dhb dialog #2-2012

ungdomarna bakom visukalsuccén

n r 2 ❘ 2 0 1 2 ❘ å r g å n g 3 9

DHBBdialog

❚ besök på staff ansgårdens förskola❚ föräldrautbildning på almåsa❚ missriktad integrationsiver hotar fungerande språkspår

2 ❘ dhb dialog nr 2 2012 dhb dialog nr 2 2012 ❘ 3

MATHIAS ANDERSSONviCe förbundsordförande

Men sanningen är såklart att DHB inte är en 63-åring. DHB är inte en. DHB är du och jag och alla medlemmar som engage-rar sig, som tillsammans skapar gemenskap, som tillsammans strävar efter ett bättre Sverige för våra barn och ungdomar. Ingen kan göra allting, men alla kan göra något och varje insats är betydelsefull. Årsmötet avtackade i år fl ertalet aktiva för förtjänst-fulla insatser, men där någon tackar för sig tar någon annan vid. Så kan vi jobba framåt tillsammans.

För det är som Örebro kommunfull-mäktiges ordförande Lars O Molin konsta-terade: ”Det fi nns att göra!” Han erkändeberedvilligt att utropandet till Europas teckenspråkshuvudstad har resulterat i en lista på saker som borde åtgärdas. Ibland är det upplysande att våghalsigt kasta sig in på outforskad mark. Vi däremot behöver ingen upplysning, vi vet vad som behöver göras och med tanke på antalet punkter i vårt nya idéprogram ”Styrka, kunskap & möjligheter” så vet vi att det fi nns att göra.

En punkt kan vi glädjande nog stryka, då studier i teckenspråk äntligen ska ge merit-poäng när man söker till högskolan, vilket vi kan läsa mer om på sidan 14. Check på den!

inneHållFame visukalen ........................................................................ 4språkförskolan solkatten ................................................... 6studiebesök på staff ansgårdens förskola ............... 8Föräldrautbildning på almåsa ........................................ 10sPaF-konferensen ”Det goda exemplet” ................. 12Meritpoäng för teckenspråk ............................................ 14anmäl dig till DHB-Dagen ................................................ 15Projektredovisning på risbergska skolan ................. 16Barnen i fokus på HaB 2012 ............................................ 18Historien om grodungarna ............................................... 19riksförbundet DHB:s årsmöte ........................................ 20Mitt unika barn iii ................................................................... 21proJektProva-på-idrott ......................................................................... 22aktiv Fritid .................................................................................. 23på gång i distriktenDHB Flerhandikapps årsmöte ......................................... 24DHB språkstörnings årsmöte ........................................... 25DHB västras årsmöte .......................................................... 26DHB västra: teckenspråks- och tss-kurs ................ 27kommande aktiviteter DHB västra .............................. 28På gång i DHB Östra .............................................................. 29noterat .......................................................................................... 30

Riksförbundet DHB:s årsmöte, det 63:e i ordningen har lagts till handlingarna, och så här i efterhand kan vi konstatera att 63 inte är någon ålder att språka om. Styrelsens förslag möttes av frågor, det resonerades och debatterades, rösträknarna hade att stå i. Det är ett tecken på att 63-åringen inte räds statsministerns utspel om 75-års pensionsålder, det är ett tecken på liv, energi och vilja.

Framåt tillsammans

❚ Ansvarig utgivare Mathias andersson ❚ Redaktör Mats Lindblom❚ Adress DHB Dialog, klostergatan 15, 703 61 Örebrotel 019-17 08 30 , texttel 019-1968 90 ange 019122146*, [email protected], www.dhb.se❚ Prenumeration riksförbundet DHB:s kansli, [email protected]. Pris för icke medlem 300 kronor/år❚ Annonser Ågrenshuset Produktion, Bjästa, Leif Dylicki, tel 0660-29 99 58, [email protected] nydahl, tel 0660-29 99 59, [email protected]❚ Grafi sk form Ågrenshuset Produktion, Bjästa❚ Manusstopp nr 3 24 augusti 2012, tidningen fi nns ute vecka 40. senaste nytt hittar du på www.dhb.se❚ När du fl yttar, kom ihåg att meddela adressändring till riksförbundet DHB:s kansli, [email protected], så medlemstidningen och övrig information når dig!❚ Som medlem i Riksförbundet DHB får du DHB Dialog fyra gånger per år, tillgång till riksförbundets och distriktens aktiviteter, råd och stöd samt möjlighet att påverka. Du kan även teckna olycksfallsförsäkring för barnen hos Folksam. Medlemsavgiften för 2012 är 300 kronor och omfattar hela familjen. inbetalning sker till bankgirokonto 485-8999. Uppge namn, adress, e-post, tel, barnets/barnens namn och eventuella funktionshinder i samband med betalningen.❚ Omslag romel Belcher och amina Ouahid, kända från Fame visukalen som tyrone Jackson respektive Carmen Diaz. Foto: Mats Lindblom

DHBBdialog

Vi teckentolkar i sommar!I Astrid Lindgrens Värld vill vi att så många som möjligt ska

kunna ta del av alla berättelserna som går att uppleva i parken.

Därför har vi periodvis varje sommar teckenspråktolkar på plats

som deltar i vissa föreställningar. I sommar är teckenspråktolkarna

hos oss under perioderna 15-17 maj, 7-9 juni, 30 juni-2 juli, 27-29

juli och 12-14 augusti.

Exakta tider och uppgifter om föreställningarna hittar du på vår

hemsida.

Välkommen till Astrid Lindgrens Värld, där sagor blir verklighet.

Vimmerby • +46 (0) 492 - 798 00 • www.alv.se

Namnlöst-1.indd 1 2012-03-14 17:19:52

Glädjande är också den underbara upp-sättningen Fame – Visukalen, som suddar ut gränser mellan språk, mellan sinnen och mellan människor. Jag vill på DHB:s väg-nar rikta ett hjärtligt tack till alla stjärnor bakom Fame. Ni äger!

Sommar och semester står för dörren och med det DHB:s familjeläger och almedals-veckan, där DHB återigen gör gemensam sak med våra systerorganisationer. Kultur är temat för årets kampanj och jag är säker på att Fame Visukalen ger vind i seglen.

