#2/2012STOCKHOLMLÄRA

Jan Eliasson:

Skolans betydelse enorm

Ny lärarroll med digital respons | Hon är förälskad i laborationer

”Jag ger inte eleverna ledigt” | Närvaro i nuet minskar stressen

m

b-e-

r-g.se

Din hälsa är ett prioriterat område och ett självklart inslag i vårt arbetsmiljöansvar. Men en god arbetsmiljö är så mycket mer än bra belys-ning, rätt stol eller höj- och sänkbara bord. Inte heller räcker det att ställa in en fruktkorg i per-sonalrummet, även om frukt är nog så nyttigt.Vi försöker istället se din hälsa ur ett helhets-perspektiv, och arbetar aktivt för att skapa ba-lans mellan kropp och själ. Jobbet är en stor del av livet och vi vill att du mår bra. Därför strävar vi kontinuerligt efter delaktighet och dialog och att du ska ingå i ett sammanhang, där ditt arbetsliv känns begripligt, hanterbart och meningsfullt.

Bland de hälsofrämjande åtgärder vi erbjuder kan bland annat nämnas våra hälsocirklar som ger dig verktyg att för att leva mer hälsosamt. Även vår personalförening Star erbjuder akti-viteter med inriktning på motion, idrott, hälsa och kultur. Och tack vare avtalet med Stock-holms stads simhallar kan du via Simhallskortet simma och träna till ett mycket förmånligt pris. Den aktiva och positiva kulturen ramas in av våra utbildade hälsocoacher, som tillvaratar din hälsa och välbefinnande.

En känsla av sammanhang är grunden för god hälsa

Läs mer om vår verksamhet på www.stockholm.se

utbildningsförvaltningen

Susanne Kjällander har forskat om digitaliserad undervisning i SO. Hon menar att dagens lärare har ett omöjligt uppdrag.

Satsningen på hållbar jämställd-het ska ge pojkar och flickor samma förutsättningar att ut-vecklas och trivas i skolan.

En ny metod hjälper lärarna att hantera stressen i skolan så att de blir mer närvarande i det dagliga mötet med eleverna.

FO

tO

: rO

bE

rt

bl

Om

bä

cK

FO

tO

: ul

ric

a z

wE

ng

Er

FO

tO

: ul

ric

a z

wE

ng

Er

ill

uS

tr

at

iOn

: Ha

nS

vO

n c

Or

Sw

an

t

3LÄRA #2/2012

INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS STAD

DeSSutom ...

STOCKHOLM #2/2012

LÄRA Stockholm ges ut av utbildnings förvaltningen i Stock-holms stad och utkommer med sex nummer per år.

Adress: lära Stockholm, utbild-ningsförvaltningen, box 22049, 104 22 Stockholm. besöksadress: Hantverkargatan 2F.

Chefredaktör: agnetha Styrwoldt-alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@stockholm.se.

Redaktör, projektledare: tomas bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@stockholm.se.

medverkande skribenter: Katarina bjärvall, annelie Drewsen, annika Hedås Falk, agneta berg-hamre Heins, Helene lumholdt, Pernilla rönnlid, annebritt ullén och ingela Ösgård.

Ansvarig utgivare: thomas Persson.

Grafisk form: b-e-r-g.se

tryck: Östertälje tryckeri ab, Stockholm, 2012.

iSSn 1654-7330.

upplaga: 17 500 exemplar.

För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

omslag: Diplomaten Jan Eliasson fotograferad på grand Hôtel av robert blombäck.

Hälsoprofil på hela bredängsskolan 28

Stiftelsen läxhjälpen en guldgruva 32

Enkät: Hur ska skolorna nå världsklass? 33

Forskning gynnar elevernas lärande 38

nämnd & nytt 40

Serie: ”livets hårda skola” 40

Sista ordet 43

ny lärarroll med digitalt responssystem 4

gensvaret viktigt för lärandet 9

Kurator och psykolog för alla 10

Krönika: ”Jag ger inte ledigt” 11

Hallå där, gunilla blomqvist 19

Jan Eliasson om skolans befriande kraft 20

learning study — nu även i ett yrkesämne 26

1812

24

Prisbelönt kemilektor. Karin axberg på blackebergs gymnasium tilldelades gunnar Starck-medaljen 2011 ”för framstående pedagogisk verksamhet på kemins område”. Hennes kärlek till laborationer är förbehållslös. vi har följt henne under en dag på jobbet.

34

vinn

are

av SvenSka

PubliShingPriSet 2011

b-

e-r-g.se

Daniel Barker — lärare som ligger i framkant.

LÄRA #2/20124

BEDÖMNING OCH BETYG

Ny lärarroll med digital

responstEXt: annEliE DrEwSEn

FOtO: ulrica zwEngEr

Hur lyckas man egentligen med formativ bedömning? tack vare det

nya responssystemet kan Daniel barker få en tydlig bild av elevernas

utveckling under kursens gång.

5LÄRA #2/2012

BEDÖMNING OCH BETYG

ningen därefter. I ett videoklipp på nätet fick Daniel Barker upp ögonen för Eric Mazur, fysiklärare och forskare vid Harvard univer-sity i USA.

– En del i hans undervisning är att använda responssystem för att starta diskussioner mel-lan eleverna.

Ett digitalt responssystem är en vidareut-veckling av de gröna och röda lappar som elever ibland använder för att signalera om de förstår. Det finns både webbaserade sys-tem och sådana där varje elev har en liten

Daniel Barker har arbetat som gymnasielärare i fysik och mate-matik i drygt tio år, sedan förra året på Norra Real. Sin undervis-ning har han förändrat gradvis, med influenser från kolleger och

nätet. – Jag har omtolkat min lärarroll och inrik-

tar mig på andra saker än tidigare, allt för att främja elevernas förståelse av ämnet.

En stor del i hans arbete handlar om for-mativ bedömning. Att hela tiden hålla koll på vad eleverna förstår och anpassa undervis-

6 LÄRA #2/2012

BEDÖMNING OCH BETYG

dosa. Eftersom Daniel Barker redan arbetade med Smartboard blev han intresserad av de-ras system.

– Det är dyrt, men jag har fått låna en klass-upprättning för att testa. Det är ovanligt att det används på gymnasienivå och i Sverige är det inte så många som har provat.

Responssystemet består av en mottagare som kopplas till datorns usb-ingång och en liten dosa till varje elev. Elevdosorna kommu-nicerar trådlöst med mottagaren och all data blir tillgänglig för läraren i det tillhörande programmet.

Lärandet synliggörs på ett nytt sätt med responssystemet, menar läraren Daniel Barker. ”Man ser direkt att något händer med elevernas sätt att tänka.” Närmast kameran Agnes Roos, Julia Bielek och Julia Brännberg Fogelström.

>>

Systemet ger läraren en snabb överblick, då elevsvaren omedelbart omvandlas till diagram.

7LÄRA #2/2012

BEDÖMNING OCH BETYG

– Tyvärr har inte GS-IT stöd för alla funk-tioner, så jag har tagit hit en egen dator, för-klarar Daniel Barker när han visar hur det fungerar.

Direkt när han fick dosorna i september kör-de han i gång genom att prova sig fram. Elev-erna är teknikintresserade och var omedel bart entusiastiska över sina nya verktyg. Varje dosa har en liten display och ett tangentbord, unge-fär som en avancerad miniräknare eller mobil-telefon. Eleverna loggar in med en personlig sifferkod och kan sedan svara på frågorna från läraren.

Daniel Barker är inte främst ute efter elev-ernas individuella svar, utan de diskussioner de ger upphov till. Ibland får eleverna svara individuellt först, sedan diskutera två och två innan de svarar på samma fråga igen.

– Det individuella svarandet blir ett incita-ment för att ge sig in i diskussionen. Eleverna ser också om de har svarat rätt och vill då be-rätta hur de har tänkt. Många fler räcker upp handen jämfört med tidigare.

Systemet ger läraren en snabb överblick, då elevsvaren omedelbart omvandlas till dia-gram.

– Det ger mig en fingervisning om hur jag ska fortsätta lektionen. Om alla svarar rätt kan jag gå vidare direkt, men ibland måste jag stanna upp.

Responssystemet genererar väldigt mycket information om varje elev. Daniel Barker har förklarat för eleverna att den kan användas vid betygsättning, men då bara till deras för-del.

– Det kan användas för att bokföra förtjäns-ter, men egentligen är det mest för att fånga upp elever under kursens gång.

Den stora frågan är om eleverna har lärt sig mer sedan de började använda dosorna. Daniel Barker är försiktig med att dra några sådana slutsatser.

Ellinor Onsbring Matre och Dixi Ye lämnar tillbaka sina dosor, som blivit ett viktigt komplement till den övriga undervisningen.

>>

läs mer om Daniel barkers arbete med formativ bedömning på hans blogg: barkersthlm.blogspot.com. På Pedagog Stockholm hittar du en video-film där han demonstrerar responssystemet.

8 LÄRA #2/2012

BEDÖMNING OCH BETYG

Med hjälp av bra gensvar får eleverna syn på hur långt de har kommit, vart de ska och vad de ska göra för att ta sig dit. I forskningscirkeln ”Gen­svar för lärande” utvecklade åtta lärare sitt arbete med gensvar. Nu fortsätter sats­ningen med 200 nya lärare.

Satsningen på gensvar, som är en del av utvecklings-projektet ”Bedömning och betyg”, utgår från forskning som visar att gensvar kan ha en stor effekt på elevernas lärande.

– Formativ bedömning är ett viktigt verktyg, men man måste verkligen veta hur man ska använda det. Att bedriva framgångsrik skolutveckling

tar tid. Det är oerhört viktigt att pröva något i klassrum-met och reflektera kring det, förklarar utvecklingslärare Pernilla Lundgren, som ledde forskningscirklarna tillsam-mans med Astrid Pettersson, professor i pedagogik vid Stockholms universitet.

I den första forskningscir-keln deltog åtta lärare från olika skolformer och ämnen. De träffades regelbundet för att diskutera hur man kan arbeta med gensvar som en del av den formativa bedöm-ningen. Diskussionerna ut-gick från erfarenhet av olika arbetssätt samt gemensam litteratur. När cirkeln avsluta-des delade lärarna med sig av sina nyvunna insikter i rap-

porten ”Gensvar för lärande”, som ingår i utbildningsför-valtningens skriftserie ”Stöd & Stimulans”.

För pedagogerna har det varit tydligt att elevernas lärande har ökat. Bland an-nat har en elevgrupp blivit väldigt duktig på kamrat-bedömning, något som gjort eleverna bättre på att bedö-ma sina egna texter. Även för eleverna blir det tydligt att gensvar är betydelsefullt.

– Några lärare upplever att eleverna utvecklade något slags feedbackberoende när de insåg att den egna tex-ten kunde utvecklas genom kamraternas gensvar. Det blev tydligare vad de ville utveckla vilket ökade mångas

motivation, berättar Pernilla Lundgren.

”Bedömning av kunskap för lärande och undervis-ning” heter den nya om-gången som redan har dragit i gång. Den här gången möts 200 lärare för att utveckla sin bedömningspraktik i flera mindre cirklar. n

annEliE DrEwSEn

gensvaret viktigt för lärandet

– Jag tror på att de lär sig mer när de disku-terar, jämfört med att jag ställer frågor rakt ut och tre räcker upp handen. Jag hoppas och tror att de lär sig mer, men det skulle behöva utvärderas utifrån.

Enligt Harvardprofessorn Eric Mazur blir vinsterna påtagliga när eleverna får diskutera fysik i stället för att bara lyssna på sin lärare. De lär sig mer och får en ökad förståelse för de fysikaliska fenomen som ligger bakom alla formler och siffror i de traditionella räkne-uppgifterna.

Daniel Barker poängterar att tekniken i sig inte förändrat undervisningen, det har han gjort själv. Men han rekommenderar kolleger att pröva responssystem.

– Jag tror att det funkar i alla ämnen, men på olika sätt. Det finns till exempel ett läge där eleverna kan svara anonymt. Det skulle man kunna använda för att göra undersökningar i psykologi som man sedan jämför med större undersökningar.

Själv hoppas Daniel Barker på att kunna fortsätta att använda responssystem, men helst skulle han vilja att dosorna i elevernas händer byttes mot surfplattor, som kan använ-das på samma sätt. n

Med hjälp av en liten dosa fick han dem att i stället börja diskutera de fysikaliska lagarna.

Läraren kan välja att visa frågorna på Smartboarden eller skriva ut dem på papper. Direkt när eleverna har knappat in sina svar får läraren en översikt över hela gruppens resultat.

Följ bloggen om lärande och bedömning på pedagogstockholmblogg.se/larandebedomning.

9LÄRA #2/2012

BEDÖMNING OCH BETYG

Var tredje rektor i landet anser att skolpsykologens tid inte räcker till för elevernas behov. Även när det gäller tillgången till kuratorns tjänster menar många rektorer att tiden inte räckte till. Det visar en rundringning som Skol­inspektionen gjort.

När den nya skollagen trädde i kraft den 1 juli 2011 ersattes begreppet skolhälso-vård med elevhälsa. Det innebär att skolan precis som tidigare måste kunna ge eleverna tillgång till läkare och skol-sköterska, men i och med lagändring-en även till kurator, skolpsykolog och personal med kompetens för special-pedagogiska insatser. På vilket sätt deras tjänster ska finnas tillgängliga avgör

varje skola. Det är rektorernas ansvar att organisera elevhälsan så att alla elever får tillgång till de elevhälsotjänster som de behöver.

Ewa Lauritzen är enhetschef på enheten för skolstöd. Hennes uppfattning är att tillgången till elevhälsa när det gäller de kommunala skolorna i Stockholm för de flesta elever är god.

– Av tradition har det varit så att psykologtjänster varit vanligare för de yngre eleverna och kuratorstjänster för de äldre. Nu ska alla ha tillgång till både kurator och psykolog. Det skulle ha kunnat leda till en större efterfrå-gan på kuratorstimmar, men det är inget som vi märkt av. Däremot har

efterfrågan på handledning av lärare ökat.

En betydande del av elevhälsan utgörs enligt Ewa Lauritzen just av stöd till lärare och övrig personal.

– Handledning gör att lärarna får hjälp att hitta nya förhållningssätt. De får kraft att möta alla elever och också underlag för en bra dialog med föräldrarna. Mycket av kvaliteten på en skolas elevhälsa är avhängigt av skolans organisation och förhållningssätt, en del skolor är oerhört duktiga, säger Ewa Lauritzen.

Kurator och psykolog för alla

Ewa Lauritzen.

FO

tO

: bJÖ

rn

tE

Sc

H

10 LÄRA #2/2012

ELEVHÄLSA

Nej, jag ger inteledigt för semester

SiGneRAt: ANNIKA HEDÅS FALK

Din glädjedödare! Tror du att skolan har patent på kunskap? Min son sitter ju ändå bara av lektio-nerna och väntar på att de andra ska fatta, tror

du verkligen att han skulle ta skada av en lärorik resa på några veckor? Och vad är det för gammaldags skola där det inte går att sköta undervisningen via arbetsupp-gifter och mejl?

Ja, du tror rätt, det handlar om elevers ledigheter. Eller ska vi kanske kalla det föräldrars semesterplanering? Ämnet engagerar många och jag får både ris och ros för min något kompromisslösa hållning. På Sofia skola ger vi nämligen inte ledigt för semester fastän jag som rektor kan om jag vill, enligt gällande lagstiftning. Och det retar upp en del föräldrar.

