Linnea Sahlin och Amel Bakhet

Radarparet i Bredäng

#1/2016STOCKHOLMLÄRA

”De nyanlända har längtat efter skolan” | Hon har världens roligaste jobb

Sturebyskolan — numera kvalitetsmärkt | ”Ständig uppkoppling en katastrof”

Vill du utveckla din skola?Delta i Kvalitetsutmärkelsen! Din skola får en värdefull genomlysning när du svarar på frågorna i Kvalitetsutmärkelsen. Stadens examinatorer utvärderar verksamheten utifrån din skolas tävlings­bidrag och återkopplar sedan – en mycket viktig och uppskattad del av Kvalitetsutmärkelsen.

Välkommen till informationsträff på Hantverkargatan 3D den 2 mars klockan 9–11! Ingen föranmälan behövs.

Föranmälan om deltagande i Kvalitetsutmärkelsen görs senast den 21 mars till kvalitets­utmarkelsen@stockholm.se. Tävlingsbidraget ska sedan skickas in senast den 20 maj.

www.stockholm.se/kvalitet

”Ovärderlig hjälp till gemensam

struktur.”

”En vidare­utveckling av vårt kvalitets arbete.”

Friskvårdtimmen är en förmån som alla anställda har. På Gärdes-skolan får deltagarna en rejäl genomkörare i idrottshallen.

”En sak i taget, det är budskapet. Då kan vi känna att vi har fått något gjort med kvalitet”, säger hjärnforskaren Katarina Gospic.

”Jag har världens roligaste jobb”, säger bibliotekarie Cilla Dalén. Vi följde henne under en arbetsdag på Hjulsta grundskola.

FO

TO

: MA

RC

FE

ME

NIA

FO

TO

: UR

LIC

A Z

WE

NG

ER

FO

TO

: UR

LIC

A Z

WE

NG

ER

FO

TO

: RO

BE

RT

BL

OM

BÄ

CK

INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS STAD

DESSUTOM ...

Hon är lärarnörden som siktar högt 4

Reem El Edelbi, 9, vill bli businesskvinna 8

Pensionerade lärare undervisar nyanlända 12

Sofia Malmberg: ”Men det är ju bara ljug” 13

Han gillar litteratursamtalen med eleverna 19

Radarparet som gärna bryter normer 20

Nu kan Sturebyskolan skörda frukterna 24

Enkät: Utnyttjar du friskvårdstimmen? 29

”Knyt värdegrunden till verkligheten” 35

Nämnd & Nytt 36

Stockholms stads skolor har tagit emot många nyanlända elever det senaste året. En av dem är Morasem Shaheen som går på Farsta grundskola. ”De flesta är oerhört motiverade”, säger förstelärare Inger Schwartz.

Omslag: Lärarna Linnea Sahlin och Amel Bakhet fotograferade av Robert Blombäck.

Vinnare av Svenska Publishing- priset 2009, 2011 och 2013.

LÄRA Stockholm ges ut av utbildnings förvaltningen i Stock-holms stad och utkommer med sex nummer per år.

Adress: LÄRA Stockholm, Utbild-ningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F.

Chefredaktör: Sofia Oliv, 08-508 33 331, sofia.oliv@ stockholm.se.

Redaktör, projektledare: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@stockholm.se.

Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen, Agneta Berghamre Heins, Sofia Malmberg, Monika Sidén, Annebritt Ullén och Ingela Ösgård.

Ansvarig utgivare: Tony Mufic.

Grafisk form: b-e-r-g.se

Tryck: Edita, Falun, 2016.

ISSN 1654-7330.

Upplaga: 15 900 exemplar.

För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

3014 28

10

STOCKHOLM #1/2016

Karin Pettersson är klasslärare på Kvarn­backaskolan i Kista.

LÄRA #1/20164

PROFILEN

Nörden som siktar högt

I Karin Petterssons klassrum ger littera-turen och de digitala verktygen elevernas språkutveckling en skjuts mot en bättre framtid. Själv är hon en riktig lärarnörd som gärna går till botten med språkets klurigheter.

Arbetsrummet är rymligt med fönster i två väderstreck. På väg-gen hänger en gitarr intill en bokhylla fylld med pedagogisk litteratur. Datorn är påslagen och bredvid tangentbordet lig-

ger Skolverkets reviderade allmänna råd om utbildning för nyanlända elever som är ute på remiss. Där ligger även en text om de tre små grisarna fylld av färgkoder och kommentarer.

– Texten kommer från en bok jag köpte i Australien med olika genrer kopplade till skolans mål. Häromdagen översatte jag den och gjorde en transitivitetsanalys, säger Karin Pettersson och förklarar att hon markerade processer, omständigheter, deltagare och binde ord med olika färger.

Terminologin är hämtad från den syste-misk-funktionella grammatiken, som ligger till grund för genrepedagogiken.

– Men så blev jag osäker på ordet också och skickade iväg texten till Karin Rehman på Sprintgymnasiet. För några år sedan gick vi

samma kurs i genrepedagogik för John Polias och ingår i samma nätverk.

Karin Pettersson är klasslärare i årskurs 1 på Kvarnbackaskolan i Kista. Dessutom är hon förstelärare och driver utvecklingen kring genrepedagogik, att skriva sig till läsning (ASL) och digitala verktyg. Hon har arbetat på både låg- och mellanstadiet och dessutom hunnit med att vara IT-pedagog.

– Jag har fått utvecklas i min lärarroll här på skolan. Jag gillar att göra nya saker och har fått nytt jobb på samma arbetsplats.

Att Karin Pettersson trivs som lärare råder det inga tvivel om, ändå var det långt ifrån ett självklart yrkesval.

– Jag hade lätt för mig i skolan men var inte så studiemotiverad. Efter gymnasiet började jag arbeta inom vården, men det var inte min grej. Då tänkte jag att lågstadielärare nog var ett lätt jobb och att det är roligt med barn.

Hon skrattar åt sin naiva syn på läraryrket. Det tog inte lång tid förrän hon märkte att det

TEXT: ANNELIE DREWSEN

FOTO: MARC FEMENIA

>>

LÄRA #1/2016 5

PROFILEN

inte var så enkelt. Däremot insåg hon att det var världens roligaste.

– Jag älskar verkligen mitt jobb. Mötet med eleverna. Att vara med och forma klimatet och normerna i en grupp, samtidigt som man bygger upp grunderna i matematik och svenska.

Kompassen för den egna värdegrunden som lärare kan hon spåra tillbaka till sin egen skolgång.

– Min lågstadielärare Ulla Lind var en trygg och stabil fröken. Hon spelade piano varje morgon och hade Martin Luther och Olof Palme som förebilder. Nu i efterhand kan jag förstå att hennes värderingar gick ner i undervisningen.

För Karin Pettersson är det självklart att den egna människosynen ligger till grund för hur man är som lärare.

Det här läsåret möter hon dagligen 22 unga människor i sitt klassrum. Klockan har blivit halv nio och det är dags att börja. Ackom-panjerade av japansk musik från högtalarna smyger eleverna in i klassrummet. På tavlan projiceras instruktionerna: ”God morgon! Sätt dig tyst på mattan.”

Snart sitter alla elever i en halvcirkel. I rummet finns även en förskollärare och två resurspedagoger. Efter en gemensam inled-ning går halva gruppen iväg till ett intill-

liggande rum för att arbeta med matematik. Elva elever sitter kvar på mattan.

– Känner ni igen den här myran? frågar Ka-rin Pettersson och lägger en bok under doku-mentkameran, så att alla kan se omslaget.

– Det är My! ropar eleverna. – Det här är en ny bok om henne, säger

Karin Pettersson och bläddrar fram till första sidan.

Hon täcker för texten och ber eleverna be-skriva vad de ser på bilden.

– Det ser ut som om hon står på ett fågelbo. – Hon ser glad ut. – Hon kanske är på myrstacken. Metodiskt leder Karin Pettersson gruppen

genom bokens illustrationer. – Det är ett sätt att arbeta med förförståelse

och språkutveckling. Att verkligen se vad som finns på bilderna och om de har ord och be-grepp sedan tidigare.

Just i dag visar eleverna att de behärskar ord som stam och hackspett. När bilderna har analyserats och getts språk börjar Karin Pet-tersson om från början och högläser boken.

Litteratur är en stomme i hennes undervis-ning. Klassrummet är fyllt av böcker.

– När jag arbetade på Knutbyskolan i Rinke-by fick jag inspiration från ett läsprojekt som hette Listiga räven, bland annat att man bör ha minst 150 böcker i klassrummet.

Jag älskar verk­ligen mitt jobb. Mötet med eleverna.

>>

Karin Pettersson kom i kontakt med genrepedagogiken för fyra år sedan. Här försöker Marwa Ali och Ansruta Dutta klura ut hur berättelsen i boken är uppbyggd.

LÄRA #1/20166

PROFILEN

Att vara en läsande förebild är också viktigt. Det är inte säkert att eleverna kommer från hem där man läser.

– Alla i klassen vet vad jag gör när jag är ledig. Sätter mig i en fåtölj och läser!

Arbetet i områden som Rinkeby och Kista har format Karin Pettersson som lärare. Hon värderar samverkan med föräldrar högt, men det krävs arbete för att nå dit. Till hennes för-sta föräldramöte i Rinkeby kom inte ens tio föräldrar. Lösningen blev att involvera elev-erna och låta dem leda föräldramötet.

– Alla föräldrar är engagerade i sina barns liv, säger Karin Pettersson och berättar att hon fortfarande använder samma modell.

Uppslutningen brukar vara god. Men alla elever har inte en familjs trygghet att luta sig mot. Karin Pettersson stöter också på dysfunk-tionella familjer och på hennes matta sitter elever som nyligen flytt från krig. Några av dem har kommit ensamma, trots att de bara går i första klass.

– Det är tungt men en situation vi måste hantera. Vi blir den stabila vuxna personen. Det går rakt in i hjärtat och kan vara svårt att hålla ifrån sig. De är människor. Barn.

Karin Pettersson utstrålar ändå tillförsikt. – För de allra flesta går det åt rätt håll. När

de får hjälp så löser det sig.

Elevernas framtid finns med i allt Karin Pet-tersson gör. Åren då hon undervisade på mel-lanstadiet gör att hon vet vilka kunskaper eleverna behöver ha med sig på vägen.

– Jag lägger ribban högt. Att börja redan i förskoleklassen är en stor fördel, vi har hunnit med mycket.

Det syns i klassrummet. På väggarna häng-er böcker som eleverna har gjort. Ovanför böckerna hänger affischer med viktiga genre-pedagogiska begrepp. Under högläsningen frågar Karin Pettersson vilket slags text de läser.

– Jag vet att det inte är en faktabok, säger en pojke.

– Nej, just det. I en faktabok måste allt vara sant, bekräftar Karin Pettersson.

– Fantasi! – Just det. Kommer ni ihåg vad en sådan

text heter? Det börjar på N. Karin Pettersson pekar på en affisch och

läser: – Narrativ. Eller berättelse, något man hit-

tar på. Strukturen för hennes sätt att undervisa om

språk och skrivande kommer från genrepeda-gogiken. Det var för fyra år sedan hon kom i kontakt med den och började använda den i klassrummet.

– Vi läste i lokaltidningen att en bäver hade flyttat till Igelbäcken. Ingen i klassen visste vad en bäver är och blev väldigt intresserade. Så jag kastade om i planeringen och skrev be-skrivande rapporter om bävern.

Hon såg genast resultat. Ungefär samtidigt började hon använda sig av metoden att skriva sig till läsning, där eleverna i par upptäcker sambandet mellan ljud och bokstav genom att skriva på datorn.

– När de skrev tänkte jag: wow. Eleverna ville inte sluta skriva, så vi fortsatte hela hösten.

Genrepedagogik och digitala verktyg är nu-mera två av skolans hörnstenar. En tredje är inkludering. Elever som tidigare gick i min-dre grupper är nu tillsammans med sin klass, samtidigt som personaltätheten har ökat. Det gäller även nyanlända elever, som dock får studiehandledning på modersmålet och stöd i svenska som andraspråk i en mindre grupp.

Karin Pettersson är själv behörig i alla äm-nen upp till årskurs 6. Utom bild och musik. Men det händer att hon plockar ner gitarren från väggen och spelar.

– Jag kan kompa, men eleverna tycker att jag kan spela. Det var tänkt att jag skulle gå en kurs nu, men jag valde bort den.

Hon tar fram texten om de tre små grisarna. Nästa vecka ska klassen gå vidare med struk-turen i den narrativa genren. Även om hon inte går in på alla grammatiska detaljer med eleverna vill Karin Pettersson vara väl för-beredd. Det var därför hon skickade iväg den där frågan om ordet också till en kollega.

– Några timmar senare hade jag fått fyra svar från både henne och John Polias, säger Karin Pettersson och konstaterar att hon är en riktig lärarnörd.

– Lärare som arbetar i sådana här områden blir ofta väldigt skickliga. Man måste verkli-gen tänka igenom sina undervisningsmetoder för att nå ut till alla elever. Det går inte att luta sig tillbaka. n

Strukturen för hennes sätt att undervisa om språk och skrivande kommer från genre pedagogiken.

LÄRA #1/2016 7

PROFILEN

KARIN PETTERSSON

Gör: Klasslärare på Kvarnbackaskolan. Genre-pedagogikutbildare och förstelärare med uppdra-get att driva utvecklingen av genrepedagogik, att skriva sig till läsning (ASL) och IT på skolan. Bloggar på frokenkarin.moobis.se.

Bor: Sundbyberg.

Gillar: Bra böcker, god mat och resor.

Ogillar: Orättvisor.

På lediga stunder: Är med familjen, läser, tränar.

Läser: Allt möjligt och hela tiden. Just nu ”Stoner” av John Williams och ”Glädjen i att förstå: språk- och textarbete med barn” av Kerstin Bergöö och Karin Jönsson.

Lyssnar på: En favorit är First Aid Kit.

