lÄra stockholm nummer 6 2012

Kreativ skola

#6/2012STOCKHOLMLÄRA

Succé med ämnesveckor på Åsö | Ny meritering — ett lyft för kåren

”Är våra elever olyckligast i världen?” | Blommor och bin på schemat

En lång historia kort

Stockholm har en lång och spännande historia som är väl värd att berätta. För dig som lärare är Stock-holmskällan en riktig skatt som inspirerar och kastar nytt sken över stadens platser. Här hittar du foto-grafier, kartor, skönlitteratur, filmer, konstverk och mycket mer som på olika sätt skildrar Stockholms och stockholmarnas historia. Du hittar även undervisningsmaterial för högstadiet och gymnasiet i både historia, svenska, bild och geografi på stockholmskallan.se.

Miljöperspektivet präglar under-visningen på Sandåkraskolan i Sköndal. På bilden fjärdeklassaren Matilde Jörgensen.

”Lågstadieelever arbetar bättre om de får dela på en dator”, säger professor Åke Grönlund som fors-kar om en-till-en-satsningar.

Möjligheten till högre lön kan sporra. I år får åtta grundskolor med hög måluppfyllelse lite större löneutrymme än snittet.

Fo

to

: ro

be

rt

bL

oM

bä

ck

Fo

to

: uL

rIc

a z

we

nG

er

Fo

to

: uL

rIc

a z

we

nG

er

ILL

uS

tr

at

Ion

: ha

nS

vo

n c

or

Sw

an

t

3LÄRA #6/2012

INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS STAD

Dessutom ...

när kreativiteten ger resultat 4

Pedagogiken viktigare än schemat 12

ny meritering ett lyft för lärarkåren 14

Läslyft för Sverige ska öka läslusten 14

krönika: ”olyckligast i världen — eller?” 15

hallå där, Johanna bjurling 20

Många skolseminarier på bokmässan 21

arbetsglädjen smittar på nya elementar 22

Start Järva — en resurs för skolorna 26

ny modell för flerspråkiga elever 27

helen timperley: ”Inte elevernas fel” 28

hållbar utveckling över ämnesgränserna 31

elevernas e-böcker blev snabbt en succé 39

nämnd & nytt 40

Serie: ”Livets hårda skola” 40

Sista ordet 43

Lärare och filosofie licentiat. Genom forskningen fick Maria Johansson, som undervisar i historia på Globala gymnasiet, tid att reflektera och tänka färdigt. I mellanrummet mellan teori och praktik ser hon forskarens roll i skolan.

omslag: bella vasquez Sirviö och nora knouzi fotograferade på klas-torpsskolan av robert blombäck.

LÄRA stockholm ges ut av utbildnings förvaltningen i Stock-holms stad och utkommer med sex nummer per år.

Adress: Lära Stockholm, utbild-ningsförvaltningen, box 22049, 104 22 Stockholm. besöksadress: hantverkargatan 2F.

Chefredaktör: agnetha Styrwoldt-alfheim, 08-508 33 826, [email protected].

Redaktör, projektledare: tomas bannerhed, 08-508 33 899, [email protected].

medverkande skribenter: eva andersson, katarina bjärvall, Pontus Dahlman, annelie Drewsen, agneta berghamre heins, Åsa Jackson, helene Lumholdt, Filippa Mannerheim, Pernilla rönnlid, Marianne hühne von Seth, anne-britt ullén, heléne wallerstedt och Ingela Ösgård.

Ansvarig utgivare: thomas Persson.

Grafisk form: b-e-r-g.se

tryck: Östertälje tryckeri ab, Stockholm, 2012.

ISSn 1654-7330.

upplaga: 16 500 exemplar.

För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på [email protected].

10 16

32

36

STOCKHOLM #6/2012

Släpp eleverna loss!t

ex

t: In

Ge

La

ÖS

GÅ

rD

Fo

to

: ro

be

rt

bLo

Mb

äc

k

4 LÄRA #6/2012

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

På klastorpsskolan i Fredhäll prövar man nytt och siktar högt. — vi arbetar mindre med bokpedagogiken och väldigt mycket med det som finns i verkliga livet: miljö, teknik, vatten, säger läraren Lili kapper. Följ med till en av stadens mest prisade skolor, där uppfin-ningsrikedomen och kreativiteten flödar och ger resultat.

5LÄRA #6/2012


På de här glasögonen kan man ha en kamera och sedan sätter man på sig hörlurarna och då berättar en röst vad man ser.

Nora Knouzi beskriver livligt sin egen uppfinning (se omslaget) som

kan användas av äldre med synsvårigheter, samtidigt som hon tar på och av sig bågarna utan glas och hörlurarna av frigolit.

Åtminstone tills vidare är det bara en prototyp, liksom fler andra uppfinningar av elever i klass 4A på Klastorpsskolan. Teodor Nordeman har till exempel tänkt ut en snillrik huvudbonad, än så länge av papp, där du själv kan bestämma vilket väder du för ögonblicket vill ha, och Theodor LundbergAndreassen en färgglad, silvrigt designad städrobot som både kan dammsuga, tvätta och stryka.

Denna förmiddag i oktober råder febril aktivitet i klassrummet. Nyligen har eleverna bildat ett företag som de ska tävla med i First Lego League, FLL, en årlig internationell tekniktävling som i Sverige stöttas av bland andra KTH. Årets uppdrag är att komma med smarta lösningar som kan öka livskvaliteten för äldre. Därav uppfinningarna. Eleverna har fått välja om de vill vara i marknadsförings och forskningsgruppen eller i gruppen som programmerar en robot.

– Vi fick ge förslag till namn på företaget och rita en logga, sen fick alla rösta. Jag före

slog Diamonds, men det fick inte tillräckligt många röster, berättar Bella Vasquez.

Samtidigt lägger hon tillsammans med kamrater i marknadsföringsgruppen urklippta bokstäver i rött på ett utrullat papper i gult. Bokstäverna bildar det vinnande namnet på företaget: Wake up happy. Banderollen fick vara med så att företaget syntes ordentligt vid regionfinalen i Kista tidigare i november.

6 LÄRA #6/2012


Det mesta som görs i klassen dokumenteras på olika sätt. Här sköter Vera Bjurner kameran. Till höger Ludvig Norberg. Föregående uppslag: Ida Dansk Hesselius sätter i gång roboten sedan den blivit omprogrammerad.

Melvin Eklund placerar roboten på banan, trycker på en startknapp och roboten surrar i väg – rakt in i ett hinder.

– Den måste svänga tidigare, säger han, och Camilla Gyllenberg som står vid datorn får programmera om lite innan hon via usbporten kan föra över den nya informationen till roboten som den här gången lyckas väja för hindret, men utan att nå det första delmålet som består i att roboten ska lyfta upp vikter på ett träningsredskap för äldre.

Mitt i detta kreativa kaos står läraren Lili Kapper och kollegan Claes Eriksson; de assisterar, kommenterar och svarar på elevernas frågor.

– Det är viktigt att gå ifrån bokpedagogiken och arbeta med det som finns i verkliga livet: miljö, teknik, vatten – sådant som lockar till tänkande och samarbete, som i ett företag, och det är faktiskt möjligt att göra det med tio, elva, tolvåringar, säger Lili Kapper.

Själv brinner hon för att dra i gång sådant som märks och syns, och det smittar av sig på eleverna, menar hon.

– Om jag är engagerad är jag också beredd att lyssna på andra, jag vågar säga min åsikt, jag är beredd att ändra på mina ursprungliga lösningar och kan på så sätt utvecklas och gå vidare. Att kunna fungera på det sättet är egentligen viktigt i hela samhället.

Klastorpsskolan har tagit emot studiebesök från Singapore, Australien och Lettland.

Några elever sitter vid klassrummets datorer och bloggar på tävlingens webbplats om vad som händer i företaget och om intervjuer de gjort med äldre människor. Vid fönstret står ett stort bord med skyddande kanter. På bordet har eleverna byggt en bana där en robot av legobitar ska programmeras att utföra uppgifter som underlättar för äldre; som att lyfta ett bord och hämta medicinflaskor – allt ihopbyggt av lego. >>

7LÄRA #6/2012


Och engagemanget har räckt långt. I sin undervisning väver Lili Kapper ihop och integrerar ämnena; skrivande kombineras med robotprogrammering, trafikkunskaper med miljö, naturkunskap och teknik med teater, bild och poesi.

Till det senare hör arbetet med Tomas Tranströmer. Klassen har fått bidrag från Kulturrådet för att arbeta ämnesintegrerat med Nobelpristagarens poesi och med naturvetenskap – Tranströmer hade som ung ett stort intresse för insekter och har en ansenlig insektssamling. Eleverna har lärt sig en dikt var och de har dessutom illustrerat några av hans dikter. Hela klassen har också besökt Tomas Tranströmers Runmarö och planterat en rhodo dendronbuske.

– Det regnade hela tiden, men vi träffade en lärare som har arbetat på skolan och hon bjöd hem oss alla så att vi kunde äta vår medhavda lunch. Då lärde vi oss samtidigt hur viktigt det är med gästfrihet, berättar Lili Kapper.

I arbetet med Tomas Tranströmer är det heller inte så svårt att få kopplingen till teknik och hur man till exempel kan underlätta för människor som drabbats av stroke, konstaterar hon.

I slutet av november åker Lili Kapper, Claes Eriksson och en elev från deras förra klass 5P till Bryssel. Våren 2012 blev nämligen Klastorpsskolan nationell vinnare i EUtävlingen U4 Energy, en tävling om energieffektivisering. Skolan fick priset för pedagogiken i projektet och för elevernas skolkampanj.

Också här har det handlat om att skapa ett arbetssätt med ämnesintegrering och om att dela med sig av nyvunna kunskaper via socia

la medier. Lili Kappers tidigare klasser, liksom nu också klass 4A, publicerar sig varje dag på bloggar som First Lego League, Webbstjärnan, Trafikkalendern och Håll Sverige rent.

– Eleverna skriver hellre på datorn än i skrivhäftet, och det måste vi som lärare möta och kunna organisera, säger hon och berättar att hon blev lycklig när Lgr 11 kom.

– I stället för att, som den gamla Lpo 94, föreskriva mätbara kunskaper och mål att uppnå, lyfter den nya läroplanen fram att vi lärare ska ge eleverna möjligheter att utveckla sina förmågor i olika ämnena. Så har vi jobbat i många år och det kändes som ett kvitto på att vi har gjort rätt.

Klastorpsskolan är också en av utbildningsförvaltningens inspirationsplatser i naturvetenskap och teknik, och som sådan har skolan tagit emot studiebesök inte bara från lärare i Stockholmsskolor och övriga landet utan också från Singapore, Australien och Lettland.

Dessutom har eleverna och ibland hela skolan med framgång deltagit i regionala och nationella tävlingar som Snilleblixtarna, Årets teknikprojekt, En bok i världsklass och Vetenskapsfestivalen.

— Men det viktiga är inte att vinna tävlingar, utan att eleverna kommer ut från klassrummet. De ska kunna få visa hur bra de är och alla ska känna sig delaktiga. Också för oss lärare är det viktigt att få utrymme och synas ute i samhället och inte bara på skolkonferenser. Om vi är flexibla skapar det både goda resultat och bra kontakter med företag och organisationer utanför skolan, säger Lili Kapper.

Borta vid robotbanan kämpar eleverna fortfarande med att få roboten att lyda. Den trilskas, kör inte riktigt ända fram och lyfter på armen lite för tidigt. Gång på gång får eleverna finjustera i datorn och tanka roboten med ny information. Det krävs många omprogrammeringar, ett bra samarbete – och mycket tålamod. Men strax före rasten händer det: roboten tuffar på, väjer för sina hinder, stannar på centimentern när och lyfter vikterna på exakt rätt ställe! Ett steg på väg till seger i Lego League. n

klastorpsskolan är med i Stockholms stads nya visionsfilm om vägen mot ett Stockholm i världsklass. Se filmen med Lili kapper och hennes elever på intranat.stockholm.se/tillsammans.

PRiSAd SkoLA

De senaste åren har priser, utmärkelser och nomineringar regnat över klastorpsskolan, Lili kapper och claes eriksson: ■n Årets Snilleblixtlärare 2012.■n Snilleblixtarna 2012.■n tekniklärarpriset 2011.■n Årets teknikutbildning 2010.■n Förnyelsepriset 2010.■n nominering till Guld-äpplet 2012.■n nationell vinnare och finalist i eu-tävlingen u4 energy. Final i bryssel den 27 november 2012.

>>

8 LÄRA #6/2012


Lili Kapper brinner för att dra i gång sådant som märks och syns. Här i samtal med Bella Vasquez Sirviö (till vänster) och Leon Saletti Martinez.

9LÄRA #6/2012


Marknadsförare i aktion. Till vänster om banderollen (nerifrån) Camilla Gyllenberg, Vera Bjurner samt (skymda) Leon Saletti Martinez och Miranda Marklund. Till höger Teodor Nordeman och Camilla Bergman.

” nödvändigt med differentierade löner” — Vi vill ha en lönesättning som är individuell och differentierad. Vi vill öka lönespridningen och därmed ge möjlighet för lärare att kunna göra en betydande lönekarriär. Det ska gå att göra lönekarriär inom skolan utan att lämna läraryrket. Vi vill ju att de skickliga lärarna ska fortsätta undervisa, säger grundskoledirektör Håkan Edman.

Lärarlönerna ska vara individuella och differentierade. Löneutvecklingen ska främst utgå från arbetets svårighetsgrad och arbetsprestation. Och lärare som visar upp en hög kvalitet ska kunna ha en mycket god löneutveckling.

Detta är arbetsgivare och fack överens om i kollektivavtal.

– Men lönespridningen minskar, vilket påverkar lönen för den enskilde läraren. Skillnaderna i medianlön mellan olika grundskolor kan vara flera tusen kronor per månad, påpekar Håkan Edman.

– Vi har undersökt lönerna utifrån åldersstrukturen på respektive skola, skolornas resultat samt geografiskt läge och tidigare stadsdelstillhörighet. Ingen av dessa parametrar kan dock förklara löneskillnaderna.

För att nå målen med lönesättningen behöver arbetet förändras.

– Vi behöver kommunicera ännu mer internt så att vi når målen om lönespridning utifrån svårighetsgrad och prestation. Och vi behöver utveckla nya verktyg och metoder som främjar en sådan lönespridning, säger utbildningsdirektör Thomas Persson.

Utbildningsförvaltningens ledning har därför under de senaste åren diskuterat med lärarnas fackliga organisationer om att lönespridningen måste öka och hur det skulle kunna stimuleras. Lönekrite

rier har utvecklats som stöd för bedömningen av lärares arbetsprestation och utbildningar har genomförts.

– Vi ser ännu inte att detta fungerar tillfredsställande och har diskuterat hur vi kan skapa ännu bättre förutsättningar för en individuell, differentierad lönesättning, säger Thomas Persson.

Det är därför som utbildningsförvaltningen för andra året i rad nu prövar en metod där förvaltningen tydligare styr vilket löneutfall som är rimligt för lärarkollektivet på respektive grundskola. På samma sätt differentieras löneutfallet för rektorerna. Ambitionen är att skolornas snittlöner ska förklaras av vilken kvalitet och vilka resultat som skolorna uppvisar.

– Skillnaderna i medianlön är mindre mellan olika gymnasieskolor och det är

inte lika lätt att jämföra gymnasie skolors måluppfyllelse. Men differentiering av löneutrymme är mycket viktigt, både för att jämna ut omotiverade löneskillnader och för att premiera skolor med goda resultat, säger gymnasiedirektör MarieLouise Hammer Åberg.

Möjligheten till högre lön kan sporra både enskilda lärare och hela skolor. Under 2011 fick fyra Stockholmsskolor möjlighet att använda ett extra löneutrymme. Satsningen väckte stort intresse både inom Stockholm och från andra kommuner i landet. Det är samma sätt att bedöma skolors kvalitet och resultat som används i år.

I år får åtta grundskolor med hög måluppfyllelse cirka en halv procenten

10 LÄRA #6/2012

LÄRARLÖNERNA

vas utgår utbildningsförvaltningen från elevernas prestationer i form av betyg och resultat på nationella prov. Detta då man anser att det finns ett samband mellan elevernas kunskapsutveckling och skolornas prestation. Det är ett antagande som har gott stöd i det man inom utbildningsförvaltningen vet om skolverksamhet.

— Men det förklarar naturligtvis inte alla skillnader i elevprestationer. Vi korrigerar dessutom skolornas resultat utifrån de bakgrundsfaktorer som vi vet påverkar elevprestationer, så att skolor med olika förutsättningar kan jämföras mer rättvisande, säger Thomas Persson.