Men varför tycker jag att det är så himla viktigt att eleverna är i skolan? En del klarar ju bevisligen av att vara borta några veckor och ändå hämta in allt de missat? Vi har skolplikt av den enkla an-ledningen att alla barns rättigheter ska garanteras. Ska jag ge ledigt åt mellan-stadiesonen som når målen i alla ämnen men inte åt tonårsdottern i samma familj som kämpar med sina åtgärdsprogram? Är det verkligen okej att missa skogs-utflykten som skapade den där magin i klassen, utflykten som alla refererar till resten av skoltiden? Går det bra att ge ledigt från hela starten av ”Tema vatten” som präglar sex veckor av terminen i fyra olika ämnen?

Nej, jag ger inte ledigt.Men ibland åker ju familjerna ändå.

Jag kedjar inte fast mig framför flyg-

planet, för föräldrar bestämmer trots allt över sina barn. En del elever fixar det som sagt alldeles utmärkt. Andra kommer tillbaka och har jättesvårt att komma ikapp. Ska vi pedagoger då säga till föräldrarna: ”Skyll er själva, nu såg du att hon halkade efter!”?

Nej, aldrig! Föräldrarnas beslut får aldrig någonsin drabba våra elever. Oav-sett av vilken anledning en elev behö-ver hjälp, ska vi hjälpa eleven. Så trots att skolan och föräldrarna ibland tycker olika, ska vi alltid värna om elevens rätt till optimal utveckling och bjuda till med allt vi kan åstadkomma.

Fler skolor kommer att bli mer res-triktiva med ledigheter eftersom nya nationella riktlinjer är på väg. Men en-ligt skollagen är beslutet delegerat till rektor och därför har vi stora möjlighe-ter att agera. På Sofia skola är lärarna glada över att föräldrarna nu börjat åka på semester på skolloven i stället. Det är ju faktiskt sexton veckors lov från skolan varje år.

PS. Till och med på min skola kan man få ledigt någon enstaka gång, både för ro-liga och mindre roliga ändamål. För när man får en barnroll i julkalendern, när mormor ska begravas i Österrike eller när man ska spela slutspel i ungdoms-SM – ja, då behövs det ju faktiskt.

anniKa HEDåS FalK är rEKtOr viD SOFia SKOla

Elevhälsans utformning i Stockholms stads skolor styrs av ett särskilt kvali-tetsprogram som alla skolor ska följa: ”Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet inklusive specialpedagogisk verksamhet i Stockholms skolor samt lednings- och kvalitetssystem för skolhälsovården och skolpsykologverksamheten”.

— Att ingen större efterfrågan på elev-hälsotjänster märkts av inom enheten för skolstöd kan ha att göra med att kra-vet på tillgång till kurator och psykolog i Stockholms stads skolor var inskrivet i kvalitetsprogrammet redan innan lag-ändringen, säger Kicki Tepphag-Olson, handläggare på utbildningsförvalt-ningen.

Elevhälsorapporten, den årliga sam-manställningen av elevers hälsa och sociala utveckling, mäter inte tillgången till elevhälsa. Vad som definieras som insatser för elevhälsa kan också variera från en skola till en annan. Men Skol-inspektionen hittade inga brister i de fyra Stockholmsskolor som ingick i un-dersökningen. n

annEbritt ullén

ill

uS

tr

at

iOn

: wO

O /

mia

nil

SS

On

11LÄRA #2/2012

KrÖNIKA

12 LÄRA #2/2012

SAMTALET

” Lärarna har ett omöjligt uppdrag”

I den digitala skolan har lärarna inte längre monopol på kunskap. Eleverna kan ju själva skaffa kunskap när som helst. Eller? Vi har träffat Susanne Kjällander, som forskar om digitaliserad undervisning och har noterat att googlande elever ofta hamnar vid sidan av ämnet.

I våras disputerade Susanne Kjällander vid Stockholms universitet på en av-handling om hur elever i åldrarna 6–17 år interagerar, skapar mening och lär sig i SO-klassrummet då de använder sig av digitala lärresurser. Hennes stu-

die visar bland annat att den digitala skolan leder till ökad pedagogisk kreativitet och att den nya lärarrollen ställer andra krav på följ-samhet. Samt att träfflistan på Google i hög grad påverkar vad eleverna lär sig.

Fem IT-avancerade skolor ingår i studien, där Susanne Kjällander närstuderat lektioner med videokamera och sedan analyserat i de-talj hur lärandet går till. Avhandlingen heter ”Designs for Learning in an Extended Digital Environment”.

Ur ett didaktiskt perspektiv är det katastrof. De har inte gjort vad de ska men får ändå bra betyg.

13LÄRA #2/2012

SAMTALET

– Lärandet tar helt andra vägar i den digi-tala skolan, säger hon. Lärandet bryter sig ur ämnesfacken och lärarna förlorar kunskaps-monopolet. De kan till exempel inte förutse vad som kommer upp på elevernas skärmar. Vad har datorn egentligen gjort med den svens­ka skolan?

– Inte så jättemycket, faktiskt. Man hade stora förhoppningar på att datorn skulle för-ändra skolan i grunden, men det är först nu med de bärbara datorerna, när Internet har tågat in i klassrummen på allvar, som det har hänt saker. Tidigare använde vi mest datorn som skrivmaskin och en del cd-rom. Samti-digt är det fortfarande jättestor skillnad på en skola där du inte har någon eldsjäl jämfört med en skola där det finns ett gäng eldsjälar

tEXt: tOmaS bannErHED

FOtO: ulrica zwEngEr

som verkligen har satt i gång den här digita-liseringsprocessen. Det har också visat sig att det är bättre om viljan att förändra kommer från lärarlaget, alltså inifrån organisatio-nen, än om någon rektor eller beslutfattare bara bestämt sig för att pumpa in en massa pengar. Är lärarna generellt entusiastiska eller skeptis­ka när det gäller ny teknik?

– I min forskning har jag ju valt ut skolor där lärarna är superintresserade och engagerade, men generellt är det ett problem ute på sko-lorna att lärarna inte ges tillräckliga förutsätt-ningar. Det blir jobbigt med all ny teknik, sär-skilt när den inte funkar. Skolorna har satsat mycket pengar på att köpa in grejer och allde-les för lite på IT-support och lärarfortbildning. Digitaliseringen av skolan har inneburit att eleverna fått större ansvar för sitt eget lärande. Medför det en urholkning av lärarens roll som professionell kunskapsförmedlare?

– Det innebär absolut en förändrad lärarroll. Andra typer av kunskaper, som jag egentligen tycker är viktigare, kommer i förgrunden, till exempel etiska frågor, hur man bör agera mot varandra som medmänniskor. Plötsligt kan nioåringar börja diskutera om det är okej eller inte att använda en bild på en handikappad person som sitter i rullstol. ”Tänk om någon tar en bild på min morfar!” Det är en diskus-sion som kanske inte hade uppstått i ”den gamla skolan”. Det talas mycket om läraren som coach, hand­ledare och mentor nuförtiden, men är ändå inte själva kunskapsförmedlingen det viktiga?

– Jag ser snarare en fara i hur lärarna är utbildade. De flesta har sitt ämnesområde och brinner för kunskaperna i sig och kanske inte för att förmedla dem. Det kan jag se som ett problem, eftersom det trots allt blir viktigare och viktigare att skapa olika slags mötesplat-ser där eleverna kan tillgodogöra sig kunskap. Sverige ligger väldigt långt fram inom IT. Men ju mer skolan ”IT­fieras”, desto sämre går det för Sverige i internationella kunskapsmätningar. Hur ser du på det sambandet?

– Jag tycker inte att vi behöver vara så oro-liga för att vi inte får så höga resultat i Pisa- >>

Läraren blev helt ställd vid presentationen, men medan hon höll på att ifrågasätta elevernas tilltag förstod hon att de också hade lärt sig massor.

14 LÄRA #2/2012

SAMTALET

katastrof. De har inte gjort vad de ska men får ändå bra betyg. Men hur ska man som lärare hantera den här förhandlingen?

– I en traditionell SO-lärobok presenteras alla länder likadant. Även om det inte finns nå-gon framstående vetenskapsman från Polen så står det ändå om en vetenskapsman från Polen – som det står om alla andra länder. Om man läser om Polen borde man läsa om det som är viktigt i Polen och inte om det som anses vara lika viktigt i alla länder. Jag tycker att det är bra att lärare och elever möts, men samtidigt kan man ju inte släppa eleverna hur som helst.

– Många lärare tänker: ”Nu håller eleverna på med datorerna, de är så duktiga, de kan ju det där bättre än jag”. Men så är det absolut inte alltid. De behöver mycket stöd och fram-för allt under arbetsprocessens gång. Det är då det viktiga sker och inte i inledningen av arbetet. Borde man inte ha löpande avstämningar där läraren kan säga att ”det här var visserligen in­tressant men uppgiften måste lösas”?

– Jo, absolut. Som det ser ut nu så är lärarna superaktiva med kontroll i början och i slutet men däremellan blir det lite gungfly av det och lärarna vet inte riktigt vad eleverna gör. Ett annat exempel från samma arbetsområ-de var när några elever skrev att de provade på droger i Ryssland. De beskrev att de blev röda i ögonen och påverkade på olika sätt och hade tagit bilder på varandra där de ser helt drogade ut. Det kan ju egentligen komma upp vad som helst när man jobbar med Internet, och det kan bli lite jobbigt för lärarna om de inte har varit med hela vägen.

– I det här fallet blev läraren helt ställd vid presentationen, men medan hon höll på att ifrågasätta elevernas tilltag förstod hon att de också hade lärt sig massor genom den här utvikningen. Dessutom ingår det ju i andra SO-områden att man ska lära sig om droger. Skolan är så uppdelad: ”Nu ska vi lära oss om politik och inte om droger.” Men så kommer det in i vartannat i den digitala lärmiljön på ett sätt som blir lite besvärligt för läraren. Man måste vara medveten om vilka processer som pågår. Vad intresserar eleverna sig för? Vad lär de sig? Vad pratar de om? I en lärobok vet man var eleverna befinner sig på ett helt annat sätt.

– Den digitala lärmiljön lämpar sig inte riktigt för individuella utvecklingsplaner och lokala pedagogiska planeringar och sådana saker. Risken är att man har den vanliga SO-undervisningen – den som man bedömer och som syns i betygen – medan det som eleverna

mätningarna. För vad är det för kunskaper de mäter? Är det den konforma kunskapen där alla ska lära sig exakt samma sak på samma sätt samtidigt, eller är det kunskaper som bi-drar till elevernas förståelse? Pisa mäter inte förståelse som jag ser det. De mäter den typ av kunskap som premieras i till exempel den fin-ska skolan, som är väldigt strikt. Jag tror mer på den svenska skolan: att man möts, samtalar och enas gemensamt om vad som är viktigt. Du har sagt att kunskap i en digital lärmiljö är något som förhandlas fram mellan elever och lärare. Hur visade det sig i din forskning?

– På de skolor där jag har filmat, har jag ta-git ett arbetsområde inom SO som jag har följt från början till slut, alltifrån två lektioner till en hel termin eller till och med ett helt läsår. I början av arbetsområdet har lärarna en idé om vad som ska göras, de har skrivit upp kurs-kriterier, kursmål, betygskriterier och så in-troducerar de det. Lärarna har full kontroll på var det ska landa någonstans och vad eleverna ska lära sig.

– Sedan börjar eleverna jobba och söker information på nätet och gör Powerpointpre-sentationer och digitala filmer eller vad det nu kan vara. Och så ser man hur lärarna helt släp-per kontrollen. Det blir eleverna som själva försöker förstå vad arbetsområdet egentligen handlar om och vad de ska lära sig. Lärarna påminner inte heller så mycket om kurskriteri-erna, och eleverna börjar i stället att engagera sig i det som de tycker verkar intressant. När arbetet presenteras i klassrummet har det kanske blivit något helt annat än vad lärarna tänkte sig.

– Jag har ett exempel som jag kallar ”Veten-skapsmannen”. Eleverna jobbade med Polen, de skulle fly från Sverige och hitta en säk-rare plats där. I uppgiften ingick att de skulle möta en polsk vetenskapsman, men de hittade ingen sådan utan fick i stället syn på politikern och fackföreningsledaren Lech Walesa och tyckte att han verkade jättespännande. Han hade varit politisk aktivist, suttit fängslad och sedan blivit president, så de tog med honom i presentationen i stället.

– Flera gånger kom lärare fram och frågade vilken vetenskapsman de hade valt, vilket ledde till förhandlingar om kunskapsmål och kurskriterier mellan elever och lärare i interaktion. Och det slutade med att läraren ändrade kurskriterierna för att möta det som eleverna hade intresserat sig för. Det är visser-ligen häftigt att eleverna får jobba med något som de tycker är viktigt och intressant, men samtidigt, ur ett didaktiskt perspektiv, är det

>>

>>

De googlar, det är det de gör, och de googlar på bilder, inte på text. De är väldigt intresserade av att läsa bildspråk.

15LÄRA #2/2012

SAMTALET

gör med datorerna hamnar lite vid sidan om, mest som en rolig grej. Då blir ju datorn plöts-ligt inget pedagogiskt verktyg på det sättet som den ska vara. Och då undrar man: hur borde SO­lärarna an­vända modern teknik?

– De borde styra upp det lite mer. Ofta får eleverna i uppgift att göra en presentation, och då väljer vissa en film och vissa en Power-point. Ofta väljer de samma sak varje gång för att de vet hur en Powerpoint funkar och hur man gör en Quicktimefilm. Jag skulle önska att läraren ”tvingade” eleverna att välja olika presentationstekniker beroende på vad de vill förmedla. Om man till exempel gör intervjuer i stället så slipper man också mycket av de tek-nikproblem som ofta uppstår. Kanske skulle lärarna då också få mer tid för att faktiskt följa upp elevernas lärande och inte behöva ödsla så mycket energi på det tekniska. Det finns ju tyvärr inget IT-stöd att tala om på skolorna, utan det blir lärarna som får springa runt och hämta elkablar och hjälpa till med minneskort och kolla varför en viss webbplats inte funkar.

– Powerpoint är ju inte ens gjort för skol-bruk, men det är gratis. Det ligger i Office-paketet och det är därför det används. Så ser det ut på alla skolor jag har undersökt, de an-vänder program som absolut inte är avsedda för skolan. En del forskare säger att problembaserat läran­de och elevaktiva arbetssätt har överanvänts inom den svenska skolan, att vi måste tillbaka till katedern. Vad skulle du säga till dem?

– Jag håller verkligen med om att det har blivit för lite av lärarledd undervisning. Lära-ren står ju där och kan ofta hur mycket som helst om sitt ämne och är hur kompetent som helst. Och ändå har det blivit lite fult med katederundervisning. Är det så?

– Ja, det uppfattas som förlegat. Att det skulle höra till den gamla hierarkiska skolan där läraren står upp och ”talar ner” till elev-erna. Men det behöver ju inte alls vara så. Många lärare är fantastiska på att berätta. Hur skaffar dagens elever generellt kunskap i den digitala miljön?

– De googlar, det är det de gör, och de googlar på bilder, inte på text. De är väldigt intresserade av att läsa bildspråk. Det ser man också när de går in på en webbplats. Det som de klickar vidare på är nästan alltid bilder, och det är inte bara min forskning som visar det utan även internationella studier. Många läsforskare menar att dagens unga inte kan ta till sig längre texter utan har vant sig vid korta instruktioner och läsanvisningar kopp­lade till bilder. Vad leder den typen av kunskaps­sökande till?

– Den leder till Wikipedia, där hamnar de alltid. Lärarna i min studie sa att eleverna inte fick använda Wikipedia, men eleverna an-vände det i smyg – och det roliga var att även lärarna gjorde det. Hur påverkar det kunskapandet att man goog­lar på bilder i stället för att läsa böcker?

– En effekt är ju att man också väljer att uttrycka sig i bilder. När man presenterar

>>

Bara detta att man har trettio elever och trettio datorer att hålla reda på. Det är ett omöjligt uppdrag, det säger ju sig självt.