Bästa lärarminne: Det finns så många. Vi skapar nya minnen varje dag, jag och mina elever.

REEM EL EDELBI, 9

FÖRBEREDELSEKLASS PÅ FARSTA GRUNDSKOLA

”Den här boken har jag lånat på skol-biblioteket. Jag tycker om att läsa. Jag läser för min lillasyster ibland. Hon är sex år och går också här på skolan. Vi kommer från Libanon och vi bodde i ett stort hus i Beirut med många rum. Nu är det ett år och fyra månader sedan jag kom till Sverige.

Jag tycker det är lätt att lära sig svenska. Det beror på att jag kan engelska. I Beirut gick jag i en skola där jag lärde mig engelska och fran-ska. Om man bara kan arabiska när man kommer till Sverige är det svårare att lära sig svenska.

Alla är snälla på min skola och jag får mycket hjälp. Alla lärare är dukti-ga och jag får också hjälp av de äldre eleverna. Inget är speciellt svårt. Slöjd är mitt favoritämne, men allra mest tycker jag om att baka.

Vi kom till Sverige för att min bror är sjuk. Han är två år och har ett hjärtfel. Här får han hjälp. Jag hade tur som fick åka med flygplan hit. Många av mina kamrater i skolan och på asylboendet har åkt över havet i små båtar för att komma till Sverige. Alla säger att de var rädda.

Jag var väldigt ledsen när jag åkte ifrån min pappa. Han är kvar i Beirut. Varje dag hoppas jag att han ska kom-ma till oss. När jag blir stor vill jag bli businesskvinna, min pappa är busi-nessman. Jag vill jobba med samma sak som han gör, eller så vill jag bli doktor för att kunna hjälpa andra.

Jag är alltid glad när jag är i skolan. Jag älskar att gå i skolan! På den här skolan vill jag gå tills jag blir stor.” n

BERÄTTAT FÖR AGNETA BERGHAMRE HEINS

LÄRA #1/20168

MIN SKOLA

FO

TO

: MA

RC

FE

ME

NIA

LÄRA #1/2016 9

MIN SKOLA

” Jag vill bli business­kvinna”

” De har längtat efter skolan”

>>

10 LÄRA #1/2016

NYANLÄNDA ELEVER

I fjol kom omkring 1 700 nyanlända barn och ungdomar i åldrarna 7—15 år till Stockholms stad. På Farsta grund­skola finns en välsmord organisation efter närmare 20 år med förberedelse­klasser och skolan har kunnat ta emot 100 nyanlända elever.

– Självfallet är det en stor utmaning att ta emot så många elever under ett år, men vi har kunniga medarbetare och ett flexibelt arbetssätt som gör att vi också klarar en snabb övergång till undervis-ning i våra ordinarie klasser, säger rek-tor Wolfgang Johansson.

Flyktingsituationen i Sverige och Stockholm innebär att skolor runt om i staden har tagit emot många nyanlända elever – vissa skolor betydligt fler än an-dra, beroende på vilken flyktingförlägg-ning barn och ungdomar placerats på. I Farsta finns en flyktingförläggning för 700 personer, varav cirka 15 procent är i skolåldern. Farsta grundskola har tagit emot så många elever som skolan haft utrymme för, hittills cirka 100 elever, varav 70 går kvar på skolan. Men den senaste månaden har skolan infört intag-ningsstopp. Nu tas bara nya elever emot i den mån andra slutar och börjar i andra kommuner.

– Vi arbetar med stor öppenhet och med en tydligt välkomnande atmo-

sfär på skolan, säger Wolfgang Johans-son. För många blir skolan första mötet med det offentliga Sverige och vi har ett ansvar för att det sker på absolut bästa sätt. Nu har vi nått en övre gräns för att kunna arbeta med bra kvalitet, och stor-leken på de vanliga klasserna har växt betydligt.

– Men vi har en stor fördel av att elev-erna här är vana vid att många på skolan har utländsk härkomst. För de flesta är det självklart att ge varandra stöd och hjälp. Det sitter i väggarna hos oss.

Både Wolfgang Johansson och biträ-dande rektor Petter Carlsson betonar att det stöd de har fått från grundskole-avdelningen är ovärderligt för att de ska klara uppdraget att inkludera så många nyanlända elever.

– Stöd uppifrån är A och O. Vi klarar inte själva allt det administrativa som krävs med att exempelvis ordna platser på andra skolor, säger Wolfgang Johans-son.

Skolledarna sticker inte heller under stol med att arbetsbelastningen har ökat för alla på skolan. Den rent administrativa delen med kartläggning och inskriv-ningssamtal för varje elev tar mycket tid. Här hoppas de på stadens gemensamma resurser i form av Start Stockholm som ska täcka även de södra stadsdelarna.

– Det skulle behövas en gemensam resurs även när det gäller skolhälso-vården för våra nyanlända elever. Nu är det skolsköterskan på respektive skola som tar hand om den delen, säger Petter Carlsson.

Inger Schwartz är förstelärare med inriktning mot nyanländas lärande. Hon tycker att hon har ett fantastiskt jobb och är glad för all den respons hon dagli-gen får som pedagog.

– De nyanlända eleverna är i de flesta fall oerhört motiverade. De har längtat efter att få gå i skolan och få en normal tillvaro igen. Många jobbar väldigt hårt för att snabbt komma in i språket och för att kunna tillgodogöra sig nya ämnes-kunskaper, säger hon.

– Det har varit en utmaning att gå från en förberedelseklass till fem, och från två till nio anställda som jobbar i förberedelse-klasserna, säger Petter Carlsson. Men vi har rekryterat väldigt kompetent personal som brinner för att ge de nyanlända en bra skolgång och en ny trygghet i tillvaron.

Inger Schwartz lyfter fram pedagoger-nas kompetens inom flerspråkighet och andraspråksutveckling.

– Självfallet måste vi ha hög kompe-tens när det gäller hur man lär sig ett nytt språk, men också i hur man inte-grerar språkutvecklingen i alla ämnen i skolan.

FO

TO

: MA

RC

FE

ME

NIA

11LÄRA #1/2016

NYANLÄNDA ELEVER

Morasem Shaheen (till vänster) och Majd Al Massry svarar på läsförståelse­frågor. I förgrunden syns läraren Gabriel Figueiredo.

FO

TO

: MA

RC

FE

ME

NIA

>>

12 LÄRA #1/2016

NYANLÄNDA ELEVER

det bara går. Vi jobbar för att skolan ska fungera läkande för de elever som har traumatiska upplevelser bakom sig.

Hans och kollegernas sociala patos går inte att ta miste på och skolans värde-grund är mer eller mindre ristad i sten.

– Alla elever som kommer hit är lika mycket värda och ska få samma möj-ligheter till en trygg, bra och lärande skolmiljö. När vi sökte pedagoger till skolan fick vi ett starkt gensvar. Det känns extra roligt att Farsta grundskola är så populär inte bara bland eleverna, utan också som arbetsplats. Många som sökte hit såg det som något positivt att få arbeta med nyanlända elever och in-tegrering i vanliga klasser, säger Wolf-gang Johansson.

– Vi har en bra struktur för att snabbt få nyanlända elever ut i vanliga klasser på skolan, säger Petter Carlsson. Vi bör-jar i det lilla och väljer vissa ämnen där eleverna har kunskaper och bygger se-dan på ämne för ämne. För vissa elever går det jättefort, vi har till och med elev-er som efter ett par år har gått ut nian med högsta betyg i nästan alla ämnen. Helt fantastiskt!

– Våra elever talar många olika språk. Vi använder tolkar i mer formella sam-manhang, men i skolan är det svenska

som är vardagsspråket. Där drar vi nytta av äldre elever som kan översätta och förklara på exempelvis arabiska, säger Inger Schwartz när hon inleder en lek-tion i matematik för en förberedelseklass med elever i åldrarna 7–12 år.

Många har arabiska som modersmål och till sin hjälp har hon denna lektion Omar Nassier, som är fritidspedagog och samordningsansvarig med arabiska som modersmål. Han finns där och översät-ter när eleverna inte klarar språket.

– När man kommer från arabisk-talande länder har man en stor utma-ning även när det gäller skriftspråket, säger Inger Schwartz.

– Undervisningen måste vara indivi-duellt anpassad så långt det går, även om vi väljer att till största delen läsa ämnesinriktat. Men samma sak gäller i förberedelseklasserna som i allt lärande: man måste stärka elevernas självkänsla och få dem att växa och känna sig duk-tiga, säger Inger Schwartz.

Men lika viktigt som en väl fungerande lärmiljö är den sociala biten. Eleverna ska känna sig trygga och ha bra möjlig-heter till möten och umgänge. Wolfgang Johansson och Petter Carlsson tar vägen om cafeterian och fastnar i många sam-tal med elever som vill prata.

Rektor Wolfgang Johansson och biträdande rektor Petter Carlsson betonar vikten av att snabbt få ut de nyanlända i vanliga klasser.

Pensionärer undervisar nyanlända

Wolfgang Johansson betonar vikten av att skolan har ett tydligt fokus på lärande.

– Eleverna med flyktingbakgrund har ofta helt ohanterliga upplevelser i baga-get. Här ska de få möjlighet att lämna lite av svårigheterna bakom sig; att vi se-dan också stödjer varje elev psykosocialt är självklart, men det viktigaste är att vi kan normalisera deras tillvaro så mycket

i denna utmaning, och genast bildades köer till de aktuella upp dragen.

– Jag fick en förfrågan och vill gärna hjälpa till i denna svåra situation genom att jobba deltid, säger Inger Adriansson, pensionerad lärare i svenska och franska på grundskole- och gymnasienivå.

Det fanns möjlighet att anmäla sig till något av de team som ska arbeta i fyra framtida undervisningsgrupper, två i norr och två i söder. Varje grupp består av 40–45 elever, varav en är en alfabetiseringsgrupp för elever i behov av läs- och skrivinlärning.

Den prioriterade timplanen under våren består av intensivundervisning i

Hälften av de först tillfrågade pensi-onerade lärarna och studie- och yrkes-vägledarna har tackat ja till att vara med och bidra med sin kompetens.

– Vi är otroligt glada över den rö-rande generositet som ni visar, sa Ingalill Hägglund, chef för enheten för mottagande av nyanlända elever.

Många av de nyanlända är ensam-kommande pojkar i åldern 13–18 år, och det kommer också att behövas en ny sorts samarbete mellan grundsko-lan och gymnasiet för att lösa situa-tionen.

Deltagarna på informationsmötet fick anmäla sitt intresse för att stötta

Sedan augusti 2015 har det kommit många nyanlända elever till stadens skolor. Sammanlagt finns nu 3 500 nyanlända i grundskolan och behovet av fler lärare är stort. Utbildnings­förvaltningen arbetar på bred front för att tillgodose det. En lösning är att anlita pensionerade lärare.

– Vår utmaning är nu att ordna en bra skolgång för våra nyanlända elever. Målet är att alla stadens sko-lor ska ta emot nyanlända elever, sa personalchef Astrid Gadman på ett informations möte för nyligen pensio-nerade lärare som hölls i januari.

FO

TO

: MA

RC

FE

ME

NIA

13LÄRA #1/2016

KRÖNIKA

Medie- och informa-tionskunnighet (MIK) har det se-naste året seglat upp som ett nytt begrepp. Dagens medievärld

är både mångfasetterad och komplex. En bild som läggs upp på nätet sprids snabbt och är sökbar långt efter att man lagt upp den. Det är snarare regel än undan-tag att arbetsgivare googlar på dem som söker en tjänst.

I vilka sammanhang vill man synas den dag man söker drömjobbet?

I höstas diskuterade eleverna i årskurs 5 och jag källkritik utifrån en artikel om en kommunchef som på grund av sin bristande källkritiska förmåga gjorde bort sig på riksnivå. Eleverna hade innan dess arbetat med olika källors partisk-het, relevans och trovärdighet och häpnade därför över kommunchefens aningslöshet. Många av eleverna förund-rade sig över att han bland annat trodde att Google var en källa och att han inte hade koll på att blogginlägg mestadels är åsikter. Eleverna intog en lätt skeptisk hållning till min försäkran om att arti-keln faktiskt var ”på riktigt”.

Förra hösten arbetade eleverna i års-kurs 6 och jag med den då pågående val-rörelsen. Vi granskade artiklar, valaffi-scher och webbplatser ur ett källkritiskt perspektiv. Efter en stunds diskuterande utbrast Edvin: ”Men det är ju bara ljug, ingenting av det politikerna säger be-tyder någonting.” Vilket han möjligen hade rätt i, och det ledde oss raskt vidare till att det är svårt att veta vad man ska tro på i mångfalden av påståenden.

Några av de partier som hade särskil-da valsidor för elever erbjöd ett test där man kunde få hjälp med att avgöra vil-ket parti man borde rösta på. Praktiskt, tyckte några av eleverna. Problemet var

bara att oavsett vad man svarade på frå-gorna så blev resultatet att man borde rösta på just det partiet. En upptäckt som skapade viss munterhet bland eleverna och ledde till en diskussion om avsända-re och dolda syften.

Inför att eleverna i årskurs 9 skulle be-söka Gymnasiemässan granskade vi till-sammans hur de olika skolorna beskrev sina utbildningar. Vi konstaterade att löften som ”Vi bjuder på lunch på stan” och ”Alla våra elever får gymkort” med största sannolikhet betydde att det inte fanns någon matsal eller någon regel-bunden, lärarledd idrottsundervisning på skolan. Flera elever berättade efteråt att personalen i de montrar de besökt på mässan fått värja sig mot diverse frågor om ifall det fanns bibliotek, kurator och studievägledning på skolan.

Som bibliotekarie log jag lite inom-bords.