Utbildningsförvaltningen har kartlagt hur god måluppfyllelse skolorna har i förhållande till de socioekonomiska förutsättningarna. Sedan har man vägt in skolornas nuvarande löneläge för att inte förstärka omotiverade löneskillnader mellan skolorna. Utbildningsförvaltningen är alltså restriktiv när det gäller ytterligare påslag för skolor som har

bland de högsta lönerna och omvänt när det gäller skolor med de lägsta lönerna.

– Det handlar inte om att gradera skolorna sinsemellan, det är snarare ett led i vårt arbete för att varje elev ska få bästa möjliga utbildning. Därför gör vi en koppling mellan lönerna och skolornas måluppfyllelse som ett incitament för utveckling, säger Håkan Edman.

Lönen kan inte bara användas för att premiera dem som når bäst resultat på individ och skolnivå, utan även för att påverka rekrytering. Det är ett välkänt faktum att det är lättare att rekrytera till centralt belägna skolor än till ytterstadsskolor. Utbildningsförvaltningen vill att skolor som har svårt att rekrytera ska kunna erbjuda konkurrenskraftiga löner.

– Det är stor skillnad i hur många behöriga sökande olika skolor får när de annonserar ut tjänster. Det påverkar förstås möjligheterna att välja ut den mest lämpade kandidaten. Vissa skolor har svårt att över huvud taget få behöriga sökande. Möjligheten till en högre lön kan locka många att resa lite längre eller att söka sig till en skola med lite mer utmanande förutsättningar för undervisningen. Detta är ytterligare ett område som vi vill arbeta med, avslutar Håkan Edman. n

eva anDerSSon

aGnetha StyrwoLDt-aLFheIM

ILLuStratIon: hanS von corSwant

het större löneutrymme än snittet. Lika många grundskolor kommer att få ett utrymme som är cirka en halv procentenhet under snittet. När utbildningsförvaltningen bedömer om skolorna har nått målen tas exempelvis hänsyn till socioekonomiska förutsättningar men också till de löneskillnader som finns mellan skolorna.

– En skola med hög måluppfyllelse men låg medianlön kan få större löneutrymme än en skola med lika hög måluppfyllelse men betydligt högre medianlön, säger Håkan Edman.

Hur kan man då differentiera löneutfall mellan olika skolor? Och om man väljer att utforma ett verktyg för att kunna bedöma skolors prestationer, hur gör man det? I den modell som nu prö

11LÄRA #6/2012

LÄRARLÖNERNA

bättre lärande med skrotat schemaFärre tidstjuvar, enklare logistik och ett ökat lärande. Det är några av vinsterna med Åsö grundskolas ämnesveckor, enligt pedagogen Agneta Winberg som varit med och utvecklat en modell där läraren skrotar schemat och under visar samma klass i ett ämne en hel vecka.

Det är ämnesvecka i religion i klass 9A. Temat är ”Abrahams barn” och eleverna diskuterar likheter och skillnader mellan

judendom, kristendom och islam. Den här veckan är det bara religion på schemat, förutom praktiska, estetiska ämnen och Bspråk. Nästa vecka har klassen svenska och veckan därpå blir det NO.

SOläraren Agneta Winberg ser många fördelar med att eleverna får arbeta koncentrerat med ett ämne under en sammanhållen period i stället för i korta ämnespass.

– När man arbetar med samma elever under en hel vecka synliggörs deras

förmågor och svagheter i ämnet och jag som lärare kan möta upp dem snabbare, säger hon. När man bara har dem en lektion i veckan kan sådant ta tid att upptäcka, i synnerhet som vissa elever är duktiga på att dölja sina problem. Men det är nästan omöjligt när man jobbar så här.

Hela Åsö grundskola har ämnesveckor, men den här terminen har Agneta Winbergs arbetslag utökat metoden till att omfatta två femveckorsperioder. Res

Fo

to

: uL

rIc

a z

we

nG

er

På Åsö grundskola uppskattas ämnesveckorna av både lärare och elever. Från vänster: Malin Söderlund, Liv Larsson, Nils Torstenson, Mathilda Stocke och Ebba Lange, alla i årskurs 9.

12 LÄRA #6/2012

PEDAGOGISK UTVECKLING

ten av tiden följer de ordinarie schema. Att arbeta i två system är inte helt optimalt, enligt Agneta Winberg, som menar att lektionsförberedelse och samarbete blir enklare under ämnesveckorna då hon bara har en planering i stället för fem. Då blir dessutom de viktiga studiebesöken av.

– Vi har hela vår fantastiska stad här utanför skolbyggnaden och vanligtvis måste vi pussla och trixa med schemat och låna lektioner av varandra. Under ämnesveckorna slipper vi det och kan lägga in museibesök när vi vill.

En annan tidsbesparing är att man slipper alla igångsättningar och avslutningar. Under NOveckan kan laborationsmaterialet ligga kvar på bänkarna i stället för att åka fram och tillbaka under en 40minuterslektion.

– Ta en bensträckare om ni behöver det, uppmanar Agneta Winberg klassen, men nästan alla vill jobba klart först. Bara en elev lämnar klassrummet för att jogga runt skolgården. Han behöver bli av med litet spring i benen och visst finns det tid för en hastig motionsrunda innan eftermiddagspasset är slut! Några minuter senare kommer han in igen med färg på kinderna och energin tillbaka.

– Många ungdomar har problem med att komma i tid, koncentrera sig eller komma ihåg vad de ska ha med sig till lektionerna. Att dessutom ständigt tvingas avbryta sin tankeprocess när man väl kommit i gång kan skapa ännu mer oro, säger Agneta Winberg.

Enligt de utvärderingar som gjorts på skolan är många av eleverna positiva till ämnesveckorna. Nils Torstenson, Malin Söderlund, Liv Larsson, Mathilda Stocke i 9B och Ebba Lange från 9A talar engagerat om mindre stress, färre läxor som krockar, lärare som hinner se och be

döma vad man faktiskt kan och inte minst om hur skönt det är att slippa ställa om hela tiden mellan olika ämnen. Möjligen kan det vara litet trist den veckan man har den där läraren som inte är så där jättebra.

– Ja, det kräver absolut mer av läraren som pedagog, säger Agneta Winberg. När du har en klass en hel vecka blottar du dig själv på ett helt annat sätt än när du har korta pass. Som skolledare skulle jag vara tacksam för det, för då blir det synligare vad vi lärare behöver stöd med.

En oväntad konsekvens är att skolans arbete synliggörs mer för föräldrarna.

– Jag har haft föräldrar som skjutit upp Thailandsresan för att de inte vill att eleven ska missa två veckor av matematik och svenska. Plötsligt blir det tyd

ligt vad vi gör under terminerna, säger Agneta

Winberg. Men om man är sjuk tre

dagar under svenskveckan då? Blir det inte besvärligt att ta igen så

mycket. Nej, hävdar eleverna bestämt, snarare tvärtom:

– Man har ju bara en lärare att fråga, i stället för typ tio. Både läraren och klasskamraterna har mer koll på vad man missat. Och så är det lättare att ta igen i ett enda ämne, säger Mathilda Stocke och får medhåll av Liv Larsson:

— Alla i vår klass tycker ämnesveckorna är jättebra. Det är bara elever på andra skolor som tycker det verkar konstigt. Men de har ju inte testat själva.

Själv önskar Agneta Winberg mer forskning på området. Än så länge verkar det vara få skolor som arbetar på liknande sätt.

– Ja, det förbryllar mig faktiskt. Kanske beror det på att det finns en rädsla för att skapa skolor i skolan, men det är ju runt eleverna vi ska ha vårt främsta helhetstänk. Kanske handlar det om en organisationströtthet, att lärarna inte får möjligheter från skolledningshåll, rent schematekniskt.

Så återkommer hon till det som är A och O för att lyckas, nämligen skolledningens stöd. Det får skolans pedagoger av Christina Lindgren, biträdande rektor vid Åsö grundskola, som understryker hur viktigt det är att man har pedagogiken i fokus när verksamheten planeras – snarare än ett traditionellt ämnesschema.

– Någon berättade för mig att ämnesuppdelningen uppkom för att ge utrymme för korta bönestunder under dagen. Men sådana har vi ju inte här på Åsö, säger hon och skrattar. n

FILIPPa MannerheIM

Att arbeta med samma elever en hel vecka ger större möjlighet att bygga upp bra relationer, menar Agneta Winberg, här tillsammans med David Ndounou.

Fo

to

: uL

rIc

a z

we

nG

er

13LÄRA #6/2012

PEDAGOGISK UTVECKLING

ett lyft för kåren

Läslyft ska öka läslusten

Ett nytt meriteringsprogram ger lärare en strukturerad metod att dokumentera sin yrkesskicklighet. I Stockholm har 17 lärare gått vidare till andra steget i det krävande programmet.

Programmet heter Arete och utbildningsförvaltningen har tecknat avtal med företaget Arete Meritering för genomförandet. Satsningen är ett led i att lyfta fram särskilt skickliga lärare och den är också ett sätt att visa den enskilda skolans kvaliteter på en konkurrensutsatt skolmarknad.

I en portfolio samlar läraren dokumentation och den blir sedan bedömd av oberoende experter. Därmed får läraren ett bevis på sin yrkesskicklighet, som ska vara meriterande för kvalificerade utvecklingsuppdrag och inte minst ge tydligt utslag i lönekuvertet.

Portfolion blir också ett instrument vid tillsättningen av de karriärtjänster som ska inrättas i Stockholm, enligt beslut i utbildningsnämnden.

Marlene Giertz är gymnasielärare i samhällskunskap och religion på Kärrtorps gymnasium och har precis inlett steg 2. Hon blev tillfrågad av sin rektor och tyckte att det skulle vara ett bra sätt att granska sin yrkesroll.

– En observatör följde mina lektioner i klassrummet och intervjuade min rektor och kolleger om mitt arbete. Allt protokollfördes noggrant och för att få gå vidare till steg 2 måste jag bli godkänd i det första steget, berättar Marlene Giertz.

Hon har själv i efterhand fått ta del av Aretes bedömning och tycker att den är värdefull i det dagliga arbetet. Den innebär en bekräftelse på att hon arbetar professionellt och drivande men utgör också en stimulans att fortsätta utveckla det pedagogiska arbetet.

Det var inte helt självklart för Marlene Giertz att gå vidare till steg 2, som är betydligt mer krävande. De deltagande

lärarna ska skriva aspekttexter där de också bevisar sina teser, framför allt med referenser till elevenkäter, lektionsbesöksprotokoll och vitsord från rektor och föräldrar.

– Det kommer att ta mellan 150 och 200 timmar. Men jag tror att detta kommer att ge mig nya insikter i hur jag kan utvecklas i mitt arbete. Eleverna kommer att få glädje av det genom att jag blir en ännu bättre pedagog, säger Marlene Giertz.

43 lärare från hela landet har gått vidare till steg 2, och bland de 17 deltagarna från Stockholm finns också Karin Kockum från Lilla Adolf Fredrik. Hon har varit lärare sedan 1975 och är den enda lågstadieläraren i gruppen.

– Jag har ett otroligt viktigt yrke och detta är en chans att någon gång få ett

Svenska ungdomar läser allt mindre och sämre. Litteraturutredningen menar att kraftfulla åtgärder behövs och föreslår ett läslyft för Sverige. Med läsombud på förskolor, fortbildning för lärare och fler skolbibliotekarier ska trenden vändas under de kommande fem åren.

I samband med årets Bokmässa i Göteborg överlämnade Litteraturutredningen sitt slutbetänkande till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Uppdraget har varit att analysera litteraturens ställning i Sverige och lämna förslag på hur den kan stärkas. En viktig del handlar om ungdomars läsvanor och litteraturens ställning i skolan.

Internationella undersökningar visar att svenska ungdomar läser både mindre och sämre än tidigare. Läslust och läsförståelse går hand i hand och utvecklingen beskrivs som en negativ spiral. Särskilt pojkar har halkat efter.

— Litteraturutredningens analys visar framför allt att det behövs kraftfulla åtgärder för att förbättra ungas läsförståelse och öka lusten att läsa, säger kommitténs ordförande Tomas Lidman.

Målet är att vända trenden under de kommande fem åren. För att stärka litteraturens roll i förskolan föreslås att ett nätverk av läsombud bildas. En anställd på varje förskola ska ha ett särskilt ansvar för litteratur, till exempel som

stöd till kolleger och genom att hålla kontakt med biblioteken.

I skolan behövs en satsning på lärare och bibliotekarier. För att bättre kunna stödja eleverna i deras läsning ska lärare få kompetensutveckling i litteraturdidaktiska metoder samt om barn och ungdomslitteratur. Dessutom efterlyser Litteraturutredningen en skärpning av lagen om skolbibliotek, där det framgår att skolbiblioteken ska vara bemannade av bibliotekarier.

Gunilla Molloy, docent i svenska med didaktisk inriktning vid Stockholms universitet, tycker att utredningens förslag till åtgärder är bra. Hon saknar dock en diskussion om litteraturdidaktiken och skolans demokratiuppdrag. Dess utom

Katarina Arkehag.

14 LÄRA #6/2012

LÄRARES KARRIÄRMÖJLIGHETER

LITTERATURUTREDNINGEN

erkännande på papper och inte bara från föräldrar och elever. Det är verkligen på tiden. Den här möjligheten innebär ett lyft för hela lärarkåren och kommer självklart att leda till lönelyft, säger Karin Kockum.

Hon ser fram emot att komma i gång med skrivandet kring aspekter, exempelvis hur man värnar alla elevers rätt till god undervisning. I hennes portfolio kommer också att ingå annan dokumentation som styrker hennes yrkesskicklighet.

Karin Kockum tror att hon själv och andra som får detta kompetensbevis på att de är särskilt skickliga kommer att sporra andra lärare att också satsa.

– Lärarna får ett kvitto på att de uppfyller kriterierna för vad som utmärker en skicklig lärare. Samtidigt får vi ett instrument att visa att våra lärare uppfyller högt ställda kvalitetskrav, säger utbildningsförvaltningens samordnare Katarina Arkehag. n

MarIanne hühne von Seth

tycker hon att utredningens textbegrepp är alltför snävt som endast tar hänsyn till läsning av skön litteratur.

— Man har dragit den helt korrekta slutsatsen att pojkar läser mindre skönlitteratur men samtidigt missat att de läser andra typer av texter och att de där har en läskompetens. Texter av detta slag förekommer mindre ofta i de undersökningar som det refereras till. n

anneLIe DrewSen

Läs mer om Litteraturutredningen på www.sou.gov.se/litteratur.

15LÄRA #6/2012

Olyckligast i världen – eller?

siGneRAt: HELÉNE WALLERSTEDT

Jag har varit skolledare i snart tjugo år och mött många elever och föräldrar med små och stora frågor. Det är en viktig del i mitt arbete att lyssna och försöka rätta till det som inte

fungerar. Men på senare år har jag allt oftare funderat på vad denna strävan att skapa den bästa av världar kan få för konsekvenser.

Jag läste en krönika som beskrev ett föräldramöte på en förskola. Föräldrarna beslutade att alla barn skulle få vara lucia och att lotterierna på Förskolans dag bara skulle ha vinstlotter. Vid samma tid diskuterade jag med några föräldrar om betygssättningen i en klass som under en stor del av terminen hade haft vikarie i matematik. Vikarien, behörig och kompetent, följde inte våra rutiner utan missade att varna elever som riskerade att sänka sitt betyg. Föräldrarna var upprörda och krävde att jag skulle garantera att eleverna fick behålla sina betyg, att inte de skulle drabbas av en informationsmiss.

Dessutom pågick efterarbetet till en konflikt mellan två elever i årskurs 8 (upprinnelsen var om den ena eleven hade kastat ”värsta blicken” eller ”neutrala blicken” på sin klasskamrat). Föräldrarna på båda sidor krävde hårda tag och konsekvenser mot den andra sidan och garantier från mig om att det inte skulle upprepas eftersom sådana konflikter ansågs som oacceptabla.

Jag vet mycket väl hur tungt och ledsamt det kan vara att trösta någon som gråter och som känner sig ovald, besviken och rädd. Vägen mellan förnuft och känsla hos en förälder är kortare än en nanosekund. När hjärtat väl är väckt räcker oftast inga sakliga argument. Och det är precis så det ska vara.

Men när föräldrars oförmåga att hantera sina känslor blir så påtagliga att de kräver att omvärlden ska förändra verkligheten, vad är det som händer då? För om alla kan bli lucia, ska alla bli valda som klassens bästa kompis? Eller ska vi inte utse någon?