16 LÄRA #2/2012

SAMTALET

någonting inför klassen har man lagt ner mycket energi på bilderna, på att göra rätt layout och ha rätt bakgrundsbild till exempel. Eleverna engagerar sig helt enkelt i bildsprå-ket för att det är så man kommunicerar i dag. Sker det på bekostnad av innehållet?

– På bekostnad av texten, skulle jag säga. För de engagerar sig inte speciellt mycket i texten i Powerpointen, de skriver den på en höft, medan de lägger ner mycket energi på att hitta rätt bild och pratar om vad de ska förmedla med bilden. De skriver ju visserligen hela tiden även i den digitala lärmiljön, de har flera olika chattforum uppe samtidigt, sms:ar och sitter ute på Facebook, men det är ju ofta en ganska fattig text. Är bildkunskap sämre än textkunskap?

– Ja, om man ska uppnå det som står i kurs-kriterierna. De är ju skrivna utifrån ett textba-serat lärande. Elevernas bildspråkliga engage-mang fångas inte upp alls i dagens skola, det ryms inte i kriterierna. Hur har den digitala lärmiljön påverkat elever­nas interaktion?

– Väldigt mycket. En grundläggande för-ändring är att eleverna inte längre har ögon-kontakt med varandra. De tittar på sina skär-mar eller kameradisplayer och interagerar via dem, pekar och pratar med varandra och sä-ger ”du” utan att titta på varandra. En annan sak är att de hela tiden har flera olika samtal

på gång. Det har kanske alltid varit så, tidigare skickade man lappar om vad man skulle göra i helgen samtidigt som man satt med skolar-betet, men nu finns det så många fler möjlig-heter, inte minst tack vare de nya mobilerna – fast det ser inte läraren. Facebook åker ner så fort läraren närmar sig, de är experter på det.

– Interaktionen blir helt enkelt mer splitt-rad. Eleverna håller inte i gång ett samtal så som vi tänker oss, utan de börjar hela tiden prata om andra saker som dyker upp och hop-par fram och tillbaka. Samtidigt visar min studie att eleverna på ett väldigt kompetent sätt klarar att manövrera mellan olika lärvä-gar. De kan prata om vad de ska göra i helgen samtidigt som de jobbar vidare med skolupp-giften och diskuterar huruvida en bild är äkta eller inte.

– Framför allt samarbetar elever på ett helt annat sätt i dag. De ser den digitala uppgiften som gemensam, vilket gör att de hjälper var-andra automatiskt. I stället för att hålla för och inte vilja visa vad de har kommit fram till så är de stolta över vad de har gjort och vill samar-beta. Det blir också en rörlighet i klassrummet på ett annat sätt. Har eleverna i din studie fått använda mobilerna på lektionstid?

– Oftast inte. På gymnasiet får de det, och på högstadiet gör de det men de får oftast inte. Men man ska inte glömma bort att det sker ganska mycket lärande även via telefonerna. Många lärare är rädda för ny teknik och då betonas källkritik och man har regler för hur man ska använda datorer och telefoner. Min uppfattning är att det blir bäst när eleverna får använda tekniken som de vill – över en viss ålder, vill säga. Du har ju visat att eleverna blir mer engagerade och mer kreativa i en digital miljö, men lär de sig mer?

– De lär sig ju inte mer av sådant som man kan rabbla upp, och vissa saker bör man kunna på det sättet. Även om det är hur lätt som helst att ta reda på vad Storbritanniens huvudstad heter så bör man kunna det. Men som lärare kan man utnyttja det faktum att eleverna lär sig bättre om de är engagerade och intresserade genom att ta till vara deras engagemang och sedan hjälpa till att styra dem i rätt riktning. Du har sagt att din avhandling presenterar ”ett nytt perspektiv på lärandet”. Det låter ju ganska omvälvande. Kan du berätta lite mer om det?

– Det är kanske inte så revolutionerande, men det man kan säga med designs for lear-ning är att man inte bara lär sig via text och

Pisa mäter inte förståelse som jag ser det. Jag tror mer på den svenska skolan: att man möts, samtalar och enas gemensamt om vad som är viktigt.

17LÄRA #2/2012

SAMTALET

språk, utan att det finns så många andra ”teck-en”, till exempel bilder, färger och ljud, och jag har försökt se hur de värderas i skolan. Och där har du hissat varningsflagg och menar att bedömningen är ett av de största problemen med det digitala lärandet. Att det blir mer sum­mativt än formativt?

– Jag är helt övertygad om att lärarna kan bedöma formativt, det är en stor del av själva lärarkompetensen – men tiden finns inte. Det händer så otroligt mycket i den digitala lär-miljön, bara detta att man har trettio elever och trettio datorer att hålla reda på. Det är ett omöjligt uppdrag, det säger ju sig självt. I praktiken handlar det mest om att hinna släcka bränder överallt. Vad skulle den formativa bedömningen bidra med?

– Att följa med i elevernas kunskapsutveck-ling. Att kunna styra deras intressen så att de inte hamnar fel. Det finns mål för vad man ska lära sig i SO, och då skulle läraren behöva sitta med varje grupp en stund för att se vad de gör, men det hinns inte med.

– Och sedan blir det jättemycket problem för att lärarna inte kan tekniken. De tänker sig att de ska hinna lära sig Quicktime samtligt som eleverna lär sig och det går ju inte. IT- fortbildning borde vara prioritet nummer ett. Det är en förutsättning för att lärarna ska kun-na arbeta mer med bedömning. Det talas mycket om one-to-one, att varje elev ska ha en egen dator. Finns det någon studie som visar att det är bra?

– Egentligen inte. Forskningen visar att resultaten går ner när man introducerar one-to-one, för att det blir ett helt nytt arbetssätt. Och det kan vara problematiskt, inte minst på politisk nivå för att man har satsat så mycket pengar. Men efter hand går resultaten upp igen och kan hamna lite högre. Jag tycker nog ändå att one-to-one är framtiden – åtminstone från högstadiet och uppåt – och det är också förhållandevis billigt jämfört med att köpa in klassuppsättningar av tryckta läromedel om och om igen. Vilka fördelar ser lärarna i din studie med att an­vända Internet i undervisningen?

– Att informationen är uppdaterad, man behöver inte använda en gammal kartbok och dra nya linjer. Många tycker också att lärandet stimuleras när man inte bara använder text. En annan positiv sak är att det blir så billigt. 24­timmarssamhället påverkar inte bara elev­erna utan också lärarrollen. Måste framtidens lärare vara beredda att blogga om dagens läxor och ha kontakt med eleverna varje kväll?

– Jag tror att det kommer att ingå i lärar-rollen. Men jag tycker inte det, absolut inte. Tempot är så otroligt högt hela dagen, lärarna måste ha rätt att stänga av. Men jag tror att di-gitaliseringen av samhället gör att kontakten med eleverna följer med hem. Vad leder det till?

– Utbrända lärare, och elever som vänjer sig vid att det alltid finns någon tillgänglig, vilket i sin tur leder till att de blir mindre självständi-ga. Lärarna borde tvinga sig själva att ta bättre hand om sig så att de orkar. Skulle du rekommendera lärare att adda sina elever på Facebook?

– Inte bland sina normala vänner. Men att skapa en lärarprofil skulle jag absolut rekom-mendera, eftersom Facebook är ett bra verk-tyg. Man kan ju skapa olika Facebookgrupper, så att man inte blandar ihop det privata och det professionella. Bör det vara tillåtet med onlinespel på lektions­tid?

– Ja, om man som lärare har ett syfte med det och om spelet är pedagogiskt. För yngre elever finns det många bra spel på Bolibompa-sajten. Jag vill dock varna för sajter som www.spela.se, framför allt för att genusperspektivet där är så uselt. Om du blev utbildningsminister efter nästa val, vad skulle du vilja ta itu med?

– Lärarnas arbetssituation. Jag tycker att de har ett omöjligt uppdrag i dag. Det kom-mer bara en massa nya saker hela tiden utan att de får hjälp med vad de ska välja bort. Allt ska vara som förut – men med tusen fler saker, som till exempel lektionsplaneringar som ska läggas upp på nätet och kunna granskas av alla. Det går åt så mycket tid till att följa upp och dokumentera allting. Lärarna måste kun-na inrikta sig på själva undervisningen och inte bara på för- och efterarbete. Vad utmärker en riktigt bra lärare år 2012?

– Det grundläggande är att man tycker att det är roligt att stå inför en klass och att man är engagerad och närvarande i klassrummet. I stället för att sitta vid sin dator och leta infor-mation bör man som lärare försöka möta elev-erna. Det betyder mycket. Vilken är den största utmaningen för 10­talets svenska skola?

– Att minska klasstorlekarna. Det är omöj-ligt att hinna se varje elevs individuella behov, att skriva åtgärdsprogram för alla och doku-mentera exakt vad de gör i alla ämnen, samti-digt som man ska förflytta en grupp med tret-tio elever framåt. Med mindre klasser skulle varje elev kunna känna sig sedd i skolan. n

Ett nytt projekt ska stödja skolorna i att integrera jämställdhetsarbetet i den övriga verksamheten. I fortsättningen ska jämställdhetsperspektivet finnas där hela tiden, i allt skolan gör, på alla nivåer.

– I dag har inte pojkar och flickor samma förutsättningar att lära sig saker och trivas i skolan. Vi bemöter dem på olika sätt och har olika förväntningar på dem, säger Emma Johnson, projektledare för utbildningsförvaltningens projekt ”Håll-bar jämställdhet” som startade i septem-ber 2011.

Projektet är en fortsättning på det tidi-gare projektet ”Jämställdhetsintegrerad skola i världsklass” som bland annat vi-sade att flickor hade bättre slutbetyg i 14 av 17 gymnasieskolor. Men flickor mår också sämre än pojkar, vilket framgår både av nationell statistik och i Stock-holmsenkäten.

– Pojkar och flickor behandlas olika i hela samhället men skolan är en stor del av elevernas liv och vi har en möj-lighet att förmedla en mindre traditio-nell syn. Är vi medvetna om genus-strukturer så kan vi ifrågasätta och försöka göra annorlunda, säger Emma Johnson.

Genom projektet ska pojkar och flick-or ges samma möjligheter att utvecklas utifrån läroplanens mål. Lärare och rek-torer ska stöttas i att planera, genomföra och följa upp att insatser når både pojkar och flickor. På lång sikt ska skillnaderna mellan pojkars och flickors kunskaps-resultat och hälsa minska. Pojkars be-tyg ska höjas och flickor ska må bättre.

Jämställdhetsperspektivet ska genomsy-ra både skolorna och arbetet på utbild-ningsförvaltningen centralt.

— Alla ska fråga sig hur det ser ut för poj-kar och flickor och hur det beslut man fattar påverkar.

Seminarier ska anordnas och personal ska utbildas i diskriminerande behand-ling och hedersrelaterade problem. Pe-dagog Stockholm och bloggen Jämställd undervisning ska vara en mötesplats för diskussioner om jämställdhet. Där kommer de arbeten som pågår att lyftas fram. Ett webbaserat stödmaterial ska också utvecklas.

Alla skolor ska involveras i arbetet, men först ut i vår är fyra pilotskolor som ska bli goda exempel på hur man plane-rar och genomför jämställdhetsarbete. De handleds av två genuspedagoger som är anställda i projektet.

– Vi ska hjälpa till att kartlägga sko-lans arbete ur ett jämställdhetsperspek-tiv. Vi kommer att använda både den statistik som finns och de faktiska erfa-renheter som man har, berättar genuspe-dagogen Mikael Persson och betonar att jämställdhetsfrågan ska bli en del i den reguljära verksamheten.

– Tidigare har det handlat om att ta in externa föreläsare eller tillföra en extra syssla på schemat. Men nu gäller det att hitta sätt i det dagliga arbetet, så att det blir hållbart. Jämställdhetsarbete kräver kontinuitet.

Med hjälp av genuspedagogerna ska skolorna anlägga ett jämställdhetsper-spektiv på sina åtaganden om resultat och hälsa, på den befintliga verksam-

lika barn lära bäst

FO

tO

: ul

ric

a z

wE

ng

Er

18 LÄRA #2/2012

JÄMSTÄLLDHET

... Gunilla Blomqvist, rektor på Farsta gymnasium.

Farsta gymnasium är en av pilotskolorna i projektet ”Hållbar jämställdhet” och har valt att arbeta med jämställdhet på hälso­området. Varför ville ni bli pilotskola?

– Dels ligger jämställdhetsperspekti-vet i linje med skolans arbete över huvud taget, dels såg vi det som en möjlighet att lära mer. Vi ville vara med från början, eftersom det är på gång att föra in åta-ganden om jämställdhet i arbetsplanen. Det var självklart för oss att vara med.Varför har ni valt att anlägga ett jämställd­hetsperspektiv på ert hälsoarbete?

– Även om vi jobbat i flera år med hälso frågor blir det här en nytändning och projektet gör att vi sätter fokus på hälsa ur ett nytt perspektiv. Har man arbetat med en fråga i flera år vill man ta nästa steg.Hur kommer ni att jobba under våren?

– Vi har redan ett antal aktiviteter på skolan som vi ska koppla till ett åtagande med jämställdhetsperspektiv. Utöver våra hälsopedagoger jobbar till exempel kurator och fritidsledare med Disa (”Din inre styrka aktiveras”) för att förebygga ohälsa och negativa tankemönster hos tjejer. Vi gör gärna nya saker om vi under våren ser ett behov, men vi tycker att vi redan gör mycket inom området och kan lägga fokus på det. n

PErnilla rÖnnliD

HALLÅ DÄR ...Utbildningsförvaltningens projekt ”Hållbar jämställd­het” ska ge killar och tjejer samma förutsättningar att utvecklas, lära och trivas i skolan. Här Beppe Klintemård och Stephanie Rodmar på Farsta gym­nasium.

FO

tO

: ul

ric

a z

wE

ng

Er

heten. Man behöver alltså inte göra nya åtaganden.

– Det arbete som redan görs ska för-ankras och bli mer känsligt för jäm-ställdhetsfrågor. Man ska prata om hur pojkar och flickor mår, hur de presterar i skolan, vilket stöd de kan behöva. Det ska finnas inbyggt.

Ett jämställdhetsperspektiv kan leda till att man behöver rikta insatser olika.

– Om flickor med viss bakgrund har mer möjligheter att ta till sig mindful-ness (ungefär ’medveten närvaro’) än andra så kanske man inte ska erbjuda mindfulness till en hel klass utan erbju-da andra elever andra insatser.

Mikael Persson märker ett stort intresse för de här frågorna i de skolor han be-söker.

– Det finns ett intresse naturligt. Kravet på jämställdhet står ännu mer uttryckt i Lgr 11, och är mer synligt i kursplanerna än det varit tidigare.

”Hållbar jämställdhet” avslutas i ok-tober 2013. Då ska det finnas en hållbar struktur för jämställdhetsarbetet i sko-lorna och på utbildningsförvaltningen. Projektet finansieras med 1,5 miljoner kronor från Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Utbildningsförvaltning-en står för kostnader för personal, admi-nistration och utvärdering. n

PErnilla rÖnnliD

19LÄRA #2/2012

JÄMSTÄLLDHET

Följ bloggen om jämställd undervisning: pedagogstockholmblogg.se/jamstalld-undervisning.

LÄRA #2/201220

INTErNATIONELLT

Skolan enbefriandekraft

Klasser utan läro-böcker i Darfur

eller smutsiga skol-toaletter i Sverige — nej, diplomaten Jan

Eliasson är inte nöjd med världens skolor.