Både sommarlägret och samarbetet i Al-medalen är manifestationer för den kraft som uppstår när man gör saker tillsam-mans. Gemenskap stärker såväl den en-skilde som gruppen, gemenskap ökar kunskapen för såväl den enskilde som för gruppen och gemenskap öppnar möjlig-heter för den en-skilde och för gruppen. Det är vad DHB står för – styrka, kunskap och möjligheter.

För övrigt tycker jag det är strålande att föräldrautbildningen Mitt unika barn, för våra medlemmar med barn med språkstörning, blir av igen för tredje året i rad.

Ha en riktigt skön sommar! ■

Tidskrift för Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn. DHB Dialog utkommer med fyra nr/år.


Det är först när tidningarna skriver och folk börjar prata som man fattar...

Johan fick en flygande nystart tack vare sin jorden-runtresa.

Fame Visukalengör något viktigt

”Kanske årets bästa musikal” (DN), ”Det här förändrar Örebro för alltid” (NA), ”Orgie i musikalisk kommunikation” (SvD), ”Färg och tempo – från hjärtat” (SR) och så vidare låter hyllningarna över Fame – Visukalen i svensk media. Det vore en underdrift att inte prata om en succé, själva ordet ”visukal” blev av Språkrådet utsett till maj månads nyord.

För visst är det succéartat att se en ex-tremt klassisk föreställning på ett så ex-tremt nytt manér. Hela pjäsen är två-språkig från ridå upp till ner, utan att det behövs en malplacerad tolk i ljuskägla. Pratade repliker teckenspråkstolkas och vice versa, alltid så att de parallella repli-kerna passar in i skådespelandet. Smidigt, snyggt och helt förbannat häftigt!

I Fame – Visukalen är de medverkande

mats lindblom textmats lindblom & joacim nilsson foto

bidrar till något som blir större än sum-man av de enskilda insatserna. Vi har inte intervjuat alla, men väl Romel Belcher och Amina Ouahid som spelar danselev-erna Tyrone Jackson respektive Car-men Diaz samt Christian Dywik som spelar musikeleven Goodman King.

De är beredda att hålla med om DN:s rubriksättning ”Kanske årets bästa mu-sikal”.

- Den är helt fantastisk, säger Amina. Hoppas den blir årets bästa.

Romel instämmer:- Om de skriver så, ja det kan vara.

Den innehåller många olika inslag, teck-enspråkiga och hörande, dans och musik, allt på samma gång. Den är så annor-lunda. Jag är beredd att hålla med.

Christian brukar inte se musikaler:- Men om DN säger det är det ju stort.De hade inte föreställt sig att föreställ-

ningen skulle falla i så god jord, även om de kände att det de gjorde var bra.

- Det är först när tidningarna skriver och folk börjar prata som man fattar, säger Romel.

Alla säger också att uppmärksamheten är en del av syftet.

- Fame gör något viktigt, förklarar Amina.

Romel menar att uppmärksamheten är bra för att man behöver se att det fung-erar att jobba tillsammans på scen oavsett om man hör eller inte, tecknar eller talar. Christan är inne på samma linje.

- Målet är att påverka och förändra samhället. Örebro, ja, men gärna hela landet. Det är roligt att folk kommer hit för Fame.

Den stora uppmärksamheten innebär även ett visst mått av press medger Romel.

- Många säger att föreställningen är bra och jag vill leva upp till det, vill vara på samma nivå varje kväll.

Amina berättar att hon fått bättre själv-förtroende iom. Fame, och hon har trä-nat dedikerat för det.

- Jag har lärt mig mycket om mig själv.Fame Visukalen betyder mycket för

alla tre, det är idel superlativ. De berät-tar att de utvecklas som människor, men framför allt hyllar de samarbetet.

- De hörande kunde noll teckenspråk i början, nu kan de massor. Det är roligt att se att de utvecklas så mycket. Vi är som en familj nu, jag kommer att sakna alla när Fame är slut, berättar Amina.

Christian berättar om en av de hö-rande skådespelarna, Kalle Nilsson:

- Han är som en svamp, suger åt sig allt. Tecknar utan rösten idag, lär sig hela tiden.

Det handlar om öppenhet och att våga menar Romel. Sedan löser sig ju mycket med kroppspråk och läppavläsning etc.

Det hemliga receptetVad är det som gör att Fame Visukalen funkar så bra som den gör, med döva, hörande och hörselskadade, med ama-törer och proffs? Först måste man ha en bra idé om hur man ska göra och vad budskapet ska vara, menar Romel. Sedan behövs öppna skådespelare som vill lära sig och förstå vad de gör.

- Alla i gruppen måste ha respekt för varandra. Ibland kanske man tycker att någon beter sig underligt, men det hand-lar om okunskap. Man måste respektera och försöka förstå varandra.

Christian säger att det handlar om att vara positiv och öppen, och att inte tro att någonting är omöjligt:

- Har man det klart för sig så kommer man långt.

Maestro Josette Bushell-MingoEn sak Romel, Amina och Christian är fullständigt överens om är regissör Josette Bushell-Mingos betydelse för föreställ-ningen. Hon har en tydlig vision och har förmågan att få alla att förstå vad hon vill få fram. Hon har fått alla att vilja bidra för att visukalen ska lyckas, förklarar Romel.

- Hon har hjälp oss mycket, har ett stort hjärta. Hon är en riktig förebild, säger Amina.

döva, hörande eller hörselskadade, det är stort fokus på ljud men lika stort på det visuella. Ingen lämnas oberörd och tempot är som Jamaicas sprinterlandslag på olagliga uppiggande preparat, utan att föreställningen tappar i precision och fokus.

Det är onekligen en sammansvetsad grupp som åstadkommer något så hel-gjutet som Fame – Visukalen, där alla

- Hon har finputsat och filat, pratat en-skilt med alla, delat med sig av sina egna erfarenheter. Hon är spindeln som spin-ner nätet och drar åt det så att alla delar sitter stabilt, säger Christian.

Allting som har en början har ett slut, hur härligt det än känns medan det varar. Visukalen är inget undantag. Men just nu vill skådespelarna inte tänka på det.

- Kommer nog att känna mig ledsen, men glad såklart för att ha varit en del av något viktigt som påverkar andra, och oss själva samtidigt, säger Romel.

I höst ska han tillbaks till studierna vid GIH i Stockholm där två och ett halvt års studier återstår. Han vill jobba med idrott.