Om inga nitlotter finns, vilka blir vinsterna? Om brister i rutiner på en skola ska ge högre betyg som kompensation, ska jag då alltid få rätt för att någon annan gjort fel? Om en elev ser att vuxna ägnar dagar åt att rodda i små händelser, behöver jag då lära mig att ta ansvar för mina egna handlingar och att livet suger ibland?

Ska våra elever lära sig att begreppspar som tur–otur och rättvisa–orättvisa inte längre finns? Att en uppmaning som ”Skyll dig själv” aldrig är adekvat utan alltid kränkande?

Väljer vi att alltid ändra på verkligheten när den och kartan inte stämmer överens så behöver elever aldrig konfrontera sina känslor med sitt intellekt. Om de vid minsta motstånd föses in i offerrollen, om de aldrig tvingas möta det komplexa inre av avundsjuka, ilska, förtvivlan, snällhet, skadeglädje och elakhet som varje människa innehåller – då ska vi inte förvånas över att våra tonåringar upplever sig som olyckligast i världen, allt vårt curlande till trots.

heLéne waLLerSteDt är rektor

PÅ erIkSDaLSSkoLan

KRÖNIKA

Åke Grönlund är just hemkommen efter ett besök i Rwanda där han hjälper den statliga förvaltningen att tänka smart när man bygger ITsystem. Från ett land där inte alla

skolor har någon dator till ett land där många elever får en egen av skolan.

Denna svenska så kallade entillensatsning är Åke Grönlunds forskningsområde till vardags. I projektet Unosuno har han och hans kolleger – genom enkäter till lärare, skolledare och elever och genom studier av klassrumsaktiviteter, betyg och resultat på nationella prov – kartlagt hur entillensatsningarna har landat på svenska skolor. Slutsatsen är att datorerna är här för att stanna men att problemen är många. Hur vanligt är det att svenska skolor förser varje elev med en egen dator?

– Det är ingen som riktigt har koll på det. Men 202 kommuner har gett sig in i en entillensatsning, enligt tidskriften Datorn i utbildningen. Det visar sig att många av dessa kommuner faktiskt ger en dator till varenda elev. De flesta har satsat på bärbara datorer, men en del har börjat med surfplattor och de blir nog snabbt vanligare i och med att de är billigare. Tidigare har det funnits lite av en väckelserörelse kring entillen. Är det dags för sansad reflektion nu?

– Absolut. Entillensatsningarna har ju inte kommit från lärarna utan från de kommunala skolledningarna, för att någon politiker har varit på lunch med Apple. Och så har det spridit sig snabbt genom att ”grannkommunen har det och då ska vi också ha det”. Så väckelsen har kommit från kommunpolitiker som har hoppats på att eleverna snabbt ska få bättre betyg med datorns hjälp.

– Rektorer har varit mer pragmatiska och insett att datorer inte är en silverkula. Många lärare vill absolut ha datorer, men en del tycker att det är besvärligt. Och då blir det rektorn som måste vara predikant och lyfta fram de

allt fler elever får en egen dator av sin skola. Men så kallade en-till-en-satsningar kan öka skillnaderna mellan elever och tvinga lärare att ar-beta mer, menar Åke Grönlund, professor i informatik på han-delshögskolan vid Örebro universitet.

text: katarIna bJärvaLL

Foto: uLrIca zwenGer

positiva sakerna. För det finns ju hur många fördelar som helst. Vilka?

– Det finns 2,8 datorer per hushåll i Sverige men bara 2,5 personer per hushåll. Vi har alltså redan entillen hemma, så varför skulle vi inte ha det i skolan? För barn som lär sig skriva är det så mycket enklare att kunna ändra det de skriver. Och i Sollentuna, där de har satsat helt på entillen, upptäckte de att elever också blir bättre på matte genom att skriva på datorn. Det blir tydligare när man skriver ner hur man har tänkt. Och hur mycket tid sparar man inte på att alla faktauppgifter går att hitta via Google? Man slipper samhällskunskapsböcker där Östtyskland finns kvar.

– Men en datorsatsning i skolan kan betyda väldigt olika saker. Elever på lågstadiet ska inte kånka en tung dator till och från skolan. De arbetar också bättre om de delar på en dator, alltså entilltvå. Och ibland kan det räcka

” Datorn gör läraren ännu viktigare”

16 LÄRA #6/2012

SAMTALET

Slutsatsen är att datorerna är här för att stanna men att problemen är många.

lärarna med att ”du måste hålla på med IT, det är ett villkor här”, och lärarna jobbar extra när kraven höjs på bland annat registrering och administration. Och så måste de ofta producera nytt arbetsmaterial.

– Sedan inser man att så kan man inte ha det. Alla lärare kan inte sitta och uppfinna sitt eget material, det är ineffektivt och ohållbart i längden. De måste samarbeta, så då sätter man ihop pedagogiska forum för att de ska lära av varandra. Det blir rektors ansvar att se till att man har gemensamma uppgifter och länkar som kan återanvändas.

– Allt blir inte bra direkt utan man måste experimentera. Innan man har gjort allt det där så har det gått fyra eller fem år. Det finns en kurva över det som inte bara gäller datorer i skolan utan alla utvecklingsprojekt. Till slut hittar man någon sorts normalläge. Och normal läget är ju inte jätteentusiasm utan det är en ganska stillsam vardag.

med en läsplatta, medan tekniska och naturvetenskapliga gymnasieprogram kan kräva mycket kraftfulla datorer. Så hur datorsatsningen utformas är både en pedagogisk och en ekonomisk fråga. Vad händer när man inför entillen på en skola?

– Först blir det en massa trassel. Att skaffa datorer är ett stort projekt. Du måste ha många fler eluttag och bara det kostar pengar. Sedan funkar inte datorerna. Och när de funkar och alla börjar surfa så blir det stopp i nätverket. Sedan skickar man lärarna på kurs, först i olika program och sedan i speciell datorbaserad pedagogik. De flesta kan förstås använda en dator, men de är nybörjare på entillen med allt vad det innebär av nya arbetsuppgifter och nytt material. Det tar flera år innan alla lärare på en skola har gått de kurserna. Under tiden kanske man inte ser några stora positiva resultat; eleverna surfar på Facebook i stället för att lyssna. Så det blir en backlash. Rektorerna trycker på >>

17LÄRA #6/2012

SAMTALET

Finns det skolor och kommuner som har uppnått det där normalläget?

– Ja, det finns många skolor där grejerna funkar och allt flyter utan större besvär. De har kommit på ett sätt att jobba, men det finns ingen skola som tycker att den är färdig. Att utveckla samarbetet mellan lärarna kring till exempel digitala bibliotek är ett evigt arbete. När vi började med vår studie var rektorerna fokuserade på att den här satsningen skulle höja elevernas meritvärden, men så tänker de inte längre. Nu är målet att arbetsprocesserna ska bli bättre. Men de där skolorna där entillen är som mest etablerat och välfungerande, ser de inga effekter på elevernas resultat?

– Jo, men det går inte alltid att se resultaten i betygen eftersom det är så många andra faktorer som spelar in. Och det går heller inte att jämföra resultat på nationella prov. Mycket av det man lär sig med datorer täcks ju inte av de proven, alltså det som kallas 21st century skills – sådant som självständighet och kreativitet. Nu försöker man hitta sådana mått, Skolverket har till exempel börjat experimentera med digital läsning, att du ska söka dig fram till förståelse av ett problem genom att hitta information på olika ställen på webben. Det är rätt smart tänkt, men det finns inte med på de nationella proven än. Många menar ändå att även de traditionella kunskaperna förbättras genom entillen?

– Ja, och det gör de också inom vissa avgränsade områden, till exempel att skriva sig till läsning – där finns tester som verkar visa att eleverna faktiskt lär sig mer på det sättet, om man fullföljer programmen ordentligt. Ni skriver i er årsrapport att entillen kan förstärka skillnaden mellan elever. Vad är det för skillnader?

– Det där är väldigt tydligt. Både lärare och elever tar upp Facebook som ett problem och eleverna tycker att det är ett större problem än lärarna. Många elever säger att ”jag önskar att skolan stängde av Facebook för jag kan inte koncentrera mig”. Det här är elever som inte har arbetsmotivationen och kanske inte heller kunskapen att navigera på Internet.

– För det är ju inte lättare att hitta grejer där än i en bok, tvärtom, det är svårare eftersom det är fler källor och mindre tillrättalagd information. Så du ska behärska det och sam tidigt ha ambitionen att ”jag ska verkligen göra det här” och inte glida över till Facebook. Där ser man skillnader. Inte bara mellan elever utan också mellan skolor. De bra skolorna arbetar på ett sätt som håller eleverna kvar i jobbet.

Hur gör de det? Är det genom det ni kallar reclai-ming the students, att vinna tillbaka eleverna?

– Genom att inte släppa eleverna lösa för mycket utan ha arbetet relativt uppstyrt och hålla koll på vad eleverna gör. Men ingen av de skolor som vi studerar stänger av Internet. I stället gör de upp kontrakt med eleverna. När eleverna tar emot datorn får de skriva på ett avtal där de lovar att göra det som läraren säger och vara där läraren säger att de ska vara. Sedan är det upp till varje lärare att hålla efter det där, och det är svårt.

– Reclaiming the students handlar också om att lärarna och vuxenvärlden tar mer initiativ. Att man tar ledningen på skolnivå. Trenden går ju mot mer ensamarbete. Det är inte bara kopplat till entillen, men eleverna säger att datorn har gjort skolarbetet ännu mer ensamt. Vi ser inte den stora ökning av samarbete som ofta framhålls som något som skulle komma av sig själv bara man har datorer. Som en elev beskrev det: Förut hade lärarna genomgång; nu träffas klassen i fem minuter, lärarna talar om vad eleverna ska göra och sedan jobbar de själva.

– En del klarar av att jobba så, men många gör det inte. Och det är ju inte så bra. Lärande är en social grej, man lär sig för att kunna kommunicera med andra. Så om skolan inte är social så missar den själva poängen.

– Och ansvaret för att hålla i eleverna delegeras. Rektorer säger att ”det där får arbets lagen sköta” och arbetslagen säger att ”det får varje lärare sköta” och lärarna säger att det är elevernas ansvar att inte surfa. Man lämpar över ansvaret på eleverna i allt för stor utsträckning.

– Sedan är lärarna lite fega när det gäller datorer. De tror att eleverna kan mycket mer än de själva. Och det kanske är sant att de knappar fortare, men det är ju inte så att de kan hantera information bättre. När det gäller att hålla ordning på filerna ser det ut som hemma i tonårsrummet för en del. Som lärare borde man säga: ”Det är jag som vet hur man hanterar information och nu ska jag visa dig.” Enskilda lärare försöker det, men skolan som helhet borde också ställa sig upp och säga: ”Vi är din guide till informationssamhället!”. Det är det som är reclaiming. Och det ska inte bara vara på lärarnivå utan också på skolnivå. Det finns ju socioekonomiska skillnader också. När alla får en dator av skolan förutsätts det att de har Internet hemma för att de ska klara hemarbetet. Har alla det?

– Enligt World Internet Institutes undersökningar har 88 procent av alla svenskar över tolv år Internet hemma. Och det är ett genom

Elever på lågstadiet arbetar bättre om de delar på en dator, alltså entilltvå.

>>

18 LÄRA #6/2012

SAMTALET

snitt, tillgången till Internet är större bland barnfamiljer än bland pensionärer. Men det finns ändå familjer som inte har Internet?

– Ja, det handlar om kanske tio procent. Två, tre elever i varje klass i genomsnitt.

– Något sådant. I vissa områden mer. Hur ska man förhålla sig till det om man inför entillen?

– I våra undersökningar ser vi inte att det har blivit mer hemarbete med entillen. De flesta skolor försöker hålla skolarbetet i skolan. Och det är inte säkert att man behöver Internet i hemarbetet. Men det förekommer ju också att när elever kommer till skolan på måndagen så har de inte med sig det de behöver för att de inte har läst ett mejl från läraren under helgen. Ett argument för digitalisering i allmänhet är ju effektivitet. Men ni menar att det digitaliserade skolarbetet ofta är mer tidskrävande. Kan du utveckla det?

– Det beror bland annat på att man höjer kraven. Presentationerna ska till exempel se professionella ut när man gör dem i Powerpoint. Lärarna säger att eleverna gärna lägger mer tid på formen än på innehållet. Och kraven på informationssökning och källkritik ökar också?

– Ja, lärarna säger själva att de kan vara för ambitiösa. De tänker att ”nu har eleverna alla de här möjligheterna att hitta information, så då får de göra det”.

Det här ökade ensamarbetet som du talar om, gäller det även lärarna?

– Det beror på skolans kultur. I vissa skolor är lärarnas ensamarbete normen, i andra är normen att lägga väldigt mycket krut på att lärarna ska jobba tillsammans. Men oavsett vilket så innebär entillen i början att lärarna får mer arbete, och då sätter de sig ofta för sig själva. De kanske inte ens äter lunch tillsammans utan sitter vid datorn. Ibland kan man undra om klassrummet ens kommer att behövas i framtiden när klassen och läraren kan stråla samman i datorn.

– Självklart måste man träffas fysiskt också, det är ett mänskligt behov. Det finns studier som visar att människor uppträder mer aggres sivt ju längre fysiskt avstånd det är mellan dem. Men man kan träffas i andra former. Redan i dag har skolor styrt om så att man sätter ihop stora grupper på 60 elever under genomgångar, och sedan smågrupper på 15 när man har dialog. Eller som den metod som kallas the flipped classroom, det omvända klassrummet? När läraren spelar in sin genomgång i förväg, så att eleverna kan se den hemma i datorn och ägna lektionen åt grupparbeten och annat som kräver kommunikation?

– Det är en innovativ modell. Men den ställer krav på tekniken och det kan vara ett problem om bara 88 procent har Internet hemma. Ni skriver också om bristen på arbetsmaterial för digital undervisning. Hur ska lärarna hantera det?

– I dag organiserar de forum för erfarenhetsutbyte, de visar bra och dåliga exempel för varandra, de upprättar digitala bibliotek och länksamlingar. Det finns massor med öppna resurser på Internet, men de är ofta inte på svenska och ofta inte heller så bra – man måste titta igenom dem i förväg och det tar tid. Och återigen, det ska vara ett ansvar på skolnivå, inte på lärarnivå, att avsätta den tiden.

– I ett bra digitalt arbetsmaterial kan man anpassa övningarna efter eleven. De svagaste eleverna behöver inte ens se de svåraste uppgifterna. Men det betyder att läraren måste ägna mer tid åt att se hur varje elev jobbar. Med datorn blir läraren viktigare. Vilka andra problem har ni sett med entillen?

– Totaltiden med datorn blir längre och eleverna sitter stilla mer. Den fysiska arbetsmiljön blir sämre. Man sitter dåligt eller halv ligger hemma i sängen med datorn i knät. Elever rapporterar om ont i ryggen och huvudet. Det finns ingen kommun som har tagit itu med det. >>

19LÄRA #6/2012

SAMTALET

HALLÅ DÄR ...

… Johanna Bjurling, musiklärare på Mariaskolan som är färdig med sin magisterexamen.

Vad har du studerat?– Pedagogiskt ledarskap

vid Uppsala universitet. Det är en teoretisk ledarskaps

utbildning som bland annat tar upp olika ledarstilar förr och nu, att leda medarbetare i kunskapsintensiva organisationer och att kunna föra professionella samtal. Min magisteruppsats handlade om hur medarbetarnas kompetens tas tillvara och hur deras idéer tas om hand i kunskapsprocesser. Vad kom du fram till?

– Att det är svårt för organisationer att omsätta och återkoppla kunskaper. Med alla de parallella processer som pågår på en skola är det svårt att frigöra tid för detta. Jag kunde också

konstatera att upplevelsen av delaktighet var mycket beroende av vilken beslutsnivå man befann sig på, hur nära den operativa ledningen man var.Varför ville du gå en magisterutbildning?

– Jag undervisar i årskurserna 3–9 och ser därför helheten i ett vertikalt perspektiv. Att se helheten som ett system för att utveckla organisationer är något som väckte mitt intresse. Om man ska hålla tills man är 65 kan det vara nödvändigt att vidga vyerna och inte enbart vara i klassrummet.

Hur kommer din utbildning eleverna till del?

– Det var spännande att studera som vuxen. Som lärare är man ju ledare i klassrummet. Efter utbildningen ser jag på det som händer i klassrummet på ett annat sätt. Framtidsplaner?

– Endera att kombinera arbetet som musiklärare med rollen som skolledare eller på annat sätt arbeta med organisatorisk utveckling. Jag kan även tänka mig att jobba med skolutveckling i andra sammanhang. n

annebrItt uLLén

För 25 år sedan var Sveriges skolor världsledande. Sedan dess har vi satsat på IT och samtidigt halkat efter i internationella mätningar. Finns det något samband?