Fast någonstans finns det ju en gräns, man kan inte gå ut i livet och vara över-drivet skeptisk till allt man ser och hör. Däremot skadar det förstås inte att fun-dera på om det man ser och hör verkar logiskt. Även vi vuxna gör ibland en del ogenomtänkta saker på nätet. Visst är det lätt att ganska oreflekterat klicka på den där dela- eller gillaknappen i det sociala flödet, med dess högt uppskruva-de tempo. Det är inte utan att jag ibland kan känna lite medlidande med en viss kommunchef som av ren obetänksam-het försatte sig i en situation som gick över styr.

SIGNERAT: SOFIA MALMBERG

”Men det är ju bara ljug”

SOFIA MALMBERG ÄR BIBLIOTEKARIE

PÅ ADOLF FREDRIKS MUSIKKLASSER

– Det här är hjärtat i skolan. Här får nya och gamla elever chansen att mötas och lära känna varandra, här tränas svenska språket och svenska ”koder”. För våra nyanlända elever är den här platsen språngbrädan in i ett nytt land, säger Wolfgang Johansson. n

AGNETA BERGHAMRE HEINS

svenska, skolans samtliga kunskaps-områden, svenska samhällets funk-tioner och demokrati och värdepro-cesser. Även områdena hälsa och trygghet och stöd till en meningsfull fritid prioriteras.

– Vi planerar varje elevs individuella bildnings- och utbildningsstig, och där har studie- och yrkesvägledarna en viktig funktion, sa Ingalill Hägglund. n

MONIKA SIDÉN

Elever räknas som nyanlända om de varit i Sverige i högst fyra år och är äldre än sju år.

Engelskan blev en brygga till svenskan för Reem El Edelbi. Här med försteläraren Inger Schwartz som är inriktad på nyanländas lärande.

14 LÄRA #1/2016

SAMTALET

TEXT: KATARINA BJÄRVALL

FOTO: ULRICA ZWENGER

>>

LÄRA #1/2016 15

SAMTALET

” Ständig uppkoppling en katastrof”Den som förstår hjärnan förstår lärande. Neurovetaren Katarina Gospic menar att lärandet styrs av lust och ny-fikenhet, motvilja och rädsla — känslor som läraren kan påverka hos både sig själv och eleverna. Och så menar hon att den ständiga uppkopplingen är en katastrof för vår inlärning.

Katarina Gospic, författare, läka-re och filosofie doktor i neuro-vetenskap, skyndar in på sitt stamhak, en italiensk kaffebar i centrala Stockholm. Hon vill ses här för att hennes logistik

ska fungera; efterfrågan på kunskap om hjär-nans roll i samhället är stor och hon har fullt upp med olika uppdrag som föreläsare och handledare. Senare på förmiddagen ska hon vidare till ett möte med en person som vill bli coachad om hjärnans betydelse för ledarskap.

Men först ska hon få sig en kopp te och en dos av den softa jazzmusiken som fyller loka-len och som via vår hjärnstam får vår hjärt-frekvens och andning att gå ner en aning. För hjärnan ligger bakom allt; inte ens när vi njuter av musik är vi något annat än ett objekt för tankeorganets processande av impulser, menar Katarina Gospic. På vilket sätt kan lärare ha användning för kunskaper om hur hjärnan fungerar?

– Mitt perspektiv är beslutsfattande. Grun-den för hjärnans beslutsfattande är att välja det som är mest belönande och minst bestraffande. Förstår man det så förstår man varför människor

beter sig som de gör. Då kan man också mani-pulera dem genom att trycka på rätt knappar. Manipulera, det låter lurigt, är det något för skolan?

– Jag vet att det är ett ord man reagerar på, men om jag som lärare vill motivera dig som elev, eftersom det inte går så bra för dig i sko-lan, då gäller det för mig att hitta det som trig-gar dig och trycka på de knapparna för att öka din motivation.

– En del av hjärnan som spelar en viktig roll här är striatum, belöningssystemet. När man är en ledare, oavsett om det är inom närings-livet eller inom skolan, måste man förstå att det är viktigt att trigga personernas belönings-system genom att ge en belöning eller en be-kräftelse efter en prestation. Kanske genom en applåd, kanske genom att låta eleven rita lite extra om det är någon som tycker om det. Det ger en motivation som gör att vi vill fortsätta med det vi har gjort.

– Ett annat exempel är amygdala, den pri-mitiva känslostruktur som går i gång på det som är osäkert eller otryggt och som styr fly-eller-fäkta-respons. Det där är viktigt att förstå till exempel när det gäller elever som

>>

16 LÄRA #1/2016

SAMTALET

uppfattas på ett visst sätt, kanske som tysta eller stökiga. Den elev som upplevs som tyst kanske egentligen är rädd för att framträda och den som upplevs som stökig kanske också är rädd, för tystnad eller för något som har hänt hemma. Men det kan tränas bort genom att amygdala utmanas. Första gången man ska hoppa från hopptornet tror man att man ska dö, men när man har gjort det hundra gånger är man inte det minsta rädd längre. Så är det också med till exempel att framträda inför en klass.

– Det är också viktigt att lärare förstår hur fel det är att stämpla elever tidigt. Man ordnar ju inte en springtävling mellan ett spädbarn och en tvååring, för där syns skillnaden i kroppen. Men de där skillnaderna finns kvar högre upp i åldrarna, även om de inte syns lika tydligt. Elever som är födda i december kommer statistiskt sett att prestera sämre än de som är födda i januari samma år. Det beror på att olika delar av hjärnan spurtar vid olika tidpunkter och eftersom hjärnan har nästan hur många delar som helst så blir det ett orga-niserat kaos, en superdynamisk process. Men om elever inte stämplas utan tillåts komma i kapp så gör de det. Därför måste läraren re-evaluera sina elever ofta. Något du understryker är hjärnans tendens till default bias, alltså att föredra det välkända. Hela idén med skolan är att eleverna ska ta till sig ny kunskap, alltså något för dem okänt. Hur kan lärare hantera hjärnans ovilja till det?

– Det är självklart att ny kunskap är ny, men kontexten behöver inte vara det. Och där är

det snarare lärarens default bias som är utma-ningen. Lärarens default bias kanske är skrift-liga prov, det är det man gillar och det man alltid har använt. Men det är kanske inte det som passar alla elever. Om man ska ha prov i historia kan en elev vilja läsa 17 böcker, en annan vill springa runt på stan och fota histo-riska miljöer, någon kan vilja skriva en novell och andra kanske vill göra en film där de spe-lar upp olika historiska situationer.

– Det viktiga är att hur vars och ens indivi-duella belöningssystem fungerar. Alla män-niskor tycker om att lära sig, det är det som har gjort att vi har överlevt och utvecklats ge-nom historien, men alla lär sig på olika sätt. Vad är det som händer i hjärnan när vi väljer något annat än det välkända?

– När vi väljer något som är välbekant så trig-gas striatum och det känns bra. Till exempel om du kommer in här och beställer ditt favorit-kaffe. Men en dag kanske det kaffet är slut och då måste du välja något annat. Då triggas in-sula, en lite mer avancerad känslostruktur som ger vissa obehagskänslor. I nästa steg, när du tänker efter vad du ska välja, triggas frontal-loben som är hjärnans smartaste del och som gör att man kan styra sig själv. Det kräver mer energi och det är det som är det jobbiga som gör det svårt att välja något annat än det välkända. Men det är också med hjälp av frontalloben som vi kan utvecklas och kanske då prova nå-got annat än de där skriftliga proven. Dina egna erfarenheter av skolan är minst sagt blandade — du berättade i ditt Sommarprogram om en stökig skolmiljö. Skulle kunskap om hjär­nan ha kunnat hjälpa där?

– Ja, jag är uppvuxen i Akalla och i årskurs 1–6 gick jag på Stenhagsskolan, en fantastisk skola, idyllisk. Sen på högstadiet slogs vi ihop med elever från Husby och det var då det blev stökigt. Det flög stolar, det kunde gå två veck-or utan att man lärde sig något. Det var bara två, tre elever som orsakade det. Dem skulle man ha flyttat från klassen och så skulle man ha tagit reda på vad som var deras problem, om det var hemmiljön eller inlärningsproblem eller vad.

– Men för dem som inte har så stora problem kan hjärnforskningen tillföra mycket. En del kanske inte är så bra på att skaffa sig kunskap genom att läsa böcker, men i dag finns det helt andra möjligheter. Ge dem instuderingsupp-gifter och en dator så kan de hitta fram till ny kunskap inom film eller musik eller var som helst. Du var extremt högpresterande när du gick i skolan, blev snabbt färdig läkare och hade

Generellt är det katastrof. Ju större kontorslandskap man jobbar i desto sämre är det.

>>

17LÄRA #1/2016

SAMTALET

disputerat vid 27 års ålder. Vad var det som drev dig?

– Nyfikenhet. Jag älskar att lära mig och förstå hur världen fungerar. Ett tag ville jag bli geografiprofessor, jag älskade kartor och ville veta allt om hur människor lever i andra länder, och ett tag var det biologi och djur och natur: hur länge bär det djuret på sin unge? Länge fanns det inget i skolan som jag inte tyckte var roligt, och jag kunde inte riktigt för-stå att det inte var så för alla.

– I dag vet jag att det finns sådant som jag inte tycker är så kul, som bokföring, men då har jag lärt mig att motivera mig själv genom att tänka på att det är bokföringen som visar hur det går för mitt företag och vad jag kan göra för mina pengar. Så måste man tänka inom skolan också. Som programmeringskod – det kan ju vara så trist att man bara dör. Men det finns ett Youtubeklipp där en kille från Apple visar en bild på ett träd och ett berg i sol samtidigt som han visar koden som bilden är uppbyggd av, och så får man se hur bilden för-ändras när han ändrar några värden i koden. När man ser hur koden kan användas blir den plötsligt superintressant. Skolan är redan delvis belöningsbaserad. Det finns betyg och det finns lärare som låter elever lägga bollar i en burk när de har klarat en upp­gift, och när burken är full blir det kakor till klas­sen. Finns det en risk att elever vänjer sig vid att prestera bara när de får belöningar?

– Man måste göra det på rätt sätt, så att man hittar den inre motivationen. Det är skillnad på att prestera för att man vill ha en kaka, för att man vill komma in på en utbildning eller för att man älskar att lära sig. Betyg och poäng ska inte ha betydelse, de är en inga bra belöningar. Tänk dig en elev som har fått nästan alla rätt på ett prov men missat en fråga, kanske skrivit att hjärtat har tre rum och inte fyra. Då ska läraren uppmuntra eleven att gå till botten med det, ”läs sidan 28–32 i boken så att du förstår”, och då frodas hela inlärningsprocessen. Det och inte betyget ska vara belöningen.

– Sedan är det viktigt att länka utfallet till en prestation – ”du klarade det här för att du har jobbat så hårt”, inte ”för att du är så smart”. Den som får höra att den är smart tän-ker att det är förutbestämt, här behöver man inte anstränga sig. Du tonar alltså ner värdet av medfödd begåv­ning. Vilken roll spelar epigenetiken, som ligger i gränslandet mellan det genetiska och det som växer fram under påverkan av miljön?

– Vi har 20 000–30 000 gener och varje gen kan påverkas på 2 000 olika sätt. Det finns

alltså extremt många möjligheter. Om du har en tvillingsyster som flyttar till USA och bör-jar äta jättetaskigt så förändras hennes gener på sätt som också kan gå i arv. Och studier i norra Sverige har visat att effekter av svält kan ärvas till barnbarn, med en ökad risk för livs-stilssjukdomar. Finns det positiv påverkan också, som kanske skolan kan bidra till?

– Ja, just när det gäller mat och träning kan skolan göra mycket. Och god kondition har dessutom positiva effekter på inlärningen. Hur påverkas vår inlärningsförmåga av digita­liseringen med krav på snabbhet och ständig uppkoppling?

– Det är katastrof på alla sätt. Det finns stu-dier som säger att vi blir avbrutna i genom-snitt var elfte minut och andra som säger att det är ännu oftare. Samtidigt vet vi att det tar upp till 25 minuter att återfå koncentrationen efter varje avbrott. Det är en ekvation som inte går ihop, vi har helt enkelt inte längre fokus.

– Barnläkaren Hugo Lagercrantz säger att barn under två år inte ska ha någon skärm-tid över huvud taget och att äldre barn ska ha högst tre timmar per dag. När han säger det borde vi kanske tänka efter. En studie publice-rad i tidskriften Science visade att framför allt pojkar som kollade på teve mer än tre timmar per dag hade en ökad våldsbenägenhet. Och då hade man kontrollerat för andra sociala faktorer.

– En annan studie bland amerikanska ung-domar visade att förmågan till empati har minskat med 40 procent under de senaste 20 åren. Psykologen Sherry Turkle säger att det beror på skärmtid. Hon har studerat hur

Tensta gymnasium var en fantastisk skola, jag älskade både min klass och lärarna.

>>

LÄRA #1/201618

SAMTALET

skärmtid påverkar konversationer. Bara det att det ligger en mobil här på bordet påverkar, genom att vi känner att vi vill kunna hoppa in i och ut ur samtalet. Det gör att en lång kon-versation riskerar att avbrytas, vilket gör att vi inte tränar oss i att lyssna och i att ha så trå-kigt som man kan ha vissa stunder under en lång konversation.

– Vi kollar mobilen i genomsnitt 150 gånger om dagen. Och något som jag får ganska mycket mejl om från både unga, lärare och föräldrar är att många kollar sociala medier klockan tre på natten. Då fungerar det inte att gå upp klockan sju och prestera i skolan. Det är inte rocket science, det är sunt förnuft. Men sunt förnuft räcker inte till för att ta makten över tekniken, på samma sätt som det är jät-tesvårt att bara äta en godis. Det är belönings-systemet som driver oss mot det digitala. Och samtidigt säger du att elever måste kunna jobba med medier som film och musik i fler skolämnen. Så hur ska skolan förhålla sig till surfplattor och mobiler?

– Vi ska använda tekniken med intention. Kan kunskap om hjärnan bidra till att minska stressen i skolan?