- Men om någon ställer frågan om en ny föreställning. Ja, vem vet? ■

Fame!

Regissör Josette Bushell-Mingo.

Tro att det är möjligt räcker långt, säger Christian Dywik.


Mogård är en stiftelseägd non-profit verksamhet som erbjuder tjänster till personer som kommunicerar på teckenspråk eller använder alternativa kommunikationsformer och som har ytterligare funktionsnedsättning.Våra tjänster omfattar insatser inom LSS, med egna boenden på flera platser i landet, och inom SoL med bland annat HVB-hem. Vi har också en egen gymnasiesärskola, med nationellt upptagningsområde, för elever med en kombination av kommunikativa och andra funktionsnedsättningar. Vår teckenspråkiga folkhögskola, med allmän kurs, är för dig som är intresserad av vuxenutbildning. Folkhögskolan hittar du i Stockholm, Göteborg, Finspång och Åkarp.

MED KOMMUNIKATION I FOKUS

För mer information besök: www.mogard.se eller kontakta oss på tel: 010-471 66 00 eller e-post till: [email protected]

vad hände med västerås stads stolthet

över sitt språkspår?I Västerås finns sedan lång tid språkförskolan Solkatten. Förskoleverksam-heten har tolv platser för barn med diagnosen språkstörning vars behov inte kan tillgodoses i vanlig förskoleverksamhet. Intagningen till Solkatten sker via logopedmottagningen och behovet har under alla år överstigit efterfrågan, varpå det är kö till platserna. Barn med störst behov prioriteras efter bedöm-ningar från logoped och barnpsykolog.

jan höglund, dhb språkstörning textclifford shirley foto

Verksamhetens fundament är special-kompetenta och mycket engagerade pe-dagoger samt logoped. Man använder bl a TAKK i den pedagogiska verksamheten

nämnden Vasiliki Tsouplaki (v) och vice ordförande Anders Teljebäck (s) ställde med kort varsel upp för ett möte onsda-gen den 9 maj tillsammans med föräldrar och förskolechefen inom ProAros som meddelat beslutet om nedläggning.

Reportage från mötet sändes i Tvärs-nytt samma dag och där framhåller vice ordförande att någon nedläggning av själva verksamheten inte är aktuell och att specialistkompetenserna följer med vid flytten till den nya förskolan samt att logopedstödet ska vara oförändrat. Utta-landet bekräftades av ordförande Vasiliki Tsouplaki i Vestmanlands Läns Tidning

dagen efter. Hon hävdar att verksamhet-en, barnen och personalen bara ska flytta till nya lokaler där man, precis som på skolsidan, får chansen att interagera med barn utan språkstörning och så långt det är möjligt gå inkluderat.

- Att få möjligheten att inkluderas i en förskola med normaltalande barn är bra. Ingen har någonsin ifrågasatt flytten. Men vi ser att politiken kommunicerar något annat än vad verksamhetschefen gör. Yvon-ne Carehag-Gustafsson planerar nedlägg-ning, berättar att inga språkstörda barn längre finns, att inga nya språkstörda barn tas in, och så vidare, säger Anna Björkvall.

Man kan tycka att detta är lugnande besked men någon definitiv dementi att antagningsstoppet också är borta har ännu inte kommit. Detta betyder i så fall fortfarande en nedläggning i takt med att barnen som nu går på Solkatten går över till förskoleklassverksamheten.

Man kan också undra varför man över-väger att lägga ned en fungerande verk-samhet som är ett föredöme för många andra kommuner. Vi antar att beslutet är fattat i besparingssyfte och missriktad in-

het skulle få leva vidare. En kamp som resulterat i möten med verksamhetschef Yvonne Carehag-Gustafsson, politiker, direktör för Pedagogiska nämndernas stab. Vi har också lämnat in önskan att få närvara på nämndens möte den 13/6, med representant från logopedmot-tagning, föräldragrupp, berättar Anna Björkvall.

Upp till kampUpprördheten var stor bland föräldrarna och Anna Björkvall inledde alltså ome-delbart sin kamp för att stoppa beslutet. Hon tog kontakt med utförarorganisa-tionen inom Västerås stad, ProAros, för att få ta del av beslutsunderlaget. ProAros kunde dock inte presentera varken be-slut, risk-, konsekvens- eller ekonomisk analys. Eftersom detta är en specialbe-ställning så kontaktade hon också poli-tiskt ansvariga. Ledamöterna i Barn- och ungdomsnämnden meddelade att de inte blivit informerade om den föreslagna förändringen och att de inte fattat något beslut om att ta bort specialbeställningen. De var heller inte nöjda med hur man bemött föräldrarna till barnen på Solkat-ten. Ordförande i Barn- och ungdoms-

Länk tiLL insLaget i tvärsnytthttp://svt.se/2.96110/1.2799904/forskola_for_sprakhandikappade_flyttas?lid=puff_2799904&lpos=rubrik

tegrationsiver. Vi har efter dialog med utvecklingsstrategerna inom ProAros för-stått att Västerås stads ambition är att helt klara en skola utan specialbeställningar och att barn med särskilda behov inte ska särskiljas. Vi anser att det inte är någon förmån att ha ett funktionshinder som språkstörning som ofta medför livslånga svårigheter! Tidiga insatser är viktiga och mest effektiva i en miljö som är anpassad efter barnens behov och med personal med rätt kompetens. Detta gäller alla funktionshinder, inte bara språkstörning. Under förskoleperioden sker den domi-nerande delen av barnens språkutveckling.

Barn med språkstörning saknar ett komplett språk men alla har rätten till ett språk. Barn och ungdomar med annat modersmål ges möjlighet att bibehålla/utveckla ytterligare ett språk. Barn med språkstörning behöver rätt stöd av kom-petent personal för att utveckla sina två språk: Det talade språket samt stödtecken.

Västerås stad har under några år byggt upp en väl fungerande verksamhet och varit mycket stolt över sitt språkspår. Vad hände med den stoltheten? ■

och många barn har genom åren fått hjälp att förstå och att göra sig förstådda.