– Det är en missuppfattning att Sverige har satsat på IT om man jämför internationellt. Siffror från Eurostat 2009 visar att i Sverige delar tre elever i snitt på en dator, att jämföra med genomsnittet i EU som är drygt två elever per dator. Finland har till exempel fler datorer i skolorna än vi, men jag tror inte att det förklarar att Sverige halkat efter i kunskapsmätningarna. Processerna är mer komplicerade än så. Hur ser ditt ideal ut när det gäller IT i skolan?

– Ett första ideal är att skolan har moderna redskap och ett sådant är ju datorn. Och sedan handlar det om att utveckla bättre metoder för undervisning. Att skriva sig till läsning till exempel, men det finns andra metoder som kanske inte har ett namn men som lärare har tagit fram. Som att man jobbar med källkritik genom att hitta tre olika svar på samma fråga och diskuterar hur det kan komma sig att de skiljer sig åt. Det finns massvis med sådana där enkla arbetssätt, men mycket är också ogjort. Det är rektors ansvar att se till att lärarna får möjlighet att utveckla sådant, att de kan använda datorn effektivt och att pedagogik, material och resurser är genomtänkta och förankrade hos alla lärare, så att de inte behöver jobba extra hela tiden.

Rektors ansvar, säger du. Så det är inte ett skolpolitiskt ansvar, kommunalt eller på regeringsnivå?

– Att organisera arbetet är rektors ansvar, men pengarna är ju ett politiskt ansvar. Alla i vår studie tycker att skolpolitikerna måste tillföra mer resurser när de slänger in datorer i skolan. För nu går det ju konkret ut över lärarna. Det blir större klasser med färre lärare. Den förlusten är betydande, en dator utan lärare blir ju inte en skola. Vad utmärker en riktigt bra lärare i dag?

– Jag var högstadielärare i stort sett hela 1980talet och det är samma saker nu som då: man ska kunna det man håller på med och vilja lära ut och kunna organisera arbetet och få eleverna att tycka att det är kul. Men sedan finns det lite nya krav. Datorn ger större möjligheter och det betyder också större krav på lärarna att ta tillvara dessa. Och vilka är de största utmaningarna för framtiden?

– Lärarutbildningen ligger efter när det gäller IT. Sedan är det arbetsledningen. I våra studier säger många rektorer att de inte insåg först hur mycket ledning de själva måste ta i en entillensatsning. De som har lyckats är rektorer som har varit med ett tag, så det är inte bra att byta rektor för ofta. Och sedan är det givetvis arbetsvillkoren, det säger både lärare och rektorer. Lärare som ska arbeta med ny pedagogik måste få tid till det. n

Fo

to

: Ma

rIa

bJu

rL

InG

yP

er

IDIS

Det är en missuppfattning att Sverige har satsat på IT om man jämför internationellt.

>>

20 LÄRA #6/2012

SAMTALET

VAd tyckeR du om LÄRA StockhoLm?

mikael Asp, biträdande rektor, katarina Norra skola

— tidningen har både bredd och spets. Där finns alltid något att fördjupa sig i. Jag får inspiration och lite omvärldskoll av att läsa Lära. Dessutom har den en tilltalande form som gör den behaglig att läsa.

marlene Byström, gruppchef, Stockholms Rh-gymnasium

— Lära är bra! Jag gillar tidningen och läser mycket i den. De flesta av mina kolleger tycker också att den är bra. Det är positivt att tidningen tar upp många olika frågor, inte bara

pedagogiskt inriktade frågor.

Sofia karlsson, specialpedagog, Nya elementar

— Det är intressant att läsa om det som har med mitt skolområde att göra. Ibland hittar jag artiklar som ger stöd och hjälper mig i arbetet. Det skulle vara kul om det ibland fanns någon

artikel om skolor i andra delar av landet.

ingrid magnusson, specialpedagog, Ärvingeskolan

— Jag gillar Lära och lånar ofta med mig en tidning från lärarrummet och läser på tåget hem. Jag får ny inspiration och bra pedagogiska tips — kul också att läsa om hur man

arbetar på andra skolor och om olika spännande projekt. Självfallet skulle jag vilja att Lära skrev mer om frågor som rör elever med särskilda behov.

karin Sundvik, lärare, mälarhöjdens skola— Jag läser de reportage som intresserar mig men önskar att Lära kunde ha mer fokus på elever med funktionsnedsättning, exempelvis dyslexi. Det tycker jag tidningen

bevakar för lite. Det är alltid bra att få tips och ny inspiration.

text och Foto: aGneta berGhaMre heInS

30 minuters läsning per dagEn av de stora frågorna på Bokmässan i Göteborg den 27—30 september var hur man kan få barn och ungdomar att läsa mer och bättre. På flera seminarier möttes författare, forskare och pedagoger för att diskutera skolans roll.

Martin Widmark, författare till LasseMajaböckerna och själv lärare, menade att skönlitteraturen måste ges större plats i skolan.

– Det behövs 30 minuters läsning varje dag på låg och mellanstadiet. Och det ska vara på skolans prime time, inte som en bänkbok eller när man är klart med annat.

En sådan satsning skulle ge effekter på hela den svenska skolan, även i andra ämnen än svenska, enligt Martin Widmark.

Han fick medhåll av hjärnforskaren Martin Ingvar, som menade att mer läsning i skolan också skulle minska behovet av specialpedagogik. Han har även räknat ut hur mycket ett barn måste läsa för att bli en god läsare.

– Att knäcka koden är tekniskt, men det gäller att komma vidare till ett helt automatiserat läsande. För det behöver man läsa 3,5–4 kilometer text.

För att bli en god läsare är det viktigt att starta tidigt. De två forskarna Kerstin Bergöö och Karin Jönsson visade med hjälp av ett exempel från en amerikansk förskola hur redan små barn kan bli delaktiga i ett skriftspråksbruk. Deras exempel börjar med att en flicka berättar att hon har hört att valarna är utrotningshotade. Pedagogen tar då fram en känd bok om valar och läser den i gruppen. Därefter får eleverna jämföra vilka ord valarna beskrivs med i de två texterna.

I berättelsen är valen lycklig och har roligt, medan den i nyhetstexten är i fara och behöver hjälp. Efter diskussioner om de olika texterna och valarnas situation skriver barnen en egen sångtext om att valarna måste räddas. De nya begreppen

används då naturligt för att förmedla barnens budskap: att rädda valarna.

– Det handlar om ett demokratiskt och kritiskt språk och textarbete där alla har en röst och kommer till tals, men också om förmågan att handla, förklarade Kerstin Bergöö och Karin Jönsson, som har skrivit boken ”Glädjen i att förstå – språk och textarbete med barn”.

Även äldre barn kan behöva vägledas i sitt läsande. I ett samtal om lust och läsning framhöll litteraturpedagog Karna Nyström hur viktiga bokprat kan vara.

– Man måste prata om böckerna. Genom bokprat kan man ta bort snubbeltrådarna som finns kring en bok. Då kan man också förklara sådant som att en bok är skriven i olika tidsplan.

Det är inte alltid lätt att få tonåringar att välja böcker framför andra medier. Författaren Stephan MendelEnk menade att det gäller att tala klarspråk om att det krävs en del för att bli en van läsare.

– Det går inte att låtsas att det är lika roligt att läsa som att spela ett skjutspel. Det är en högre tröskel och man måste knuffa ungdomarna över den om de inte går frivilligt.

Författaren Karolina Ramqvist ville lyfta fram litteraturens fördelar.

– Om man inte känner till att böcker finns och vad de ger, då är det lätt att förbise dem. n

anneLIe DrewSen

enKÄt

LÄSfRÄmjANde tiPS

■n Läs högt. Det ger gemensamma referenser.■n Läs bilderböcker. Där finns många

gånger svårare teman än i kapitel-böcker.■n använd filmer på youtube för att

illustrera litterära begrepp.■n Låt skolbibliotekarien lotsa eleverna

vidare.■n Läs mycket själv. bara då kan du

rekommendera böcker till eleverna.

21LÄRA #6/2012

VI VAR DÄR

22 LÄRA #6/2012

MÅNADENS INSPIRATIONSPLATS

Arbets-glädje smittar!Lärare på fritidshemmet och omsorgspersonal i klassrummet. På nya elementar är medarbetarna övertygade om att alla har allt att vinna på ett tätt samarbete. — tack vare att vi är en av sta-dens inspirationsplatser kan vi dela med oss av vår arbetsmodell till andra skolor. Studiebesök och erfarenhetsutbyte främjar all skol-utveckling, säger ställföreträdande rektor annelie Åkesson.

te

xt:

aG

ne

ta b

er

Gh

aM

re

he

InS

Fo

to

: ro

be

rt

bLo

Mb

äc

k

23LÄRA #6/2012

Temafredag på Nya Elementar. Eleverna bygger ett landskap av papper och cernitlera. Från vänster: Adam Karlbom, Pelle Söderman, Filippa Johnsson, Rebecca Kämpe, pedagogen Annelie Ek Gustafsson och Elsa Kärvestedt. I bakgrunden syns Matilda Skönborg och pedagogen Björn Wirgén. Föregående uppslag: Björn Wirgén vid samlingen på ”torget” inför fredagens temaarbete.

Volymen är hög när vi går över ”torget” i arbetslaget Vintergatans lokaler. Det har blivit tid för eftermiddagsaktiviteter och de elever som valt Wiispelet dansar för fullt

framför en storbildsskärm i samlingslokalen. – Här är hjärtat i vår verksamhet. På torget

ses vi tidigt på morgonen. De som vill kan äta frukost innan man går till respektive klassrum eller hemvist. Denna morgon var det jag som öppnade klockan sju, säger Jonas Wik, lärare i årskurs 5.

Nya Elementar i Bromma arbetar efter devisen ”Barnet hela dagen – allas ansvar”, ett arbetssätt som kräver god logistik, flexibilitet och noggrann planering men som i gengäld ger arbetsglädje, trygga barn och en bra lärmiljö.

– I stora drag innebär det att eleverna befinner sig i ett lärande hela dagen, säger biträdande rektor Tina KlingOlsson. Det som utmärker oss är att vi arbetar väldigt tätt mellan yrkesgrupperna. Lärarna deltar i fritisverksamheten och omsorgspersonalen deltar i klassrumsundervisningen. Vi tar ett gemensamt ansvar för våra barn och får möjlighet att se eleverna i olika situationer under en hel dag. Kontinuiteten skapar trygghet för alla: elever, skolpersonal och föräldrar.

Att skolan delar med sig av sin arbetsmodell ”Barnet hela dagen – allas ansvar” genom att vara inspirationsplats innebär även att personalen motiveras att reflektera över sitt arbetssätt än mer, tror Annelie Åkesson.

– Inför varje nytt studiebesök tvingas vi tänka igenom och formulera vad vi gör. Det ger mycket tillbaka. När våra kunskaper och erfarenheter efterfrågas känner vi oss stolta, något som även sprids till våra elever på ett positivt sätt, säger Annelie Åkesson.

Nya Elementars arbetslag Vintergatan arbetar med elever från förskoleklass till årskurs 5. Arbetslaget består av åtta grundskollärare, fyra förskollärare, fyra fritidspedagoger och sex elevassistenter.

– En vanlig fråga är om vi har mycket pengar. Svaret är nej. Det vi gör är att vi värnar väldigt mycket om varandra, såväl elever som personal. Jag tror att det har bidragit till den höga trivselfaktorn hos oss. Slutar någon är det för att man går i pension, säger fritidspedagogen och arbetslagsledaren Björn Wirgén.

– Planeringen är A och O. Därför har vi också avsatt ovanligt mycket tid i arbetslaget för gemensam planering under veckorna. Dess

utom har vi månadsvisa planeringsmöten på kvällstid, möten där vi också tar chansen att umgås, berättar Björn Wirgén och fortsätter:

– En stor fördel är att vi i stort sett aldrig behöver ta in vikarier. Vi känner alla barnen i arbetslaget oerhört väl. Tack vare att vi dagligen arbetar så tätt i personalgruppen kan vi lätt täcka upp för varandra.

Annelie Ek Gustafsson, lärare i årskurs 3, lyfter fram en annan fördel med ett tätt samarbete.

– Här finns utrymme för att ge ett bra individuellt stöd till alla elever. Dessutom arbetar vi med delat mentorskap. Förutom lärare är även fritidspedagoger och förskollärare mentorer, vilket jag tror gynnar eleverna både kunskapsmässigt och socialt.

”Hos oss är det viktigt med ett gemensamt ansvar för eleverna”, säger Tina KlingOlsson, biträdande rektor på Nya Elementar.

24 LÄRA #6/2012


Arbetslaget framhåller gång på gång trivsel som ett nyckelord. Det innebär bland annat att all personal månar extra om den fysiska miljön. Genom färger, tyger, blommor och många små rum i rummen, även i korridorerna, har personalen skapat en skola med hemkänsla.

– Det kan låta larvigt, men vi har till och med en person som ansvarar för att sköta blommorna varje vecka. Vi tror stenhårt på att det är genom detaljerna man skapar en helhet, säger Björn Wirgén.

– Vårt arbetssätt handlar i mycket om att ge och ta. Det i sin tur kräver att man lägger prestigen åt sidan. Alla i arbetslaget är lika viktiga, betonar Annelie Ek Gustafsson.

– Men även om vi har gemensamt ansvar för att skapa trygghet och en god inlärningsmiljö

för våra elever, har vi självfallet olika ansvarsområden beroende på kompetens. Som lärare är jag ytterst ansvarig för att eleverna når sina mål. Det vi ser är att trygga elever tar till sig undervisningen bättre.

Tina KlingOlsson förklarar att även klassrummen ska vara anpassade för ”hela dagenaktiviteter”. Här ska finnas förutsättningar för koncentrerat lärande men också för en stunds avkoppling exempelvis med en bok.

– Vi diskuterar alltid vårt arbetssätt inför varje nytt målområde. Genom att vi kontinuerligt tar oss tid till pedagogiska reflektioner och att utvärdera vårt arbete, riskerar vi inte att hamna i slentrian eller att göra något vi inte tänkt igenom ordentligt. Väldigt ofta ställer vi frågor om varför vi gör på ett visst sätt, eller om det kan göras på ett bättre sätt. Återigen handlar det om att skapa samsyn, säger Tina KlingOlsson.

Det nära samarbetet mellan pedagoger och omsorgspersonal har även väckt intresse utomlands, bland annat i Holland.

– Oftast får vi väldigt bra respons från våra besökare. Förhoppningsvis sår vi några frön till ett annat sätt att arbeta på. Jag vågar nog säga att vi förtjänar epitetet ”Månadens inspirationsplats”, säger Jonas Wik.

– Som skolledare tänker jag mycket på hur personalen ska trivas och få möjlighet att utvecklas med jobbet på skolan. Ett bra betyg är att vi har haft flera elevassistenter som valt att vidareutbilda sig till lärare, säger Tina KlingOlsson.

— Vi har lyckats skapa arbetslag med värme, närhet och trygghet för oss vuxna. I den atmosfären kan man utvecklas och våga prova nya vägar. Mitt mål är att vi ska ha en verksamhet i ständig förändring, men en tydlig och stabil gemensam grundsyn på barn och hur vi ska nå lärandemålen. Det kommer man långt med.

Och personalen i arbetslaget är inte sena att hålla med.

– Den här organisationen har fått växa fram under de senaste sex åren. Dessutom har vi nu bra möjligheter att visa upp vår arbetsmodell, som vi tror stenhårt på, för andra inom staden. Vi har numera en skola som uppskattas av alla. Arbetsglädjen smittar helt enkelt, säger Björn Wirgén. n

vill du besöka en inspira-tionsplats eller starta en egen på din skola? På www.peda-gogstockholm.se/inspiration hittar du mer information.

25LÄRA #6/2012


nytt mottagande en resurs för skolorna— Vi vill hjälpa alla att nå sin potential. Når man inte skolans mål är det svårare att gå vidare till gymnasiet och sedan till högre studier, säger Fanny Rosenblad, projektledare för Start Järva, en mottagandeenhet där nyanlända grundskoleelevers kunskaper ska kartläggas.

Start Järva är en del av stadens arbete för att öka måluppfyllelsen i skolan. Elever som kommer till Sverige under skolåren når målen i lägre grad än de som går hela sin skoltid i Sverige.