— alla barn ska få samma chans som jag en gång fick att

uppleva skönheten i lärandet, säger han.

tEXt: Katarina bJärvall

FOtO: rObErt blOmbäcK

Han är en resenär, FN-medlaren och förre socialdemokratiske utrikesministern Jan Eliasson. Det är en lång resa från enrums-lägenheten i Göteborg, där han växte upp, till FN:s generalför-

samling i New York, där han varit ordförande, eller till Irak, Iran eller Darfur, där han har medlat för fred. Ja, det är långt även hit, till foajén på Grand Hôtel i Stockholm, där vi träf-far honom.

– Men numera vill jag inte resa så jäkla mycket, säger den 71-årige Jan Eliasson och sjunker ner i en av hotelloungens mjuka soffor.

Ändå arbetar han med FN:s åtta så kallade millenniemål. Han har huvudansvar för mål nummer 7, som handlar om hållbar utveckling, vatten och sanitet, och är även engagerad i num-mer 2 som handlar om skolan. Eller mer exakt: att alla världens barn år 2015 får börja skolan.

– Jag tror att detta mål kommer att bli upp-nått. Asien och Latinamerika ligger mycket bra till och i Afrika har det skett stora förbätt-ringar, säger han. >>

Andelen av världens barn som börjar sko-lan ligger nu på runt 90 procent. Jan Eliasson berättar att framstegen är störst bland flickor. Innan målen sjösattes vid millennieskiftet började till exempel färre än hälften av de afrikanska flickorna skolan, nu är det 75–80 procent.

Men att barn börjar skolan innebär inte alltid att de slutför den. I Afrika söder om Sahara av-bryter fortfarande 30 procent av eleverna sin grundskoleutbildning. Det kommer att finnas fickor av analfabetism kvar även efter 2015, medger Jan Eliasson.

Några av hindren är bristen på lärare, läro-böcker och rent vatten. Jan Eliasson berättar om Darfur och den byskola som han besökte efter ett fredsmäklarpass under ett akacie-träd.

– Där gick 300 elever och de skulle dela på tolv böcker. Snacka om hundöron! Och det fanns ing-et rent vatten i byn, milisen hade slängt en död hund i brunnen. Jag såg på barnen att de mådde dåligt, det var dysenteri och diarré.

21LÄRA #2/2012

INTErNATIONELLT

Dessutom är det inte bara en fråga om att målet förverkligas utan också hur.

– Innehållet i undervisningen är viktigt. Ko ranskolorna i Pakistan är visserligen sko-lor men de rustar inte eleverna för ett mo-dernt liv.

Inom ett ämne som historia tar, menar Jan Eliasson, alla länder chansen att lyfta fram sina egna intressen. Han ger exemplet Israel och Palestina, där läroböcker på båda sidor demoniserar den andra.

Ändå menar han att även mindre demo-kratiska regimer vill höja sina medborgares kunskapsnivå.

– Till och med den värsta diktatorn jag har träffat, Saddam Hussein, byggde skolor och sjukhus för att få legitimitet.

Jan Eliasson sätter stort hopp till lärande via bärbara datorer och mobiler, särskilt i fat-tiga länder där en del barn bor med skolan utom räckhåll.

– Internet är en skola utanför skolan, säger han.

Alla millenniemål hänger ihop, och målen kopplade till skola och vatten får särskilt stor effekt på mål som har att göra med livsmed-elsförsörjning, hälsa och jämställdhet.

– Skolan är en enormt befriande kraft.Det säger Jan Eliasson inte bara utifrån sitt

FN-uppdrag utan också utifrån en djupt grun-dad personlig erfarenhet. Hans mamma, hem-sömmerskan Karin med fyra års skolgång,

och pappa, industriarbetaren John med sju år, förväntade sig att han och hans bror skulle ta chansen till ett annat liv.

– De var alltid stöttande, aldrig krävande. Och jag hade lysande lärare som fick mycket stor betydelse för mig.

Han var en begåvad vildbase. I småskolan stoppade han en sill som han plockat med från kvarterets fiskaffär innanför klänningen på den söta flickan framför, men han hade läshu-vud och fick fortsätta på Hvitfeldtska, medel- och överklassens läroverk. Klassresan hade börjat; för att slippa hamna i slagsmål gömde han den grå skolmössan i väskan när han gick hem genom arbetarstadsdelen Landala.

Jan Eliasson gick latinlinjen och läste fem språk. Många av klasskamraterna blev präs-ter, men själv hade han ett samhällspolitiskt intresse, väckt av pappans fackliga engage-mang. Han fick ett stipendium för att studera i USA och hamnade hos en demokratisk familj där han fick träffa den blivande presidenten John F Kennedy. Så kom han hem och tog stu-denten.

– Med väldigt fina betyg, säger den grånade toppdiplomaten och blicken glimmar till av

”I Sverige har vi slarvat med att föra över kunskaps­arvet mellan generationerna”, säger diplomaten Jan Eliasson som försöker kompensera detta genom att besöka skolor och berätta om sitt jobb.

>>

Han litar till sin egen röst och dess berättelse, ingen Powerpoint här inte.

22 LÄRA #2/2012

INTErNATIONELLT

point här inte, och börjar med att beskriva en helikopterfärd över Darfur – byarna, flykting-lägren, ökenspridningen.

– När jag har rundat av kommer en flodvåg av frågor. Det är härligt att känna den kraften.

Men han låter beklämd när han talar om de orättvisor han ser i svenska skolor.

– Förutsättningarna är så olika i olika kom-muner och områden. På en del skolor har elev-erna för lite kunskap om samhället, om histo-ria och geografi. Och arbetsmiljön för lärare och elever kan vara bedrövlig.

Men Stockholms stads ambition att utbilda eleverna till världsmedborgare gillar han.

– Bra! Utmärkt! Han föreslår FN-rollspel. Denna pedagogis-

ka metod innebär att elever på högstadiet och gymnasiet spelar rollen av ambassadörer för olika länder och söker gemensamma lösning-ar på internationella problem.

Jan Eliasson har lett FN-rollspel på en skola i Lerum och han kommer att göra det igen i vår.

– Ibland kommer eleverna i fotsida klädna-der och andra utstyrslar som de tror att man har i de länder de representerar. De lär sig en massa om kultur, om språkets betydelse, om historia och politik. Det är hur roligt som helst.

Själv har han inte varit utomlands på två månader, men om några dagar bär det av till Köpenhamn för ett möte med Albright’s exes, den amerikanska före detta utrikesministern Madeleine Albrights exklusiva nätverk av tidi-gare kolleger, berättar han och fingrar på ett plåster på vänster tumme.

Han skar sig när han skulle öppna en för-packning med patroner till sina reservoar-pennor. Ur innerfickan på kavajen plockar han fram tre stycken, blanka och svarta som diplomatbilar och en av dem silverbestyck-ad. De ska användas nu, pennorna; han har börjat skriva på en bok och han gör det för hand.

– Men det går inte så fort som det borde. Det finns så mycket annat som är viktigt, säger han när mobilen ringer och han drar sig till-baka för att svara i en djup fåtölj i ett ombonat hörn av loungen. n

Pennan är mäktigare än svärdet. Jan Eliassons reservoarpennor kommer väl till pass i arbetet med den nya boken.

JAN ELiAssoN

■n Sveriges Fn-ambassadör 1988—92, generalsekrete-rarens personliga represen-tant i iran—irak-konflikten, kabinettssekreterare vid uD 1994—2000, ambassadör i washington 2000—05, ordförande för Fn:s gene-ralförsamling 2005—06, utrikesminister 2006 samt Fn:s speciella sändebud i Darfur 2006—08. ■n i dag är Jan Eliasson sty-

relseordförande i water aid Sweden och verksam inom arbetet för Fn:s åtta millen-niemål: halverad fattigdom och hunger, grundskola åt alla barn, ökad jämställd-het, minskad barnadödlig-het, förbättrad mödrahälsa, stopp för spridning av hiv/aids, säkrad hållbar utveck-ling samt ökat samarbete kring bistånd och handel.

stolthet, som om det var helt nyss han hade öppnat kuvertet.

Efter Handelshögskolan sökte sig Jan Elias-son till Utrikesdepartementet och resten är, som man säger, historia.

Vid sidan av sakkunskaper och energi har Jan Eliasson en egenskap som kanske är mer säll-synt i de diplomatiska salongerna: förmågan att tala klarspråk. Detta gäller inte minst mål nummer 7:s fokus på vatten och sanitet. I do-kument där det talats om att ”alla människor ska få ett värdigt liv” har han ändrat till ”alla människor ska få toaletter”.

Fungerande toaletter är en förutsättning för att flickor ska gå i skolan när de kommer i puberteten. Och det är ett problem, inte bara i fattiga länder. Jan Eliasson har sett svenska skoltoaletter som han kallar förfärliga.

Varje år besöker Jan Eliasson ett antal sko-lor där han berättar om sitt jobb.

– Jag gör det för att förmedla min livserfa-renhet. Och så vill jag testa om jag fortfarande kan kommunicera med ungdomar som kom-mer in med kepsen på svaj.

Och det verkar han kunna. Han litar till sin egen röst och dess berättelse, ingen Power-

23LÄRA #2/2012

INTErNATIONELLT

Med hjälp av Act — Acceptance and Commitment Therapy — och mind­fulness kan skolpersonalen lära sig hantera stress och mötet med eleverna kan bli mer kvalitativt. I vår erbjuds både skolor och enskilda medarbetare utbildning.

– Metoden kräver ganska små insatser men har visat sig vara väldigt effektiv. Det handlar inte så mycket om att lägga till saker utan om att göra saker som man redan gör, fast på ett annat sätt, sä-ger hälsopedagog Camilla Italiener, som tillsammans med kollegan Hanna Ed-gren är utbildad inom Act och har jobbat med metoden både på sin egen arbets-plats, Farsta gymnasium, och på andra skolor i staden.

I sina utbildningar kombinerar Camilla Italiener och Hanna Edgren Act med mindfulness, som handlar om att vara medvetet närvarande och att und-vika värderande och dömande tankar.

– Vi är ofta hårda mot oss själva men med mindfulness kan man träna inställ-ning till sig själv – jag är okej som jag är nu, säger Camilla Italiener.

Act är forskningsbaserat och teori blandas med praktiska moment. Genom metoden lär man sig hur man kan för-hålla sig till det som sker runt omkring och inom oss. När man observerar tan-kar och känslor kan man också välja hur man ska förhålla sig till dem.

– Det handlar om att befinna sig i nuet, säger Hanna Edgren. Vad kan jag förändra och vad kan jag inte förändra och hur ska jag förhålla mig till det? Job-biga tankar får vara med, de hindrar

inte. Om någonting är viktigt i mitt liv så kan jag välja att gå mot målet trots att det medför jobbiga tankar och känslor.

Att förstå sina egna stressreaktioner och vara uppmärksam på vad som hän-der i kroppen är en del i metoden. Effek-tiva verktyg mot stress lärs ut.

— Eftersom vi lever i en värld med många intryck och relativt mycket stress, hand-lar det för de flesta om att hitta ett för-hållningssätt till stressen, den är ju näs-tan ofrånkomlig, säger Hanna Edgren.

Ellen Hahne undervisar i matematik på Sankt Botvids gymnasium i Hallun-da. I höstas gick hon en kurs i Act på sin arbetsplats. Som ny i yrket behöver hon verktyg för att hantera stress.

– Det är många bollar i luften och man blir väldigt lätt stressad om man inte har någon strategi för att lugna ner sig ibland.

I dag använder hon sig av andnings-övningar i stressade situationer och hon jobbar med att acceptera sådant som hon inte kan förändra.

– Jag måste inte alltid lösa stressen utan kan i stället acceptera att den är en del av vardagen. Det sänker stressnivån.

Hon har också börjat göra övningar med eleverna, till exempel avslappning med lugn musik och tända ljus i en klass.

– Det var en av våra bättre lektioner. Jag själv hade mycket bättre flyt i under-visningen och kände bara positiva käns-lor. ”Åh, Ellen, jag gillar din energi i dag”, sa en av eleverna efteråt. Det enda som var annorlunda var att vi började lektio-nen med avslappningsövningen. Och vi hann med lika mycket som vanligt.

Vill du gå en act-utbildning? 15 platser finns på en kurs med start vecka 12, onsdagar klockan 13—16 i utbildnings-förvaltningens lokaler på Hantverkar-gatan. tala med din närmaste chef. anmälan sker till gitte.klingspor@stockholm.se.

Är din skola i behov av act-utbildning? Kontakta hälsopedagog Hanna Edgren på 08-508 32 949 eller hanna.edgren@stockholm.se.

närvaro i nuet minskar stressen

Utvärderingar av de Act-kurser som hälsopedagogerna hållit i visar att del-tagarna har stor nytta av kunskaperna, både i yrkesrollen och i privatlivet. Och att vara medveten i sin närvaro ger kva-litet, både för egen del och för den man möter.

– Jag är bara just här i det här mötet med eleven. Att vara fullt närvarande ger positiva signaler. Det är att både vara rädd om sig själv och den man möter. När vi är avslappnade och mindre stres-sade blir vi också mer kreativa och får fler idéer och ser fler möjligheter, säger Hanna Edgren.

I höstas höll utbildningsförvaltningen en kurs i Act för hälsocoacher och under vå-ren startar en ny kurs som är öppen för både hälsocoacher och annan personal inom förvaltningen. I vår ska hälsopeda-gogerna också utbilda flera skolor i Act och mindfulness.

– Det är bra att vi utbildar fler på sam-ma arbetsplats, det skapar en diskussion om hur man kan använda metoden med elever och man kan påminna varandra i

24 LÄRA #2/2012

ATTrAKTIV ArBETSGIVArE

det vardagliga. Metoden kräver fortsatt träning och att man påminner sig själv gång på gång, säger Camilla Italiener.

Act-utbildningen ingår i en större sats-ning inom utbildningsförvaltningen där målet är att främja hälsa och sänka sjuk-frånvaron.

– Vi vill se om det här är ett bra sätt att motverka den stress som många känner i och med att arbetsbelastningen är hög, säger Gitte Klingspor, utbildningsför-valtningens hälsostrateg. Vi hoppas att de som har gått kursen ska kunna han-tera vardagen på ett bättre sätt och få en bättre balans mellan arbete och fritid.

Inom utbildningsförvaltningen var den totala sjukfrånvaron 4,6 procent under 2011, jämfört med 5 procent för 2010. Kostnaderna för korttidsfrånvaron öka-de inte under 2011 utan låg på samma nivå som föregående år, vilket är ett trendbrott. Även långtidsfrånvaron har minskat, för 2011 med 14 procent.

– Vi behöver göra tidiga insatser för att förebygga ohälsa och främja hälsa så att vi kan vara så friska som möjligt, säger Gitte Klingspor. Vi vill att alla våra medarbetare ska vara på plats så mycket som möjligt. Det blir bättre resultat för eleverna då, det är jag övertygad om. Vi har ju anställt personer med en viss kom-petens som är viktig för eleverna. n

PErnilla rÖnnliD

ill

uS

tr

at

iOn

: Ha

nS

vO

n c

Or

Sw

an

t

läs mer om mindfulness på Farsta gym-nasium på www.pedagogstockholm.se/utveckling/trygghet-och-studiero.

25LÄRA #2/2012

ATTrAKTIV ArBETSGIVArE

— För mig har det blivit en aha­upple­velse, ett helt nytt sätt att se på under­visningen. Monica Fahlström Olsson, sedan drygt 30 år lärare i matlagningskun­skap på Stockholms hotell­ och restau­rangskola, låter lyrisk när hon beskri­ver vad skolans satsning på learning study har betytt.

– Många gånger tar vi alldeles för stora områden samtidigt i undervisningen, men genom det här har vi lärt oss att fokusera på ett moment i taget som elev-erna behöver utveckla.