Onsdagen den 2 maj fick föräldrarna besked om att Solkatten skulle läggas ner och att de barn som inte börjar förskole-klass skulle flyttas till en ny förskola i centrum av Västerås och inkluderas i ordinarie verksamhet. All nyintagning till språkförskolan skulle dessutom upphöra. En av föräldrarna, Anna Björkvall, chockades av beskedet, men inledde ge-nast sin kamp för sitt barns rätt till en språkstimulerande verksamhet:

- Vår tillvaro slogs i spillror på barnens skolgård. En för mig okänd kvinna kom fram och gav mig ett papper med orden: ”Eftersom Solkatten ska flytta och sen läggas ner så får du inbjudan till möte på nya stället för att titta på lokalerna nästa vecka.” Inför barnen chockades och överrumplades jag å det grövsta. Den okända kvinnan visade sig heta Marie och var ny förskolechef på området. Efter många tårar tog vreden över. Vrede och ilska att våra handikappade barn blir förminskade och nonchalerade. Att deras trygghet och arbetsmiljö förvanskas och försämras. Där och då började vår kamp för att språkförskolans utmärkta verksam-

Vasiliki Tsouplaki, ordförande i Barn- och ungdomsnämnden i Västerås stad.


staFFansgårdens Förskola

studiebesök 19 mars 2012

Staffansgårdens förskola ligger i stadsdelen Brynäs i Gävle, med Staffanskyrkan som närmsta granne och landmärke. DHB gjorde ett studiebesök där den 19 mars, en dag då

vintern gjort en återerövring av Gävle och förskolans gård var täckt av gnistrande snö. Anna Bodin och Mia Jansson tog emot för en intervju. De hälsade välkommen till avdelningen Vallmon och berättade att hela förskolan har ca 90 barn uppdelade på fem avdelningar.

inaglill björkstand text & foto På Vallmon som har döv/hörselprofil finns 14 barn och 3,75 tjänster. Av barn-en på Vallmon är det fyra som har en hörselnedsättning, sju är syskon eller barn till döva/hörselskadade föräldrar och dessutom finns där tre barn utan koppling till höselområdet. Anna och Mia berättar att barn med hörselned-sättning har förtur till platserna, för att fylla ut gruppen tar man barn från den vanliga kommunala kön.

Avdelningen är populär då många för-äldrar naturligtvis ser fördelarna med en mindre barngrupp och samtidigt är det många som är positiva till att man an-vänder teckenspråk på avdelningen. Om det under terminen kommer ett barn med förtur måste något av barnen utan anknytning flytta till en annan avdelning på Staffansgården eller en annan förskola. Detta har bara inträffat vid ett par tillfäl-len och familjer från den kommunala kön informeras alltid mycket ingående om detta i samband med att deras barn får plats på Vallmon.

Förskolan har många år på nacken och är väletablerad i länet. Sedan 1971 be-drivs verksamheten i kommunal regi ef-ter att tidigare varit en del av landstingets verksamhet.

Teckenspråk genomsyrar verksamhetenÄven om flera av barnen sover är det tydligt att teckenspråket är en bärande del av verksamheten. Handalfabetet mö-ter en besökare redan på ytterdörren där namnet Vallmon bokstaveras. I ett av de mindre rummen finns en hylla fylld med vhs- och dvd-filmer med sagor och be-rättelser på teckenspråk, ovanför matbor-det finns hela handalfabetet på väggen och på en annan plats finns barnen och personalen presenterade med namn och persontecken.

Anna och Mia beskriver hur man på flera sätt samverkar med de andra avdel-ningarna på förskolan. Man har tvär-grupper med teckensamlingar varje

vecka, där man har månadens tecken-sång, teckenbingo och veckans tecken som inslag. Barnen på de andra avdel-ningarna är mycket nyfikna och suger åt sig tecknen snabbt. Teckensamlingarna är mycket omtyckta. Dessutom har hela förskolan gemensamma utflykter och man gör regelbundet biblioteksbesök och har gymnastik tillsammans med de andra avdelningarna.

Genomtänkt övergångEtt annat samarbete har man med den närbelägna Brynässkolan där de flesta av Vallmons ”gamla” barn blivit elever. I Brynässkolan finns sedan 2008 ett hör-selspår. Nu till hösten ska flera av avdel-ningens barn börja på sexårsverksam-heten där och Anna tror att samarbetet kommer att bli tätare under kommande läsår då man har flera elever som precis har flyttat till skolan. Även om flera sex-åringar försvinner kommer det nya barn till gruppen nästa termin, varav ett par redan är klara. Häromdagen var ytterli-gare en familj på besök och de funderar nu som bäst på om de ska tacka ja till en plats.

Vallmon har hela Gävleborgs läns lands-ting som upptagningsområde. De flesta barnen bor i Gävle med omnejd, men några åker skoltaxi varje dag. Den som för tillfället har längst resväg bor ca fem mil från förskolan.

Vilan är slut och flera barn ansluter till leken. Många undrar vem som är på be-sök och berättar vad de heter och vilka persontecken de har. Några av de allra minsta har lite svårt att komma ihåg bokstäverna, men de får genast hjälp av de äldre som visar hur man bokstaverar. Snart är det dags för lite mellanmål innan leken tar fart på allvar. Avslutningsvis menar Anna och Mia att det är viktigt att förmedla att teckenspråk är ett språk! Tyvärr finns det många som fortfarande inte förstår det, utan ser teckenspråket som ett komplement till hörseltekniska hjälpmedel.

För barnen på Vallmon är det dock ingen tvekan om vad som gäller. Här har teckenspråk och tal samma funktion och båda är riktiga språk som används hela tiden och i alla situationer såväl med kompisar och personal som med besökare. ■

“Hon var väl inte här när vi gick och la oss?”

På Vallmon finns ingen motsättning mellan tecken och tal.

dhb dialog nr 2 2012 ❘ 1110 ❘ dhb dialog nr 2 2012

givande möten i vacker miljöEn sak är säker, tussar man ihop ett gäng föräldrar som har barn med fl erfunktionshinder handlar dis-kussionerna inte om gårdagens golfrunda eller om det var rätt par som blev utröstade från Let´s dance.

Det blev väldigt tydligt när närmare 70 föräldrar för femte året träffades under föräldrautbildningen på Almåsa kursgård vid Hårsfjärden i Haninge. Exempel på vanliga samtalsämnen är givetvis den gamla käpphästen LSS, olika former av skolgång, gruppboenden av skiftande kvalitet och juridik. Geografi skt är vi spridda över hela landet men våra barn gör att vi känner en varm gemenskap, därför är det alltid givande och trevligt att träffas.