Fanny Rosenblad har sedan projektstarten i augusti träffat rektorer och lärare på skolor i hela staden för att kartlägga hur de tar emot nyanlända elever i dag och vad de skulle behöva från en gemensam mottagandeenhet. Lokalen där Start Järva ska ta emot eleverna lig

ger på Ross Tensta gymnasium och under det tvååriga pilotprojektet är Järvafältet upptagningsområde. Men på sikt ska mottagandenheten bli permanent och det kommer att startas liknande enheter på flera ställen i staden.

– Därför är det viktigt att erfarenheterna kommer från hela Stockholm. Vi ska inte skapa så mycket nytt, vi ska hitta det som är bra och se till att alla elever får ta del av det. Vi vill använda de goda exemplen och vidareutveckla dem. Och oavsett var i Stockholm eleven anländer ska man ha samma möjlighet, säger Fanny Rosenblad.

Hittills har det inte funnits någon gemensam metod för kunskapskartläggning i stadens skolor.

– Detta är den första gemensamma insatsen som berör samtliga skolor, be

rättar Lee Orberson, grundskolechef för SpångaTensta och Älvsjö.

– Projektet i sig kommer kanske inte att öka elevernas måluppfyllelse, men vi kan se till att de får en bättre start. Och för att eleverna ska få en bra ingång behöver vi ta reda på vilka kunskaper de har på modersmålet.

Just nu rekryteras en pedagog till projektet. När det är klart ska kunskapskartläggningen starta i samarbete med modersmålslärare. Kartläggningen ska leda till att eleverna hamnar på rätt nivå från början.

– De finns alltid en risk att eleverna kommer in på för låg nivå, för att de inte har det svenska språket, och då sitter de av tid i onödan. Men det finns också en risk att de kommer in på för hög nivå och därmed inte får kunskapsbasen att bygga vidare på, säger Fanny Rosenblad.

26 LÄRA #6/201226

NYANLÄNDA ELEVER

ILL

uS

tr

at

Ion

: Ma

Gn

uS

Pe

te

rS

So

n

Läs och skrivfärdigheter på modersmålet och läsförståelse ska kartläggas, liksom eventuella talproblem på modersmålet eftersom de kan påverka inlärningen av svenska språket. I matematik kartläggs kunskaper om räknesätten, tids och rumsuppfattning och i engelska på vilken nivå eleven ligger i läs och skrivförståelse.

Både elevens och föräldrarnas skolbakgrund undersöks.

– Då kan man också få veta vad det finns för förväntningar från föräldrarna och kanske vilket stöd vi i förlängningen kan se från familjen.

Tanken är att fånga upp eleverna så fort de kommer till stadsdelen. Kartläggningen ska sedan ta några dagar.

– En riktig kartläggning av elevernas kunskaper tar lång tid. Vi kommer att göra en första kartläggning så att skolorna har något att utgå från, säger Fanny Rosenblad.

I ett första skede är det elever i årskurs 3–9 som ingår i projektet. I samband med kartläggningen ska föräldrar och elever få information om den svenska skolan, vilka krav och förväntningar som finns på elever och föräldrar och vilka krav och förväntningar familjen kan ha på skolan. Familjen kommer också att få information om det stöd som Stockholms skolor erbjuder, till exempel i form av läxhjälp och sommarskola.

Överlämningen från Start Järva till skolan kommer att ske dels via ett möte, dels via Skolwebben, där lärare kan hämta dokumentation om elever. Ingen undervisning kommer att ske på mottagandeenheten. Den är tänkt som en resurs för skolorna.

– När eleven kommer ska skolan veta lite mer om eleven än vad man gör i dagsläget. I dag får skolorna göra allt det här själva, med varierande erfarenhet och kunskap. Det tar tid från undervisningen.

Under pilotprojektet blir skolorna en viktig del i utvecklingen av kartläggningen, menar Fanny Rosenblad.

– Vi kommer att vilja ha ett nära samarbete med skolor och lärare och vi vill hela tiden få feedback på vad kartläggningen gör för nytta. n

PernILLa rÖnnLID

ny modell för flerspråkiga Vart tredje år anordnar Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet ett symposium om forskning som rör flerspråkighet och andraspråksinlärning. Ämnet för Symposium 2012 var lärarrollen i svenska som andraspråk.

Den 4–5 oktober samlades omkring 850 lärare från hela Sverige i Aula Magna för att lyssna till en rad föreläsningar av svenska och internationella forskare. Inledningstalare var Constant Leung, professor i språkdidaktik vid King’s College i London. Han talade om den föränderliga lärarrollen utifrån situationen i England. Från att ha varit skilt från annan undervisning har engelska som andraspråk nu blivit mer integrerat med andra ämnen. Nybörjare får fortfarande intensivundervisning i språket, men gradvis följer eleverna den ordinarie ämnesundervisningen.

– Andraspråkslärarens roll förändras efter elevernas behov. Med nybörjare behövs en mer direkt undervisning i språket, men senare i utvecklingen fungerar andraspråksläraren som en resurs för ämnesläraren, konstaterade Constant Leung.

Under symposiets andra dag diskuterades bland annat hur undervisningen för flerspråkiga elever kan organiseras. Anna Österlund från Skolverket och Lena Sjöqvist från Nationellt centrum för svenska som andraspråk talade om likheter och skillnader mellan de två svenskämnena. Det kan till exempel vara svårt att avgöra vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk.

– Elever vars svenska inte fungerar för lärande ska läsa svenska som andraspråk. Det är rektor som fattar beslutet, med stöd av lärare i ämnet. Beslutet fattas för varje elev, inte på gruppnivå, betonade Anna Österlund.

Att det finns två olika svenskämnen hänger ihop med elevernas olika behov. Det är till exempel viktigare för elever

med svenska som andraspråk att kunna välja och använda olika språkliga strategier när det egna språket inte räcker till. Samtidigt är alla elever betjänta av en språkutvecklande undervisning.

– Kompetensen hos lärare i svenska som andraspråk måste komma fram och bli en resurs i arbetslaget, menade Lena Sjöqvist.

En konkret modell för hur flerspråkiga elevers utbildning skulle kunna organiseras presenterades av andraspråksforskarna Inger Lindberg och Kenneth Hyltenstam från Stockholms universitet. Inspirationen är hämtad från Kanada och Australien.

– Vi föreslår att förberedelseklasser behålls men får en övre tidsgräns. Därifrån kan eleverna successivt skrivas in i ordinarie klasser, sa professor Kenneth Hyltenstam.

Eleverna behöver fortsatt stöd, både i form av studiehandledning på sitt modersmål och av lärare i svenska som andraspråk.

– Man skulle kunna kalla det svenska för studieframgång och organisera det i ett slags språkgym, föreslog Kenneth Hyltenstam och lockade fram fniss i publiken med en bild av ett storskaligt gym.

I likhet med fysisk träning på ett gym ska eleverna få möjlighet att utveckla sitt språk på egen hand, med professionell handledning och utvecklande redskap. Vidare föreslås ämnet svenska som andraspråk delas upp i fem avgränsade kurser som motsvarar nivåer i språkutvecklingen. För att lättare kartlägga elevernas språkutveckling efterlyste forskarna ett diagnosmaterial framtaget av Skolverket.

– En annan viktig faktor är höga förväntningar. Ingen vet vilka resultat som skulle kunna uppnås om språkliga hinder undanröjdes, sa Kenneth Hyltenstam. n

anneLIe DrewSen

27LÄRA #6/2012

VI VAR DÄR

Inte elevernas fel— Tänk så här: vad behöver mina elever för att nå sina mål, och vad måste jag själv lära mig och göra annorlunda för att det ska bli möjligt? Vi har träffat Helen Timperley, professor vid universitetet i Auckland, som vill se en helt annan modell för lärares fortbildning — en modell där allt utgår från eleverna.

Den nyzeeländska utbildningsprofessorn Helen Timperley har landat i Stockholm efter en flygresa som tagit över ett dygn. Hon ler stillsamt där hon sitter men i bagaget har hon ett ganska laddat budskap. Ett konstaterande som hon morgonen efter vårt möte ska fyra av på den pedagogiska konferensen Stockholm Summit: ”Det mesta av det vi kallar professionell vidareutbildning av lärare är slöseri med tid om syftet är att förbättra elevernas resultat.”

Spring och släpp den bomben i lärarrummet, den som vågar. Det vågar denna superpedagog, som genom åren undervisat i skolans alla stadier och även varit speciallärare.

– Det ”gamla vanliga” sättet att vidareutbilda lärare är att de antingen själva får lägga fram vad de anser att de måste förkovra sig i för att kunna förbättra sin undervisning och sedan kanske deltar i något ämnesseminarium eller en workshop. Eller så är det någon som bestämmer centralt att nu behöver lärarna utvecklas och erbjuder dem ett färdigt fortbildningspaket.

— Det jag och mitt forskarteam har kommit fram till, är att de där angreppssätten oftast inte har någon effekt på elevernas prestationer. Varken kunskapsmässigt eller socialt i klassen.

Hur ska man då göra? Som så många kullkastande teorier ter sig Timperleys lösning helt logisk när man får den förklarad för sig.

– Det som verkligen fungerar är ett mycket mer direkt problemlösande arbets

sätt. I stället för att sätta sig och bestämma vad lärarna behöver lära sig för att utvecklas, måste man börja med eleverna själva.

– Lärarna måste verkligen nagelfara vad eleverna kan och var luckorna finns i relation till vad de borde ha lärt sig. Eleverna måste kort sagt få en djup kunskapsdiagnos, som man behöver avsätta ganska mycket tid till. Först sedan kan den professionella vidareutbildningen starta, och då med utgångspunkt i detta: vilka problem måste vi lösa i vårt klassrum? Och utifrån det: vad måste vi lärare lära oss för att kunna lära eleverna det som krävs för att lösa dem?

Helen Timperley ger ett talande exempel på vad hon menar:

– Ta detta med elevernas läsförståelse, där måste man börja med: vilka sorters texter kan de greppa och verkligen för-stå? Vet de ens att det är menat att de ska förstå en text när de läser den, inte bara kunna ”avläsa den”?

– Det vi har upptäckt i Nya Zeeland, och som man också har sett i andra länder, är att elever som inte gör framsteg i läsning ofta just inte förstår syftet med läsandet. De tror att läsning bara handlar om att avkoda ord, inte förstå eller utvinna mening ur en text.

– Detta är alltså en av analyserna man måste göra. Och återigen, säger Helen Timperley för att stryka under sitt budskap: vad måste man som lärare göra för att utvecklas så att eleverna kan nå de här färdigheterna? Där ska fortbildningsprocessen börja.

– Det är som om eleverna inte ens finns med i den gängse bilden av professionell vidareutbildning. I vår modell är allt relaterat till eleverna själva.

Men hur kom hon då fram till den här metoden? Vaknade hon upp en natt och sa för sig själv: vi måste fråga eleverna vad de behöver?

– Nej, skrattar Helen Timperley och berättar om det omfattande forskningsarbetet som ligger bakom.

Under tre år och med finansiering från den nyzeeländska regeringen gjorde hon och forskarna som hon ledde en stor genomgång av den engelskspråkiga litteraturen på området ”professionell vidareutveckling” i skolvärlden. Till sist hade de sållat fram 97 fallstudier att djupgranska. Och utförde ”ett mycket rigoröst arbete” för att skilja ut vad som påverkade elevresultatet, eller, med hennes egna ord, vad som gjorde att en lärare lyckades eller misslyckades med att nå målen.

Resultatet blev inte bara upptäckten att metoderna där elevernas behov stod i fokus var mest framgångsrika, utan också

28 LÄRA #6/2012

THE STOCKHOLM SUMMIT 2012

Professor Helen Timperley från Nya Zeeland deltog i den tredje och sista upplagan av Stockholm Summit i våras. Hon förordar ett cykliskt arbetssätt, där åtgärderna i undervisningen hela tiden följs upp.

skissen till vad hon kallar en ”teacher inquiry and knowledgebuilding cycle” för lärare att ta stöd i på fältet. Det vill säga ett oavbrutet kunskapsstärkande, cykliskt arbetssätt, där åtgärderna i undervisningen hela tiden följs upp genom att den där första jobbiga frågan återigen ställs: har eleverna lyckats sämre eller bättre efter insatserna vi gjort? Vad behöver vi lära oss för att komma vidare? Och så vidare med nya pedagogiska insatser, som man måste se till att engagera sina elever i, tills det är dags för grundfrågan igen.

Och vilka är då ”fälteffekterna” av forskningen som Helen Timperley lett?

– Samtidigt med forskningen där vi undersökte framgångsrika fortbildningsmo

deller, var jag med i ett nationellt läs och skrivprojekt där vi kunde pröva våra teorier i praktiken. Och fick se att de funkar!

Siffrorna i utvärderingen av den stora satsningen på 300 skolor, som gick under namnet ”Literacy professional development project”, talar för sig själva. Skolorna som deltog kunde visa på 1,5–1,9 gånger bättre utveckling av läsförmågan och 2,5–3,2 gånger bättre skrivkunnighet än ”den förväntade” efter en tvåårsperiod. Och, kanske allra viktigast, i en tid när skillnaden mellan de högst och de lägst presterande eleverna ökar inte bara i Sverige, utan också i det Nya Zeeland som vi så ofta brukar sägas likna so

Fo

to

: uL

rIc

a z

we

nG

er

cialt och ekonomiskt: för de 20 procent lägst presterande eleverna kunde man visa en skrivkunnighetsutveckling på 5–6 gånger den förväntade.Men hur kan lärarna på skolorna i Stockholm använda den här modellen?

– För det första måste de få stöd av skolledarna, de kan aldrig klara det på egen hand. Hela skolan ska helst vara inblandad, alla lärare tillsammans ska ta det här greppet, för lärare kan ju lära av varandra. Och man måste starta här: vilket fokus ska den här skolan ha, baserat på den information om eleverna som man måste ha för att komma i gång.

– Grunddatan kan vara kunskapstester, närvarorapporter, uppgifter om elevernas sociala situation, hur de fungerar tillsammans, intervjuer om tryggheten: mobbar de varandra på rasterna? Och det räcker inte att bara ha detta ”i huvudet”!

Men kräver ändå inte Helen Timperleys pedagogiskt muskelbyggande kunskapscykel, med dess konstanta utvärderande och metodutvecklande, orimligt mycket av lärare som kanske redan känner att de går på knäna?

– Visst, det krävs mycket arbete, speciellt i början, eftersom lärare inte är vana vid att göra det här, men så fort man börjat använda det här angreppssättet blir det ett sätt att tänka, säger Helen Timperley.

– En lärare sa till mig: ”Jag kan inte tänka mig att gå tillbaka till det gamla sättet att undervisa.” I stället tänker hon nu, hela tiden: vad behöver mina elever för att nå sina mål, och vad måste jag själv lära mig och göra annorlunda för att kunna lära dem det? Hur ska jag arbeta med mina kolleger så att vi hela tiden kan lösa problemen, i stället för att gå runt och sucka och säga att det är elevernas fel om de inte kan ta emot kunskapen som förmedlas? n

PontuS DahLMan

29LÄRA #6/2012 29

THE STOCKHOLM SUMMIT 2012

Vill du kunna visa din yrkesskicklighet som lärare och utveckla din praktik? Nu kan du få dina pedagogiska färdigheter professionellt bedömda och en möjlighet att dokumentera din yrkesskicklighet i en merit portfölj.

Anmälan senast den 7 december 2012.

Mer information och anmälningsformulär hittar du på www.pedagogstockholm.se/meritering.

Välkommen!utbildningsförvaltningen

Är du en särskilt

skicklig lärare?

nya intranätet blir rollstyrtStadens nya intranät lanseras till sommaren nästa år, men redan den 12 november lades ett smakprov ut i form av en testversion för stadens medarbetare. På utvecklingsbloggen kan du tycka till om stadens framtida intranät.

– Tanken med det nya intranätet är framför allt att det ska vara ett effektivt verktyg i arbetet, och därför behöver vi

återkoppling från medarbetarna under utvecklingsarbetet, säger projektledare Rose Melin.

Det var i våras projekt Intranät 2013 satte i gång. Nu börjar det ta form och intresset har varit stort, berättar Rose Melin:

– Det är jättespännande att i samarbete med våra delprojekt, referensgrupper och i diskussioner med ett antal av

Fo

to

: LIS

eL

ot

te

va

n D

er

Me

IJS

Testversionen av Intranät 2013 lades ut i förra veckan och nås via det nuvarande intranätet.

stadens medarbetare forma vårt nya intranät. Under resans gång har många bra idéer, konstruktiv kritik och feedback lett till att vi nu har en bra bild av vilka funktioner som bör finnas med i Intranät 2013.

– Utbildningsförvaltningen deltar i arbetet bland annat genom sina representanter i styrgrupp och referensgrupper. Att testversionen nu blivit tillgänglig är ett viktigt steg för en fortsatt aktiv dialog och för att få konkreta synpunkter.

