r ä m m a n d e

för folkels intressen: M a o Tse - tungs fakt iska pol i t ik är inr iktad p å at t b e v a r a

en l å g l e v n a d s s t a n d a r d för de t a r b e t a n d e folket och koncent re ra l ande t s a l la

resurser på att u tveck la kr igsindustr in och raket- och kä rnvapnen .

D E F R U K T A R A V S P Ä N N I N G E N

D e avsni t t i 10:e kongressens ma te r i a l s o m gä l l e r utr ikespoli t iken innehåller

ingen a l lvar l ig och real is t isk ana lys av den in ternat ionel la s i tuat ionen.

I kongres sdokumen ten kan m a n l ä sa m e l l a n r ade rna att l e d a r n a i Pek ing

är på t ag l i g t förv i r rade och i r r i te rade av den in ternat ionel la avspänn ingen , som

framför al l t ä r f ö r k n i p p a d m e d den akt iva fredsoffensiven från Sov je tun ionen

och l ände rna inom den socia l i s t i ska g e m e n s k a p e n , är ett resul ta t av de socia­

l ist iska kraf ternas och särskil t d å he la den socia l is t iska g e m e n s k a p e n s ö k a d e

mak t och in ternat ionel la pres t ige , m e n också ett resul ta t av de förs tärkta rea­

list iska tendenserna i en r a d stora väs t l iga s taters polit ik.

M a o i s t e r n a sk rudar s ig å ter igen i revolut ionärers toga och h ä v d a r : » V i lever

a l l t j ä m t i impe r i a l i smens och den p ro le t ä ra revolut ionens epok .» M e d vanto l -

kade ci tat ur Lcn ins arbeten o m impe r i a l i smen s o m t äckman te l ä r de kinesiska

l eda rna i real i te ten å ter igen på v ä g t i l lbaka till tesen o m at t ett vä r ldsk r ig är

oundvikl igt . D e v å g a r inte ö p p e t f r a m t r ä d a som apo loge te r för kr ig och er­

sät ter dä r fö r ordet, » k r i g » m e d det mera abs t rak ta uttrycket, » k o l o s s a l a skak-

n ingar på j o r d e n » . F ö r att karakter isera den internat ionel la s i tuat ionen säger

d e : » E n s to rm b låse r u p p i bergen och v inden b låser g e n o m hela g e m a k e t . »

D e s s a sn i rk lade fraser är a v s e d d a att dö l j a mao i s t e rnas s t r ävanden att skä rpa

den internat ionel la spänn ingen . J u s t därför karakter i seras i »po l i t i ska r appor ­

t en» den in ternat ionel la avspänn ingen s o m en » t e m p o r ä r och ytl ig före tee lse»

och de » k o l o s s a l a s k a k n i n g a r n a » förklaras va ra » e n b r a sak , och inte en d å ­

l i g » . D e t t a a v s l ö j a r p å ett o tvetydigt sätt Pekings avsikter at t m e d sin polit ik

m o t a r b e t a den l inje s o m l ände rna inom den socia l is t iska g e m e n s k a p e n har

enats om, en l inje s o m åsyf tar avspänn ing och konsol ider ing av fredens sak,

en l inje som godkän t s av de kommuni s t i ska par t i e rnas kongresser i social is t iska

länder och s o m ännu en g å n g klar t r edov i sades i k o m m u n i k é n från möte t p å

K r i m m e l l a n l eda rna för de socia l i s t i ska l ä n d e r n a s b rode rpa r t i e r i ju l i 1973.

I sin granskning a v den in ternat ionel la s i tuat ionen lå t sas Pek ing at t det inte

finns något social is t iskt sys tem eller någon social is t isk g e m e n s k a p .

K o n g r e s s d o k u m e n t e n u p p r e p a r den g a m l a äventyr l iga paro l len o m at t

b i l da » e n oerhört b r e d an t i amer ikansk och ant isovjet isk enhets f ront» . D e t t a

komple t t e ras m e d en u p p m a n i n g till a l l a länder , och särski l t l änderna i » t r ed j e

v ä r l d e n » , att k ä m p a » m o t de två s u p e r m a k t e r n a s — U S A och Sov je tun ionen

— h e g e m o n i » .