Hennes kolleger Gary Butt och Jan-Christer Hedberg nickar.

Nyligen har Gary Butt gått den tvååriga yrkeslärarutbildningen på Stock-holms universitet. Då kom han i kontakt med learning stu-dy och fick idén att man kunde tillämpa metoden också i matlagningskun-skap.

Under hösten 2011 har de tre lärarna deltagit dels i utbildningsförvaltningens kurser i learning study, dels i seminarier på Stockholms univer-sitet. Parallellt med kurserna har de dri-vit en egen learning study på skolan med Gary Butt som handledare.

– Vårt lärandeobjekt har varit att åstadkomma en kall emulsionssås, som är grunden för majonnäs. Av erfarenhet vet vi att eleverna har svårt att lyckas med det momentet, berättar Gary Butt.

I tre omgångar – ett förtest av elev-ernas grundkunskaper och två lektio-ner – filmade lärarna olika elevgrupper och analyserade däremellan filmerna. De ställde skriftliga frågor till eleverna efter varje omgång och försökte sedan förfina undervisningen.

” Ett helt nytt sätt att undervisa”

– Det stora felet var att vi från början inte riktigt hade koll på lärandeobjektet, vi inriktade oss alldeles för mycket på kunskap om majonnäs och på sådant som vilken typ av senap och vinäger man ska använda.

Under studiens gång rensade lärarna bort onödiga delar i undervisningen och koncentrerade sig i stället på att förklara och låta eleverna få insikt i vad en emul-sion är och när den uppstår.

Under den andra och sista lektio-nen som filmades fick eleverna endast använda de ingredienser som krävs för emulsionen: äggula, olja och vinäger. Då kunde de koncentrera sig på de kritiska momenten, som att oljan ska tillföras långsamt, att det är viktigt att

alla ingredienser har samma tem-peratur, att tekniken för hur

man ”slår” ihop olja och ägg är viktig, hur det visuellt ser ut när det börjar bli en emulsion.

Efter den lektionen svarade nästan alla elever rätt på frågorna om vad

som krävs för att åstadkom-ma en emulsion.

Eftersom skolan driver restau-rang sker det mesta av undervisning-

en i produktion där eleverna ansvarar för olika moment.

– Förhoppningsvis kan eleverna sedan förklara vad de ska göra när de jobbar i produktionen, säger Jan-Christer Hedberg, som har påbörjat en magister-utbildning i yrkesdidaktik.

Han berättar att slutuppgiften i forsk-ningen, som han bedriver parallellt med lärarjobbet, nog kommer att handla om deltagande observation och hur man be-dömer elever som jobbar i grupp.

Gary Butt påpekar att förutom att en learning study blir ett slags mall för hur

lärarna ska lära ut, har den också andra positiva konsekvenser:

– Genom att inrikta sig på vad man ska lära ut blir det lättare att bedöma elevernas kunnande utifrån deras för-ståelse av de kritiska momenten. Då blir det enklare att sätta betyg, vilket i sin tur är viktigt för den likvärdiga utbild-ningen.

De tre lärarna hoppas att så småning-om få med fler kolleger med på tåget.

– Med fler learning studies får vi en bättre överblick. Det kommer att gå snabbare att analysera tillsammans, sä-ger Jan-Christer Hedberg.

Det saknas inte heller idéer till fler learning studies.

– Eftersom eleverna har svårt att lära sig att steka rätt, skulle vi kunna gå igenom vad som händer med köttet när man steker till exempel i olika tempera-turer, säger Jan-Christer Hedberg.

26 LÄRA #2/2012

LEArNING STUDY

Att använda learning study som metod i yrkesämnena, och inte minst inom mat­lagningskunskap, är unikt. Det menar Inger Eriksson, professor i pedagogik vid Stockholms universitet. Hon följer det pågående projektet vid Stockholms hotell­ och restaurang­skola.

– Det är intressant att se att det går att hitta grundläggan-de principer för learning stu-dy också med ett mer prak-tiskt innehåll. Många tänker att i sådana ämnen är det väl bara att göra, men studien som lärarna på skolan har gjort är väldigt insiktsfull.

Inger Eriksson är också en av de ansvariga i den natio-

nella forskarskolan i learning study som startade i januari i år. 15 lärare ska skriva en licentiatavhandling om hur lärare ska få elever att lära. Avhandlingsarbetet genom-förs tillsammans med arbets-lag i form av learning studies så att även kolleger och skol-ledare engageras i forsk-ningsarbetet.

Antagligen är Sverige ock-så det första landet i världen som har startat en forskar-skola i learning study, menar Inger Eriksson.

I den första omgången an-tagna finns ingen lärare i yr-kesämnen. Matematik är det absolut vanligaste ämnesom-rådet inom learning study. n

ingEla ÖSgårD

– Så språk och matlagning är defini-tivt en kombination som behövs, säger Gary Butt och funderar på att försöka få med en språklärare i nästa learning study.

De tre lärarna har redovisat sina resul-tat både för Stockholms universitet, för andra skolor i Stockholms stad och inte minst för de egna kollegerna.

– Det är roligt att lärarna har börjat diskutera lärande och pedagogiska frå-gor. Genom det här har de fått argument och vet vad de pratar om och det sprider sig också till andra lärare, säger rektor Anna Hoffsten och berättar att hon själv sprider skolans erfarenheter av learning study så fort hon träffar andra rektorer i Stockholm. n

ingEla ÖSgårD

Att filma undervisningen är en viktig del i en learning study. Här dokumenterar läraren Gary Butt när Zakarias Håkansson (längst till höger) långsamt häller i oljan som med visp ”slås” ihop med äggula och bildar en emulsion. Adrian Lindvall (till vänster) och Gino Torrealba följer intresserat händelse­förloppet.

FO

tO

: rO

bE

rt

bl

Om

bä

cK

rent kött, säger Gary Butt som kommer från Nya Zeeland.

Han och Jan-Christer Hedberg kon-staterar att engelskan och svenskan inte alltid använder samma begrepp inom matlagningen.

learning study är en modell för forskning och pedagogisk utveckling med fokus på undervisningen och dess innehåll. lärare får träna sig på att använda variationsteo-rin och planerar och arbetar tillsammans utifrån ett gemensamt ämnesinnehåll.

Men kanske blir den närmaste studien ytterligare något som har med sås att göra:

– En elev frågade nyligen vad det är för skillnad på en fond och en buljong. För mig ska en fond innehålla ben och grönsaker, medan buljong mer görs på

27LÄRA #2/2012

LEArNING STUDY

unikt med learning study i yrkesämne

Halime Shawan och Frozan Noori på Bredängsskolan valde att testa fäktning under vår terminen. ”Superkul!” är omdömet hittills.

28 LÄRA #2/2012

IDrOTTSLYFTET

Hälso profil på hela skolan

29LÄRA #2/2012

IDrOTTSLYFTET

tEXt: agnEta bErgHamrE HEinS

FOtO: ulrica zwEngEr

Samtidigt som eleverna får ha roligt i skolan ser vi ”Idrottslyftet”, eller det vi kallar må-bra-aktiviteter, som ett viktigt förebyggande arbete mot droger och kriminalitet, säger hon.

Bredängsskolan är nu inne på sin tredje termin med ”Idrottslyftet”. Denna termin kan skolans cirka 150 högstadieelever välja mellan nio olika aktiviteter som sista lektion varje fre-dagseftermiddag.

Tack vare ett nära samarbete med fören-ingslivet i Bredäng och andra delar av staden har skolan lyckats anlita externa ledare el-ler instruktörer till de flesta lektioner inom ”Idrottslyftet”.

– Fredagstimmen ligger utanför vår ordi-narie timplan på skolan men är obligatorisk för alla elever. Genom detta frigör vi också gemensam planeringstid för samtliga lärare på skolan, något som alla i personalgruppen uppskattar.

Halime Shahwan och Frozan Noori har just avslutat sitt livs första lektion i fäktning. Visiret åker av och de konstaterar båda att det var ”häftigt” och att det var helt rätt val den här terminen. I en annan del av Bred-ängsskolan hittar vi Gibril Muse med två av sina kompisar i nian. Alla tre har valt ”Bra mål” som aktivitet.

– Målet är att eleverna ska lära sig laga goda och hälsosamma mellanmål, men vi kommer också att diskutera vad som är bra och nä-ringsrik mat samt vad man bör undvika, säger Åsa Jonsson, ledare för ”Bra mål” och vikarie i hemkunskap och i köket på Bredängsskolan.

Anna L Eriksson, som i rask takt lotsar oss runt bland aktiviteterna, berättar att hennes övergripande mål är att hälsoprofilera hela skolan. Där ingår ”Idrottslyftet” som en vik-tig del.

– Vi vet i dag vad rätt kost och motion bety-der för välbefinnandet. Det gäller både elever och medarbetare. Som före detta dansare brinner jag för fysiska aktiviteter, vilket gör att jag kanske lägger ner lite extra energi för att profilera skolan i det sammanhanget, säger Anna L Eriksson.

Bland annat har personalen fått möjlighet att prova zumba och yoga, och skolan har även satsat på ett eget gym. Dessutom finns massa-gestolar på skolan.

– De senaste åren har vi kontinuerligt haft hälsofrågor högt på dagordningen, säger koordinatorn för skolans må-bra-aktiviteter, Marianne Sundling, specialpedagog och före detta idrottslärare på Bredängsskolan.

– Att vi har en rektor som går i spet-sen för hälsofrågor gynnar hela skolan. Vi ser tydligt att det stärker både elever och medarbetare. ”Idrottslyftet” innebär att skolan får tillgång till många externa duk-tiga ledare och instruktörer, som kan vara förebilder och inspiratörer för våra elever, konstaterar hon.

”Vi har valt ’Bra mål’ för att lära oss mer om kost och hälsa. Det har vi också nytta av i hemkunskapen”, säger Abel Alemayehu och Gibril Muse, som här får hjälp av ledaren Åsa Jonsson.

Anna L Eriksson — nöjd rektor.

Skolan är oerhört viktig som vägvisare till idrotts- och föreningslivet.

30 LÄRA #2/2012

IDrOTTSLYFTET

— genom våra må-bra-aktiviteter får eleverna en introduktion till olika hälsofrämjande aktiviteter. Kontakten med föreningslivet hoppas vi också ska lägga grunden för att eleverna väljer bra fritidsverk-samheter framöver, säger anna l Eriksson, rektor för bredängsskolan och en eldsjäl i hälsofrågor.

idRottsLyftEt

■n nationell satsning på svensk barn- och ung-domsidrott. Sedan 2007 har regeringen årligen avsatt 500 miljoner kronor till verksamheten. ■n ”idrottslyftets” syfte är

att rekrytera och behålla fler medlemmar i idrotts-föreningar. all verksamhet ska vara inkluderande och utformas lika för flickor och pojkar. ■n Samverkan med skolan

kräver att aktiviteterna är beslutade av föreningens styrelse och skolledningen och att de genomförs under skoldagen, men de får inte ersätta ämnet idrott och hälsa. ■n riksidrottsförbundet har

det övergipande ansvaret för ”idrottslyftet”. Se www.rf.se för mer information.

Baskettränaren Anders Peters­son är en av eldsjälarna bakom

samarbetet mellan skolan och för­eningslivet. Här ger han Deborah

Ngambaka några goda råd.

En viktig del inom ”Idrottslyftet” är att ak-tiviteterna som erbjuds kan attrahera både flickor och pojkar. Bredängsskolan har också ett större antal elever med rötter i andra kul-turer, och förberedelseklasser för nyanlända elever, vilket man också tagit hänsyn till.

– Många av våra flickor med utländsk här-komst får inte delta i vissa aktiviteter på sin fritid, som exempelvis dans och idrott. Genom att de nu erbjuds detta inom skolans ram får de chansen, vilket är värdefullt. Talar man inte så bra svenska ännu kan må-bra-aktivi-teterna vara ytterligare en väg att lära känna andra elever, betonar Anna L Eriksson.

Aktiviteterna rymmer också annat än fy-siska aktiviteter, då alla elever inte är sportin-tresserade. Därför kan man välja exempelvis schack, ”Bra mål” och medier.

— En annan poäng med må-bra-aktiviteterna är att eleverna får utmaningar utanför de ordinarie ämnena och tillfälle att visa andra sidor av sig själv. Vi försöker få dem att våga prova något nytt. Ungdomar är ofta rätt kon-servativa i sina val, säger Marianne Sundling.

Varje aktivitet är betygsgrundande och kopplad till en pedagog på skolan, som har nära kontakt med de externa instruktörerna.

– Förhoppningsvis stärker de olika verksam-heterna elevernas betyg i ämnen som idrott, hemkunskap och exempelvis matematik. En iakttagelse är att elever som intresserat sig för schack även förbättrar sig i matte, säger Anna L Eriksson.

En viktig nyckelperson och inspiratör för ”Idrottslyftet” är Anders Petersson. Han är sedan många år en profil inom idrotten i Bred-äng, bland annat som tränare för JKS Basket.

– Skolan är oerhört viktig som vägvisare till idrotts- och föreningslivet för eleverna. Att antalet skolor som väljer att använda sig av ”Idrottslyftets” möjligheter stadigt ökar ser vi naturligtvis positivt på. Det som ofta avgör om det blir bra satsningar är engagemanget från

skolledningen. Här på Bredängsskolan kan vi inte önska oss bättre, säger Anders Petersson.

– Vi har haft ett nära samarbete ända sedan jag började som rektor här för fem år sedan. Självfallet har vi stor nytta av Anders Peters-sons breda kontaktnät, säger Anna L Eriksson, som överröstas av musiken när hon öppnar dörren till nästa lokal.

Där är ett 30­tal elever fullt koncentrerade på att följa instruktören Susi Asovics avancerade streetdancesteg. Gruppen är ivrig och lär-aktig.

– Streetdance är oerhört populärt. Hit är det kö, konstaterar Anna L Eriksson och berät-tar att de flesta dansledare kommer från Let’s dance-gänget och populära dansskolor.

– Proffsiga ledare är A och O, annars kom-mer inte eleverna. Ledarna måste kunna in-spirera men också leda på rätt nivå. Det gäller för samtliga aktiviteter inom ”Idrottslyftet”. Tack vare våra olika kontaktnät kan vi i dag erbjuda våra elever ledare och instruktörer i näst intill världsklass, säger Anna L Eriksson och erkänner att det nästan är omöjligt att inte lockas in i dansen. n

31LÄRA #2/2012

IDrOTTSLYFTET

Högre betyg och nöjda elever och lä­rare. Genom Stiftelsen Läxhjälpen får elever som har svårt att klara målen hjälp med läxorna och företag betalar kostnaderna.

Måndagseftermiddag på Sätraskolan. I biblioteket har en grupp åttor samlats för en av veckans två läxhjälpspass.

– Hur gick det på provet i fredags? Läxhjälparen Mikael Kakeeto, läkar-

student på Karolinska institutet, slänger ut frågan och får spridda svar. I morgon har åttorna prov i kemi, kolföreningar. Några tjejer sätter sig vid ett bord till-sammans med Ida Karlsson.

– Om man associerar till något som är konstigt kan det vara lättare att komma ihåg, tipsar Ida Karlsson och går igenom kolföreningarnas former.

– Var står det om propan och butan? Mariam Bebawy i 8B går på Läxhjäl-

pen eftersom hon inte når målen i matte, NO och SO.

Hennes föräldrar har svårt att hinna med att hjälpa henne med läxorna ef-tersom de jobbar mycket och också har svårt med språket.

Både Mariam och hennes mentor ville att hon skulle börja på Läxhjälpen. Här hinner hon få den hjälp hon behöver. Innan hon började här pluggade hon inte lika mycket.

– Jag brydde mig inte så mycket. Nu är det mycket bättre, här orkar jag fråga.