Sedan det nuvarande intranätet skapades 2005 har tekniken kommit långt, och det finns nya och bättre funktioner. Det nya intranätet ska till exempel på sikt kunna nås från mobiler och surfplattor.

Men det är inte bara ny teknik som ligger bakom arbetet med ett nytt intranät för Stockholms stad.

– Staden växer och det ställer nya krav på våra verksamheter, och med ett effektivare intranät kan vi frigöra resurser som kommer både oss och stockholmarna till godo, menar Rose Melin, och hon berättar att några av de största förändringarna som vi kommer att märka vid lanseringen nästa år är bättre sökfunktioner och en startsida som vi kan anpassa utifrån vårt arbete och de funktioner vi använder mest.

Testversionen av Intranät 2013 når du via nuvarande intranätet eller utvecklingsbloggen, där du kan lämna synpunkter och dela med dig av dina tankar kring vad du tycker behövs i stadens framtida intranät: www.intranat2013.dialog.stockholm.se. n

ÅSa JackSon

30 LÄRA #6/2012

KVALITETSUTVECKLING

hållbar utveckling över gränserna— Energi och hållbar utveckling är som klippt och skuret för samarbete över ämnesgränserna, säger NOläraren Pia Larsson som varit med och utvecklat NTA temat ”Energi och hållbar utveckling”. I Stockholm står ett 15tal klasser i startgroparna för att dra i gång temaarbetet.

Rekryteringen av elever till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar går trögt. I takt med att eleverna blir äldre sjunker intresset för de naturvetenskapliga ämnena.

– Många elever tappar intresset när de kommer upp i högstadiet, säger Pia Larsson.

Hon är tjänstledig på andra året från sin ordinarie tjänst som 7–9lärare på Stavsborgsskolan i Nacka. Där har hon funderat mycket på hur man som lärare skulle kunna vända trenden.

Det var de här funderingarna som gjorde att hon först kom med som referensperson och så småningom fick en projektanställning på NTA (Naturvetenskap och teknik för alla), ett skolutvecklingsprogram som vänder sig till förskolans och grundskolans huvudmän. NTA strävar efter att alla elever ska få möjlighet att ta till sig den kunskap som hon eller han behöver i naturvetenskap och teknik genom pedagogiskt och vetenskapligt utformade arbetsmaterial där såväl lärare som elever utmanas och inspireras.

Från början var det framför allt lärare i årskurserna 1–6 som använde sig av NTA:s erbjudanden, men med det senaste temat ”Energi och hållbar utveckling” finns det nu tre NTAteman som vänder sig till lärare i de högre årskurserna. I temat ”Energi och hållbar utveckling” har NTA också arbetat fram ett koncept som bygger på samarbete mellan NO och SOlärare.

Iann Lundegård, lektor i de naturvetenskapliga ämnenas didaktik vid Stockholms universitet, har haft det huvudsakliga uppdraget att utforma materialet, men han har haft god hjälp av SOläraren Jonatan Lannemar och av Pia Larsson.

Energifrågor är i högsta grad samhällsfrågor och i NTAmaterialet finns gott om exempel från massmedierna och från vår egen praktiska vardag.

– Energi och hållbar utveckling är som klippt och skuret för samarbete över ämnesgränserna. De är viktiga framtidsfrågor och när eleverna får en chans att använda NOkunskaper i ett sådant sammanhang känns de ännu mer relevanta, säger Pia Larsson.

I arbetsmaterialet redogörs noga för kopplingen till läroplanen och till ämneskursplanerna. Där beskrivs vägar till lärandet och dess vetenskapliga grund finns noggrant dokumenterad. Där betonas vikten av elevernas problemformuleringsförmåga och deras möjligheter att ta ställning i princip och praktik. Och där formuleras långsiktiga mål för den enskilda elevens ämneskunskaper.

Temat rymmer 19 uppdrag fördelade på sex steg, där varje uppdrag innefattar elevens utvärdering av det egna lärandet. De olika stegen handlar om att organisera systematiska undersökningar, att läsa och tolka statistik och att undersöka fysikteorin och hur den kan användas för att förstå hur energi bäst kan utnyttjas.

– Det finns säkert många lärare som redan arbetar ämnesövergripande, men med vårt arbetsmaterial tror och hoppas vi att de kan få en skjuts framåt. Liksom de lärare som vill arbeta så men ännu inte kommit i gång. Här finns redan en arbetsgång beskriven som vi hoppas ska underlätta deras arbete.

Efterfrågan på temautbildningen har varit stor. Hittills har Pia Larsson hållit i ett 15tal utbildningar i landet. Den senaste i raden var i Stockholm i september.

NtA

■n nta (naturvetenskap och teknik för alla) drivs av skolhuvudmän i samarbete med Ingenjörsvetenskapsakademien och kungliga vetenskapsakademien och erbjuder ett koncept för skolutveckling.■n konceptet vilar på fem grundpelare:

ett frågebaserat, undersökande arbets-sätt med experimentet som grund, till-gång till experimentmateriel och elev- och lärarhandledningar, kontinuerlig kompetensutveckling av lärare, löpande utvärdering av elevernas lärande samt samverkan mellan skolor, kommuner, näringsliv och högre utbildning.

En av dem som gick utbildningen här var Sofia Holmberg, NOlärare på Rålambs hovsskolan. Där hade de redan beslutat sig för att arbeta ämnesövergripande med energitemat i årskurs 9 under hösten.

– Så den här utbildningen kom lägligt. Och den var både intressant och inspirerande. Den här gången var ju dessutom SOlärarna inbjudna vilket passade oss bra. Både utbildningen och själva materialet visar pedagogiskt hur de olika målen har hämtats från den centrala ämnesplanen. Vi fick en mall för pedagogisk planering att utgå ifrån som vi sedan kan anpassa till vårt eget arbete allteftersom.

På Folkungaskolan i Linköping har de redan hunnit bli smått rutinerade på att arbeta enligt NTAkonceptet. Under vårterminen i åttan får deras elever möta energitemat i NTAtappning.

– Det fungerar bra både material och bedömningsmässigt. Utbildningen och dess innehåll korrelerar väl med de nya kunskapskraven i Lgr 11. Materialet har hjälpt oss att komma i gång och framför allt har det givit mig som SOlärare en fingervisning om hur jag kan arbeta mot kunskapskraven i geografi, som handlar mycket om hållbar utveckling, berättar Anna Bergendorf Pihlblad. n

heLene LuMhoLDt

31LÄRA #6/2012

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK

Blommor och bin på

schemattext: FILIPPa MannerheIM

Foto: uLrIca zwenGer

32 LÄRA #6/2012

Frön blir växter som ger oss nya frön igen. Men hur går det till? vi har besökt klass 4 på Sand-åkraskolan i Sköndal där peda-gogen cecilia af Sillén låter miljö perspektivet prägla under-visningen när eleverna jobbar med natur & Miljöboken.

Biet Bibbi är gul och svartrandigt med spretande antenner och långa dinglande tygben. Hon surrar i Skrållan Modins hand för hon är hungrig på nektar: ”Bzzz”. Och vilken tur hon har för där står ju Lisa

Hult med en stor, gul solros. Nu mumsar Bibbi nektar och pollen fastnar på rumpan på henne. Och så vips trillar kornen av när hon suger nektar på nästa blomma!

– Nu byter vi. Du är biet så håller jag i blomman, säger Skrållan Modin och räcker fram den vingliga solrosen till sin klasskamrat.

Det är full aktivitet när klass 4 har sin eftermiddagslektion. Pedagogen Cecilia af Sillén har placerat eleverna på olika stationer där varje grupp får arbeta med någon del av Natur & Miljöbokens kapitel om djur och natur. Medan Skrållan Modin och Lisa Hult gestaltar hur en växt befruktas, läser Cecilia Holfve och Matilde Jörgensen högt för varandra ur avsnittet ”Maskar som smaskar”. Fast egentligen är maskar ganska läbbiga, tycker de. Hundar och rävar är gulligare. Men maskar behövs ändå för att jorden ska må bra, precis som bin, ja som alla djur! Och så dyker de ned med huvudena i böckerna igen för att läsa mer om masken, stryka under och anteckna.

För fjärde året i rad medverkar utbildningsförvaltningen till utgivningen av Natur & Miljö boken, vilket innebär att alla mellan >>

33LÄRA #6/2012

HÅLLBAR UTVECKLING

Pedagogen Cecilia af Sillén har använt Natur & Miljö

boken i sin undervisning i många år. Här tillsammans

med eleverna (från vänster) Rasmus Sjöqvist, Saga Albertsson, Matilde Jörgen

sen, Ida Dahlberg Söderdahl, Vanessa Bircan och Moa

Lindvall (med ryggen mot kameran).

stadieelever i de kommunala skolorna i Stockholms stad – nästan 15 000 barn – får den som gåva. Läromedelsserien består av tre elevböcker i miljökunskap för årskurs 4–6 med tillhörande lärarhandledningar. För 1–7läraren Cecilia af Sillén har den varit ett användbart verktyg i många år.

– Det finns ett stort fokus på miljö och hållbar utveckling i Lgr 11, det återkommer i flera olika ämnen, säger hon och pekar på väggen där illustrerade citat ur läroplanen är uppsatta, väl synliga för eleverna.

Cecilia af Sillén har arbetat på Sandåkraskolan i över tio år. I början ägnade hon mycket tid åt att leta efter relevant och målgruppsanpassat material om ekosystem, mathållning, konsumtion och klimatförändringar. Men det blev splittrat och framför allt var det tidskrävande. Med Natur & Miljöboken har hon ett heltäckande material med texter, uppgifter, facit och lärarhandledningar som en grundstomme i undervisningen.

– Vissa lärare stoppar nog bara undan kartongen med Natur & Miljöboken när den kommer, men det tycker jag i så fall är synd för det är unikt med ett läromedel som ständigt revideras och är så tydligt anpassat till läroplansmålen och till eleverna själva.

Med sitt brinnande naturintresse brukar Cecilia af Sillén integrera miljöfrågor i många delar av undervisningen för att ständigt hålla perspektivet levande. På hösten får eleverna åka med ut till hennes två odlingslotter i Orhem i södra Stockholm. Där skördar de pumpor som de sedan målar av med akvarellfärg och tränar på stilleben och skuggteknik. Pumpafröna spa

rar de och planterar tillsammans nästa vår för att visualisera växternas kretslopp.

Att få eleverna delaktiga i diskussioner om hur vi människor kan leva och själva verka för en hållbar utveckling är en kreativ process, tycker Cecilia af Sillén. Djur, natur och miljö är tacksamma ämnesområden att jobba med tillsammans med yngre elever.

– Min erfarenhet är att alla barn vill prata om vad vi kan göra för att vara snälla mot vår planet, säger hon. Det är verkligen jättebra ämnen för muntliga diskussioner. Även de som vanligtvis är litet blygare vill vara med. Ibland kan vi vuxna vara för ivriga att upplysa eleverna om vad som krävs för att rädda jorden men så stora perspektiv kan också bli skrämmande. Med enkla metoder når man längst, tror jag.

– Fröken, är flugan ett däggdjur?

En flicka rycker Cecilia af Sillén i armen. Hon håller på att sortera djurbilder med sin stationskamrat som energiskt skakar på huvudet. Flugan ska ligga i insektshögen för den diar inte sina flugbarn, den lägger ägg, förklarar

NAtuR & miLjÖBokeN

■n natur & Miljöboken är ett läromedel i tre delar om miljö och hållbar utveck-ling. Materialet riktar sig elever i årskurs 4—6 och är anpassat efter Lgr 11, med fokus på ett demokratiskt förhållningssätt. ■n böckerna rekommende-

ras av håll Sverige rent och energimyndighetens guide till bra läromedel. Inne-hållet spänner över flera skolämnen och uppdateras varje år med ny informa-tion på miljöområdet.■n bakom läromedelsserien

står Svenska kunskaps-förlaget. Materialet går ut till cirka 240 000 elever i drygt 200 kommuner. ■n utbildningsförvaltningen

samarbetar med natur & Miljöboken för utgivningen i Stockholms stad.

>>

34 LÄRA #6/2012

HÅLLBAR UTVECKLING

I de två sista delarna i läromedelsserien vidgas perspektivet ytterligare och eleverna får lära sig mer om hur människans hela livsstil påverkar miljön. Delar ur dessa brukar Cecilia af Sillén ge som kompletterande källmaterial när hennes sexor gör skärmutställningar om konsumtionsvanor.

— Det finns bland annat väldigt bra information om hur våra shoppingvanor påverkar miljön och tips på hur vi kan handla på ett schystare sätt, säger hon. Det som är viktigt är ju att inte bara ge eleverna fakta utan också skapa möjligheter att diskutera miljöfrågor ur ett demokratiskt och etiskt perspektiv.

Flera elever vill gärna dela med sig av sina kunskaper och ge egna råd om hur man kan göra i vardagen för att bidra till en bättre miljö:

– Kasta inte chokladpapper och tuggummi på marken för då kan smådjur få dem i halsen och dö. Och häll inte ut olja i vattnet för då får fåglarna den på fjädrarna och drunknar, säger Skrållan Modin. n

han med pekfingret på den rad i boken som handlar om däggdjur. I ett virrvarr av bokstäver letar två elever i en annan grupp efter vågräta och lodräta ord som har med djurriket att göra.

– Troll står det här. Men troll är väl inget djur?

– Nej, läs längre på ordet, trollslända blir det ju och det är en insekt!

Eftersom många av uppgifterna i böckerna är relativt lättarbetade brukar Cecilia af Sillén utforma undervisningen stationsvis, alternativt låta halva klassen arbeta med böckerna medan hon gör laborationer med de övriga.

– Det är svårt att göra naturvetenskapliga experiment i helklass så då måste jag ha en bra metod så att andra halvan får göra något lika stimulerande. I dag får de parläsa texterna och jobba med olika uppgifter. Det finns också mycket knep och knåp som korsord och rebusar som de kan lösa om de väntar på att få hjälp. Men vissa mer teoretiska delar som naturens kretslopp är det viktigt att vi går igenom tillsammans.

35LÄRA #6/2012

Det finns ett stort fokus på miljö och hållbar utveckling i Lgr 11.

” Forskningen gör skillnad”Genom forskningen fick gymnasieläraren Maria Johansson tid att reflektera och tänka färdigt. I mellanrummet mellan teori och praktik ser hon forskarens roll i skolan.

Det är strejk på Globala gymnasiet. Eleverna strejkar av solidaritet med lärarna efter löneförhandlingarna. Inga elever i klassrummen men väl ute på gården och i korridorerna. Banderoller på fasaden, affischer överallt. Tidigare på dagen har det hållits tal och organiserade diskussioner, band med elever har spelat.

– Vi har fantastiska elever som formulerar sig så väl för vår sak. Ingen kan driva vår sak bättre än eleverna, säger Maria Johansson.

Nyss har hon pratat med två elever som gick ut i våras och som ska delta i en paneldebatt under en heldag om global historia där hon själv ska medverka. Konferensen är en av hennes små ”trådar”, projekt utanför undervisningen som på olika sätt är kopplade till global kunskap. Hon har svårt att inte haka på nya projekt. Om en vecka ska hon delta i en internationell konferens i Tallinn om historieundervisning och kulturell dialog, som bland annat Europarådet står bakom.

I höst väntar en konferens i Köpenhamn där hon ska prata om det projekt om historieundervisningsprocessen i det mångkulturella samhället som hon deltar i och som är finansierat av Vetenskapsrådet. Dessutom driver hon ett svensk

projekt på skolan om att läsa världslitteratur och i vår ska hon och några forskarkolleger i ett pilotförsök hålla workshops om historiskt tänkande för mellanstadielärare i Stockholm.

De senaste tre och ett halvt åren har Maria Johansson delat sin tid mellan att undervisa på Globala gymnasiet och gå forskarutbildningen vid Karlstads universitet. En del av forskningstiden tillbringade hon på skolan, i forskarrummet bakom personal rummet.

I maj lade hon fram sin licentiatavhandling ”Historieundervisning och interkulturell kompetens”. Där visar hon att det är nödvändigt att problematisera innehållet i historieundervisningen och att det är viktigt att synliggöra fler perspektiv än det västerländska. Med utgångspunkten att den samhällsutveckling vi har i dag, där världen finns i Sverige och där eleverna kommer från olika kulturer och religioner, kräver en förändrad historieundervisning, frågade hon sig hur den undervisningen skulle kunna se ut.

— Vad kan historieundervisningen ge oss i dag, för att eleverna ska få ett användbart förflutet? De historiska berättelserna vi har med oss måste vara relevanta för vår tid.