S a m t i d i g t ger de t a l l m ä n n a innehål le t i kongressmate r i a le t klart vid handen ,

at t kritiken mot den a m e r i k a n s k a i m p e r i a l i s m e n har d ä m p a t s be tydl ig t . D e

nuva rande l eda rna i Pek ing sät ter in huvuds tö ten mot Sov je tun ionen g e n o m

att p å a l la u p p t ä n k l i g a sätt för ta la vår t par t i s och sovje ts ta tens inrikes- och

utr ikespoli t ik.

D e kinesiska l eda rna f r amhäve r särskil t de t u p p d i k t a d e hotet o m ett »öve r ­

r u m p l a n d e a n g r e p p från s o c i a l i m p e r i a l i s m e n » ; och s o m bekant ä r det , Sov je t ­

unionen s o m Pek ing åsyftar m e d de t ta ut t ryck. R i sken för ett vä r ldskr ig för­

kn ippas också först och f rämst m e d de t t a . » S o c i a l i m p e r i a l i s m e n » f rams tä l l s

s o m aggress ivare än den a m e r i k a n s k a i m p e r i a l i s m e n . I de t ta s a m m a n h a n g ger

s ig de kinesiska l e d a r n a in p å p s e u d o v e t e n s k a p l i g a r e s o n e m a n g o m möj l ighe ten

a v kompromisse r m e d i m p e r i a l i s m e n för at t mo tve rka » s o c i a l i m p e r i a l i s m e n » .

S å försöker m a n mo t ive r a en linje s o m g å r ut p å ett pr inciplös t n ä r m a n d e till

de s törsta v ä s t m a k t e r n a p å ant isovjet isk bas i s .

D e t finns l e d a n d e personer i väs t s o m ib land ha r brå t t att skaffa sig Pek ing

s o m bundsförvan t för at t u p p n å v issa po l i t i ska syften p å den in ternat ionel la

a renan. D e skall ak ta sig för at t d r a fe lak t iga s lutsatser o m de n u v a r a n d e

kinesiska l eda rnas avsikter och möj l ighe te r ! D e t får inte bl i ett nytt M ü n c h e n

i F j ä r r a n östern! H ä r ä r det p å sin p l a t s at t er inra om det kinesiska o rdsp råke t :

» D e n som lyfter en sten r iskerar att s k a d a s ina egna b e n ! »

I s a m b a n d m e d den r ab i a t a sovje t f ient l iga poli t ik, s o m bedr ivs a v M a o och

hans omgivning , kan det v a r a mycke t l ä m p l i g t att er inra o m vissa s lutsatser

s o m K i n a s k o m m u n i s t i s k a par t i d r o g a v l ä r d o m a r n a från C h i a n g K a i - s h e k s

kont ra revolu t ionära k u p p 1927 och det för räder i som begicks av vissa f d

»väns t e r in r ik t ade» K o u m i n t a n g m e d l e m m a r s o m gick över till f ienden efter

J a p a n s a n g r e p p p å K i n a .

D e t är vär t att no te ra att dessa s lu tsa tser f r a m l a d e s av M a o T s e - t u n g 1940 i

hans arbete » O m den nya d e m o k r a t i n » .

S å här s a d e han den g å n g e n :

» O m K i n a vill bli oavhäng ig t kan det inte klara sig utan h j ä l p från den

socia l is t iska staten och det in ternat ionel la p r o l e t a r i a t e t . . . At t avv i sa h jä lpen

från Sovje tun ionen är d e t s a m m a s o m at t d ö m a revolut ionen till nede r l ag .»

Däre f t e r följer o rd s o m låter som en fö rman ing i dagens l ä g e :

» N u är s i tua t ionen fullt k la r : O m det inte blir en a l l ianspol i t ik m e d R y s s l a n d ,

o m det inte bl ir en a l l ians m e d den social is t iska staten, så m å s t e det bli en

a l l ianspol i t ik m e d imper ia l i s te rna , så mås te det bli en a l l ians m e d imper ia ­

l ismen . . . M e n om m a n sluter förbund med d e m ( imper ia l i s t e rna — förf anm),

så k o m m e r de att k räva at t m a n 'mar sche ra r mot norr under str id ' och då hlh

det ingent ing kvar av ens revolut ion.»