Efter ett läxhjälpspass känner hon sig ofta trött och vill läsa en bok.

– Men jag har också en pluggkänsla och vill kolla igenom så att jag gjort läxan rätt.

– Motivation, känner jag, säger Eden Michael i 8A som sitter bredvid. Och lätt-nad över att man har gjort det jobbigaste redan.

Eden Michael går här främst för mattens skull. Hon har svårt med lästal och blir stressad på proven, gör fel när hon egentligen kan.

– Läxhjälpen är bra! Om man får chansen att vara med ska man ta den, det hjälper! säger Eden Michael.

FO

tO

: ma

rc

FE

mE

nia

På Sätraskolan har niorna haft tillgång till Läxhjälpen i några år, och sedan i höstas även åttorna. Ida Karlsson är inte student som de flesta andra läxhjälpare, utan blev klar med sina studier för några år sedan och jobbar deltid som journalist. För henne är Läxhjälpen ett meningsfullt extrajobb där hon kan hjälpa eleverna med studieteknik och att nå sina mål.

— Att få vara med om deras framsteg, det är häftigt. Det roligaste är kontak-ten med eleverna, och att få vara med om aha-upplevelser när man förklarar. Jag blir peppad när det går bra för dem. Många av dem har inte tagit hem läxor innan, nu sitter de i sex timmar här, be-rättar Ida Karlsson.

På Sätraskolan får de flesta som vill läxhjälp. Mika Laine är mentor för en åt-tondeklass och undervisar i SO-ämnen. Bland hans elever har en del svårt att få läxor gjorda på hemmaplan.

– Här får de frivillig tid för studier som de kan ha fantastisk nytta av i stället för att göra det halvhjärtat på egen hand, mindre strukturerat och med lockelser som datorer, Playstation och att hänga med kompisar. Och för dem som är gan-ska hårt kontrollerade och som annars skulle få gå raka spåret hem, blir det också en frist och de får vara tonåringar några timmar till varje vecka.

Från föräldrarna har Mika Laine bara fått positiva reaktioner.

– De vill gärna att eleverna ska få tillgång till det, särskilt om de har svårt att nå målen. Många elever har inte för-äldrar som kan hjälpa dem med läxor, det kan handla om brist på skolgång i hemlandet, att föräldrarna är analfabe-ter eller saknar studietradition. Då är Läxhjälpen en guldgruva.

Mika Laine kan se på provresultaten att elever går framåt och flera av dem har blivit mer angelägna om att förstå.

Att se eleverna satsa, utvecklas och upptäcka sin potential sporrar läxhjälparen Ida Karlsson (till höger). Här går hon igenom kolföreningar inför morgondagens kemiprov med Mariam Bebawy och Eden Michael (i mitten).

32 LÄRA #2/2012

LÄXHJÄLPEN

Framgång föder framgång

– Framgång föder framgång. När man hängt på gärdsgården tidigare och inser att det faktiskt går att nå målen ökar självförtroendet. Allt är inte lika omöjligt längre, man kan bli någon som lyckas.

Stiftelsen Läxhjälpen vänder sig till sko-lor där 40–60 procent av eleverna inte kla-rar sig vidare till gymnasiet. Mentorerna väljer ut eleverna, de som har IG eller lig-ger på gränsen till IG i kärnämnena priori-teras. Stiftelsen startades 2007 av Harald Ullman, då vd för studentsajten Lycknis. Han ville göra något konkret för att fler ungdomar skulle klara skolan och fick idén att högskolestudenter skulle hjälpa elever att läsa läxor och att företag skulle betala lönen. Maria Arneng, verksamhetsledare, insåg tidigt att Läxhjälpen måste vara re-gelbunden och kontinuerlig.

— Det skulle inte vara något tomtebloss-projekt i förorten. Inte ”nu tog pengarna slut och då försvinner vi”. Det ska kän-nas tryggt att veta att här finns en plats för mig och de som är där känner mig.

I dag finns 90 läxhjälpare på tolv sko-lor i Stockholmsområdet och fem skolor i Göteborgsområdet. Man strävar efter en mångfald bland läxhjälparna, både när det gäller utbildning och bakgrund. Maria Arneng ser läxhjälparna som enga-gerade storasyskon som också kan fung-era som förebilder och dörröppnare och visa på möjligheter i yrkeslivet. Men de ska också kunna ställa krav på eleverna.

– När man lär känna eleverna, finns där och har tid att förklara färdigt och

ANNAN LÄxhJÄLp

■n röda Korset anordnar läxhjälp i skolor i Stockholm. Sedan rutavdraget infördes erbjuder även flera företag läxhjälp mot betalning. ■n På nätet finns www.mattecoach.se,

en tjänst där elever kan få hjälp med matteläxan av en lärarstudent via chatt. i år startar även ett försök med lördags-undervisning för gymnasieelever som inte nått målen.

lyssna uppstår en relation och då kan man ställa krav.

Eleverna får skriva på ett kontrakt där de förbinder sig att vara med på två läx-hjälpstillfällen i veckan, minst 1,5 tim-mar varje gång, och tillsammans med läxhjälparen skrivs en studieplan med tydliga, konkreta mål.

Läxhjälpens elever höjde sina betyg i snitt i fem ämnen under läsåret 2010/2011. En del höjde sina betyg i upp till 13 ämnen. 88 procent klarade minst godkänt i alla tre kärnämnena. Flest höj-ningar gjordes i matematik och svenska, från IG till G.

Läxhjälpen finansieras genom att före-tag sponsrar läxhjälpstimmarna. Bland dem finns många bostadsföretag.

– Det är en bra satsning för framtiden, ett socialt engagemang. Bostadsbolagen känner att det blir ett samarbete med skolan i området, elever pluggar några kvällar i veckan i stället för att hänga ute, säger Maria Arneng.

Hon ser Läxhjälpen som ett komplement till skolan. Men hon tycker också att sko-lan har misslyckats med att möta det be-hov av stöd som finns bland elever.

– Vi förlorar så många unga i tidigt utanförskap just för att de inte klarar skolan och då saknar möjligheter att gå vidare till jobb eller studier. Många gånger handlar det om elever som inte hunnit förstå grunderna. De här åren är oerhört viktiga för eleverna just nu det gäller. När man ser att det är ganska lite som behövs blir man frustrerad. Vi kan alla göra mycket mer.

Det bästa vore om skolan själv kunde anordna läxhjälp under liknande for-mer, tycker Mika Laine, lärare på Sät-raskolan.

– Men realiteten är att vi inte kan det. Om det finns privata företag som är intresserade, för att på något sätt ge till-baka det de fått från samhället, så är det positivt. Kan eleverna lämna vår skola med hyfsade betyg, ökar deras chanser att få ett lyckat liv. n

PErnilla rÖnnliD

huR skA stockhoLms stAds skoLoR Nå VÄRLdskLAss?

Josefin Edquist, musiklärare, katarina Norra skola

— Det är viktigt att ge de estetiska ämnena lika hög prioritet som övriga ämnen. Skapande verksamhet är utveck-lande och bidrar till lärandet för alla elever.

petra Jonsson, matematik/No-lärare, Örbyskolan

— lärarna måste ges tid att sätta sig in i den nya läroplanen. Får vi det tror jag att vi har stort stöd av den. vi behöver mer tid för att utvärdera och utveckla vårt arbete.

mårten olsson, svensklärare, stock-holms hotell- och restaurangskola

— börja med att låta lärarna ägna sig åt undervisning. Det måste vara prio på det. i dag är det alltför mycket annat som stjäl tid från undervisningen.

henrik svensson, musiklärare, Västertorpsskolan

— Satsa på små grupper. Det är lättare att nå målen med färre elever i grupperna. Det gynnar inlärningen för alla. Satsa också på mer stöd till elever med särskilda

behov. alla som behöver extra stöd i skolan ska få det.

kajsa thurfjell, hemkunskapslärare, fruängens skola

— absolut viktigast är att skapa trygghet i skolan. Förutsättningen för elevernas inlärning är att de känner tillit och trygghet i skolan. Organisera undervis-

ningen så att fler elever får kontakt med varandra. än mer integration helt enkelt.

tEXt OcH FOtO: agnEta bErgHamrE HEinS

33LÄRA #2/2012

ENKÄT

>>

34 LÄRA #2/2012

EN DAG PÅ JOBBET

gud måste ha varit kemist! Så tänker Karin axberg, lektor i kemi vid blackebergs gymnasium, när hon ser hur smart allt i na-turen fungerar. Hen-nes stora önskan är att alla i hela världen skulle bli naturvetare, så att de kunde förstå magin och dra nytta av sina kunskaper.

det är svart som i en kolsäck när Karin Axberg strax efter klockan sju lämnar hemmet på Norr Mälarstrand och strävar mot tunnelbanan i snögloppet. När hon en halvtimme sena-

re kliver in genom portarna på Blackebergs gymnasium har det mörka lättat en smula och himlen fått en något ljusare, mer blåaktig ton.

Det må vara morgon, mörkt och råkallt – Karin Axberg är pigg som en lärka. Hon tar spiraltrappan i raska steg och öppnar dör-ren till kemilaboratoriet på andra våningen. Snabbt av med jacka och mössa och fram med bägare, kannor, gnisttändare och glaskolvar.

– Jag förbereder för lite pang och dunder, förklarar hon.

Dagens första lektion är en laboration och det är hennes favorit.

– Jag älskar laborationerna. Bara att se och lyssna på eleverna när de labbar – åh, det är så kul! Jag får ståpäls bara av att tänka på det, säger hon medan hon mäter upp en bana på golvet och markerar metrar med en svart tuschpenna.

Några minuter efter åtta börjar eleverna i klass NV1C troppa in. De hämtar sina vita labbrockar och sätter upp håret med färgglada snoddar.

Laborationerna utförs alltid i halvklass. – Annars skulle det inte gå. Med 16 elever

hinner jag gå runt, prata och diskutera lite med alla om vad som händer. Att labba i helklass hade varit omöjligt också av säkerhetsskäl.

Klasserna på Blackebergs gymnasium har, precis som på de flesta andra skolor, 32 elever. Det är för många, anser Karin Axberg. Någon

tEXt: HElEnE lumHOlDt

FOtO: rObErt blOmbäcK

individualiserad undervisning blir det knap-past tal om.

– Alla ska kunna hänga med. Jag ska se till att alla klarar godkänt. Det är mitt jobb. Jag försöker hinna med de duktiga och frågvisa eleverna också. Det är klart att man kan missa de riktigt begåvade men det jag framför allt funderar på är om vårt samhälle har råd att ha pojkar som underpresterar i skolan, säger Karin Axberg.

Hon är medveten om att hon generaliserar men står för det och plussar på med att flickor-na ofta är mer ambitiösa, men ofta också mer nervösa och ofokuserade.

Vid lektionsstarten klockan tio över åtta är emellertid alla elever, både pojkar och flickor på plats och laddade. Dagens laboration – ett raketförsök – är en övning i stök.

– Vi kallar det stök men egentligen heter det stökiometri och det handlar om hur olika mängder av kemiska ämnen reagerar med varandra i olika spädningar och blandningar, förklarar Karin Axberg.

Eleverna ska arbeta fram den blandning av vät-gas och syrgas som ger bästa knallgaseffekt. De fyller provrör med olika lösningar. En liten av-klippt pipett får vara raket och eleverna fyller den med gasen som bildas i prov rören. Pipetten träs därefter på en liten gnisttändare och sen är det dags att gå till handling.

Alla jobbar i par och Kamilla Choroszman och hennes parhäst är bland de första att pröva sin blandning. Hon klickar på gnist-tändaren och – pang! Pipetten far iväg över skjutbanan.

– Oj, vi träffade väggen! Det är kul att se hur saker reagerar och fungerar ihop med

10:14 Onsdag betyder under­hållning på den förlängda förmiddagsrasten. I dag upp­träder Brommagymnasterna och det vill ingen missa, inte Karin Axberg heller.

35LÄRA #2/2012

EN DAG PÅ JOBBET

Förälskad i laborationer

Karin Axbergs entusiasm smittar av sig på Olle Oreland (till vänster) och Eric Jansten i klass NV1C. Här provar de sig fram till det mest effektiva raketbränslet.

>>

36 LÄRA #2/2012

11:45

kARiN AxbERg

gör: lektor i kemi på blackebergs gymna-sium och resursperson vid Kemilärarnas resurscentrum, där hon bland annat ansvarar för säkerhetsfrågor.

bakgrund: Fil kand 1970, doktorand vid KtH, lärarexamen 1978, licentiatavhandling i kemi 1997.

bor: lägenhet på norr mälarstrand.

familj: make, tre utflugna döttrar, alla natur-vetare, och fem barnbarn.

fritid: Fiskar, snickrar och gör experiment med barnbarnen.

bästa lärarminne: mitt barnbarn Elsa var orolig inför sin skolstart. Hon fick följa med mig på en kemilektion och utföra experiment som jag hade gjort på hennes förskola med olja, vatten, isbitar och karamellfärg. Hon experimenterade och eleverna fick förklara vad som hände och varför. Det var en härlig stund av samarbete mellan olika åldrar och kunskapsnivåer.

EN DAG PÅ JOBBET

varandra. Det var en bra blandning, konsta-terar hon och fyller i den tabell som ligger på arbetsbänken.

Eleverna blandar, skjuter och diskuterar. Formeln för den ultimata smällen resonerar de sig med Karin Axbergs hjälp fram till i slutet av lektionen.

Efter laborationen är en halvtimmes lärar fika insprängd. Varje onsdag serveras personal information tillsammans med en fan-tastisk frukostbuffé med allt från färska crois-santer och bacon och ägg till hembakat bröd och dignande fruktfat.

Medan lärarna smörjer kråset har eleverna onsdagsrast – en förlängd rast där elevrådet arrangerar olika aktiviteter. Denna onsdag är speciell eftersom Brommagymnasterna kör sin årliga uppvisning i entréhallen. Karin

Axberg tar med sig kaffekoppen och en kol-lega ut för att titta.

Hon hinner applådera både hisnande salto-mortaler och handvolter innan det är dags för andra halvan av klass NV1C att ha sin labora-tion.

Medan den första gruppen gick lugnt och metodiskt tillväga, är grupp nummer två lite rörigare. De struntar i att fylla i tabeller och chansar mer. Men när det kommer till själva skjutandet så fungerar det ändå. De får till och med förlänga banan för att den ska räcka till. Att de har roligt är det ingen tvekan om.

– Det måste vara roligt, annars är det inte kul, konstaterar Karin Axberg, som är fullt övertygad om att engagemang är A och O för både in- och utlärning.

Hennes eget är inte att ta miste på.– Hon är mycket mer engagerad än andra

kemilärare vi haft och det är klart att det har stor betydelse. Det påverkar oss. Vi hakar på hennes engagemang, säger Eric Jansten och Olle Oreland i klass NV1C och faller varandra i talet.

Eleverna delar sin uppfattning med Svenska kemistsamfundet. Under Kemiåret 2011 fick Karin Axberg ta emot Gunnar Starck-medaljen för sin framstående pedagogiska verksamhet.

Bland annat har hon under de senaste åren, förutom sin sedvanliga undervisning, också spelat kemiteater, författat läromedel och – som den expert på området hon är – föreläst om säkerhetsfrågor och riskbedömning för andra kemilärare. Hon har även vidareutveck-lat den naturvetenskapliga forskningskurs på

Skolan skulle kunna utnyttja min kapacitet ännu mer än vad den gör.

Tid för lunch och lite samtal med kollegerna i personalmatsalen. Så mycket mer tid än så har hon inte för de andra lärarna. När hon inte undervisar sitter hon oftast vid datorn.

Karin Axberg tilldelades Gunnar Starck­medaljen 2011 ”för fram­stående pedagogisk verksamhet på kemins område”.