Thord och Anette von Schewelov be-rättade om sin kamp för ett boende med fullgod teckenspråklig miljö åt sonen Max 22 år, en kamp som slutade i dom-stol där kommunen förlorade och där kommunens överklagan dessutom av-slogs av Högsta förvaltningsdomstolen. Det fi nns nu fyra domar som slår fast rätten till boende i en teckenspråkig miljö (läs artiklarna om Therese Hege-lund i nummer 2/11 och 3/11 av DHB Dialog ).

Kent Pettersson berättade under temat ”Hur orkar man?” sin historia med den nu 17 åriga sonen David. En berättelse som innehöll både förtvivlan och tårar men också skratt, skrattet är en viktig ventil för att samla kraft och orka gå vid-are. Exempel på andra föreläsare i urval: Lisbeth Carlborg ”Låt det frusna bli varmt”, Ann Bäckman Barbäck ”Någon-stans i botten fi nns en sorg” och Frida

per Zetterman text & foto

Upptäck glädjen i att höra bättre

Känner du att du ibland behöver anstränga dig för att höra? Mino är en samtalsförstärkare som hjälper dig att delta obehindrat i umgänget med dina nära och kära. Den lyfter fram orden så att du hör dem klart och tydligt även när det är mycket som händer i bakgrunden.

Mino fungerar både med och utan hörapparat och är lika enkel att använda runt matbordet som för att lyssna på radio eller TV.

Tel 031 748 37 50bellman.se/lyssna

Nu är jag inte lika trött efter släktkalaset”

”

20%rabatt t.o.m 31/7

2.4_2012_1_advertisement_185x126mm.indd 1 2012-04-10 11:44:57

föräldrautbildningen på almåsa 2012

Racksäter Nerback ”Hur blir man huvud-person i sitt eget liv?”. Som vanligt deltog vi föräldrar aktivt med frågor och erfaren-heter.

Givetvis fanns det tid för avkoppling också. Ingalill Björkstrand var inte bara sekreterare under DHB fl erhandikapps årsmöte, hon hade även satt ihop årets tipspromenad som inte bara betydde lite hjärngymnastik utan även gav möjlig-het att se den fi na omgivningen. Under lördageftermiddagen kunde de som ville, avverka några längder i bassängen för att sen avnjuta en av helgens många högklas-siga måltider.

En sådan här helg gör sig inte själv utan kräver mycket arbete och planering. Ett stort tack till alla på SPSM, Mogård, Tul-längsskolan och DHB som gjort det möj-ligt för oss föräldrar att mötas under så här trevliga omständigheter, det betyder oerhört mycket för oss och är väldigt uppskattat. ■

Frida Racksäter Nerback föreläser inför fullsatt salong.

Bertil Carlzon är inte bara koncentrerad, han är fd ordförande i DHB Flerhandikapp också.

Varmt välkommen till den vackra teckenspråkiga världen. Njut av den talande tystnaden i rofylld miljö. På en veckas intensivkurs får du ett bra avstamp för kommunika-tion på teckenspråk.

❚ Språkbad – optimal inlärning❚ Tvåspråkig förskola för barnen på området❚ Unna dig en vecka med helpension i avkopplande miljö

Efter landstingets grundutbildning är du välkommen att anmäla dig till den nivå som passar dig bäst.

kostnadDu har fri undervisning och logi på skolan samt fri barntillsyn. Du betalar endast för maten (f.n 800 kr). Skolan serverar frukost, lunch, middag, frukt/kaffe för- och eftermiddag.

❚ Bas 22-26 okt 2012 ❚ Medel (tsp C) 5-9 nov❚ Medel (tsp D) 19-23 nov ❚ Hög (tsp E) 3-7 dec❚ Bas (tsp B)18–22 februari 2013 ❚ Medel (tsp C) 11–15 mars❚ Medel (tsp D) 15–19 april ❚ Hög (tsp E) 13–17 maj

SommarkurSer vecka 26, 30-31AnmälAn och mEr informATion www.vastanviksfhs.se ❚ telefon 0247-641 03

Västanviks folkhögskola Winterommes väg 5, 793 92 Leksand

Teckenspråkig sTudiemiLjöTeckenspråks uTbiLdning För FöräLdrar TUFF

Västanviks folkhögskola

Starkey Sweden ABVärldsledande på hörapparater och individuella hörselskydd

www.starkey.se ❚ www.earstore.se ❚ www.soundscope.se


spaf-konferensen ”det goda eXemplet”

Den 20 april höll SPAF, Svenska Pedagogiska Audiologiska Föreningen, sin årliga konferens i Stockholm. DHB deltog med en liten utställning och passade även på att lyssna på några av föreläsningarna. Monica Aste Thorén representerade DHB Östra och Ingalill Björkstrand deltog för Riksförbundet DHB.

Jenny Stengård från Sportstugans förskola i Enskede berättade om hur man arbetar med utomhuspedagogik i en grupp på 25 barn varav fyra med hörselnedsättning. Ett av verksamhetens ledord är att utgå från att barnet är kompetent och har en inneboende drivkraft. Jenny konstate-rade också att barn ofta är stolta över att kunna hjälpa varandra. Naturligtvis blir det missförstånd i gruppen när 20 procent av barnen har en hörselnedsättning, men genom att följa enkla regler arbetar man hela tiden medvetet för att göra missför-stånden så få som möjligt. Genom att tala tydligt, upprepa instruktioner och frågor, använda ett varierat språk, tala framifrån samt att ge barnen tid, arbetar man aktivt med språkutvecklingen. På förskolan fi nns

biliteringen i Stockholm fi ck han kontakt med barn i olika verksamheter vilka jäm-fördes i nyttjandet av den tekniska utrust-ningen. Det är intressant både för verk-samheternas egen personal, föräldrar och habiliteringens personal att få ett mått på hur mycket den tekniska utrustningen nyttjas och i vilka situationer.