M a o T s e - t u n g u p p r e p a d e denna slutsats av historiens l ä r d o m a r när han 1957

fö rk la rade : » E f t e r Oktober revo lu t ionen kan reger ingen i va r je l and , om den

v ä g r a r att leva i v ä n s k a p m e d Sovje tun ionen , endast .skada sitt eget folks verk­

liga intressen.» ( M i n kursiv — M. A.)

Det visar s ig a l l t så att M a o T s e - t u n g n u m e r a ( l iksom L i n P i ao p å 9:e kon­

gressen, enligt C h o u E n - l a i ) int r igerar mot sina egna u t t a l a n d e n och t o m

mot historiens l ä r d o m a r . D e t visar sig att M a o s n u v a r a n d e poli t ik — även

utifrån hans egna pr inc ip ie l la s tåndpunkte r t id igare — är . . . ant ikinesisk! J a ,

de t kan man inte k o m m a ifrån.

D e kinesiska l e d a r n a s s t rävanden att n ä r m a sig väst k o m m e n t e r a s som be­

kant utförligt i vä r ldspressen . A l l a nyktert t änkande i ak t t aga re be tonar att

l edarna i Peking skulle v i l ja utnytt ja sitt n ä r m a n d e till väst också för att h indra

såvä l den a l l m ä n n a internat ionel la avspänn ingen s o m normal i se r ingen av de

väs t l iga s ta te rnas re la t ioner till Sovje tun ionen och a n d r a specia l i s t i ska länder . I

utbyte för sin g e n o m f ö r d a ant isovjet iska poli t ik vän ta r sig Peking att i väst få

inte b a r a polit iskt s töd för sina chauvinis t iska ambi t ioner u tan också ekono­

miskt b is tånd .

N ä r mao i s t e rna följer denna linje mås te de dock räkna m e d att de ras poli­

tik att n ä r m a sig väst ha r s ina gränser och innebär stor risk för far l iga konse­

kvenser för d e m s j ä l v a . D e a l l t j ämt bes tående social is t iska e lementen i basen

och öve rbyggnaden i K i n a , det kinesiska folkets d jup t ro t ade hat mot imper ia ­

l i smen som t id igare ha r vå l la t K i n a så mycket ont — allt de t ta reser hinder

i vägen för en pol i t ik som gå r ut på ett principlöst n ä r m a n d e till de imper ia ­

listiska s ta terna i väs t . F ö r att d ä m p a folkets missnöje m e d denna poli t ik för­

söker mao i s t e rna där för att f ramstä l la den som ett försök att finna en ny

bundsförvan t inför den ho t ande »aggress ionen från nor r» , dvs Sovje tun ionen .

S a m t i d i g t gör de allt för att u p p a m m a sovjetf ientl ighet i K i n a .

Et t annat h inder för K i n a s ö p p n a n ä r m a n d e till de imper ia l i s t i ska s ta terna

och b lockbi ldningen m e d d e m är, hur under l ig t det än kan verka , Pekings

egna hegemonis t i ska utr ikespol i t iska linje och fö rhoppningar att kunna till­

skansa sig ledarskapet i » t r ed j e vä r lden» och utnytt ja a l l iansen m e d l änderna

i Asien, Afrika och L a t i n a m e r i k a för att s tärka sina posi t ioner som »supe r ­

m a k t » på vä r ldsa renan . R ä d s l a n för att ännu mer u n d e r g r ä v a den egna aukto­

riteten i » t r ed j e v ä r l d e n » tv ingar ledarna i Peking att hå l l a last vid de anti-

imper ia l i s t i ska paro l le rna .

Blockpolh iken m e d imperial is t iska och öppe t reakt ionära revanseli is t iska

krafter i väst f r amka l l a r dessu tom kritik även från de vänner till mao i s t e rna ,

som uppr ik t ig t ha r trott p å deras an t i imper ia l i s t i ska pa ro l l e r och tagit Pekings

revolut ionära fraser p å a l lvar .