>>

37LÄRA #2/2012

EN DAG PÅ JOBBET

Formeln för den ultimata smällen resonerar de sig fram till.

14:39Dagens sista lektion är 90 minuter lång. ”Inte

något drömläge precis”, konstaterar Karin Axberg.

Men genom spektaku­lära experiment där det

pyser, ryker och bubblar lyckas hon hålla elevernas

intresse vid liv.

Hon känner sig privilegierad för de möjlig-heter som arbetet på KRC ger och för att hon bara undervisar tre klasser i veckan och en-bart i kemi. Dessutom ger lektorstiteln högre lön och en viss status.

– Som lektor ses jag som skolans flaggskepp, men jag tror skolan skulle kunna utnyttja min kapacitet ännu mer än vad den gör i dag.

Dags för mentortiden, en halvtimme som i dag ska utnyttjas till klassråd. Karin Axberg har ställt upp en dagordning med punkter som arbetsmiljö och jämställdhetsarbete. Hon hål-ler sig i bakgrunden medan elevordföranden pliktskyldigast lotsar klasskamraterna genom dagordningen fram till den punkt som elev-erna själva har i huvudet, nämligen den häg-rande studentskivan.

Efter klassrådet väntar dagens utmaning. I skolans gradängsal ska Karin Axberg den här

Blackebergs gymnasium som hennes företrä-dare Birgitta Lindh startade. Som individuellt val får eleverna möjlighet att tillägna sig ett vetenskapligt förhållningssätt inom biologi, fysik och kemi.

– De får lära sig att lägga upp experiment på ett vetenskapligt sätt. De får lära sig hur man skriver rapporter och också redovisa och för-svara sina rapporter.

Upplägget stämmer väl överens med den bre-da satsning på matematik, teknik och natur-vetenskap som ska fortsätta inom både grund- och gymnasieskola enligt stadens budget för 2012.

På Blackebergs gymnasium har kemidelen i forskningskursen just avslutats för i år. Nu tar biologin över för eleverna och för Karin Axberg väntar i stället kemilektioner med andraårseleverna.

Efter att ha städat upp det sista efter raket-försöken och svarat på några frågor inför morgondagens tre timmar långa skrivning, är det dags för en bit mat. På väg till matsalen tar hon en sväng förbi arbetsrummet som hon delar med sex andra lärare. Hon fyller i från-varon och besvarar ett par mejl.

– Jag tillbringar i stort sett all den tid som inte är undervisning framför datorn.

I personalmatsalen hinner hon med lite samtal om film och om barnbarn med ett par kolleger innan hon återvänder till arbetsrum-met och datorn.

Lite grann av sin undervisning hinner hon planera vid datorn. Men det mesta arbetet, inte minst utformandet av de olika labora-tionerna, gör hon i stället på Kemilärarnas resurs centrum (KRC), där hon arbetar två da-gar i veckan.

– Där kan jag leka och vara kreativ. Där kan jag hitta på nya experiment och finputsa på andra. Som vanlig lärare har man knappast den möjligheten, säger hon.

>>

På Pedagog Stockholm berättar några lärare om sin väg mot licentiatexamen. Se www.pedagogstockholm.se/fou.

— Att undervisa med stöd i forskning­en handlar i grunden om att kunna öka elevernas måluppfyllelse. Därför är det viktigt att så många lärare som möjligt i Stockholms stads skolor kan forska eller ta del av forskning om undervis­ning och lärande, säger Katarina Arke­hag, enhetschef på forsknings­ och utvecklingsenheten.

Satsningen på lärare som läser till licen-tiatexamen är ett sätt att sprida nya rön från forskning kring lärandet. Nu börjar flera av de 23 lärare som forskarstuderat med stöd av Lärarlyftet och medel från staden att bli klara med sina examina. Dessutom läser elva lärare till licentiat-examen på halvtid med stöd av central förvaltning. De blir klara med sina stu-dier år 2013–2014.

När lärarna nått sin licentiatexamen är tanken att de nyvunna kunskaperna ska tas tillvara.

– Läraren ska fungera som bollplank och kunna vara delaktig i olika former av utvecklingsarbete, till exempel inom ämnesdidaktik, endera vid central för-valtning eller på den egna skolan där man är arbetar.

Av tradition har det varit vanligare med lektorstjänster på gymnasierna, men enligt den nya skollagen ska lekto-rat inrättas i alla skolformer. Och bland dagens forskarstuderande finns både grundskole- och gymnasielärare.

Att satsa på vidareutbildning och forskning är också ett sätt att höja lärar-yrkets status.

— Vi vill öka den samlade ämneskunska-pen inom skolan, men också kunskapen om vad som händer i lärandet. Det ligger en poäng i att det är just lärare som del-tar i arbetet med att utveckla och sprida kunskaperna till sina kolleger, säger Ka-tarina Arkehag.

– Stadens ambition att fler lärare ska ha forskarutbildning med hjälp av sats-

ningen på licentiatutbildning ligger ock-så i linje med den statliga satsningen på fler lektorstjänster, där minst licentiat-examen är ett av kraven.

Lärarens lön påverkas inte automa-tiskt efter avslutad licentiatexamen.

– Självklart är det meriterande både för olika uppdrag och för löneutveck-lingen. Men först behöver läraren om-vandla teori till praktisk verklighet och visa att hon har blivit en skickligare pedagog eller på annat sätt omsatt kun-skaperna i skolans verksamhet, säger Katarina Arkehag.

På Vetenskapsrådets webbplats finns information om vilka forskarskolor som startar under 2012. Kraven för att få stu-dera varierar. För närmare information om behörighetskraven måste man vända sig till respektive lärosäte. n

annEbritt ullén

38 LÄRA #2/2012

KArrIÄrVÄGAr FÖr LÄrArE

Forskning gynnar elevernas lärande

oLikA sÄtt Att foRskA

■n nationell forskarskola. Forskning på 80 procent. Staten finansierar 75 procent, utbildningsförvaltningen 5 procent.■n Kommunfinansierad ämnesdidaktisk

forskarskola. Forskning på 50 procent, utvecklingsarbete på 10 procent, arbete på den egna skolan på 40 procent. utbildningsförvaltningen står för hela kostnaden.■n Doktorandstudier. man ansöker direkt

till ett lärosätes ordinarie forskarutbild-ning. Om ämnet är kopplat till under-visningen kan man få lönetillägg från utbildningsförvaltningen eftersom lönen som forskarstuderande är lägre än lärarlönen.

onsdagseftermiddagen ha sin första ke-milektion för terminen med klass NV2B. Utmaningen ligger inte i ämnet utan i lektionstiden – 90 eftermiddagsminuter i rad.

Hon undervisar, skriver formler, räknar och ställer frågor men broderar också ut med skojiga historier och några spektaku lära experiment. På elever-nas begäran omvandlar hon en deciliter socker till en rykande pelare av kol – allt för att både hålla eleverna vakna och skapa förståelse för ämnet.

Efter lektionen drar sig eleverna hemåt men för Karin Axberg återstår en stunds arbete framför datorn, och så ska hon förbereda morgondagens skrivning, ställa i ordning bänkar och lägga ut kladdpapper.

När hon själv beger sig hemåt vid fem-tiden är det lika mörkt som när hon läm-nade hemmet i morse. Det verkar hon ta lätt på. Kanske beror det på att hon vet att hon ska möta både natur och dagsljus i helgen. Den här kvällen tänker hon inte ägna sig åt vare sig planering eller rätt-ning. I stället ska hon upp på vinden och leta reda på sina varma stövlar och en kompass. Till helgen ska hon nämligen gå på jakt. Fast skjuta tänker hon inte, trots att hon har jägarexamen.

– Nej. Jag skjuter bara på pappersälgar och lerduvor. Jag ska gå i drevet och sen blir det fest på kvällen. Jag gör bara det roliga, säger hon. n

17:12

Efter skrivningsförberedelser och lite avslu­tande arbete vid datorn är det dags att åka hem. Det är mörkt när Karin Axberg går till tunnelbanan, men till helgen väntar skogen och dagsljuset på henne.

Vem hejar du påden 5 juni?Den 5 juni genomförs Special Olympics Stockholm 2012. Det är ett unikt idrottsarrangemang på Stockholms Stadion. Deltagare är gymnasie-ungdomar från Stockholms särskolor som under en dag tävlar i friidrott.

Special Olympics ger unga med utvecklings-störning en möjlighet att testa sin vilja och förmåga i en tävling, där det viktigaste inte är att vinna, utan att försöka!

Följ nedräkningen 100 dagar 100 fakta, på vår hemsida och ta chansen att bjuda din skola på en fantastisk idrottsupplevelse den 5 juni.

specialolympics.se/stockholm2012

HEM

MA

39LÄRA #2/2012

vinn bio biljetter!Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får ett presentkort på två biobiljetter vardera.

Lycka till!

hur hög var den totala sjukfrånvaron inom utbildningsförvaltningen under 2011?

1. 4,6 procent.X. 5,4 procent.2. 7,3 procent.

Vilken rektor har ett förflutet som dansare?

1. gunilla blomqvist.X. anna l Eriksson.2. anna Hoffsten.

Vad gjorde diplomaten Jan Eliasson för att slippa hamna i slagsmål när han gick hem från skolan?

1. tog långa omvägar.X. Höll en flicka i handen.2. gömde den grå skolmössan.

hur finansieras stiftelsen Läxhjälpen?1. genom företagssponsring.X. genom utvecklingsmedel från

Skolverket.2. genom ett särskilt anslag från

utbildningsförvaltningen.

Vad fick kemilektor karin Axberg, blackebergs gymnasium, ta emot under 2011?

1. guldäpplet.X. gunnar Starck-medaljen.2. ingvar lindqvist-priset.

Skicka din tipsrad senast den 14 mars till tomas.bannerhed@stockholm.se eller till LÄrA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Glöm inte att ange din postadress så att vi kan skicka biobiljetterna om du vinner.

Vinnare i förra numret blev Birgit Markén-Jonsson, Sofia skola, Lena Moser, Gärdesskolorna, och riitta Vilkman, Enskedeskolan. rätt tipsrad var 2, 2, 2, 2, 2.

LinuS wALLin: LIVETS HÅrDA SKOLANotisER

Skolverket ändrar sig om heltäckande slöjaSkolverket godtar att skolor för-bjuder elever att använda hel-täckande slöja i vissa samman-hang. Det handlar om situationer där klädseln ”väsentligt försvårar kontakten och samspelet mellan lärare och elever eller medför sär-skilda risker vid laborationer och liknande övningar”.

Skolborgarrådet lotta Edholm (FP) välkomnar Skolverkets tydlig-het när det gäller att man inte ska kunna ha generella förbud mot re-ligiöst betingad klädsel samtidigt som Skolverket beskriver de fall då skolan faktiskt ska kunna begära att eleven inte har på sig den heltäck-ande slöjan.

Brist på yrkeslärare och psykologerKemist, datavetare, yrkeslärare, kiropraktor och psykolog — det är inom dessa yrken framtidens jobb kommer att finnas. Det har akade-mikerfacket Saco kommit fram till i en rapport som är tänkt som väg-ledning för gymnasister som i vår ska välja inriktning på sina fortsatta studier. Om fem år kommer det att råda brist på arbetskraft inom ett antal akademikeryrken, medan det förmodligen kommer att vara över-skott i andra. bland dessa märks samhällsvetare, kommunikatörer och ett flertal kulturyrken.

Fler finska förskolor efterfrågas Efterfrågan på finskspråkiga för-skolor i Stockholm är större än ut-budet. Det visar en kartläggning som Stockholms stad har gjort. Som boende i Stockholm har man laglig rätt att välja förskola på finska. i dag finns sex finskspråkiga förskolor. tre ligger i innerstaden, två i väste-rort och en i Söderort. Fem bedrivs i kommunal regi och en är fristående. Enligt kartläggningen är behovet av finska förskolor störst i Söderort. respektive stadsdelsnämnd beslu-tar om utbyggnad av förskolan.

Lässatsning ökade boklånenSkolbibliotekens utlåning av böcker har fördubblats på fyra år. år 2010 var utlåningen uppe i tio böcker per elev. Stockholms stads lässatsning mellan 2008 och 2010 antas ligga bakom ökningen. Extra pengar till bokpresentationer med biblioteka-

rier som kom ut i klassrummen och fasta besök på biblioteken är exem-pel på insatser som ökar utlåningen.

Hur många böcker som lånas ut verkar också vara direkt kopplat till att det finns bibliotekarier att prata med. En skola med bibliote-karieutbildad personal lånade ut 14 000 böcker per år på 400 elev-er. men det finns också skolor där biblioteket är bemannat en timme i veckan.

Beställ ”Gensvar för lärande” Ett bra gensvar ska säga någonting om vad eleverna visat för kunnan-de, hur de förhåller sig till målet och hur de kan komma närmare målet. i en forskningscirkel utforskade åtta lärare hur man kunde utveckla ar-betet med gensvar. många av dem tog eleverna till hjälp och arbetade med kamratbedömning. (Se sepa-rat artikel på sidan 9.)

Forskningsvinkeln resulterade i att lärarna skrev var sin utvecklings-artikel som nu är sammanställda i skriften ”gensvar för lärande”.

vid en presentation av skriften i början av terminen beskrev lärarna några av sina slutsatser efter året med gensvar. redan i planeringen av ett arbetsområde behöver lä-raren ha fokus på vilket kunnande som kamratbedömningen ska ge. arbetet med kamratbedömning gjorde att eleverna blev mer med-vetna. De ville ha fler gensvar, hade önskemål om specifik undervisning

FO

tO

: ul

ric

a z

wE

ng

Er

Ekonomipristagarna besökte Kärrtorps gymnasium Inför en fullsatt aula talade de två ekonomipristagarna till Alfred Nobels minne inför Kärrtorps gymnasiums elever dagen före prisutdelningen. Thomas Sargent och Christopher Sims väl-komnades som rockstjärnor med applåder som aldrig ville ta slut och trollband eleverna med sina miniföreläsningar.

– Att de är här betyder jättemycket för eleverna, säger skolans rektor Göran Nilsson, som hoppas att besöken ska kunna bli en återkommande tradition. n

Ekonomipristagarna Christopher Sims (till vänster) och Thomas Sargent väckte intresset för nationalekonomi genom sitt besök på Kärrtorps gymnasium.

40

Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@stockholm.se, Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

Nämnd & Nytt

LÄRA #2/2012

nu bygger testpilotskolorna sina nya webbplatser

och var mer engagerade i sin egen kunskapsutveckling. En lärare be-skrev ett påtagligt lugn i klassrum-met som kom av den trygghet som eleverna kände när de visste vad de skulle lära sig.

Om du redan är insatt i forskning om gensvar kan skriften ge idéer till hur du kan arbeta med kompetens-utveckling i form av en forsknings-cirkel på skolan.

beställ ett eget exemplar från bedomning@stockholm.se.

Tranströmer mötte elever i Rinkeby Det har blivit tradition att nobel-pristagaren i litteratur besöker en klass i rinkeby. årets vinnare, to-mas tranströmer, togs emot av klass 8b i rinkebyskolan som häl-sade honom välkommen på elva oli-ka språk. rektorn vid rinkebyskolan och askebyskolan, börje Ehrstrand, ser besöken som en del i ambitio-nen att ge eleverna inspiration och göra dem till vinnare på framtidens arbetsmarknad.

— Har man höga ambitioner mås-te man bjuda in de bästa och nobel-pristagaren är ju världsmästare, sä-ger rektorn.

Brukarundersökningarna genomfördaunder januari och februari gjor-des brukarundersökningar för för skoleklass, fritidshem, grund-skolans årskurs 2, 5 och 8, grund-särskolan, gymnasieskolan och gymnasie särskolan. Föräldrar och elever svarade via webben på en-käten som hade översatts till tolv språk. resultaten publiceras på www.stockholm.se i april.