– Ja, anledningen till att så många känner sig stressade är att de försöker göra så många saker samtidigt. Multitasking fungerar inte, vi kan inte göra flera saker på en gång. Det vi gör är att vi hoppar. Och det tröttar ut oss och gör att vi presterar med sämre kvalitet. En sak i taget, det är budskapet. Då kan vi känna att vi har fått något gjort med god kvalitet och det triggar belöningssystemet. Vad kan skolan lära av hjärnforskningen när det gäller inredning i klassrum och lärarrum? Hur påverkar till exempel öppna kontorslandskap koncentrationsförmåga och arbetskapacitet?

– Generellt är det katastrof. Ju större kontorslandskap man jobbar i desto sämre är det – det försämrar prestationen, det blir fler sjukskrivningar och krävs mer psykologhjälp. Det bästa för arbetet är eget rum och det näst bästa är att miljön är aktivitetsbaserad på rätt sätt. Vad betyder det?

– Det är ett öppet landskap men man kan välja ett konferensrum eller ett eget tyst rum när man behöver det. Lärare behöver nästan alltid ett eget rum, för de ska sitta och förbere-da lektioner och rätta prov. Det kan man inte göra i öppna miljöer.

– Sedan vet man också, när det gäller klass-rum, att elever presterar bättre i soliga rum än i skuggiga. Solen påverkar vår dygnsrytm positivt genom att den styr ämnesomsättning

och frisättning av hormoner så att vi får till-gång till den energi och de hormoner vi behö-ver.

– På motsvarande sätt presterar elever säm-re i urbana miljöer än med träd och gräsmat-tor utanför fönstren. Det beror på vår kärlek till naturen. Sedan 40 000 år är vi kopplade för att leva i en grön miljö – det gröna signale-rar liv och får oss att tänka att ”här är ett friskt ställe där det finns chans att hitta mat och vat-ten för att överleva”. Och elever som har grön-ska utanför fönstren är sannolikt där ute och leker på rasterna. Då går stressnivån ner och immunförsvaret främjas.Ett annat problem inom skolan är segregatio­nen. Föräldrar med infödd svensk bakgrund väljer bort skolor där de flesta elever har in­vandrarbakgrund. Vad kan hjärnforskningen tillföra här?

– När jag gick ut nian hade jag högsta betyg i alla ämnen och jag tänkte först välja en skola inne i stan, men så började jag tänka: ”Det är inte din miljö, du kommer inte att passa in.” Så jag valde Tensta gymnasium. Och det var en fantastisk skola, jag älskade både min klass och lärarna.Jag har läst att det var skolans samarbete med Karolinska institutet (KI) som avgjorde valet för dig?

– Ja, det var den främsta orsaken. Det fanns ett liknande samarbetsprogram på Norra Real, så jag kunde ha valt den skolan, men jag kände att det inte var mitt sammanhang. Vad var det i hjärnan som triggades då?

– Det var amygdala. Det primitiva systemet kickar in i sådana lägen och ger rädsla.

– Bästa sättet att främja integration är kom-munikation. Jag kommer inte från ett sam-manhang där man studerar. När jag gick på gymnasiet fick vi besöka både universitetet och KI, och för mig var det som att åka till Mars. Men det var en härlig upplevelse. Och när jag sen gick på KI så drev jag under sex år samarbetet med Tensta gymnasium. Eleverna därifrån fick gå på våra föreläsningar, vara med på operationer och få stöd när de skrev projektarbeten. Om folk är rädda för att åka till Mars, ta dem till Mars. Det triggar dem att vilja komma tillbaka. Om du vore utbildningsminister, vad är det första du skulle förändra?

– Jag skulle skifta skolans fokus från betyg till inlärning för att höja elevernas motiva-tion. Och så skulle jag sätta hjärnkunskap på schemat. Det är hjärnan som styr precis allt, hur du fattar beslut, hur du känner och hur du lär dig. n

En sak i taget, det är budskapet. Då kan vi känna att vi har fått något gjort med god kvalitet och det triggar belöningssystemet.

FO

TO

: UL

RIC

A Z

WE

NG

ER

19LÄRA #1/2016

DÄRFÖR ÄR JAG LÄRARE

Yannick Orfévre blev lärare för att han ville till Sverige.

”Jag utmanas att tänka nytt”— Litteratursamtalen med eleverna ger drivkraft till att gå upp om morg­narna. Det är spännande att se hur deras analyser blir skarpare och vassare med tiden, säger Yannick Orfévre, förstelärare på Kungshol­mens gymnasium.

Undervisningen i hans båda språk-ämnen skiljer sig åt.

– Att undervisa i franska är ett hantverk, det är roligt att följa elev-ernas kunskapsutveckling under tre år. Undervisningen i svenska är mer intellektuellt stimulerande med sam-tal utifrån litteratur som täcker in samhällsfrågor, etik och existentiella frågor, som tonåringarna är mycket intresserade av.

Yannick Orfévre bodde i Frankrike när han blev erbjuden att undervisa i franska i Göteborg. Han tackade ja eftersom det innebar en möjlighet att komma till Sverige.

– Destinationen styrde mitt yrkes-val, berättar han. Det tog honom någ-

ra år att tycka om att undervisa. När han väl börjat trivas i yrkesrollen utbil-dade han sig till gymnasielärare.

Att nå ungdomar och få deras för-troende tycker Yannick Orfévre är förpliktigande.

– Jag uppfostrar dem indirekt i de diskussioner vi har om litteratur och ger dem nya redskap som medborgare.

Resultatet visar sig egentligen först på längre sikt, menar han. En del elev-er hör av sig långt efter att de slutat.

– Det kan komma meddelanden på Facebook där de berättar att ”det du gjorde då var viktigt för mig”. Kanske att jag råkade säga rätt sak vid rätt tillfälle.

Yannick Orfévre lyssnar och iakttar medan en bild utkristalliserar sig av varje elev, i elevens texter och i diskus-sioner.

– Jag tänker att man blir duktig på det man tycker är roligt. Så om någon till exempel är intresserad av musik kan analys av låttexter vara något för den eleven.

Han försöker undvika att hålla samma lektion flera gånger. Det uppstår dynamiska möten varje gång som utmanar honom att tänka nytt.

– Liksom många andra lärare kan jag vittna om hur man kan hamna i ”flow” när man undervisar. Man glömmer sig själv och är närvarande till hundra procent. Men jag uppskat-tar även den mer reflekterande delen av läraryrket som bedömning och betygsättning innebär, även om rätt-ning kan vara tungt och repetitivt.

Nu ser Yannick Orfévre fram emot att tillsammans med en kollega starta ett forsknings- och utvecklingsprojekt utifrån Helen Timperleys teorier.

– Jag har lärarkolleger ute i landet och vet att det inte är en självklar-het att få arbeta på det sättet. Det är sådant som ger yrkesstolthet och gör att man äger sin profession. n

ANNEBRITT ULLÉN

20 LÄRA #1/2016

TVÅLÄRARSYSTEM

>>

21LÄRA #1/2016

TVÅLÄRARSYSTEM

Tre klasser i enHos Amel Bakhet och Linnea Sahlin på Slättgårdsskolan får ord ny innebörd: klass betyder en grupp på 60 elever, klassrum betyder en salong stor som en balsal och lärare betyder ett ungt ra­darpar som bryter normer och hänger kvar med eleverna efter skolan.

Det är morgon på Slättgårdsskolan i Bred-äng. Två tredjedelar av klass 4ABC, alltså 40 elever, har svenska/SO i den nyreno-verade salen där ett par klassrum med grupprum har slagits ihop. Vikväggar ger flera rum vid behov, men i dag är salen en öppen rymd. I ena änden finns en läktare med sex rader och där klättar nu elev-erna upp, hittar sina platser på karamell-färgade kuddar och trycker i gång sina surfplattor. Skärmarna lyser upp deras kinder i dunklet uppe under taket.

Temat i dag är reklam. Efter några lektioner om källkritik ska tio–elva-åringarna producera antingen en liten film eller en affisch som marknadsför en produkt, ett företag eller en organi-sation. Men först en fråga från Linnea Sahlin:

– Vi kan ha rast fem över, vill ni det? Något enstaka litet ja dränks i ett

unisont och rungande NEEEJ! Även ordet lektion får en ny innebörd

när eleverna sprider ut sig, någon ensam med en resurs men de andra i olika själv-

valda konstellationer, och sätter i gång, ljudligt och fysiskt men fokuserat. Vid ett bord skissar tre elever på en affisch som ska marknadsföra en spelkonsol och i myshörnan planerar tre andra en reklam-film för självaste Slättgårds skolan.

Amel Bakhet och Linnea Sahlin glider runt, kommer med förslag och påmin-ner om de källkritiska frågor som ska besvaras. De behöver inte höja rösten en enda gång.

Efter en timme samlas eleverna på läktaren igen. Det är trots allt dags för rast.

– Om man är klar med planen för reklamfilmen, kan man få filma på rasten då? frågar eleven Jasmina Dia.

– Nej, alla surfplattor ska in i skåpen, säger Linnea Sahlin.

Amel Bakhet, 24, och Linnea Sahlin, 25, kom till Slättgårdsskolan för snart två år sedan, direkt efter lärarutbildningen där de hade gått i samma klass. Under det första läsåret var de klasslärare i varsin sexa, men de jobbade redan då tätt ihop, med jobbmöten helger och kvällar på ett kafé vid Slussen.

När de inför höstterminen 2015 fick veta att de skulle få totalt över 60 elever i fyran utarbetade de sitt eget tvålärarsys-tem. Inspirationen kom till stor del från Rebel Learners, en förening för lärar-

FO

TO

: RO

BE

RT

BL

OM

BÄ

CK Nu är det dags att göra en reklamfilm

för Slättgårdsskolan. Martin Ibrahim visar läraren Linnea Sahlin och klasskompisarna Abdul Jallow, Arlind Lushaj och Jayant Bhaskar hur långt han har kommit.

>>

Tack vare tvålärarsystemet har Amel Bakhet tid att se alla sina elever. Här med (från vänster) Barbara Iris, Linnea Ebbeskog och Nathalie Nilsson.

22 LÄRA #1/2016

TVÅLÄRARSYSTEM

studenter där Linnea Sahlin tagit del av kurser och seminarier i en friare och mer framtidsinriktad pedagogik.

Med den nya klassen 4ABC har Amel Bakhet och Linnea Sahlin samlingar och enstaka genomgångar i helklass. Ofta jobbar de, som i dag, med två av klassens tre grupper medan den tredje gruppen har musik, bild, engelska eller idrott. Och ett antal lektioner i veckan är klassen i stället indelad i fyra grupper. Då kan Amel Bakhet, som är matte/NO-lärare, labba eller gå ut i skogen med en grupp på 15 elever, medan Linnea Sah-lin, som är svenska/SO-lärare, under-visar två grupper och den fjärde grup-pen har slöjd.

Första terminen med det nya systemet var stökig. Ombyggnaden av klassrum-

met drog ut på tiden liksom leveransen av elevernas surfplattor. Dessutom fanns det många konflikter mellan eleverna. Men genom sammanslagningen av tre klasser till en bröts gamla destruktiva mönster och nya relationer skapades. Dessutom har klassen jobbat intensivt med temat vänskap. Eleverna har till exempel fått se teveserien ”Morgans mission” och samtala utifrån den.

Normkritik är en viktig grund. – När någon säger cp, bög eller blatte

så säger vi inte bara att ”det där är inte okej” utan vi frågar om de vet vad orden betyder och pratar om varför de inte är okej. Det är sådana samtal man måste ta direkt, även om det tar tid från lektio-nen, säger Linnea Sahlin.

Särskild kritik riktar hon och Amel Bakhet mot vithetsnormen.

– Den möter de ju hela tiden. Och vi vill bygga starka elever, säger Linnea Sahlin.

– Det var det som gjorde att jag ville bli lärare, förklarar Amel Bakhet. När eleverna ser mig, som inte ser helt svensk ut, så blir de trygga och då kan de bli inspirerade att plugga vidare.

Linnea Sahlin fortsätter: – Och att jag är den jag är och ser ut som

jag gör och att vi kan jobba ihop, det är vik-tigt. Inte så att ”titta, jag är homosexuell och Amel är muslim och vi kan jobba ihop, konstigt va?”, utan bara att det är så här vi är och att det är normalt.

Grunden till radarparets pedagogik finns i tvålärarsystemet och i det till stor

FO

TO

: RO

BE

RT

BL

OM

BÄ

CK

Sextio elever med var sin surfplatta på en läktare från golv till tak — lärarna Amel Bakhet och Linnea Sahlin har en egen pedagogik. Och den fungerar.

Arbetar du med något lyckat

pedagogiskt projekt som

kollegerna runtom i stadens

skolor borde få läsa om och

inspireras av?

Kontakta redaktionen och

berätta vad ni har gjort och

hur det påverkade elevernas

lärande — enklast via mejl till

tomas.bannerhed@stock­

holm.se.

Välkommen!

LÄRA

Vi vill berätta om ditt arbete

23LÄRA #1/2016

del informella kollegiala lärandet. Om en av dem håller en genomgång så finns den andra med i klassrummet, kanske till synes upptagen med någon uppgift men hela tiden med ett öga på lektionen. Efteråt pratar de om vad de kan göra annor lunda. Numera har de inte tid med kafémöten, men de hörs ofta på kvällar och helger. Får en av dem en idé så delar hon med sig av den genast. Den stora klassen i det öppna klassrum­met — hur kommer det sig att det fung­erar så bra här?

– De många runda borden gör att klassrummet har som små stationer där man kan vara ifred som grupp eller som enskild elev. Och så kan de sätta på sig hörselkåpor om de behöver det, säger Amel Bakhet.

– Var och en ska få ha det på sitt speci-ella sätt, säger Linnea Sahlin.

För surfplattorna finns regler som slår fast att det inte är tillåtet att använda dem för spel eller sociala medier och inte utanför klassrummet. Reglerna har klas-sen analyserat noga, så att eleverna har klart för sig varför de finns. Och den som ändå skulle bryta mot dem blir fråntagen sin surfplatta för ett antal dagar, men det hände bara när plattorna var nya.