Vikten av en fungerande kommunikationBerth Danermark från Audiologiskt Forskningscenter föreläste på temat: ”Hur kan en person med hörselnedsättning för-bättra sin kommunikation på arbetet och fritiden? ”Inledningsvis konstaterade han att en stor del av den befi ntliga forskning-en utgår från vuxna, men att det självfallet går att översätta mycket av resultaten till hur situationen för barn och ungdomar ser ut. Berth talade om vikten av att eta-blera och upprätthålla sociala band då det är därigenom vi får vår identitet. Brister i kommunikationen leder ofta till psyko-social ohälsa. Barn med hörselnedsättning har ofta färre vänner och kommunicerar oftare med vuxna i skolan. Detta kan leda till en identitet i kris med negativa käns-lor, vilket gör att många väljer isolering. Berth diskuterade även vad det innebär att samtala och gav tips på bra ”repara-tionsstrategier” för att hålla ett samtal igång. Bert visade även hur oerhört viktig turtagningen i ett samtal är och vad det är som styr. Tiden är en viktig faktor. Minsta tvekan från en person, så kommer någon annan in i samtalet i stället. Som hörsel-skadad hamnar man lätt på efterkälken.

Slutsatsen blir att alla inblandade har an-svar för att kommunikationen ska fungera, det är inte bara personen som har en hör-selnedsättning som ska anpassa sig. För den som vill fördjupa sig i ämnet fi nns Berths bok ”Att (åter)erövra samtalet”.

MöjlighetsfokusSist ut som föreläsare var Johan Hammar-ström från Skolstöd Sverige på temat ”På egna vingar”. Johan som själv är hörsel-skadad gav en entusiastisk bild av att vi måste se möjligheterna och inte fastna i problem. Johan berättade bl a om sina idéer för att få till en så god skolgång som möjligt för elever med hörselskada. I sitt projekt Vision 100 arbetas bl a med checklistor för både föräldrar och rektorer. Mer info om Johan och Skolstöd Sverige fi nns på deras hemsida. Se även artikel i förra DHB Dialog.

I pauser och under lunchtid försökte vi själva sprida information om DHB och vår verksamhet bland för oss både kända och okända ansikten! ■

en fast slinga utomhus, vilket är ovanligt, och även en portabel slinga som komple-ment. Man leker olika språk- och ljud-lekar där även de andra barnen gärna del-tar och ofta är nyfi kna. Jenny var en enga-gerad föreläsare som verkar trivas på sitt arbete. Som åhörare kan man dock kon-statera att teckenspråket ligger på en gan-ska låg nivå hos personalen, vilket Jenny också beklagade.

Hur används teknisk utrustning?Vi fi ck även lyssna till hörselingenjör Sören Holmberg som i ett projektarbete försökt belysa teknikanvändningen i förskola/skola. Han ville se var/när/hur slinga kontra bärbara system användes. Genom specialpedagoger från hörselha-

ingalill björkstand & monica aste thorén textingalill björkstrand foto

Monica Aste Thorén (t h) representerade DHB Östra.

Börjar du sjuan eller åttan till hösten? Då är du välkommen till vår konfirmandgrupp

TRO, HOPP, KÄRLEK. Under konfirmandtiden träffar du nya kompisar, har kul och får tillfälle att prata om livets stora och spännande frågor. I höst startar teckenspråkiga konfirmandgrupper i Stockholms, Härnösands, Strängnäs, Lunds, Skara och Göteborgs stift. Varje grupp träffas först på hemmaplan. Ett ungdomsläger i fjällen 3–6/1 2013 och ett gemensamt konfirmandläger 16–22/6 2013 ingår också.

mer information Stockholms stift: [email protected] Härnösands stift: [email protected] Strängnäs stift: [email protected] stift: [email protected] Lunds stift: [email protected] Göteborgs stift: [email protected]

www.signcare.sewww.signcare.se

All vår personal behärskar teckenspråk!SignCare AB erbjuder tjänster inom bland annat personlig assistans och avlösarservice, på teck-

enspråk. Vår målgrupp är döva, dövblinda och andra personer som använder teckenspråk.

Vi är det enda företaget i Sverige som erbjuder personlig service på teckenspråk för alla åldrar.

SignCare AB har erhållit det tillståndsbevis från Socialstyrelsen som krävs av privata utförare för att anordna personlig assistans.

Välkomna att besöka vår monter på Dövas dag den 15 september, så berättar vi mer!

orebro.se/kulturskolan • 019-21 12 30 • 076-551 36 22 (SMS)

Kurser på teckenspråk:

Foto l Film l BildDans l Musik l Teater

WETSP

Kulturskolan är för dig i åk 3 t.o.m. gymnasiet. Vi har även barndans från 4 år och kör från årskurs 1. Du kan anmäla dig från det år du fyller 9.

Du ska vara folkbokförd i eller gå skola i Örebro kommun.

Anmälan, information om avgifter och syskonrabatter finns på hemsidan.


meritpoäng för

tecken-språk

– Nu kommer jag att teckna den sista meningen. För att det ska gå fram i mikrofonen så kommer jag att tala också, vilket man vanligt-vis inte gör, men jag gör det idag som ett undantag. Till sist, tecken-språk ger meritpoäng till högskolor och universitet, precis som andra moderna språk. Det är en seger för teckenspråket!

Så talade Agneta Luttropp i riksdagens debatt om högskolan den 19 april. Den 25 april kom det formella beslutet: studier i svenskt teckenspråk på avancerad nivå ska jämställas med moderna språk och följakt-ligen ge meritpoäng vid högskolestudier. Det betyder att riksdagen går på utbild-ningsutskottets linje i frågan. Ett enigt ut-bildningsutskott tillkännagav i slutet av mars till regeringen att teckenspråk ska kunna ge meritpoäng för att inte miss-gynna elever som väljer att studera teck-enspråk på avancerad nivå.

BakgrundFrågan om meritpoäng har länge varit en prioriterad fråga för oss döv- och hörsel-organisationer, med SDR och UH i spet-sen. Tanken med reformen var att upp-muntra elever att fortsätta läsa moderna

mats lindblom textfredrik hjerling foto

språk, såsom tyska och franska, på gymna-siet. I den bemärkelsen har reformen varit lyckad då fl er läser moderna språk idag, men samtidigt har elever valt bort det svenska teckenspråket av taktiska skäl. Vi framhöll tidigt risken med att teckensprå-kets ställning urholkas iom. att elever inte får meritpoäng för studier i teckenspråk.