Maria Johansson lät en lärare få uppdraget att lägga upp undervisningen så att eleverna skulle utveckla interkulturell kompetens. Hon följde 25 lektioner, spelade in och försökte fånga det som sades i klassrummet. Undervisningen

handlade om andra världskriget och kalla kriget. Läraren gav eleverna nya perspektiv genom att till exempel föra in olika röster från periferin. Kalla kriget kom att handla om Ukraina och Venezuela och han laborerade också med årtal och geografi. Vad hände om man utgick från att andra världskriget började 1937 med konflikten mellan Japan och Kina eller 1935 med Italiens krig i Etiopen?

– De berättelser vi ofta ger är gjorda utifrån en västerländsk eller europeisk ram. Jag kunde visa att det var viktigt att öppna berättelsen på olika sätt och arbeta med begrepp som kanon och tillläggshistoria.

För Maria Johansson innebar forskningen en möjlighet att binda ihop den egna undervisningen med ett större sammanhang.

– Det tillför mig något när jag både kan vara praktisk och teoretisk och jag känner mig mycket mer förankrad när jag givits den här möjligheten till reflektion. Det finns ett oerhört värde i det. Tillbaka i lärarjobbet saknar jag det. Tiden till reflektion äts lätt upp.

Flera utvecklingsprojekt på Globala gymnasiet har varit spinoffeffekter av att lärare på skolan forskat. Medan Maria Johansson forskade deltog hon i ett utvecklingsprojekt på skolan om interkulturell kompetens och hade workshoppar med några lärare utifrån grundläggande begrepp i historieundervisningen. Det ledde till att undervisningen i Historia 1 förändrades.

36 LÄRA #6/2012

PROfILEN

Fo

to

: ro

be

rt

bL

oM

bä

ck

Genom forskningen har hon fått användbara kontakter i forskarvärlden. En gång i månaden kommer en forskare i litteraturdidaktik från Karlstad och stöttar svenskprojektet. Maria Johansson är övertygad om att hennes och kollegernas forskning har betydelse för skolan.

– Vi har suttit på skolan, rört oss i personalrummet, slängt fram artiklar och nya idéer och jag tror överlag att man har fått inspiration och idéer från oss.

Från början var det inte läraryrket som lockade. Hon var intresserad av litteraturvetenskap och valde lärarutbildningen för att få läsa kurserna med linjeförtur. Hon tänkte stanna i den akademiska världen, men blev såld på yrket under sin praktik

– Att vara med eleverna, i klassrumssituationen. Det var min grej, det var rätt plats.

Efter något år på en gymnasieskola i Eslöv, började hon på Jakobsbergs gymnasium där hon var med och startade en utbildning med global inriktning. De globala tankarna tog hon och några kolleger med sig när de startade Globala gymnasiet 2004. Det var efter Göteborgskravallerna och de ville ge eleverna möjlighet att påverka, men på ett annat sätt.

– Eleverna skulle få en handlingsberedskap som gjorde dem mer kompetenta och bättre rustade att möta verkligheten. De skulle tro på sin möjlighet att påverka. En dag som den här, när eleverna strejkar, ser man ju att det blivit så.

”De historiska berättelserna vi har med oss måste vara relevanta för vår tid”, säger läraren Maria Johansson som lade fram sin licentiatavhandling vid Karlstads universitet i våras.

37LÄRA #6/2012

PROfILEN

>>

Hälften av elevernas tid går åt till att arbeta tvärvetenskapligt i projekt. Just nu planerar Maria Johansson ett genusprojekt i historia, svenska och engelska för årskurs 2. På samma sätt som när hon planerar projekt, planerar hon också sin egen undervisning.

— Som ny lärare tänkte jag en lektion i taget och det var jag och min klass, men det har förändrats. Jag har fått ett annat sammanhangstänk och det handlar om att utvinna långsiktiga förmågor och förhållningssätt som elever ska få med sig från skolan. Min roll som lärare är att vara genomtänkt, att ha sett möjligheter och fallgropar och hela tiden orka med att ta helhetsgreppet. Framför allt handlar det om att jag har tänkt igenom vart jag och eleverna är på väg, och vad det är som krävs för att nå dit.

Flera av hennes forskarkolleger har efter sin avhandling börjat undervisa på lärarutbildningen.

– När forskarresurserna stannar på universitet och högskola finns en risk att få av dem som har licat finns kvar på skolorna med ett aktivt uppdrag. Om man ska utveckla skolan och förena teori med praktik så måste man också göra det i befintlig verksamhet, man måste ha kvar forskningen ute i skolan.

Själv vill hon vara kvar i skolans värld men kombinera det med forskning och

utveckling. Helst skulle hon fortsätta med doktorandstudier på halvtid och undervisa resten av tiden. Hon vill också skriva konkreta texter om undervisning och lärande.

– Texter som verkligen handlar om skolan i ett forskningsperspektiv, ett lärar forskningsperspektiv, där man utgår från undervisningen.

I mellanrummet mellan teori och praktik, mellan akademi och skola, tror Maria Johansson att hon och de andra lärare som forskat har en plats. Forskning på och om lärare stannar ofta i universitetsvärlden och inom skolan finns det i sin tur utvecklingsprojekt som ofta blir så konkreta att de stannar i den egna klassen och aldrig sprids vidare.

— Vi som forskare skulle kunna lyfta det en nivå, bygga vidare och föra ut det i samhället. Vi skulle kunna bidra till skolutveckling på ett jättebra sätt så att det blir forskning av och för lärare och inte bara på lärare och om lärare. Där har staden ett stort ansvar. Vi måste hitta en struktur så att det kan komma skolorna till del. Det gäller att bygga den där plattformen. n

PernILLa rÖnnLID

mARiA johANSSoN

Aktuell: Licentiatavhandlingen ”historieundervisning och interkulturell kompetens” vid karlstads universitet. Medverkar i antologin ”Forskning av och för lärare. 14 ämnesdidaktiska studier i historia och samhällskunskap”.

Gör: undervisar i historia på Globala gymnasiet. Driver ett litteraturforsk-ningsprojekt på skolan. Deltar i ett projekt om historieundervisningspro-cessen i det mångkulturella samhället.

Bor: nälsta, Spånga.

familj: Sambo och två barn.

Gillar: umgås, god mat, läsa.

ogillar: när folk är ogenerösa, gnäll, att inte ha möjlighet till eftertanke.

På lediga stunder: umgås med familjen, med vänner, läser, har precis återupptagit ridningen tillsammans med dottern.

Läser: Skönlitteratur och facklitteratur. alltid flera böcker på en gång. Just nu ”Människornas jord” av Pramoedya ananta toer.

Lyssnar på: Mina Spotifylistor. har varit riktigt bowiefrälst.

Bästa lärarminne: har varit i Indien och bangladesh med elever och där kunnat se att undervisningen på skolan spelar roll. eleverna har en handlingsberedskap och är rustade att möta verkligheten.

38 LÄRA #6/2012

PROfILEN

Skicka din tipsrad senast den 30 november till [email protected] eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Glöm inte att ange din postadress så att vi kan skicka biobiljetterna om du vinner. Vinnare i förra numret blev Charlotte Dingertz, Ledningsstaben, Anneli Jerremalm, Personalavdelningen, och Annika Lindmark, Rödabergsskolan. Rätt tipsrad var 1, X, 2, X, 1.

Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får ett presentkort på två biobiljetter vardera.

Lycka till!

1. Vad står förkortningen NtA för?1. naturkunskap och teknik, nivå a.x. naturvetenskap och teknik för alla. 2. noggrannhet, tanke, ansvar.

2. Vad heter gymnasieläraren maria johanssons licentiatavhandling?

1. ”Forskning av och för lärare i historia och samhällskunskap”.

x. ”historieundervisning och interkulturell kompetens”.

2. ”Svenskundervisning i ett globalt perspektiv”.

3. Var överlämnade Litteraturutred-ningen sitt slutbetänkande till kultur-ministern?

1. På Skolforum i älvsjö.x. På bokmässan i Göteborg.2. På Framtidens lärande i nacka.

4. Vad heter det nya meriterings-programmet för lärare?

1. Merete. x. arete.2. Meritera mera.

5. Vilket blev det vinnande namnet på klastorpsskolans elevföretag?

1. Diamonds. x. wake up happy. 2. we are the winners.

vinn biobiLjetteR

>>

En bok om en tistelfjärils livscykel eller en eldsprutande drake som blir snäll — det och mycket mer kan man finna på Bibblis, en webbplats där Årstaskolans elever kan ladda upp sina egna eböcker. Sajten har snabbt blivit en succé både i och utanför skolan.

På Årstaskolan arbetar man med att försöka omdefiniera lärandet med hjälp av IT. Som ett led i det arbetet öppnades webbplatsen Bibblis i somras. Det är ett bibliotek för eböcker skrivna av skolans elever.

– För att göra skolarbetet meningsfullt tror vi att elever behöver få skapa material som når en riktig publik, berättar Mikael Kring, ITpedagog på Årstaskolan.

Sedan tidigare har skolan en rad olika skrivprojekt i gång. När Årstaskolan började arbeta med surfplattor, som en del av Stockholms stads satsning, öppnades plötsligt fler möjligeter att arbeta med skrivandet digitalt. Eleverna började göra egna eböcker och det var då idén till Bibblis föddes.

– Eleverna skapade otroligt bra, välskrivna och genomarbetade böcker, som de lagt ner mycket tid och kraft på. Vi tänkte att fler borde få ta del av dem.

Sagt och gjort. Mikael Kring byggde webbplatsen och presenterade den för all personal på skolan.

– Sedan började eleverna mejlbomba mig med böcker, omslagsbilder, baksides texter och författarporträtt.

Responsen lät inte vänta på sig. Elever, föräldrar och lärare i hela Sverige har laddat ner och läst de böcker som finns på Bibblis. Böckerna kan läsas både på mobila enheter och datorer. Eleverna har gjort omslag och illustrerat sina texter. Vissa av böckerna finns även inlästa.

– Eleverna är superstolta över sina arbeten och att deras böcker läses över hela Sverige. De har tagit bokskrivandet på största allvar, berättar Mikael Kring,

Årstaskolans e-böcker gör succé

adressen är www.bibblis.se. Där finns elev-ernas egna böcker att ladda ner samt tips för att komma i gång med skrivandet.

På Bibblis kan eleverna ladda upp sina egna eböcker. ”De är superstolta över sina arbeten”, säger ITpedagogen Mikael Kring.

som då och då får uppdatera sidan med reviderade versioner av böckerna.

– Många elever rättar stavning eller ändrar sådant de inte varit nöjda med, helt enkelt för att de märker att andra människor ser och läser deras böcker.

På Årstaskolan ser man att skolarbetet blir mer meningsfullt när det blir publikt. Samtidigt uppstår fler pedagogiska möjligheter. Eleverna får till exempel öva sig i att ge respons på varandras böcker enligt principen ”two stars and a wish”. De ska lyfta fram minst två bra saker och komma med en önskan.

Dessutom kan eleverna skapa ytter ligare material och aktiviteter kring sina böcker, som videoinspelade intervjuer med varandra eller högläsning för yngre elever på skolan. Andra frågor som berörs i

undervisningen är hur eleverna beter sig och uppfattas i sociala sammanhang på nätet.

Liksom Årstaskolans andra webbplatser kommer Bibblis att fortsätta utvecklas.

– Pedagogerna på skolan kommer på fler användningsområden. Just nu har vi flera bokprojekt i gång. Bland annat skriver eleverna i vår förberedelseklass böcker om sina hemländer som vi ska använda i undervisningen, berättar Mikael Kring. n

anneLIe DrewSen

Fo

to

: Ma

rc

Fe

MM

en

Ia

39LÄRA #6/2012

IT I UNDERVISNINGEN

Linus wALLin: LIVETS HÅRDA SKOLA

40

Redaktör: Annebritt Ullén, 08-508 33 835, [email protected]

Nämnd & Nytt

LÄRA #6/2012

NotiSeR

Skolakut för stökiga elever en skolakut ska inrättas med cirka fem platser för grundskoleelever i årskurs 7—9. Skolakuten är till för akuta placeringar av elever i grund-skolan som på grund av disciplinä-ra åtgärder tillfälligt behöver flyttas från den egna skolan. Plats ska kun-na beredas inom 48 timmar.

Syftet är att ge eleven en fung-erande skolgång genom tillfällig placering vid annan skolenhet och att samtidigt skapa goda förutsätt-ningar för eleven att återvända till sin skola. eleven ska följa den ordi-narie skolans arbete under tiden på skolakuten. beslut om tillfällig place-ring vid en annan skolenhet fattas gemensamt av berörd grundskole-rektor och rektor på eSS-gymnasiet.

Positivt med surfplattor i undervisningen under 2011—2012 delades cirka 2 300 surfplattor ut till 13 av sta-dens skolor. Intervjuer med peda-goger och rektorer på dessa skolor visar att skolorna är positiva till att

använda surfplattorna i undervis-ningen. Pedagogerna ser surfplat-torna som en möjlighet att utveckla pedagogiken och har redan märkt att användningen av surfplattor lett till framsteg hos eleverna.

På surfplattan är det lätt att kom-binera text och bild och den är enklare och snabbare att använda än vanliga datorer, anser pedago-gerna. Dessutom är den lätt att ta med sig ut. Surfplattorna kommer inte att konkurrera ut läroböcker-na i undervisningen utan ses som ett utmärkt komplement. Det man saknar är möjlighet till publicering och utskrift från surfplattan. och det finns ett stort behov av tips på pedagogiska appar för surfplattor.

en genomgripande utvärdering av satsningen på surfplattor i sta-dens skolor pågår. Den görs av en extern utvärderare och ska vara klar i juni 2013.

utbildningsnämnden har före-slagit till kommunfullmäktige att ytterligare 10 miljoner kronor sat-sas på surfplattor i förskoleklass och grundskola i kommunala och fristående skolor i Stockholms stad.

Sms till vårdnadshavare vid skolkDen ogiltiga frånvaron i Stock-holms stads grund- och gymna-sieskolor sjunker men måste ändå åtgärdas, skriver stadens revi-sionskontor i sin rapport. Dialogen om frånvaron mellan grundskole-chef och rektor ska bli tätare och skolan ska snabbt återkoppla till vårdnadshavaren. en funktion för Stockholms stads skolor är fram-tagen som meddelar vårdnads-havaren via sms när eleven är från-varande utan giltigt skäl.

Karriärtjänster för lärare införsStaten inför nya karriärtjänster för lärare i form av förstelärare och lektor. tanken är att skickliga lä-rare ska kunna göra karriär inom yrket utan att lämna undervisning-en. På längre sikt ska karriärrefor-men höja lärarlönerna, göra yrket mer attraktivt och förbättra under-visningen för eleverna. en förste - lärare ska kunna höja sin lön med högst 5 000 kronor per månad och en lektor med högst 10 000 kronor per månad. karriärreformen

ska träda i kraft den 1 juli 2013 och vara fullt utbyggd 2016.

Klartecken för yoga i skolan Skolinspektionen har utrett om yoga innehåller religiösa inslag ef-ter en anmälan mot Östermalmssko-lan. Inspektionen visar att fokus har legat på hälsa och välbefinnande, utan inslag av bekännelse karaktär. enligt Skolinspektionen har Stock-holms stad följt bestämmelsen om att utbildningen ska vara icke-kon-fessionell. Östermalmsskolan inför-de yoga för att eleverna skulle bli lugna och koncentrerade.

Byggstart för MariehällsskolanStockholm växer och antalet elev-er i grundskolan beräknas öka med 27 000 till år 2019. Mariehällsskolan är en av de skolor som byggs för att möta efterfrågan på nya elevplat-ser. ett tiotal ytterligare är plane-rade. Dessutom kommer flera be-fintliga skolor att byggas ut och få ökad kapacitet.

Mariehällsskolan ska vara fär-dig att ta emot elever i årskurser-

Prins Daniel och socialminister Göran Hägglund besökte Lindeparkens gymnasiesärskola i samband med Folkhälsoinstitutets uppmärksamhetsvecka i oktober. Veckan uppmärksammar betydelsen av goda matvanor och fysisk aktivitet för folkhälsan. Prinsen och socialministern informerade sig om skolans hälsoarbete och besökte idrottsklassen. Besöket avslutades med en gemensam lunch på skolan.

Lindeparkens gymnasiesärskola arbetar med hälsoförebyggande arbete för ungdomar med utvecklingsstörning. Som första skola i Sverige blev den hälsodiplomerad enligt Korpens hälsodiplomering. n

Prins Daniel hälsas välkommen till Lindeparkens gymnasiesärskola av rektor Gunn Östlund.