TVÅLÄRARSYSTEM

FO

TO

: RO

BE

RT

BL

OM

BÄ

CK

Linnea Sahlin berättar hur eleverna har utvecklats sedan de började i den nya klassen.

– På överlämnandekonferenserna, när de skulle komma till oss från trean, fick vi höra om beteendeproblem och inlärningssvårigheter hos väldigt många elever. Men vi ser inte mycket av det nu.

Klassen är naturligtvis inte problem-fri. Av 60 elever är det minst tio som har olika diagnoser. Många har bott i Sverige i bara några år. Klassen har två resurs anställda och en fritidspedagog som stöd. Det räcker inte, men som många andra skolor har Slättgårdssko-lan svårt att rekrytera specialpedagoger.

– Man får göra det bästa av det som är, säger Amel Bakhet lugnt. Hur kan ni ha en relation till varje elev när de är så många?

– Det är det jag aldrig har svar på, säger Linnea Sahlin fundersamt.

Men Amel Bakhet har en förklaring: – Vi stannar kvar efter skolan och

sitter och pratar med eleverna. Jag tycker det är jätteroligt.

– Ja, det är nog det som är grejen: att vi tycker det är roligt. Att lösa konflikter, att veta vad som händer i deras liv, allt. n

KATARINA BJÄRVALL

Thomas Bergström visar eleverna hur man gör kompismassage som kan användas för att bygga goda kamratrelationer.

LÄRA #1/201624

KVALITETSUTMÄRKELSEN

Kvalitets-märktSturebyskolan har hämtat inspiration från USA och Holland i sitt kvalitetsarbete och kan nu skörda frukterna. I höstas vann skolan stadens Kvalitetsutmärkelse och niornas meritvär-de har höjts från 223 till 267 på fyra år.

TEXT: INGELA ÖSGÅRD

FOTO: MARC FEMENIA

Ett genomtänkt arbetssätt för att ta fram konkreta mål gör att alla vet vad varje moment i klassrummet har för mål och mening. Ledarska-pet förmedlar tydlighet, öppenhet och ett tillåtande klimat.

Så skriver Stockholms stad om Stureby-skolan som vann Kvalitetsutmärkelsen 2015 i klassen Bästa skola.

– Det har varit en lång process, säger rektor Elisabeth Meckbach och berättar att hon re-dan för fem år sedan började arbeta med kva-litetsutveckling.

– Då kontaktade jag SIQ, Institutet för kva-litetsutveckling, och deltog i deras kurs för kvalitetsarbete. Nästa steg blev att vara med på en konferens om kvalitetsarbete i USA. Re-san ordnades av SIQ och i programmet ingick även besök på fyra olika skolor som hade fått kvalitetsutmärkelser.

På resan fick deltagarna från Sturebysko-lan kontakt med skolledare från Holland som redan hade ett kvalitetsarbete i gång och ett halvår senare åkte 15 personer från skolans personal på besök till holländska skolor.

– De som varit med på resan bildade en grupp kallad SQA-gruppen, gruppen för Stu-rebyskolans kvalitetsarbete, som fick i uppgift att arbeta med och förmedla erfarenheterna till sina kolleger, berättar Elisabeth Meckbach.

Från besöket i Holland tog lärarna med sig användandet av ”Data Walls”, måltavlor, som i dag finns på anslagstavlan i varje klassrum, på fritis, i arbetslagen och hos skolledningen. Måltavlorna ska göra det synligt och tydligt för eleverna varför de är i skolan. På måltavlan finns skolans vision, ledord och slogan. Dess-utom finns klassens kunskapsmål, resultat, uppdrag och regler anslagna.

Varje vecka sker en utvärdering. Vad har va-rit bra och vad kan vi förbättra?

Thomas Bergström, 4–6-lärare, och Pia Wenger, F–6-lärare som arbetar med F–3, var båda med på resan och berättar om sitt arbete och sina erfarenheter. De är också två av sko-lans åtta förstelärare.

– För de yngre eleverna har vi kunskaps-hjul som kan gälla för de olika ämnena, säger Pia Wenger. Hjulen består av tårtbitar; gula bitar för de områden som vi för tillfället arbe-tar med. När vi har arbetat igenom området byts de gula bitarna ut mot gröna. Tårt-bitarna är helt enkelt läroplanens nedbrutna mål.

– Hos de yngre eleverna använder vi oss också av tummar när vi till exempel utvär-derar veckan: gul tumme som pekar framåt när vi håller på och arbetar med något, grön tumme när arbetet är klart. >>

LÄRA #1/2016 25

KVALITETSUTMÄRKELSEN

– Tidigare fick jag jaga kolleger att samtala om elever med. Nu har vi ett schemalagt sys-tem och jag har fått tid avsatt för detta.

Samtidigt anser han att de här frågorna, som är viktiga för en trygg stämning på sko-lan, bör skötas på heltid av en speciellt utbil-dad medarbetare som kan hålla diskussionen levande i klasserna.

Pia Wenger berättar hur hon gjorde för att få med alla elever också i rastverksamheten.

– I förskoleklassen såg jag att många inte kom in i leken och startade då Pias lekar. Jag fick med mig 40–50 elever. I början var det en hel del konflikter, men eleverna lärde sig mycket av de här styrda lekarna.

Trots trångboddhet, 145 vuxna och över tusen elever på den fyrparallelliga skolan, står det i rapporten från Stockholms stad i samband med Kvalitetsutmärkelsen: ”Sko-lan genomsyras av ett fantastiskt klimat där delaktighet, respekt och gemenskap är fram-trädande komponenter.”

Men allt tog lärarna inte med sig från Hol-land, påpekar Thomas Bergström.

– Där hade skolan standardiserade tester i de olika ämnena och i klassrummet satte de upp resultatet för varje elev. Vi offentliggör inga resultat på det sättet ens på klassnivå. Hos oss handlar det mer om en utvärdering av social ka-raktär: Hur har ljudnivån varit i klassrummet? Har alla fått arbetsro? Hur är vi mot varandra?

I ansökan till Kvalitetsutmärkelsen punktar Elisabeth Meckbach upp vad hon ser som kär-nan i verksamheten:

• Trygga elever.• Arbetsro. • Nöjda medarbetare. • Högt meritvärde. • Alla elever behöriga till gymnasieskolan. Trygghet, arbetsro och nöjda medarbetare

kommer alltså först i ordningen. Det är förut-sättningen för att skolan ska nå bra resultat.

Thomas Bergström är ansvarig för skolans trygghetsteam och för likabehandlingsarbe-tet, och han understryker hur viktigt det är.

>>

LÄRA #1/201626

KVALITETSUTMÄRKELSEN

I Holland hade skolan standard­iserade tester i de olika ämnena och i klass rum­met satte de upp resultatet för varje elev.

Edvin Weinberg och Freja Ånestrand i klass 1A lyssnar på läraren Pia Wengers matematikgenomgång.

De båda lärarna berättar också att kollegialt lärande präglar skolan.

– Vi har en gemensam didaktisk plattform på intranätet där vi kan tipsa om hur vi arbe-tar och lägga ut egna lektioner. Jag kan till ex-empel se vad en lärare gjorde i ett ämne förra året. Det här byggs på år från år och ger struk-tur och ramar, säger Thomas Bergström.

Genrepedagogiken är en viktig del i Sture-byskolans didaktiska plattform. Mycket hand-lar om att ge eleverna tillgång till skolspråket och förståelse för hur olika slags texter är uppbyggda.

– Genrepedagogiken har haft stor betydelse för att förbättra resultatet på de nationella proven i svenska och matematik i årskurs 3. Där har vi arbetat målmedvetet för att elev-erna bättre ska förstå faktatexter, berättar Pia Wenger som deltagit i utbildningsförvaltning-ens satsning på genrepedagogik i matematik.

Arbetet med kvalitetsutveckling har också givit resultat i sådant som går att mäta, som elevernas känsla av trygghet och föräldrar-nas nöjdhet med skolan. Och Sturebyskolans genomsnittliga meritvärde i årskurs 9 har ökat från 223 poäng vårterminen 2011 till 267 vår-terminen 2015.

Slutligen betonar Elisabeth Meckbach att syftet med kvalitetsarbetet ju inte främst har varit att vinna pris.

– Men vårt arbete med kvalitetsutveckling har satt fokus på områden där vi kan jobba vidare och förbättra oss.

Thomas Bergström hakar på och nämner den formativa bedömningen.

– Det är tids- och energikrävande för lärar-na att hela tiden behöva dokumentera skrift-ligt. Jag tror att vi måste försöka hitta någon form där vi kan ha en pågående muntlig dia-log med eleverna, där vi kan tipsa och coacha dem om vad de behöver arbeta med.

– Och vi kommer ständigt att behöva infor-mera och inkludera nyanställda så att de för-står vikten av och poängen med vårt sätt att arbeta, säger Pia Wenger.

Allt för att försöka fortsätta leva upp till sko-lans vision: ”Inspirerande lärande i en trygg miljö.” n

LÄRA #1/2016 27

KVALITETSUTMÄRKELSEN

Vi har en gemen­sam didaktisk plattform på intranätet där vi kan tipsa om hur vi arbetar.

Stadens årliga prisKvalitetsutmärkelsen är Stockholms stads årliga pris för att uppmärksamma och belöna framgångsrik verk-samhetsutveckling i staden. Alla kommunalt och enskilt drivna verksamheter som fi-nansieras av Stockholms stad kan delta.

För att delta ska skolan med hjälp av ett 20-tal frå-gor beskriva hur den arbetar

med att utveckla sin verk-samhet. Skolan får också be-sök av stadens examinatorer som bland annat intervjuar skolledare och personal. Examinatorerna är speciellt utbildade medarbetare som har god kunskap inom de olika verksamhetsområden som bedöms. Staden har i dag över 200 utbildade exa-minatorer.

Stockholms stad anordnar också skrivarstugor för att un-derlätta för dem som vill delta i Kvalitetsutmärkelsen. Den 2 mars klockan 9–11 hålls en informationsträff på Hantver-kargatan 3D, den 21 mars bör de skolor som vill delta anmä-la detta, och den 20 maj ska tävlingsbidragen skickas in.

Årets prisutdelning äger rum i Stadshuset den 22

november. Vinnarna får, för-utom ära och uppmärksam-het, ett särskilt framtaget diplom och en prischeck som kan användas till att utveckla verksamheten vidare. Alla deltagande skolor omnämns också i den årliga kvalitets-boken.

Läs mer om Kvalitets-utmärkelsen på www.stock-holm.se/kvalitet. n

Redan för fem år sedan star­tade rektor Elisabeth Meckbach arbetet med skolans kvalitets­utveckling.

Planeringsmöte varje tisdag på avdelning Torpet. Från vänster Hanna Källman Hedenström, Pia Wenger, Liz Björkander och Jesper Senke.

28 LÄRA #1/2016

Förmånen att få svettas

FRISKVÅRD

Friskvårdstimmen är en förmån som alla anställda inom utbildningsförvalt­ningen har. Men hur gör man för att hinna träna under arbetstid?

Ludvig Webrink på Gärdesskolan och Ewa Cohlin på Sörgårdsskolan vet hur man får kollegerna att röra på sig.

En boll viner genom luften och träffar fysikläraren på smalbenet. Han ställer sig på en matta och gör fem upphopp. Sam-tidigt tar skolsköterskan sikte på slöjd-läraren. Han hinner precis ta skydd med händerna och klarar sig undan bollen.

Det är friskvård på Gärdesskolan i Stockholm. Klockan är halv fyra och ett tiotal av skolans anställda har samlats i

idrottshallen. Under ledning av Ludvig Webrink ska de få sig en rejäl genom-körare innan arbetsdagen är slut. Boll-spelet är bara uppvärmning.

– Många lärare är stressade och har en hög arbetsbelastning. På sikt kan man bli sjuk, därför är det viktigt att träna, säger Ludvig Webrink som är idrotts lärare.

När han började på Gärdesskolan för fem år sedan fanns ingen organiserad friskvård, utöver innebandy en gång i veckan.

– Eftersom jag är utbildad hälso-pedagog ville jag gärna jobba även med personalen. Nu har jag fått lite tid i min tjänst för att driva det här.

FO

TO

: RO

BE

RT

BL

OM

BÄ

CK

Dagens pass ingår i en satsning skolan påbörjade i början av detta läsår. Ludvig Webrink leder varje måndag ett pass dit alla är välkomna.

– Vi kallar det Superfamiljen. Tanken är att de som tränar är superhjältar och att man blir som en familj när man gör något tillsammans.

Ludvig Webrink samlar gruppen för att berätta om dagens pass. Deltagarna ska göra övningar på olika stationer med bestämda tidsintervaller. De delas in i par och sätter i gång med hopprep, medi-cinbollar och ringar på en given signal.

– Bra Anna, håll tempot nu! ropar Ludvig Webrink medan han går runt och filmar passet med sin surfplatta.

Ludvig Webrink visar rodd med gummiband som ingår i dagens pass och syftar till att träna övre delen av ryggen.

VINJETT

29LÄRA #1/2016

Jakob Anckarsvärd, lärare, Engelbrekts­skolan— O ja, för mig är det självklart att träna och hålla mig i form. Det är inget att ens fundera

på. Jag går på Friskis & Svettis och tränar på deras gym. Jag skulle önska att det var 1,5 timmar i stället, då skulle det inte bli så hetsigt.

Susan Goetzinger, lärare, Engelbrekts­skolan— Nej, jag tränar helt enkelt inte. Jag tycker att jag får rätt bra motion av att gå i alla trappor och

korridorer här i skolan. Någon annan träning blir det inte. Skulle det finnas ett yogacenter i närheten skulle jag använda friskvårdstim-men till det.

Sture Gårdeman, lärare, Johan Skytte­skolan— Tyvärr hinner jag inte utnyttja friskvårdstim-men. Jag försöker träna lite varje dag när jag

kommer hem i stället. När det är säsong så springer jag. Friskvård är viktigt och jag pra-tar mycket med mina elever om hälsa.