Lördagar med Global Entrepreneurship Programme Ett 30-tal gymnasieelever lär sig och inspireras i globalt entreprenörskap under tre lördagar i vår. träffarna arrangeras inom ramen för glo-bal Entrepreneurship Programme i samarbete med national university of Singapore. Eleverna som deltar kommer från nio av stadens gymna-sieskolor. mellan lördagsträffarna får eleverna uppgifter och coachning. Entreprenörer i Singapore ger före-läsningar som strömmas live så att även andra elever i Stockholm och Singapore kan följa programmet.

läs mer på www.gep-sthlm.se. utbildningsförvaltningens kontakt-person är lennart Kågestam.

Från slutet av januari till slutet av mars bygger de 15 skolor som är testpiloter i pro-jektet Skolornas webbplatser egna webb-platser med hjälp av det nya verktyg som de själva varit med att utveckla. Därefter är det dags för övriga skolor att successivt börja förbereda sig för att gå över till det nya webbverktyget.

– I och med att vi är med i utvecklingen kan vi påverka utformningen och för-hoppningsvis säkerställa att det blir ett lätt arbetat verktyg som underlättar arbe-tet med skolans webbplats, säger Johan Michaelson, biträdande rektor på Södra Ängby skola som är en av testpilotskolorna.

En viktig del i förberedelserna är att fun-dera över vad man vill med sin webbplats.

– För oss på Södra Ängby skola är det viktigaste att skapa en snygg och funktio-nell webbplats som uppfyller vårt behov. Vi börjar i liten och enkel skala och bygger vidare när vi har lärt oss verktyget. Admi-nistrationen av webbplatsen ska delegeras så att flera har behörighet och kompetens att uppdatera informationen. Nu när vi

skapar webbplatsen är det en organisa-tion som gäller och sedan när den är i drift skapar vi en organisation för att underhålla webbplatsen.

Webben blir allt viktigare för föräldrar och elever som ska välja skola eller vill få en inblick i skolans vardag. Dagens skol-webbplatser håller en alltför ojämn nivå, både när det gäller innehåll och tekniska lösningar.

– Många skolor har jobbat med sina webbplatser och har ett mycket bra inne-håll. Men många har inte mäktat med att leva upp till den nivå som föräldrar och elever vill ha. För Stockholms stad är det viktigt att skolornas webbplatser motsva-rar de krav vi ställer på varumärke, till-gänglighet och användarvänlighet, säger Agnetha Styrwoldt-Alfheim, kommuni-kationschef på utbildningsförvaltningen.

Gymnasieskolorna blir först ut med att gå över till den nya webbplattformen och ska vara klara till november 2012, då nästa kull blivande gymnasieelever ska välja skola. Parallellt med detta börjar utrull-

ningen till grundskolorna där de mest intresserade börjar. Ambitionen är att alla skolor ska bli klara under 2012. Central förvaltning anordnar utbildningar och står för alla kostnader kring framtagandet av webbplattformen. Löpande kostnader står sedan varje skola för.

Läs mer om projektet Skolornas webb-platser på utbildningsförvaltningens in-tranät. n

FO

tO

: Em

ma

ma

riE

an

DE

rS

SO

n

41

Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@stockholm.se, Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

Nämnd & Nytt

LÄRA #2/2012

Sv

D 1

957

, bil

DE

n t

ill

HÖ

r S

tO

cK

HO

lm

S S

taD

Sm

uS

Eu

m

Då och nuIntagningslistor spikas upp på läroverk. Skolornas centrala intagningsnämnd i Stockholm offentliggjorde resultatet av intagningen till realskola ochgymnasium. Den 30 mars 2012 ser dagens elever resultatet av den preliminära antagningen i webbverktyget Dexter.

Skolverket kritiserat för lärarlegitimationer Skolverket har bett regeringen att föreslå att bestämmelser-na om lärarlegitimation ska börja tillämpas senare. Kravet på lärarlegitimation för att få tillsvidareanställning var pla-nerat att träda i kraft den första juli i år. Men Skolverket be-dömer att man inte kommer att hinna behandla en stor del av ansökningarna innan dess. Bakgrunden är problem med utvecklingen av IT-stödet och att arbetet med att begära in kompletterande uppgifter från olika lärosäten är mer tids-krävande än beräknat.

Rättssäkerheten för alla lärare som ska få sina ansökning-ar om lärarlegitimation bedömda av Skolverket har i vinter ifrågasatts i medierna. Kritiken har bland annat handlat om att Skolverket ska ha anlitat oerfarna akademiker hos be-manningsföretaget Proffice. n

NotisER

Ny metod inom matematik testas Ett försök med att testa en ny me-tod inom matematik har startat med stöd från Eu. metoden går ut på att främja förståelsen för mate-matik. med datorstöd tränar elev-erna på att skriva logiskt korrekta lösningar inom matematikkursen 1c. Eleven ”tvingas” motivera sina lösningar vilket kräver matematisk förståelse. Det ger också läraren möjlighet att se var eleven tänkte fel. metoden har gett goda resultat i Finland. några gymnasieklasser i Stockholm deltar i projektet som leds av åbo akademi och pågår till och med 2013.

Kontakta attila Szabo, enheten för forskning och utveckling, om du vill veta mer om projektet ”E-math — improve competence in mathematics using new teaching methods and ict”.

Matematikbiennal i Umeå i januari ägde den första matematik-biennalen rum i umeå. Den arrang-erades i samverkan mellan umeå universitet, nationellt centrum för matematikutbildning (ncm) samt Skolverket. Den andra matematikbi-ennalen hålls i umeå 2014.

biennalen vänder sig till lärare, skolledare, forskare, lärarutbildare och andra matematikintresserade. På programmet stod kompetens-utveckling i form av föreläsningar och workshopar. aktuell forskning presenterades av nationella och in-ternationella forskare.

läs mer på www.use.umu.se/samverkan/ruc/matematikbien-nalen.

2012 är Strindbergs åri år är det 100 år sedan august Strindberg dog. Det uppmärksam-mas med ett Strindbergsår utifrån att Strindberg i sitt konstnärskap haft stor påverkan på vår kultur.

alla Stockholms elever kommer i höst att få ett exemplar av Strind-bergs novell ”Ett halvt ark papper” som berättar om en man som åter-upplever två år av sitt liv genom att läsa en kort telefonlista.

Det är Stockholms stadsteater som samordnar insatserna under Strindbergsåret. mer information om vad som händer under året kommer på webbplatsen Strind-berg2012.se.

Följ nedräkningen 100 dagar 100 fakta inför 5 juni påStockholms Stadion

specialolympics.se/stockholm 2012

”Korparna” till rabatterat pris!i november i fjol fick lära Stock-holms redaktör tomas bannerhed augustpriset för sin debutroman ”Korparna”. genom en överens-kommelse mellan weyler förlag och Stockholms stad har du möjlighet att köpa den kritikerrosade roma-nen för 89 kr. gå in på bokus.com, sök fram den inbundna varianten av boken och klicka på köp. i kas-san anger du rabattkoden korparna.

Erbjudandet gäller fram till 31 mars.

Thomas Persson leder utredning om övningsskolorregeringen har tillsatt en utredning om hur man kan skapa ett system med särskilda övningsskolor. Syftet är att lärarstudenterna ska få kvali-ficerad handledning under sin prak-tiska utbildning. Stockholms stads utbildningsdirektör thomas Pers-son har fått i uppdrag att leda utred-ningen som ska vara klar i sommar. Den verksamhetsförlagda utbild-ningen (vFu) får ofta kritik och an-ses ha stora brister. regeringen vill därför förbättra den så att lärarstu-denterna är väl förberedda för det kommande yrkeslivet.

vid Stockholms universitet pågår en försöksverksamhet med särskilt utvalda skolor för vFu.

Settmässan och Framtidens lärandeFörutom Settmässan för skolle-dare och pedagoger i april, där utbildningsförvaltningen är med-arrangör, äger även den årligt återkommande mässan Framti-dens lärande rum under våren. även den mässan behandlar mo-dernt lärande med hjälp av digital utveckling men vänder sig i första hand till beslutsfattare, it-strate-ger och it-pedagoger. mässan Framtidens lärande går av stapeln i nacka den 14—16 maj.

LÄ stip s

Rörelsehindrades digitala kompetens utnyttjas interörelsehindrade barn använder da-tor på fler sätt på fritiden än i skolan jämfört med andra barn. De borde därmed ha en digital kompetens som de skulle kunna använda i sko-lan, men så är inte fallet.

Det menar Helene lidström i av-handlingen ”ict and participation in school and outside school acti-vities for children and youths with physical disabilities” som hon lagt fram vid Karolinska institutet.

— Det handlar om attityder och underskattande av dessa barns di-gitala kompetens, säger hon.

Ämnesintegrerad undervisning viktigast för lärarna En av slutsatserna i Helena Pers-sons avhandling vid umeå univer-sitet, ”lärares intentioner och kun-skapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7—9”, är att eleverna inte tycker att ämnesintegrerat inom naturorienterande ämnen är ett måste.

Det viktiga för eleverna är att kunskaperna är användbara och att undervisningen har vardags-anknytning. lärarna däremot upp-lever ämnesintegrering som ett stimulerande arbetssätt. Helene Perssons analys visar att lärarna kunde vardagsanknyta undervis-ningen oavsett om de arbetade ämnesintegrerat eller ämnes-specifikt.

mejla dina lästips till info.utbildning@stockholm.se

på Ny tt Jobb

mattias Nordh, rektor, Sundby-skolan.madelene kling, rektor, Spånga grundskola.per hansson, rektor, bromsten-skolan.Anders Löfgren, rektor, blacke-bergsskolan.Amelia krzymowska, jurist, lokal-enheten, administrativa avdelningen

42

Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@stockholm.se, Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

Nämnd & Nytt

LÄRA #2/2012

Jag har tidigare lyft fram att skolan har stor betydelse för Stockholms stads tillväxt och attraktivitet. Utan bra utbild-ning, från förskola till univer-sitet, påverkas hela samhälls-

bygget negativt och vi står oss slätt i den alltmer globala konkurrensen. Skolans betydelse för den enskilda elevens lä-rande och utveckling är omfattande, och för vissa elever helt avgörande för deras livsmöjligheter.

Skolan är också något som angår många människor – och som diskuteras, debat-teras och omtalas både nationellt och in-ternationellt. I de sammanhangen är det viktigt att vi som arbetar i skolan hörs och syns. Låt oss därför ta alla tillfällen i akt att berätta om vår verksamhet både för varandra och för stockholmarna vi möter. Berätta om framgångar vi skördat, utma-ningar vi står inför, metoder vi använder och resultat vi åstadkommit.

Människan är av naturen en kommuni-cerande varelse. En stor del av vår vakna tid utbyter vi information med människor i vår omgivning. Studier har till exempel visat att de flesta av oss berättar om sitt arbete, om vad vi upplevt, sett eller hört på arbetsplatsen, för ett tiotal personer varje dag. För att inte tala om alla som använder sociala medier och når många fler än så! Det innebär att vi alla har betydelse för vil-ken allmän bild av skolan som sprids i sam-hället. I ett skolsystem där medborgarna väljer sin skola – eller annan offentlig verk-samhet – blir det vi berättar om vår arbets-plats ett underlag för medborgarnas val.

Det är viktigt att sprida berättelser om vårt professionella arbete i skolan, med framtidens världsmedborgare. Alla till-fällen räknas och inget sammanhang är för litet. Allra viktigast är det i mötet med eleverna och deras föräldrar – både i den vardagliga kontakten och vid mer speciella tillfällen som skolornas föräldramöten. Chefer och rektorer har också ett särskilt ansvar att engagera medarbetarna och skapa en vi-känsla på arbetsplatsen som i sin tur kan bidra till en ökad stolthet över att arbeta i Stockholms stads skolor.

Vi ska alltid sätta eleven i centrum, det ingår i vårt uppdrag, men även medbor-garna är viktiga. Det ska vara enkelt att vara stockholmare och vi ska underlätta för dem att bedöma kvaliteten i verksam-heterna oavsett vem som är huvudman. Därför satsar utbildningsförvaltningen på Jämför service på www.stockholm.se. Där erbjuder vi stockholmarna aktuell, saklig och relevant information om våra skolor, så att de kan jämföra olika tjänster, göra egna val och få en tydlig bild av hur vår verksamhet utvecklas. Denna e-tjänst är ett viktigt komplement till den information som sprids genom att vi alla fungerar som goda ambassadörer för vår verksamhet, för en skola i världsklass.

• Vi välkomnar våren på Eggeby gårds Naturskola i Spånga.

• Rapport från Aidan Chambers seminarium om boksamtalet i skolan.

• Nytt EU-projekt i matematik om strukturerade härledningar.

• Strindbergsåret är i gång. Vad har August betytt för vårt sätt att tänka?

… och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 20 april.

i nästa nummer ...

STOCKHOLM#3/2012

tHOmaS PErSSOn är

utbilDningSDirEKtÖr i StOcKHOlmS StaD

Dela med dig av framgångarna

SiStA oRDet: THOMAS PErSSON

43LÄRA #2/2012

ii

Skandinavien får nu en alldeles egen mässa och konferens inom området det innovativa och moderna lärandet. Detta i en tid då tillgången till Internet och teknikutveckling håller på att i grunden förändra skolans inre och yttre pedagogiska arbete.

SETT står för ”Scandinavian Educational Technology Transformation” och handlar om att få skolans profes-sionella medarbetare att känna inspiration, ökad nyfikenhet och kunskap kring det moderna lärandet i skolor. Om du är lärare, skolledare eller jobbar med förvalt-ningsfrågor kopplat till skolutveckling så är det här den perfekta mötes- och inspirationsplatsen för dig. SETT riktar sig även till dig som är nyfiken på att knyta nya spännande kontakter i SETTs utställardel. Och där möta leverantörer av digitala verktyg och moderna fysiska lärmiljöer.

SETT arrangeras den 25-26 april på Kistamässan i Stockholm. Läs mer www.settdagarna.se

Mötesplatsen för det digitala lärandet

SETT - Skandinaviens mest intressanta mässa och konferens om det moderna lärandet i skolan.

Bakom SETT står Kistamässan, Stockholm Stads Utbildnings-förvaltning och Rektorsakademien Utveckling.

Part of

ArrangörerSamarbetspartner

Anmäl dig på: www.settdagarna.se

ii

Skandinavien får nu en alldeles egen mässa och konferens inom området det innovativa och moderna lärandet. Detta i en tid då tillgången till Internet och teknikutveckling håller på att i grunden förändra skolans inre och yttre pedagogiska arbete.

SETT står för ”Scandinavian Educational Technology Transformation” och handlar om att få skolans profes-sionella medarbetare att känna inspiration, ökad nyfikenhet och kunskap kring det moderna lärandet i skolor. Om du är lärare, skolledare eller jobbar med förvalt-ningsfrågor kopplat till skolutveckling så är det här den perfekta mötes- och inspirationsplatsen för dig. SETT riktar sig även till dig som är nyfiken på att knyta nya spännande kontakter i SETTs utställardel. Och där möta leverantörer av digitala verktyg och moderna fysiska lärmiljöer.

SETT arrangeras den 25-26 april på Kistamässan i Stockholm. Läs mer www.settdagarna.se

Mötesplatsen för det digitala lärandet

SETT - Skandinaviens mest intressanta mässa och konferens om det moderna lärandet i skolan.

Bakom SETT står Kistamässan, Stockholm Stads Utbildnings-förvaltning och Rektorsakademien Utveckling.

Part of

ArrangörerSamarbetspartner

Anmäl dig på: www.settdagarna.se