Det nuvarande systemet hämmar gro-grunden för sökande till tolkutbildningen och för att få fram teckenspråkig personal i allmänhet, exempelvis inom service- och vårdyrken. Vilket även Eva-Lena Jansson (S), en av motionärerna som ledde till ut-bildningsutskottets tillkännagivande, sade för Lärarnas tidning:

- Det är en väldigt stor grupp som talar teckenspråk. Hela samhället har nytta av att det fi nns många som kan tala tecken-språk.

Vi hörsel- och dövorganisationer har vid tillfälle efter tillfälle påtalat systemets brister utifrån såväl praktiska som sam-hällsnyttiga skäl, som utifrån de konven-tioner och lagar det går stick i stäv med. I ett pressmeddelande, så sent som 1 mars, poängterade vi återigen att Sverige har ratifi cerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder, som bl.a. förpliktigar till att underlätta inlär-ning av teckenspråk. Även Språklagens paragrafer 9 (”Det allmänna har ett sär-skilt ansvar för att skydda och främja det

svenska teckenspråket”) och 14 (”Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlig-het att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket”) är knepiga att efterleva med systemet som varit.

- Vi välkomnar att det äntligen blivit ett beslut i en principiellt viktigt fråga. Nu hoppas vi att regeringen agerar snabbt så att denna diskriminering av det svenska teckenspråket förpassas till historien. Ett påpekande till regeringen dock: det är viktigt att teckenspråket får samma status oavsett vilket program eleven läser, säger DHB:s vice ordförande Mathias Anders-son.

Det är nämligen inte självklart att be-slutet kommer att ha avsedd verkan. Inom de gymnasieprogram där moderna språk ingår, krävs att eleven läser moderna språk för att få slutbetyg. Om teckenspråken bara jämställs med moderna språk så krävs det oerhört mycket av eleven att läsa de obligatoriska moderna språken för att få slutbetyg och dessutom läsa teckenspråk.

Då beslutet är att man ska titta över meritpoäng för teckenspråk så hoppas vi att man reformerar för fl era teckenspråk. Vi vet att många döva och hörselskadade vill läsa Amerikanskt teckenspråk (ASL). Döva och hörselskadade som har svenskt teckenspråk som första språk kan natur-ligtvis inte få meritpoäng för det, men däremot för främmande teckenspråk. ■

tecken-språk

jämställas med moderna språk och följakt-

Nu hoppas vi att regeringen agerar snabbt så att denna diskriminering av det svenska teckenspråket förpassas till historien DHB

DAGEN!torsdagen den 12 juli

åker årets sommarlägerdel-tagare på utfl ykt till ängelholms

hembygdspark, då är alladhb:are välkomna.då är dhb dagen.

samling sker vid ängel-holms hembygdspark

klockan 10.00.dhb bjuder på lätt lunch,

det blir grupplekar ochumgänge fram till

klockan 13.00.

klockan 13.00 börjarföreställningen

PETTSON & FINDUSmed ballongteatern på scenen

i hembydgsparken.teckenspråkstolkar fi nns.

skicka din anmälan [email protected]

senast 30 juni.

Agneta Luttropp, riksdagsledamot Mp.

Mathias Andersson, vice förbundsordförande DHB


Teckenspråk på Nordiska folkhögskolaN i kuNgälv❚ Långa kurser Teckenspråkslinje 2 år - Tolklinje 2 år

❚ korTa kurser TUFF - teckenspråk för föräldrar Kommunikationskurser för vuxendöva/hörselskadade Fortbildning för tolkar, Nordiska språk Teckenspråk för personal

För vidare upplysningar kontakta Anne-MArie TernsTedT, Tel 0303-20 62 00

risBergskaeleVer

presenterade genomarbetade projekt om tillgänglighet

Risbergskaeleverna Julia, Johanna, Pernilla, Juni och Sofi a bjöd in politiker, intres-seorganisationer och verksamheter för att presentera resultaten i sina projekt om

tillgänglighet för döva, hörselskadade och dövblinda. De ville också ha besked om vad samhället kan göra för att komma till rätta med de brister de noterat i sina projekt.

mats lindblom text & foto

Fr v Sofi a Nilsson, Julia Charitanova, Pernilla Carlsson, Johanna Lundström och Juni Sowell.

Projekten tog avstamp i att tillgänglig-het är en mänsklig rättighet och iom. att Örebro kommun låtit utropa sig till teck-enspråkig huvudstad så har teckenspråket varit i fokus för samtliga projekt.

”Tillgängligheten inom denpsykiatriska vården för döva och hörselskadade”Julia Charitanova kunde visa på att den främsta bristen hade med språket att göra. Det är svårt att förstå känslolägen om man inte kan språket. Det uppstår även mycket missförstånd iom. språkförbistringen. An-tingen borde de anställda erbjudas möjlig-het att utvecklas i teckenspråk eller så får man använda sig av tolk. Alla fi nner det dock inte så kul att kommunicera sina in-nersta problem via en tolk. Och det är ofta olika tolkar vid olika tillfällen. Lös-ning? den psykiatriska mottagningen an-ställer egna tolkar.

Julia visade även genom en enkätun-dersökning att få av Risbergska skolans elever visste om den psykiatriska hjälp som erbjuds.

”Meritpoäng för studier i teckenspråk”Pernilla Carlsson och Johanna Lundström hade gjort en enkät som visar att färre läs-er teckenspråk för hörande sedan reger-ingen beslutade att studier i moderna språk ska ge meritpoäng. Teckenspråk har som bekant inte sorterat under kategorin moderna språk. Lösning? meritpoäng även för teckenspråk eller inte överhuvudtaget (se föregående uppslag).

”Tillgängligheten för döva, hörsel-skadade och hörande med tecken-språksbehov inom förskolan”- Hörseln kan man inte utveckla, men däremot språket, inleder Juni Sowell sin presentation.

Det fi nns 1 000 barn med behov av teckenspråk, men bara 18 procent av dessa

går på en teckenspråkig förskola. Bara elva procent har teckenspråkiga förebil-der och många har ingen tillgång alls till teckenspråk. Språkrådet har undersökt att det fi nns 24 förskolor med någon form av teckenspråksprofi l, men ingen av dem är rent teckenspråkig. Nästan hälften är blan-dade med hörande och vid en tredjedel fi nns bara en teckenspråkig.