E N S Y N T E T I S K F Å G E L S K R Ä M M A

I C h o u En- la i s r a p p o r t och in fo rma t ionskommunikén från kongressen berörs

de sovjet isk-kinesiska re la t ionerna . M a n skul le h a kunnat v ä l k o m n a C h o u E n - l a i s

förklaring att tvis terna m e l l a n K i n a och Sov je tun ionen » f å r inte h indra en

normal i ser ing av re la t ionerna m e l l a n de två l ände rna p å bas i s av de fem prin­

c iperna för f redl ig s a m l e v n a d , g räns f r ågorna me l l an K i n a och Sov je tun ionen

m å s t e lösas fredligt g e n o m förhandl ingar under förhå l landen som utesluter

var je ho t» . M e n dessa kloka ord, som u t t a l ades för första g å n g e n r edan i ok­

tober 1969, har sedan dess inte bekräf ta t s m e d prak t i ska h a n d l i n g a r utan åt­

följts av ansvars lös t p ra t o m det u p p d i k t a d e »ho t e t från no r r» och skymfordi

r ik tade mot Sovje tun ionen och dess poli t ik.

O r d och handl ing gå r a l l tså isär hos de kinesiska l edarna och den vackra

frasen i »pol i t i ska r a p p o r t e n » om att de kinesiska l eda rna » s t å r vid sitt o r d »

veder läggs av de ras svekful la hand l inga r och fariseiska poli t ik.

D e t var j u de kinesiska l eda rna och inga a n d r a s o m i bö r j an av 60-talet bör­

j a d e koncentrera t rupper längs he la den sovjet isk-kinesiska gränsen , evakuera

den loka la befo lkningen och b y g g a mi l i t ä r a kolonier och diverse mi l i t ä ra an­

läggningar . D e t va r j u p å order av M a o och ingen annan s o m den ena p rovoka ­

tionen efter den a n d r a b ö r j a d e o rgan ise ras v id den sovjet isk-kinesiska gränsen ,

varv id det gick så långt som till s tora och b l o d i g a s a m m a n s t ö t n i n g a r .

G e n o m mate r i a l s o m rödga rd i s t e rna p u b l i c e r a d e under »ku l tu r revo lu t ionen»

vet vi, a t t de t 1963 höl ls en arbetskonferens i K i n a s k o m m u n i s t i s k a par t is cen­

t r a lkommi t t é dä r L o Ju i - ch ing , s o m d å va r chef för genera l s t aben i K ines i ska

folkets bef r ie l searmé och sekreterare i K K P : s C K , v a r n a d e M a o Tse - tung och

L i n P i a o för att de » förberede l se r i hände l se av k r ig» , s o m aktivt bed revs längs

den sovjet isk-kinesiska gränsen, kunde tvinga Sov je tun ionen at t v id ta mot ­

å tgärder . En l ig t s a m m a kä l la s v a r a d e M a o att det var fördelakt igt för K i n a

att d ra Sovje tun ionens u p p m ä r k s a m h e t till g ränsen mot K i n a och att denna

gräns » m å s t e fö rvand las till ett enda b l ö d a n d e sår för S o v j e t u n i o n e n » .

N ä r Sov je tun ionen så tv ingades at t v i d t a er forder l iga å t g ä r d e r för att. s tärka

försvaret av sina gränser , s tä l lde l eda rna i Pek ing till m e d ett o t rol igt r aba lde r

o m »ho te t från n o r r » , » s a m m a n d r a g n i n g e n a v sovje t iska t ruppe r vid g r ä n s e n »

etc. S a m t i d i g t i gno re rade eller avv i s ade m a n ta l r ika förs lag från Sov je tun ionen

s o m syftade till att no rmal i se ra s i tua t ionen vid gränsen och de sovjet isk­

kinesiska re la t ionerna . P å sin kongress n ä m n d e mao i s t e rna inte ens dessa ini­

t iativ från Sovje tun ionen . S å s o m L e o n i d Brez jnev , genera l sekre te ra re i Sov je t ­

unionens kommunis t i ska part is cen t r a lkommi t t é , o m t a l a d e i ett tal i T a s j k e n t