Mikko Iskanius, lärare, Långbrodalsskolan— Nej, jag vet inte riktigt hur det fungerar. Det skulle behövas mer information om hur systemet med friskvård

fungerar. Jag motionerar rätt mycket på min fritid ändå, framför allt blir det cykling och paddling.

Pernilla Södergren, lärare, Fruängens skola— Jag utnyttjar den, jag springer en timme i veckan på arbetstid. Dessutom blir det några löprundor på fritiden

varje vecka. Det är jättebra med en friskvårds-timme, men skolan borde satsa ännu mer på hälsa för oss pedagoger.

TEXT OCH FOTO: AGNETA BERGHAMRE HEINS

ENKÄT

Utnyttjar du friskvårds-timmen?

FO

TO

: RO

BE

RT

BL

OM

BÄ

CK

Filmerna klipper han sedan ihop och skickar till hela personalen, som en upp-muntran till fler att komma.

– När man arbetar med barn och ungdo-mar är det viktigt att ha energi så att man orkar med en hel dag. Träning ger energi. Men hälsobegreppet innefattar även annat som gör att man mår bra, som att umgås med nära och kära eller ta en fika.

För att sporra till en mer hälsosam livs-stil har Ludvig Webrink precis skickat ut något som han kallar friskvårdsbingo till hela personalen. Den som kryssar i flest rutor under en viss tidsperiod får en belöning. Att hjälpa en kollega, prova en ny maträtt eller fredagsdansa i personal-rummet är några aktiviteter som ger po-äng. Att delta i ett måndagspass likaså.

– Vi är skapade för rörelse och hjärnan mår bra av träning. Under passet får hjär-nan vila. Dessutom bildas lyckohormo-ner som gör att man blir glad och sover bättre, säger Ludvig Webrink.

En annan person som får sina kol-leger att träna mer är Ewa Cohlin. Hon är grundskollärare och har arbetat på Sörgårdsskolan i Vällingby i 20 år. Sedan drygt tio år är hon friskvårdsansvarig.

Anna Jangholm på Gärdesskolan har fått en Superfamiljentröja för flitigt deltagande. I förgrunden Martin Gullberg.

Läs mer om friskvårdstimmen och andra friskvårdsförmåner på intranätet. Se även intervjun med Magnus Järnefors, ordfö-rande i Star Stockholm, på sidan 38.

Hon har bland annat gått en utbildning till hälsocoach med idrottsföreningen Star Stockholm.

– Från början höll jag i egna pass på skolan men nu har vi ledare som kom-mer hit.

Tillsammans med sin rektor och övri-ga friskvårdsansvariga har hon kartlagt vilket intresse det finns hos personalen för olika aktiviteter. Förra terminen var yoga och zumba mest populärt. Via Star Stockholm fick hon tag i tränare som höll i passen. Till största delen bekostades träningen av skolan. De som ville vara med betalade 100 kronor för en termin.

– Till yogan var 28 anmälda. Många tyckte att det var skönt att gå ner i varv i stället för att sätta sig på bussen direkt efter jobbet, säger Ewa Cohlin.

Under våren blir det andra aktiviteter på Sörgårdsskolan. Exakt vad beror på vad som efterfrågas.

– Man måste lyssna på vad kolleger-na tycker om. Sedan gäller det att hitta former så att det finns något att välja på. Det behöver inte kosta pengar. En pro-menad, boule eller att träna på ett ute-gym är också friskvård.

Passet på Gärdesskolan är slut och de flesta har tagit ut sig hårt. Kalle Wik-ström, lärare i matematik och fysik, pustar ut på golvet.

– Jag är ofta för inaktiv och det påver-kar min allmänstatus. När det är som jobbigast med prov får jag ont i knäna och rättningsryggen kommer. Då är det lätt att tulla på friskvården, men nu prio-riterar jag den. Det är en skön känsla!

På en bänk sitter skolsköterskan Anna Jangholm och dricker vatten. Hon tränar löpning på sin fritid men uppskattar att träna på jobbet.

– Man sover bättre, äter bättre och blir pigg av att träna. Det använder jag i mitt jobb med ungdomarna. Jag vill vara en förebild. n

ANNELIE DREWSEN

Världens roligaste jobb

30 LÄRA #1/2016

EN DAG PÅ JOBBET

Hur kan skolbiblioteken bidra till elevernas lärande och utveckling? Cilla Dalén vill uppdatera bilden av skolbiblioteket och dess roll i den moderna skolan. Vi åkte till Hjulsta grundskola och följde henne under en dag på jobbet.

TEXT: INGELA ÖSGÅRD

FOTO: ULRICA ZWENGER

31LÄRA #1/2016

EN DAG PÅ JOBBET

LÄRA #1/201632

EN DAG PÅ JOBBET

09.31

Alice Johansen får låna en bok på hausa som hennes pappa från Nigeria kan läsa för henne. Cilla Dalén har hittat en sajt med fria barnböcker på det språket. Föregående uppslag: Tesnim Alasadi som går i ettan får tips om vad hon kan låna.

Hej Cilla, vi kommer till dig i dag! ropar några elever när Cilla Dalén strax före åtta korsar den snöbelagda skolgården med sin dramaten full med böcker och en laptop.

– Välkomna, svarar hon och fortsätter in till skolans välfyllda F–6-bibliotek och förbere-delser inför dagens tre första lektioner med de yngre eleverna.

På ett lågt bord bredvid sin egen stol lägger hon fram en hög med böcker i serien ”Riddar-skolan” av författaren Magnus Ljunggren.

Nu står klass 1B och deras lärare utanför dörren. Cilla Dalén möter eleverna med en låda där de får lägga sina låneböcker innan de förväntansfullt kryper upp i myssoffor och stolar. Hon sätter sig framför eleverna och bil-dar nästan en ring med de två sofforna.

– Den här författaren heter Ljunggren i efter namn. Och för att man ska hitta bland alla böcker brukar man sortera dem efter för-fattarens efternamn. På vilken bokstav kan ni hitta den här författaren då?

– På L, svarar någon. Cilla Dalén nickar och berättar att förfat-

taren Magnus Ljunggren skrivit en serie som heter Riddarskolan där barn går och lär sig att bli riddare.

Hon visar upp några böcker och läser tit-larna: ”Världens bästa riddare”, ”Äventyr i borgen”, ”Hemska Harald”.

– Ni får gärna titta i dem, säger hon och delar ut böckerna till de elever som räcker upp handen.

”Hemska Harald” har en riddare utan huvud på omslaget och flera elever vill ha just den. Hon har bara ett exemplar och får ta till räkneramsan ”Äppel, päppel” för att bestäm-ma vem som ska få titta först.

Hon påminner eleverna om att de också kan låna andra böcker att ha i klassrummet eller att ta med hem. Så finns det förstås böcker på modersmålet. Några hyllor i biblioteket har lådor där det står: Arabiska, Somaliska, Engel-ska, Bengali, Danska…

Enligt bibliotekslagen ska skolan till handa-hålla böcker på elevernas moders mål. Och i Hjulsta grundskola är de många. Cilla Dalén har god hjälp av Mångspråks biblioteket i Stock-holm som har en depå med barn- och ungdoms-litteratur för skolbibliotekarier att låna och i sin tur låna ut till eleverna.

Att läsa böcker på modersmålet är en viktig del i språkutvecklingen. Men ju äldre eleverna blir, desto svårare blir det att motivera dem, berättar hon.

CILLA DALÉN

Gör: Bibliotekarie på Hjulsta grundskola.

Aktuell: Med skolans sats-ning på Alma, litteratur-priset till Astrid Lindgrens minne. Bloggar också om skolbiblioteket på Pedagog Stockholm tillsammans med kollegan Lotta Met-calfe, Mariaskolan.

Bor: I Vällingby och cyklar eller går till skolan.

Bästa lärarminne: Min mellanstadielärare, jag minns hur hon pratade allvar med oss och lycka-des stoppa mobbnings-tendenser direkt.

>>

LÄRA #1/2016 33

EN DAG PÅ JOBBET

07.56

08.43

08.57

09.18

09.43

Det har knappt hunnit ljusna när Cilla Dalén går över skolgården med sin dramaten i släptåg.

Eleverna i klass 1B har hittat nya böcker att låna och väntar på sin tur att få dem inskannade.

På tavlan förbereder Cilla Dalén för förskoleklassen som ska få prata om Astrid Lindgren.

Nästan alla i förskoleklassen har hört talas om Pippi Långstrump och Emil i Lönneberga.

Det blir lite tid för kaffepaus i personalrummet innan det är dags för bokprat med nästa klass.

– Utom vad gäller de nyanlända eleverna. De vill gärna läsa böcker på sitt eget språk och kommer ofta på lunchrasterna och lånar enkla böcker på svenska och böcker på sitt moders-mål.

Medan Cilla Dalén skannar in de återlämna-de böckerna sitter eleverna och läser eller går runt och letar böcker att låna.

Strax innan lektionen är slut får hon också skanna in nya låneböcker åt eleverna.

Det blir tid för lite kaffe i personal rummet innan det är dags för klass 2B. Nu har Cilla Dalén dukat upp deckarserien ”Kalle Skavank” av författaren Petrus Dahlin.

– Vad gör en deckare? undrar hon.– Tar reda på skurkar, svarar någon och

Cilla Dalén berättar att de här böckerna hand-lar om två smarta barn, Kalle Skavank och kompisen Dilsa, som är bra på att lista ut vem som är skurk.

Den här gången får eleverna titta i en bok två och två.

– Nu får ni vara lite spågumma och försöka förutspå vad boken handlar om genom att kanske läsa på baksidan, titta på bilderna och bläddra lite, föreslår hon.

De bläddrar, vänder på böckerna och småpra-tar med varandra innan hon ber dem berätta. En elev vågar börja.

”Branden vid Söderbysjön”, läser han bok-titeln.

– Jag läste på baksidan att det var en brand som hände i en klubb och att en spådam visste att det skulle hända.

”Skandalen i Skanstull” är en annan titel.– Vad är en skandal? undrar Cilla Dalén.– När något konstigt har hänt, föreslår nå-

gon.– Ja, och kanske något uppseendeväckande,

något man blir förvånad och förskräckt över. Det är i alla fall inget som är bra, svarar hon.

Efter lektionen är det dags att hasta till hög-stadiets bibliotek i en annan byggnad. Här får eleverna även låna läroböcker.

– Det var mitt förslag att registrera alla läromedel i bibliotekskatalogen. Det tar rätt mycket tid och är inte så roligt, men skolan sparar mycket pengar på att det blir ordning på alla böcker eleverna lånar, berättar Cilla Dalén.

I högstadiets bibliotek har hon också tagit lite hjälp av två elevbibliotekarier från en av förberedelseklasserna. Trots att ingen av de båda flickorna har varit i Sverige längre än ett år kan de både sortera in böcker på hyllorna och skanna böcker som ska lånas ut.

>>

LÄRA #1/201634

EN DAG PÅ JOBBET

Elever tittar in, plockar i hyllorna, men sit-ter också och småpratar lite. Lärare kommer med elever som behöver låna läroböcker. Många har glömt sina lånekort, men Cilla Dalén har förberett listor på klasserna med streckkoder på varje elev; om bara läraren kan intyga vem som är vem så går det bra att låna ändå.

Niondeklassaren Alex Ajeli letar efter roliga romaner och får hjälp av Cilla Dalén. Hon lyckas också få honom intresserad av Arkan Asaad som skrivit den självbiografiska roma-nen ”Stjärnlösa nätter”, bland annat om att han blev bortgift mot sin vilja.

I dag har hon också lektioner med bokprat på engelska på högstadiet. Läraren kommer med sina sjuor i två omgångar. Den här gången presenterar hon lättlästa och spännande fak-taböcker för eleverna. Två och två får de titta i böcker med mycket bilder och titlar som ”Sky-diving”, ”Pop Music”, ”Sportscars” …

Cilla Dalén ger också en bok till läraren som får börja presentationen. Det gör det enklare för eleverna att våga fortsätta. Lite får de hjälpa varandra med de engelska orden; några har stora kunskaper i engelska, andra väldigt små.

I högstadiets bibliotek, som också kallas infoteket, finns några datorer.

– Men vi har inte så god tillgång till IT och datorer. Det är tyvärr mycket krångel och det går långsamt med inloggningen. Många lärare drar sig för att använda dem, berättar hon.

Två, tre gånger per termin har Cilla Dalén bokprat med eleverna i årskurs 4–9.

– Från början såg jag språk och läsning som en del och informationssökning och källkritik som en annan del som hörde till nätet. Men jag har insett att allt är sammanlänkat.

– Det handlar om att ha en kritisk inställ-ning till vad du läser. Vad stod? Vad stod inte? Det här är viktigt över hela fältet på den här skolan, där alla elever har svenska som andraspråk. Eleven kanske förstår ett ord, men inte på rätt sätt. Ord kan ha många betydelser.

När eleverna ska träna informationssökning och källkritik arbetar hon ofta tillsammans med lärarna. I vår planerar hon bland annat att använda Wikimini, en encyklopedi av och för barn, tillsammans med några mellansta-dieklasser.

Det finns många somaliska elever på skolan. Nu planerar hon att i en klass med nyanlända elever, tillsammans med läraren i svenska som andraspråk och modersmålsläraren i soma-liska, försöka skriva och publicera texter i den somaliska versionen av Wikipedia. Tanken är att skriva om Astrid Lindgren, Almapriset och förra årets pristagare Praesa, en läsfrämjande organisation från Sydafrika.

– Det kommer att passa väl in i kursplanen för svenska som andraspråk och modersmål och dessutom bli en del av skolans Almapro-jekt som vi genomför för tredje gången i år.