Fo

to

: ro

be

rt

ek

Lu

nD

/St

eL

La

PIc

tu

re

S Lindeparken fick besök av prins Daniel

41


Nämnd & Nytt

LÄRA #6/2012

na F—4 till höstterminen 2014. när den är helt klar ska den ha plats för cirka 720 elever i årskurserna F—6 från bostadsområdet annedal och andra delar i Mariehällsområdet.

Grundskolan får ett branschrådutbildningsnämnden har beslutat om ett branschråd för grundskolan. branschrådet ska bli ett samarbets-forum för regelbunden dialog och erfarenhetsutbyte mellan fristå-ende och kommunala huvudmän och rektorer. rådet ska bland annat kunna ta upp frågor som rör elev-antalsutveckling, lokalplanering, skolval, skolplikt, insamling av re-sultat och regelförändringar.

55 olika modersmål i språkträdgård På Farsta gymnasium uppmärksam-mades europeiska språkdagen den 26 september genom att eleverna skapade en ”språkträdgård”. en sär-skild blomma representerade varje modersmål som talas av någon av eleverna på skolan. efter en invente-ring i klasserna fann man att det inte ”bara” var 41 språk som man först trott, utan hela 55 olika modersmål som talas bland eleverna.

att eleverna i en skola har en mängd olika modersmål ses ofta som ett problem för skolorna, me-nar arne rubensson, lärare och eu-ambassadör vid Farsta gymnasium.

— ungdomar övertar omvärldens betraktelsesätt och låter bli att ut-veckla sitt modersmål. Då blir det något man bara använder när man pratar med mormor. vi ville vända på detta och lyfta fram mångfalden av språk som en resurs för Sverige, såväl kulturellt som ekonomiskt i handeln med andra länder. upp-märksamheten i sig ger språken status, säger arne rubensson.

Hundar hjälper till med koncentrationenÅrstaskolan tar hjälp av hundar i undervisningen. hundarna är ett stöd i inlärningen för barn som har svårt med koncentrationen i det vanliga klassrummet. nio elever träffar hundarna regelbundet un-der hösten, sedan ska projektet ut-värderas.

hundarna kommer till skolan tillsammans med sin matte under tre förmiddagar i veckan. tanken är att det gör skillnad om man har en hund i knäet när man läser och räknar. närheten till hundarna hö-

jer halten av oxytocin i blodet, krop-pens eget må-bra-hormon. av hän-syn till elever med allergi används ett särskilt rum med egen ingång.

Hästhagen och Kvickenstorp blir Farsta grundskolaFarsta grundskola är det nya nam-net på grundskoleenheten häst-hagsskolan/kvickenstorpsskolan. namnbytet ska göra den gemen-samma organisationen tydlig och stärka skolans varumärke som en sammanhållen F—9-skola.

Utökad undervisningstid i matematikutbildningsförvaltningen är posi-tiv till utbildningsdepartementets förslag om att den minsta garante-rade undervisningstiden i matema-tik i de obligatoriska skolformerna ökas med 120 timmar. bakgrunden är att svenska elevers matematik-kunskaper har försämrats under 2000-talet och att svenska elever i internationella jämförelser har rela-tivt få undervisningstimmar i mate-matik. På förslag är även att bestäm-melserna om skolans val ändras så att antalet undervisningstimmar i svenska eller svenska som andra-språk, matematik och engelska inte får minskas.

Rektorsprogrammet stärker ledarrollen rektorsprogrammet är en befatt-ningsutbildning på avancerad aka-demisk nivå som alla rektorer enligt skollagen ska genomgå. Program-met tar upp rektorns roll som pe-dagogisk ledare, som ansvarig för skolans resultat och för att skolan som helhet fungerar väl.

De som gått utbildningen tycker att de blivit starkare och tryggare i ledarrollen. att forskning och litte-ratur kopplats till praktisk verklig-het från skolans vardag har upp-levts som positivt. utbildningen ger dessutom ett värdefullt nätverk av kolleger.

Stockholms stad erbjuder även biträdande rektorer att delta i pro-grammet.

— Det är ett led i att trygga chefs-försörjningen, en investering som bidrar till en skola i världsklass, sä-ger birgitta elm på chefsenheten.

utbildningen pågår i upplagd på tre år och omfattar tio dagar per år. I vår startar nästa omgång av rek-torsprogrammet.

Lärarutbildningarna allt mer populäraDe flesta lärarutbildningar vid Stockholms universitet hade fler sökande än platser inför hösttermi-nen. och det krävdes ofta höga be-tyg för att komma in, visar statistik från antagningen.

Särskilt utbildningarna med in-riktning på yngre barn är populära. både förskollärarprogrammet och grundskollärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1—3 hade åtta sökande per plats. Grundskollärarprogrammet med inriktning mot fritidshem res-pektive årskurs 4—6, har fem res-pektive fyra sökande per plats.

På ämneslärarutbildningen med inriktning mot årskurserna 7—9 är treämnesinriktningen svenska, engelska och svenska som andra-

språk mest populär med sju sökan-de per plats.

när det gäller gymnasieskolan är tvåämneskombinationen svenska och engelska populärast med cir-ka tio sökande per plats, tätt följd av ämneskombinationen engelska och historia.

antalet sökande till de naturve-tenskapliga inriktningarna inom ämneslärarutbildningen är litet vid alla lärosäten i landet.

Lärarutbildningarna i Sverige har generellt blivit allt mer populära, vi-sar statistik från högskoleverket. antalet sökande hade ökat med 21 procent i den senaste sökom-gången. efter utbildningen väntar en god arbetsmarknad. Fram till år 2020 behövs 50 000 nya lärare, en-ligt beräkningar från Sveriges kom-muner och landsting (SkL).

Hej DÅ ...

42


Nämnd & Nytt

LÄRA #6/2012

LÄ StiP S

” Vem är du? En bok om tolerans”

”vem är du? en bok om tolerans” är gjord av författaren och illus-tratören Pernilla Stalfelt på upp-drag av teskedsorden och rabén & Sjögren. boken delades ut under september till alla tredjeklassare i Sverige.

Mer än 90 procent av lågstadie-lärarna upplever intolerans mellan eleverna, enligt en enkät som te-skedsorden genomförde i våras. rasism var den vanligaste orsa-ken. hälften av lärarna ansåg att de saknar verktyg för att diskutera tolerans med sina elever. Förhopp-ningen är att Pernilla Stalfelts bok ska fylla detta tomrum.

teskedsorden grundades av tid-ningen vi och arbetar för ökad tole-rans och respekt människor emellan.

… Elisabeth Sörhuus, framgångsrik rektor som på senare år har arbetat med entreprenörskap och skolor i ytterstaden men nu går i pension.

Du var rektor på Hjulstaskolan i 20 år. Reflexioner?

– Att arbeta som rektor är väldigt komplext. Man måste vikta intressenterna, annars går man under. Jag prioriterade eleverna, föräldrarna och medarbetarna.

– Jag kände en hög grad av frihet och förtroende från politiker och förvaltning. Nu är det mera centralstyrt och svårare om man har egna idéer. Mitt ledarskap bottnade i en vision som jag ville förverkliga.

– I Hjulsta, där många är trångbodda och saknar en ombonad hemmiljö, ville jag att skolan skulle vara som ett andra hem. Vi erbjöd alltid frukost i skolan, lät eleverna stå för utsmyckningen och vara delaktiga i skolans vardag. Vad skulle du göra om du blev utbildningsminister?

– Slå upp skolans portar till samhället. Det är orimligt att skolan ska stå för all kunskap. Hur ska lärare ha en chans att hänga med i den snabba utvecklingstakten? Vi borde ta in kompetens utifrån och ge eleverna annan kunskap än från läroböckerna. På Hjulstaskolan samarbetade vi till exempel med byggföretaget JM som intresserade sig för elever med svårigheter i skolan och ville jobba praktiskt. Tillsammans byggde de trappa och entré. Alla elever ökade närvaron, många höjde sina betyg.

– Det är för mycket fokus på mätbara ämneskunskaper. Vi har ett ansvar för att forma självständiga människor som mår bra, det lyfts sällan fram. Jag minns att jag som lärare blev besviken när lektionerna inte kunde genomföras som tänkt för att

det var något annat vi var tvungna att prata om först, men lärande sker i samspel. All administration borde kunna hanteras på annat sätt, det håller jag med lärarna om.Vad är du mest stolt över?

– Arbetet med skolan som den naturliga mötesplatsen. Vi tog ansvar för ungdomsgården, flyttade den till skolan och hade läxhjälp och fritidsaktiviteter. Arbetslösa föräldrar erbjöds praktik och svenskundervisning, vi kunde ha 20–25 föräldrar i skolan samtidigt. Fler än väntat fick jobb efteråt.

– Jag är nöjd med att ha arbetat med något som känts meningsfullt. Att vara rektor blev något av en livsuppgift, jag arbetade mycket och räknade inte timmarna. På det sättet är jag nog ingen bra förebild!Vad ska du göra nu?

– Jag skrev dagbok under ett år om mitt yrkesliv, kanske blir det en bok. Jag är öppen för att ge föreläsningar och ta handledaruppdrag. Det är roligt att dela med sig. Och så är det spännande att följa barnbarnets språkutveckling. n

annebrItt uLLén

PÅ Ny tt joBB

elisabeth forsberg-uvemo, stabschef, grundskoleavdelningen.Lillemor hultman, rektor, katarina norra skola.Wolfgang johansson, rektor, kvickenstorpsskolan/hästhags-skolan.Anders müller, stabschef, gymna-sieavdelningen.Guido Pillola, rektor, hässelby vil-lastads skola.Liselott Svensson, förskoleinspek-tör, tillhandahållaravdelningen.

Vi GRAtuLeRAR …

Barker nära Guldäpplet Daniel barker, lärare i matema-tik och fysik på norra real, var en av tre finalister till årets Guldäpple. Daniel barker sänder sina inspe- lade genomgångar till eleverna före lektionerna. Det gör att lek-tionstid frigörs och att han är till-gänglig för eleverna när de arbe-tar med innehållet. Daniel barker delar också med sig av sina erfa-renheter på bloggen barkersthlm.blogspot.se.

Lärarstipendiet Guldäpplet de-las varje år ut till lärare som förnyat lärandet med stöd av It i undervis-ningen och som inspirerat elever och kolleger.

vinnare av årets Guldäpple blev ulrika ryan, byskolan i Lund, som fick priset ”för sitt arbete med att förnya arbetsformerna i matematik med stöd av digitala verktyg”.

Mälarhöjdens skola bäst på schackMälarhöjdens skola vann nordis-ka mästerskapen i schack för mel-lanstadieelever. Skolor från Island, Danmark, Finland och norge tävla-de mot två svenska skolor i Stock-holms schacksalonger på Söder-malm. Mälarhöjdens skola vann tävlingen med 15,5 poäng, före tvåan på 13 poäng som var en skola från Island.

SÅ St yR S SkoLAN deL 2

Trygghet och studieroriktlinjerna om trygghet och studie-ro gäller från förskoleklass till gym-nasieskola i Stockholms skolor. De

utgår från skolans värdegrund som den uttrycks i läroplanerna.

I stadens skolor gäller nolltole-rans mot kränkande behandling. Diskriminering, trakasserier, mobb-ning och annan kränkande behand-ling är också hinder för lärandet. riktlinjerna anger hur skolan ska handla utifrån lagstiftningen, och vilka åtgärder som är möjliga. nivå-er för ansvar och befogenheter tas upp, liksom planer och rutiner som skolorna behöver ha.

riktlinjerna har i år reviderats utifrån förändringar i skollagen. en förändring är att det nu är möjligt att stänga av elever i grundskolan. tidigare var det endast gymnasie-elever som kunde stängas av. nu kan elever också tilldelas en skrift-lig varning av rektor. varningen ska innehålla information om vad på-följden blir om eleven inte ändrar sitt beteende.

om någon i skolan får reda på att kränkning eller diskriminering före-kommit ska det direkt anmälas till rektor som i sin tur ska anmäla hän-delsen till huvudman. nytt är också att ogiltig frånvaro måste meddelas samma dag till elevens vårdnads-havare.

Mejla dina lästips till [email protected]

Fo

to

: an

ne

br

Itt

uL

Lé

n

• Reportage från gymnasieskolan med störst söktryck i länet.

• Lång intervju med idé- och lärdomshistorikern Sven-Eric Liedman.

• Hur kan skolan arbeta bättre med särbegåvade elever?

• Vi rapporterar från landets första stora forskningskonferens för lärare.

… och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 10 januari.

I nästa nummer ...

STOCKHOLM#1/2013

Lönerna ska förklaras av kvalitet

sistA oRDet: THOMAS PERSSON

Lärarlönerna har under den senaste tiden diskuterats internt men främst externt.

Uttryck som kollektivt straff, flykt från ”sämre skolor” och risk för betygsinfla

tion har använts på tidningars debattsidor men också vid möten lärare och förvaltningsledning emellan.

Låt mig här helt kort ge en bild av hur vi inom förvaltningsledningen resonerat vad gäller löneutvecklingen för lärare.

Vi står inför stora utmaningar för stadens skolor. Det handlar bland annat om att erbjuda alla elever en bra verksamhet och att skolor kan hävda sig vid valet av skola. Måluppfyllelsen är olika på olika skolor, även om man tar hänsyn till skolornas förutsättningar. Den individuella lönesättningen fungerar inte tillfredsställande utifrån stadens mål och löneavtalet.

Det finns i dag skillnader i löne läget mellan våra skolor som inte går att förklara utifrån kvalitet och prestation. Medianlönen för lärare kan skilja upp till 50 000 kronor per år! Vi har dessutom ett stort rekryteringsbehov framför oss och det är ett välkänt faktum att det är lättare att rekrytera till centralt belägna skolor än ytterstadsskolor.

Vår uppgift är att säkerställa en löneutveckling som grundar sig på medarbetarnas arbete och prestationer. Så är inte lönestrukturen i dag. Därför arbetar vi med metoder för differentiering av löner på individ, skol och förvaltningsnivå.

Vi menar att det går att bedöma kvalitet och resultat i lärares arbete. Arbets

givaren och facken har gemensamt tagit fram kriterier för att kunna göra sådana bedömningar. Vi har alltså underlag och verktyg för att kunna bedöma skolornas kvalitet och resultat, och vi menar att det är rimligt att också bedöma skolledares insatser. Även där har vi ett brett underlag.

I debatten förekommer uppfattningen att vi inte kan göra dessa bedömningar. Där verkar vi helt enkelt ha olika uppfattningar. Det är viktigt att vi tar fram fakta om våra prestationer och är beredda att diskutera dem öppet och ärligt. Utan ett sådant medvetet kvalitetsarbete blir det svårt att ytterligare förbättra våra verksamheter.

Vi ser att det uppstår obalanser i löneutvecklingen mellan skolor som förvaltningen blir ansvarig för. Det är inte rimligt att låtsas som att dessa inte finns. Vad vi behöver göra är att ta ett samlat ansvar för löneutvecklingen.

För andra året i rad använder vi en metod som tydligare styr löneutfallet för såväl lärarkollektivet som för rektorerna. Det gör vi för att vi i förvaltningsledningen har som mål att skolornas snittlöner ska förklaras av skolornas kvalitet och resultat. Vi vill också att lärare ska kunna göra lönekarriär och att lönen sätts utifrån arbetets svårighetsgrad och den individuella prestationen – oavsett skola. Allt detta eftersom vårt mål är att öka lönespridningen och premiera skickliga lärare samtidigt som vi behöver motverka orimliga löneskillnader skolor emellan.

thoMaS PerSSon är

utbILDnInGSDIrektÖr I StockhoLMS StaD

PS. Jag ser fram emot en fortsatt diskussion. Gå in på www.pedagogstockholm.se och säg din mening. Jag är verkligen intresserad av att få möjlighet att i dialog med er medarbetare förmedla, förtydliga och förklara hur vi i förvaltningsledningen ser på löneutveckling och lärarlöner.

43LÄRA #6/2012

kulanMÖTESPLATS KULTUR OCH SKOLA

b-e-

r-g.

se |

Fot

o: R

ober

t Blo

mbä

ckAtt veta eller inte vetaI höst är det nypremiär för Kulan, verktyget som serverar lärande kulturevenemang. Syftet är att lyfta undervisningen med kulturella och konstnärliga uttryck så att eleverna kan se på ett ämne med nya ögon. Lärare i förskola, grundskola och gymnasium kan hitta intressanta föreställningar med nya teman till subventionerat pris. Staden står för tjänsten, kulturförvaltningen för kvaliteten och du som lärare för möjligheterna.

www.pedagogstockholm.se/kulan– Nu vet du.

lÄra stockholm nummer 6 2012

Documents