för inte så l änge sedan , ha r de kinesiska l edarna inte ens b e h a g a t svara på det

fö r s lag o m en i c k e a n g r e p p s p a k t m e l l a n Sov je tun ionen och K i n e s i s k a fo lkrepub­

liken, s o m S U K P : s C K , Sov je tun ionens högs ta sovjets p r e s id ium och Sov je t ­

unionens min is te r råd f r amförde i mi t ten av jun i 1973. D e t t a förs lag vi t tnar på

det m e s t öve r tygande sä t t o m Sovje tun ionens g o d a v i l ja och konstrukt iva in­

s tä l ln ing när det gä l l e r f rågan o m utveckl ingen av förbindelserna m e d Kines i ska

folkrepubl iken. T i d i g a r e ha r mao i s t e rna avvisa t eller under lå t i t att be sva ra v å r a

förs lag o m ett m ö t e p å högs ta nivå, o m att bekräf ta gi l t igheten av fö rdrage t o m

v ä n s k a p , a l l ians och ömses id ig t b i s t ånd ( 1 9 5 0 ) , o m att unde r t eckna ett av ta l

o m i ckeanvändn ing av v å l d , ink luderande såvä l konvent ionel la v a p e n s o m raket-

och kä rnvapen , j ä m t e en hel serie konstrukt iva init iat iv s o m syftat till att nor­

m a l i s e r a förb indelserna me l l an de b å d a s ta terna . F ö r att söka u n d a n d r a sig

en a l lva r l ig diskussion o m dessa förs lag och dö l j a insolvensen i sin poli t ik

gen temot Sov je tun ionen och a v s a k n a d e n av en realistisk och konstruktiv in­

s tä l ln ing till den, h a r för fa t ta rna till K K P : s C K : s »po l i t i ska r a p p o r t » til lgripit

ett ynkligt trick. D e tycks u tgå från att folk ä r helt renons på kunskape r och

f rågar m e d s p e l a d naiv i te t : » M å s t e det ( K i n a — förf anm) verkl igen över­

l ä m n a hela sitt te r r i tor ium norr o m S to ra m u r e n till de sovjet iska revisionis-

terna för att d e m o n s t r e r a sitt g o d k ä n n a n d e av den in ternat ionel la a v s p ä n ­

ningen och sin bredvi l l ighe t att förbät t ra de kinesisk-sovjet iska r e l a t i o n e r n a ? »

D e s o m stä l ler d e n n a retor iska f råga vet mycket väl att Sov je tun ionen inte har

n å g r a som helst terr i toriel la krav på Kines i ska folkrepubl iken. M a n kan f r åga :

var för bedr iver kinesiska l eda rna ett så samvets lös t spe l ? Flur kan m a n lita på

dessa pol i t iker s o m sysslar m e d i l l a luk tande myst i f ikat ioner trots att de känner

till fak ta i s a k e n ? !

V a d är d å den egent l iga anledningen till de kinesiska l eda rnas v å l d s a m m a

förbit tr ing m o t Sov j e tun ionen? D e n beror p å en r ad orsaker — huvudsak l igen

inr ikespol i t iska s å d a n a , men givetvis också p å att det kinesiska folket trots

m å n g a års frenetisk an t i sov j e tkampan j for t farande hyser v ä n s k a p l i g a känslor

för Sovje tun ionen , de t kinesiska folkets verkl iga vän.

D e konstrukt iva å tgä rde r , som vårt land under senare år ha r v id tagi t för

a t t no rma l i s e r a de sovjet isk-kinesiska re la t ionerna, har försat t de kinesiska

l eda rna i en besvär l ig s i tuat ion.

D e i l lvi l l iga ant isovje t i ska utfal len och på funden i C h o u En- la i s r appo r t och

anna t ma te r i a l från kongressen har som sitt s lu tmål att r ä t t f ä rd iga den mot

Sov je tun ionen f ientl iga linjen och s k r ä m m a d e m som tänker annor lunda .

V a d Sovje tun ionen och Sovje tun ionens kommuni s t i ska par t i be t räf far , så

följer de gen temot K i n a en konsekvent, pr incipfas t och internat ional is t isk kurs,

s o m har g o d k ä n t s av S U K P : s 24:e kongress . V i ho ta r ingen, inte heller K i n a .