Det blir ytterligare några vändor tillbaka till F–6-byggnaden för Cilla Dalén. I skolans fjärdeklass berättar hon att de på försök får komma och låna böcker i biblioteket på fru-kostrasten en gång i veckan. Några av skolans sjätteklassare kommer att vara ansvariga för utlåningen.

Efter en kort personalkonferens avslutar hon dagen med förberedelser inför nästkom-mande skoldag; det blir fler klassbesök i biblio-teket. Klockan halv fem kan hon gå hem.

– Jag har verkligen världens roligaste jobb! n

Siham Mohamed och Maryam Mohamud hjälper till som elevbibliotekarier i högstadiets bibliotek.

Bokprat på engelska med elever i årskurs 7. Cilla Dalén har plockat fram lättlästa, spän­nande faktaböcker.

I personalrummet får F—6­lärarna information om var de kan hitta pedagogiska böcker att låna.

De nyanlända kommer ofta på lunchrasterna och lånar enkla böcker på svenska.

Läs mer om Almapriset på www.alma.se och www.världensalma.se.

11.37 13.15 14.49

Funktionell dumhet, snedstyrning och ”bullshitflora” var återkommande be­grepp när organisations­ och lednings­forskaren Mats Alvesson föreläste på höstens sista forsknings­ och utveck­lingsseminarium i december. Rubriken var ”Mål och ledning i skolan — eller värdegrunder, regelföljande och skylt­fönster”.

– När vansinnigt dåliga saker görs på for-mellt rätt sätt, då styr dumheten. Skolan, liksom många andra offentliga organi-sationer, är drabbade av denna åkomma, sa Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet.

– Då styrs vi av policyer och regler som går tvärsemot verksamhetens mål.

Deprimerande men också något att ta tag i, fortsatte han och uppmanade oss att göra de reella målen för skolan – de som rör kärnverksamheten och elever-nas resultat – centrala.

– Vad man åstadkommer är viktigare än att framstå som tjusig!

Ofta är det senare källan till proble-met, menade han och spände ögonen i åhörarna under sina vandringar mellan borden.

– Vi lever i en värld av planfetischism, där strategier, planer och värdegrunds-övningar lätt blir ett svepskäl för att slippa ta tag i de verkliga problemen.

När inspektionsmyndigheter som Skol inspektionen är mer intresserade av de tjusiga dokumenten än av verkliga förhållanden befästs dumheten, fick vi veta.

Ska man helt strunta i värdegrunds-arbete, policyer och strategier? frågade sig nog en och annan.

– Ta tag i problemen först och främst, sa Mats Alvesson och uppmanade än en gång till att frångå den funktionella dumheten, som visserligen kan vara en väg till framgång för individer men knappast för samhället i stort.

Dumhetsledning motverkar tänkande utanför boxen och kritisk reflektion till

förmån för floskler och återanvändning av populära framgångsrecept. Sådant kan utmynna i populära mantran som ”vi arbetar i enlighet med lagar och poli-cyer”, ”vi ser över våra rutiner” eller ”vi jobbar med vår värdegrund” – mantran som visserligen framstår som rimliga för normalbetraktaren men som inte löser några problem.

– Ska man ta värdegrundsarbetet på allvar måste det vara knutet till verklig-heten. Vi behöver inte ännu fler mäster-verk inom bullshitfloran.

– Strunta i visioner och planer och tydliggör i stället vad som styr, peka på motsägelser när det gäller ideal och realiteter och prioritera.

För att understryka sitt resonemang beskrev Mats Alvesson en enkel styr-modell utifrån resultat (vad eleverna lärt sig, deras frånvaro och så vidare) och praktik, som mäts genom kvalificerade bedömningar i klassrum och på raster.

– När resultaten är bra, ge beröm och skydda verksamheten från idiotiska påfund! Är resultaten inte bra ska det få konsekvenser. I särskilt svåra fall är det bara att lägga ner skolan och börja på nytt. Då hjälper inte en gemensam värdegrundsövning. Med denna enkla styrmodell kan man sedan jämföra sig med skolor med liknande förutsättning-ar, föreslog Mats Alvesson.

Att överföra resurser från destruktiv till konstruktiv styrning var hans tes, och han avslutade föreläsningen med några tips.

– Spela bingo med floskulösa utryck, avveckla skyltfönstertänkandet och ta produktiva konflikter. Använd resurser-na mer kreativt, håll koll på praktik och resultat och ta konsekvenserna! n

MONIKA SIDÉN

En film med Mats Alvessons föreläsning finns på Pedagog Stockholm.

35LÄRA #1/2016

VI VAR DÄR TÄVLING

Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får två bio-checkar vardera.

Lycka till!

1. Vem ledde Karin Petterssons kurs i genrepedagogik?

1. Pauline Gibbons. X. Monica Axelsson. 2. John Polias.

2. Hur länge har Eddie Sandström på ungdomsmottagningen varit barnmorska?

1. 19 år.X. 23 år.2. 27 år.

3. Vilken skola gick Katarina Gospic i på lågstadiet?

1. Solhemsskolan.X. Oxhagsskolan.2. Stenhagsskolan.

4. Vad vill Reem Edelbi, 9, bli när hon blir stor?

1. Barnläkare.X. Busschaufför.2. Businesskvinna.

5. Från vilka länder har Stureby­skolan hämtat inspiration i sitt kvalitetsarbete?

1. Norge och Finland.X. Kanada och Storbritannien.2. USA och Holland.

VINN BIOBILJETTER

Skicka din tipsrad senast den 10 mars till tomas.bannerhed@stockholm.se eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltning­en, Box 22049, 104 22 Stockholm. Ange var du arbetar och din postadress så att vi kan skicka biobiljetterna om du vinner. Vinnare i nummer 6/2015 blev Maria Holdo, lokalenheten, Annica Jobrant, Spånga grundskola, och Marie­Louise Randahl, Bromma gymnasium. Rätt rad var 2, 1, 1, 1, 2.

” Knyt värdegrunden till verkligheten”

Nämnd & Nytt Redaktör: Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

Tio nymeriterade lärareMeriteringsprogrammet Arete ger tillfälle till reflektion över sin praktik. Läraren får sin yr-kesskicklighet bedömd av en oberoende examinatorsgrupp. I januari hade ytterligare tio av stadens lärare genomgått merite-ringsprogrammet och samlades i festvåningen 7A på Strandvä-gen. Från vänster: Viktor Björk-lund, ESS-gymnasiet, Sofia Ek,

Eriksdalsskolan, Katarina Watt-man, Kungsholmens Västra Gym-nasium, Lena Thörnblom, Adolf Fredriks Musikklasser, Maria Adenskog, Årstadalsskolan, Anna Windirsch, Södermalmsskolan, Ann-Sofie Landh, Södra Ängby skola, Ingrid Mohand, Björk-hagens skola, Linda Grandin, Nya Elementar, och Cecilia Pena, Nya Elementar.

Nyanlända behöver lärande syv­samtalNyanlända elever behöver mer övergripande studie- och yrkes-orientering genom till exempel studiebesök och undervisning. Det konstaterar Åsa Sundelin i sin avhandling ”Att skapa framtid — en analys av interaktionen i stu-die- och yrkesvägledande samtal med unga i migration” som hon lagt fram vid Stockholms univer-sitet. Hon har följt fem nyanlända elever och fem vägledares samtal.

— Samtalen blir av undervisan-de karaktär då många nyanlända saknar förkunskap om det svens-ka samhället. Det är komplexa frå-gor för den som inte har en svensk skolbakgrund, säger Åsa Sundelin.

Studie- och yrkesvägledning ut-går från att individen gör fria och informerade val om sin framtid.

— I samtalen blir elevernas migrationsbakgrund osynlig, trots att den upptar många tan-kar hos den enskilda eleven som ska planera sitt fortsatta liv. Elev-erna uttrycker oro över att inte bli förstådda, inte bara språkligt utan som människor med egna önsk-ningar och drömmar inför fram-tiden, säger Åsa Sundelin.

Resurserna för vägledning ser väldigt olika ut på olika skolor och det får betydelse för vilken vägled-ning eleverna möter, menar Åsa Sundelin.

44 000 nya förskollärare och lärare behövs i landet fram till år 2020.

46000 skolbarn sökte asyl i Sverige under år 2015. Det motsva­rar 2 400 klasser eller 230 genom snittsstora skolor.

36 LÄRA #1/2016

Nämnd & Nytt

Ny bok om synen på barnAntologin "Den problematiska eti-ken — om barnsyn i forskning och praktik" samlar en rad situationer där barns integritet och rättigheter riskerar att kränkas. Detta kan till exempel ske vid etikprövningen när det gäller forskningsanslag, när barn får ta emot välgörenhet, i sammanhang där barn dokumen-teras eller när barns kunskaper be-döms. Boken sätter barnets rätt till respekt i fokus och flera av texter-na ger förslag på arbetssätt och förhållningssätt där man möter och samverkar med barn på ett etiskt försvarbart sätt.

Alla kommuner ska ta emot nyanländaDen 1 mars blir alla kommuner enligt lag skyldiga att ta emot ny-anlända. Bakgrunden är att mot-tagandet av nyanlända har varit ojämnt fördelat mellan kommu-nerna. Glesbygdskommuner har tagit stort ansvar medan kom-muner i tillväxtregioner tagit förhållandevis litet ansvar. La-gen ska leda till att kommuner med stark arbetsmarknad och få asylsökande tar emot fler nyanlända. Arbetsmarknadssi-tuationen i kommunen, befolk-ningsstorleken, hur många ny-anlända och ensamkommande barn kommunen tagit emot, samt hur många asylsökande som vistas i kommunen, ska av-göra fördelningen i fortsättning-en. Lagen omfattar i första hand nyanlända som befinner sig i Migrationsverkets anläggnings-boenden och kvotflyktingar.

Lillholmsskolan på museum igenNu har utställningen ”Visdom i marmor och graffiti” öppnat på Medelhavsmuseet. Hur lika är vi de gamla romarna i våra tankar kring livets mening? Det har elev-erna på Lillholmsskolan utforskat i en ny utställning. Projektet om-fattar skolämnena bild, svenska och SO.

FO

TO

: ME

LK

ER

DA

HL

ST

RA

ND

De tio Aretemeriterade lärarna med sina bevis på professionell skicklighet. Genom Arete Meritering får lärare möjlighet att dokumentera och synlig­göra sin yrkesskicklighet och få den bedömd.

Glada Hudik gör skol projektGlada Hudik-teatern ge-nomför sitt projekt ”Barn föds inte med fördomar” på ett antal Stockholms-skolor under året. Syftet är att skapa förståelse för och ökad kunskap om utveck-lingsstörda. Mellanstadie-eleverna, som är huvudmål-gruppen, ska mötas av ett budskap om allas lika värde och unika egenskaper. Aktivi-teterna sträcker sig över vår-terminen och omfattar allt från föreläsningar, uppsats-skrivande och musikanalys till att göra goda gärningar för att bekämpa fördomar. Den 24 maj får eleverna i de skolor som deltar i projektet se Glada Hudik-teaterns tolk-ning av musikalen ”Trollkar-len från Oz” i Globen.

Mer kultur med Kulanpremien Kulanpremien är Stockholms stads subvention till förskolors och skolors kulturkonsumtion. Den är till för att öka barns och ungas möjligheter att uppleva fri scen- och bildkonst och ger 50 kronor i rabatt per biljett. Kulanpremien omfattar teater, dans, cirkus, mim, musik, be-rättande och konst. Läs mer på www.pedagogstockholm.se/kulan.

Fritis kan få tydligare roll Skolverket har föreslagit nya avsnitt i läroplanen som tydligare uttryck-er att fritidshemmet ska komplettera förskoleklas-sen och skolan, stimulera elevens utveckling och lärande och utgå från en helhetssyn på eleven. De nya avsnitten i läroplanen för fritidshem och förskole-klass ligger hos regeringen för beslut under våren. Ny läroplan kan gälla tidigast från i höst.

7 520 personer följer Pedagog Stockholm på Twitter.

4 055 personer följer Pedagog Stockholm på Facebook.

37LÄRA #1/2016

Nämnd & Nytt

Dåliga skol­resultat leder till ohälsaDåliga resultat i skolan påverkar både hälsa och livssituation långt fram i livet. Det visar forskning vid Stockholms universitet i ett av de största projekten om utsatta barn sedan 1980-talet. Undersökning-en visar att skolprestationer har ett mycket starkt samband med social utslagning och framtida problem som missbruk, starka-re än både socioekonomisk bak-grund och psykiska problem hos föräldrarna.

— Utsatta barn som klarar sko-lan, klarar sig också senare i livet och tvärtom, förklarar Bo Vinner-ljung, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet.

Många av barnen med dåliga skolresultat har sämre hälsa än andra barn, de har mer karies och är i många fall inte vaccinerade. Anledningen är ofta att deras föräldrar inte kommer till hälso-kontroller och liknande.

Ett 50-tal kommuner försöker nu mot bakgrund av forsknings-resultaten, göra insatser för den-na grupp av mycket utsatta barn för att förbättra både deras hälsa och sociala situation.

— Skolresultaten är ju så lätta att följa att det borde vara lätt att in-gripa, säger Bo Vinnerljung.

Gymnasial lärlings­utbildning gav jobbNio av tio elever som gått en gym-nasial lärlingsutbildning har en anställning ett och ett halvt år efter utbildningen. Det visar en undersökning gjord av Skolver-kets Lärlingscentrum under hös-ten 2015. Närmare 400 före detta elever tillfrågades för att ta reda på i vilken utsträckning gymna-siala lärlingar etablerade sig på arbetsmarknaden. De är den för-sta elevkullen som omfattas av den permanenta formen av gym-nasial lärlingsutbildning som infördes hösten 2011.

Eddie Sandström, barnmor­ska sedan 27 år, legitimerad psykoterapeut och klinisk sexolog vid Stockholms sko­lors ungdomsmottagning som tar emot ungefär 800 besök per år.

Vad gör du på jobbet?— Pratar preventivmedel och tar prover på könssjukdomar. Sam-tidigt handlar det om att vara vaksam på ungdomar som an-vänder sex för att kanalisera att

de inte mår bra. Då brukar det inte bli så säkert sex.

Vad händer under din arbets­dag?— Vi har drop-in nästan alla da-gar, då är arbetet helt ostrukture-rat. Vi har även inbokade besök och telefontid. En gång i veckan är det ärendedragning då vi tar upp komplicerade ärenden från veckan med hela personalen och gör internremisser. Jag jobbar även med läkemedelshantering och förrådsbeställningar.

Vad är det bästa med ditt jobb? — Att mottagningen har läkare, dietister, kuratorer och psyko-loger och sjuksköterskor — den uppsättningen finns bara här. Därför finns det ingen annan ungdomsmottagning som jag vill jobba på. Här finns både flexibilitet och struktur samt möjlighet att sitta ner och tän-ka. Helheten med nytänkande,

handledning och möjligheter till utbildning och forskning är bra.

Vilka är utmaningarna?— Att se varje individ och upp-täcka när någon inte mår bra. Tecknen kan vara att man fått en könssjukdom för att man inte skyddat sig eller har sex mot sin vilja, har sex mot ersättning eller kanske har menstruella störning-ar. Att hitta rätt samtalston är också en utmaning. Det ska kän-nas okej att vara här på besök, helst också bra och kul! Ungdo-marna ska känna sig väl bemöt-ta även om jag har haft 20 besök tidigare den dagen.

Vad gör du helst på fritiden?— Odlar växter och skrotar i träd-gården hemma i Småland dit jag veckopendlar. Läser en mängd vetenskapliga publikationer i ämnen som rör jobbet. Och skot-tar snö.

ANNEBRITT ULLÉN

Vad jobbar du med?

FO

TO

: AN

NE

BR

ITT

UL

LÉ

N

Projektarbeten kräver aktiv lärareProjektarbeten innebär många komplexa samtal mellan lärare och elever och ställer höga krav på läraren som behöver vara mycket aktiv och tydlig i elevernas process. Det visar Mikaela Åberg i sin avhandling ”Doing Project Work: The Interactional Organization of Tasks, Resources and Instructions” som hon lade fram i december vid Göteborgs universitet. Mikaela Åberg har studerat hur instruktioner ges och tas under ett projektar-bete i årskurs 9. Hon har filmat och analyserat samspelet mel-lan lärare och elever samt eleverna emellan. Hon undersökte också hur lärarna formulerade uppgifter och drev processen framåt.

Eleverna tillägnar sig kommunikativa färdigheter under pro-jektarbeten eftersom arbetsformen kräver det. Lärarna utfor-mar uppgifter utan entydiga svar, vilket skapar utrymme för diskussioner mellan eleverna. Men det skapar också frustration då eleverna har svårt att komma vidare när det inte finns något entydigt svar. Samtalen mellan lärare och elev blir ofta väldigt komplexa eftersom läraren som dyker in i processen då och då inte har hela bilden klar. Det gör att eleverna måste förklara sin fråga utifrån den diskussion de fört innan.

Gratis studie­paket om autism och adhdNytt material från Special-pedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ska hjälpa pedagoger att bättre förstå och hjälpa elev-er med neuropsykiatriska funk-tionsnedsättningar. Det krävs kompetensutveckling för att dessa elever ska kunna få det stöd i skolan som de har rätt till, me-nar man från myndighetens sida.

Materialet är webbaserat och innehåller filmer, föreläsning-ar, texter och reflektionsfrågor som visar hur viktigt det är att ha förståelse för de olika behov och förutsättningar varje indi-vid har, oavsett om diagnosen är densamma eller inte. Det vi-sar också hur man kan skapa en tillgänglig lärmiljö. Materialet vänder sig till alla pedagoger från förskolan till gymnasiet och är i första hand tänkt att använ-das i arbetslag, men det kan även användas enskilt.

Ny chef för utveckling och samordningKarin Hedman blir ny chef för avdelningen för utveckling och samordning vid central förvaltning. Hon kommer närmast från tjänsten som informa-tionschef på Sveriges Riksdag. Karin Hedman tillträder sin tjänst den 2 maj.

… Magnus Järnefors, ord­förande i Star Stockholm. Vilka är ni?

– Vi är en ideell personalför-ening som verkar för att de som arbetar i Stockholms stad ska må bra på jobbet och fritiden. Vi erbjuder aktiviteter inom idrott, motion, hälsa och kul-tur, och vårt arbete bygger på tre ben: det ska inte vara dyrt att röra på sig, det ska finnas

ett stort utbud och det ska helst ligga nära arbetsplatsen. Vi har drygt 2 000 medlemmar som köper våra kort. Vad gör ni för att fler ska ägna sig åt friskvård på jobbet?

– Vi utbildar hälsocoacher som finns ute på arbetsplat-serna för att informera, inspi-rera och samordna friskvården. Utbildningen är två dagar och då ingår bland annat att göra en handlingsplan tillsammans med sin chef om hur frisk-vården ska genomföras. När ska den äga rum? Hur mycket tid ska avsättas? Vad får den kosta? Planen ska också följas upp och utvärderas.

– Att chefen är delaktig i friskvårdsfrågorna är viktigt för att man ska lyckas nå må-len. Vi har kostnadsfria före-läsningar för chefer. Dessutom ordnar vi tävlingar och under våren lanserar vi Starutma-ningen där all aktivitet räknas. Det är ett sätt att synliggöra sin

aktivitet och samtidigt ha roligt tillsammans med sina kolleger. Hur får man i gång friskvård på sin arbetsplats?

– Jag skulle vilja att frisk-vård kom upp på dagordning-en på arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal. Det bör också finnas en friskvårdsbud-get på varje arbetsplats. Det är lönsamt att införa organiserad friskvård på betald arbetstid. För varje krona man satsar på friskvård brukar man säga att man får fem tillbaka. Friskvård kan vara allt från dans till kör-sång, men att delta måste ske av egen vilja.

– Bland stadens lärare är in-tresset för yoga stort. Om man vill starta en aktivitet på skolan och har en grupp kan man kon-takta oss, så hjälper vi till med att få tag på ledare. n

ANNELIE DREWSEN

Läs mer om Star Stockholm på www.starstockholm.se.

HALLÅ DÄR …

FO

TO

: RU

BE

N A

RA

ND

A

38 LÄRA #1/2016

Nämnd & Nytt

Alviksskolan blir ny övningsskolaStockholms universitet för-dubblar antalet övningsskolor. De skolor och förskolor som ut-ses till övningsskolor samver-kar med lärarutbildningarna för att förbättra studenternas verk-samhetsförlagda utbildning, VFU. Övningsskolorna ska ock-så bidra till att höja kvaliteten i lärar utbildningen och stärka studenternas professionsut-veckling genom ett närmare samarbete mellan den univer-sitetsförlagda och den verksam-hetsförlagda utbildningen. An-talet övningsskolor utökas i vår till sammanlagt 23 skolor och förskolor. Fler övningsskolor gör det möjligt att samla fler er-farenheter att sprida vidare till de samverkande parterna.

Tävla i retorik i teveI december gick Blackebergssko-lan till final i UR:s tävling Retorik-matchen. På UR:s webbplats kan du anmäla din klass till 2016 års upplaga tävlingen. Retorikmat-chen är ett program där 1 500 femteklassare från hela Sverige tävlar om att bli bäst på att tala och lyssna. Äran, en guldmikrofon och 10 000 kronor till klasskassan står på spel. Det är endast klasser i årskurs 5 som kan delta.

Lätt för obehörig att vistas i skolorI december presenterade Sveri-ges Radio en undersökning om hur länge en utomstående tilläts att vistas på en skola utan att bli ifrågasatt. På en av fem skolor kunde reportrarna vara på sko-lan 45 minuter eller mer utan att någon ifrågasatte deras närvaro. Reportrarna från Sveriges Radio hade besökt 76 grundskolor utan att förvarna. De gick in genom en huvudingång och rörde sig sedan runt på skolan. På tre av fem skolor tog det tre till tio minuter innan nå-gon tog kontakt och frågade var-för de var där. På en av fem skolor kom reportrarna inte in eller blev ifrågasatta inom ett par minuter.

47% surfar på skolor­nas webbplatser med mobil eller läsplatta, övriga använder dator.

PRATA NÄTETIK MED ELEVERNA Elever som smyg-filmar sina lärare och sänder live via appen Periscope diskuteras i olika sammanhang. Att bli filmad väcker obehag hos många och frågan är hur man som lärare kan hantera risken att bli filmad och publicerad i ett sammanhang med uppmaningar av typen ”får jag 20 likes ser jag till att läraren slänger ut mig”.

Marcus Samuelsson är docent i pedagogik vid Linköpings uni-versitet med ledarskap i klassrummet som sitt huvudområde. Han tror inte på förbud utan lyfter i stället fram vikten av att arbeta före-byggande.

— Man måste prata nätetik med eleverna och absolut inte vänta tills något redan hänt. Barn och ungdomar är tekniskt mer oriente-rade än vi, men vi har djupare erfarenhet och kan på så sätt bidra till en diskussion om möjligheter och begränsningar.

Själv skulle han välja att vara mycket tydlig gentemot eleverna med hur det skulle kännas för honom att bli filmad.

— Jag tror att de allra flesta lärare har en så god och nära relation till sina elever att de skulle dra sig för att äventyra den relationen genom att smygfilma.

Om det ändå händer måste det finnas stödstrukturer på skolan för att hjälpa läraren, anser Marcus Samuelsson.

— Man måste prata med eleverna, kanske koppla in elevhälsan och utifrån det titta på vilka åtgärder som behövs för att få till en undervisningssituation där det inte händer igen.

Penismåttband väckte intresseStockholms skolors ungdomsmottagning lanserade i december ett penismåttband som ska göra det lättare att välja rätt storlek på kondomen. Rätt storlek minskar risken för smitt­spridning och oönskade graviditeter.

Penismåttbandet delas nu ut gra-tis tillsammans med kondomer till alla besökare på ungdoms-mottagningen. Lanseringen sked-de i samband med World Aids Day den 1 december.

– Ett pressmeddelande gick ut från utbildningsförvaltningen. Sedan bara small det till! Sko-

lor, ungdomsmottagningar och mansmottagningar från hela lan-det hörde av sig, berättar Eddie Sandström, barnmorska på mot-tagningen.

Nyheten om penismåttban-det väckte även uppmärksamhet långt utanför Sveriges gränser.

Stora nyhetssajter som till ex-empel TT och Sveriges Radio nappade, brittiska The Guardian skrev. Även amerikanska ”The Doctors” ville berätta om mått-bandet.

– Sex säljer! Men generellt kan man säga att rapporteringen om måttbandet varit saklig och po-sitiv, det är ingen som raljerar. Jag tycker att rapporteringen är bra reklam för Stockholms stad och visar hur öppet vi pratar om sex och samlevnad, säger Eddie Sandström och påpekar att Sve-

rige är det enda landet i världen som har särskilda ungdomsmot-tagningar.

Bland ungdomsmottagningens målgrupp, i första hand ungdo-mar upp till 22 år, har måttbandet blivit populärt och efterfrågat. En mamma ville ha måttbandet för att prata preventivmedel med sina två söner.

– Det är lättare att ha en grej att prata utifrån, säger Eddie Sand-ström.

Nu har han och hans kollega Jakob Rosenvind nya projekt på gång. Poddar som gör deras bud-skap lättillgängliga även för den som till exempel har nedsatt syn eller dyslexi. Och filmer, bland annat en som visar hur man rull-lar på en kondom på rätt sätt.

Förskolan nu egen avdelningVid årsskiftet blev enheten för för-skola en egen avdelning inom ut-bildningsförvaltningen. Förvalt-ningen har därmed fått ett tredje kärnområde i verksamheten, ut-över grundskola och gymnasium. I budgeten och verksamhetspla-neringen för 2016 är ambitio-nerna på förskoleområdet höjda vad gäller kompetensutveckling, kvalitetsarbete och kompetensför-sörjning. Utbildningsförvaltning-en har med organisationsföränd-ringen fått ett större ansvar för utvecklingsarbetet tillsammans med stadsdelarna.

39LÄRA #1/2016

Nämnd & Nytt

I nästa nummer av LÄRA• Professor Jonas Linderoth i

lång intervju om spelifiering och digitalt lärande.

• Läslyftet stärker det kollegiala lärandet.

• Nytt nätverk och coacher för stadens syvar.

• Elevhälsoteamen i fokus för ny satsning.

… och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 22 april.

Checklistor för internet i skolanSkolverket har tagit fram stöd för lärares användning av inter-net i undervisningen. Bland an-nat finns en checklista och ett lektionsmaterial om källkritik när man söker information på webben. Ett annat stöd hjälper eleverna att vara kritiska när de använder sociala medier. En checklista som hjälper lärare att värdera olika typer av digitala lärresurser är också framtagen. Checklistor och lektionsmateri-al kan laddas ner eller beställas från www.skolverket.se.

Bok för skolan om antiziganismBoken ”Antiziganismen i Sverige”, skriven av kommissionen mot antiziganism, riktar sig till elev-er på högstadiet. Den beskriver övergrepp och kränkningar av ro-mer under 1900-talet med kopp-lingar till nutida diskriminering. Syftet med boken är att etablera anti ziganism som begrepp och beskriva hur den har kommit till uttryck. Kommissionen mot anti-ziganism är tillsatt av regeringen. Boken kan beställas kostnadsfritt på www.motantiziganism.se.

Stockholm ska vara en stad för alla. Det är stadens vision. Alla barn i Stockholm ska ha rätt till en bra utbildning oavsett bakgrund.

I visionens Stockholm är kunskap, stimu-lerande lärmiljöer och digitala verktyg anpassade efter elevernas behov.

Verksamheten bygger på respekt och del-aktighet, där alla elever kan finna trygghet och studiero.

Läs mer i Vision 2040 – Ett Stockholm för alla. Du hittar den på stockholm.se/vision.

En bra skola för alla