V i ha r inga pol i t iska el ler terri toriella krav mot någon, inte hel ler m o t K i n a ,

och vi tänker inte b l a n d a oss i dess inre ange lägenhete r . E n pol i t ik av hotelser

och u tpressning str ider radikal t mot sovjets ta tens och vårt par t is pr inc iper . Vi

gå r in för v ä n s k a p , s a m a r b e t e och g o d a grannförb inde lse r m e d a l la folk,

inklusive det s tora kinesiska folket. D e t har vårt par t i u p p r e p a d e g å n g e r

deklarera t .

I ett tal i A l m a A t a den 15 augus t i 1973 förk la rade L e o n i d Brez jnev :

» V å r pr inc ip ie l la kurs, som kombine ra r b e s l u t s a m k a m p m o t den teori och

prakt ik som omfa t t a s av m a o i s m e n så som en mot leninismen fientlig s t römning

och bredvi l l ighet at t no rma l i se ra de me l l ans t a t l i ga re la t ionerna till K i n e s i s k a

folkrepubliken, 24 :e kongressens kurs, förblir o fö ränder l ig .» I ett tal i T a s j k e n t

den 24 sep tember 1973 unders t rök L e o n i d Brez jnev åter igen att vår t par t i

och sovjets ta ten inriktar sig inte b a r a p å att no rmal i se ra re la t ionerna till

Kines i ska folkrepubl iken u tan också p å att å ters tä l la den sovjet isk-kinesiska

vänskapen , vilket skul le mo t sva ra v i ta la intressen hos folken i vå ra l änder och

a l la f redsvänl iga krafter.

D e sovjet iska l eda rnas u t t a l anden i dessa frågor underbyggs m e d h a n d l i n g a r

och omsä t t s i konkreta och konstrukt iva förs lag.

H e l a det sovjet iska folket och a l la sovje t iska kommun i s t e r ge r sitt ful la

stöd åt vårt par t is real is t iska linje gen temot K i n a . V å r t par t i s pol i t ik u t g å r

från det g r u n d l ä g g a n d e fak tum att de sovje t iska och kinesiska folkens v i t a la

intressen inte str ider mot v a r a n d r a u tan tvä r tom är ident iska. O c h därför

avs lö ja r vårt par t i s å s o m far l iga och skad l iga för K i n a s jä lv t Pek ing l eda rnas

försök att mo t ive ra sin sovjetf ient l ighet m e d en p å s t å d d intressekoll is ion m e l l a n

K i n a och Sovje tun ionen , m e d att den terr i tor iel la f rågan a l l t j ämt skulle v a r a

olöst, m e d långsökta terri toriella krav på Sovje tun ionen och uts l i tna på fund

om »hote t från no r r» . För r eller senare mås te och skall m a n b e g r i p a i K i n a ,

att den poli t ik av f iendskap s o m den kinesiska ledningen bedr ive r inte

k o m m e r att g a g n a K i n a , att den b a r a är till s k a d a , först och f rämst för de t

kinesiska folket och det social is t iska u p p b y g g n a d s a r b e t e t s sak i K i n a .

* * *

E n analys av dokumen ten från K i n a s kommunis t i ska par t i s 10:e kongress

visar att denna kongress inte gav någo t b i d r a g till lösningen av K i n a s k o m p l i ­

ce rade och ak tue l la u tveck l ingsprob lem p å soc ia l i smens v ä g — sna ra re tvä r tom.

Mao i s t e rna u tny t t j ade denna kongress för att d ä m p a de inre s t r id ighe terna och

s tärka den mi l i t ä rbyråkra t i ska g ruppens d ik ta tor iska reg im, va r s pol i t ik inte

b a r a hotar det kinesiska a rbe t ande folkets social is t iska v inn ingar u t an också

a l lvar l ig t skada r soc ia l i smens , demokra t i n s och fredens sak i he la vä r lden .

Mao i s t e rnas äventyr l iga utr ikespol i t iska kurs s k a p a r dessu tom en ny kä l l a till

spänn ing i vär lden.