Vid Kattungens förskola i Örebro går döva, hörselskadade och hörande från 1-6 år. Genom tvåspråkigheten har barnen i framtiden två språk till sitt förfogande. Men lokalerna är för små och hörselsling-an krockar med Birgittaskolans dito.

”Personer med dövblindhet i Örebro”Det fi nns 1 300 personer med dövblind-het i Sverige, varav 60-70 personer bor i Örebro, berättar Sofi a Nilsson. För per-soner med dövblindhet är bristerna mera omfattande. När personerna tillfrågas nämner de färdtjänst, man får inte infor-mation om ändrade rutter. Tolkbrist är ett annat orosmoment, liksom okunskap vid bemötande och bristande informa-tion. Även så direkt påtagliga saker som gatupratare och blomkrukor på trottoarer utgör hinder för målgruppen. Lösning? bättre färdtjänst och fl er tolktimmar så-klart. Men även en kontaktperson iom. att personer med dövblindhet har så många kontakter med olika handläggare.

Imponerad publikPolitiker ger ju inga besked på stående fot, men lösningsförslagen skapade diskus-sion och någon fråga skulle tas med till ett kommande möte. Hur det än blir med politisk aktivitet utifrån de förslag som eleverna förde fram så är en sak säker, de har gjort ett fantastiskt jobb. Kristdemo-kraterna, Moderaterna och Vänsterpartiet var representerade på redovisningen och budskapet var tydligt. ”Det ni gör idag är vägen till framgång, fortsätt så och ni kommer att lyckas.” ■


Birger Sjöberggymnasiet - VänersborgLandets enda gymnasieskola där du kan läsa teckenspråk som inriktning – för dig som vill lära dig teckenspråk och använda i ett framtida yrke.

Samhällsvetenskaps- och Vård & omsorgsprogrammetmed inriktning teckenspråk är riksrekryterande!

barnen i fokus på HaB 2012Hela habiliteringssverige samlades under dagarna tre på landstinget i Örebro den 17–19 april. Det var den 13:e forsknings- och utvecklingskon-ferensen i raden och det bjöds på intressanta föreläsningar och många workshops.

I år är barnen i fokus, sade Berth Daner-mark, professor vid Institutionen för häl-sovetenskap och medicin, Örebro uni-versitet, när han inledningstalade. Men barnen blir ju vuxna och därför föll fok-us delvis på barnens framtid, utifrån den demografiska förändringen med en åld-rande befolkning. Berth föreläste om ett regeringsuppdrag där han varit med och kartlagt anslag till forskning om funk-tionshindrade. Kartläggningen fann 1 411 projekt som beviljats medel, avgräns-ningen gjordes utifrån definitionen ”pro-jekt som betonar långvarig funktions-nedsättning samt som innebär en in-skränkning i vardagslivet”.

Resultatet visade att överlägset flest av projekten som beviljades medel sorte-rade under ett medicinskt eller vårdve-tenskapligt perspektiv. Däremot var det nästan lika mycket pengar som beviljades för beteendevetenskapliga projekt. Totalt 76 procent av den totala summan i de undersökta projekten sorterade under antingen medicinskt/vårdvetenskapligt eller beteendevetenskapligt perspektiv.

I sin analys hade Berth även noterat en paradox; medan centrala samhällsaktörer strävar efter att röra sig från ett patient- mot ett medborgarperspektiv så rör sig forskningens fokus märkligt nog från patient till mera patient.

SamhällsstrukturerTapio Salonen, professor vid Malmö

högskola, pratade om vad vi kan förvänta oss av framtiden när det handlar om ut-satta barn och samhällets ansvar. Histo-riskt så har vi aldrig haft det bättre än vi hade 1981, menar Salonen. Då hade samhällets välstånd utvecklats obrutet se-dan nödåren. Och nöden, den övervanns genom politik för alla, bostad, arbete, utbildning och vård. Men fr.o.m. 1981 har det gått stadigt utför, oavsett kon-junkturläge och oavsett vilket av de två stora partierna som hållit i taktpinnen.

På 90-talet gjorde fattigfrågan co-meback, menar Salonen. Recession, invandring och arbetslöshet. Vad kan vi göra? Jo, menar Salonen, vi kan åberopa Barnkonventionen.

- Vi kan fortsätta höja ribban. Barn är barn här och nu. De har rättigheter här och nu.

WorkshopsFöreläsningarna varvades med workshops där man fick välja vad man ville gå och lyssna på. Det var flera workshops som fokuserade på kommunikations- och tidsstöd. Projektet KomHIT (Kommu-nikationsstödjande hjälpmedel och IT i barnsjukvård), inom DART (Kommu-nikations- och dataresurscenter) i Västra Götalandsregionen, har strävat efter att förbättra kommunikationssituationen genom att ta fram bildscheman och pek-kartor.

Gunnel Janeslätt presenterade själv-

skattningsverktyget Tid-S för tidshante-ring. Metoden är under utveckling, men kan komma att utgöra ett bra verktyg för att få en bild av på vilken nivå i tidshan-tering barn ligger.

Tidlådan (se www.trollreda.se) var ett tidshanteringsredskap som presenterades av Kerstin Åberg. Syftet med tidlådan är att kunna undersöka, visualisera, doku-mentera och resonera om tid. Eleven har sin egen tidbok, som innehåller ett kvartur, en referensremsa med magneter, där varje magnet är en kvart. Sedan kan man visuellt följa tiden fram till nästa aktivitet. ■

mats lindblom text

Berth Danermark, professor Örebro universi-tet. Foto: Örebro universitet

Tapio Salonen, professor Malmö högskola. Källa: Malmö högskola.

Så gick starten. Ingen av åskådarna trodde på att grodungarna skulle klara av att nå toppen av tornet. Man hörde kommentarer som: ”Åh, vilket kväkande! De kommer ALDRIG att nå fram.” eller ”Inte en chans att de lyckas, tornet är alldeles för högt!”

En efter en avbröt grodungarna loppet. Folkmängden fortsatte att ropa: ”Det är alltför krävande! Ingen kommer att klara det!” Fler och fler grodungar blev trötta och gav upp; bara en fortsatte högre och högre.

Hen ville inte ge upp! Till slut hade alla de andra kastat in handduken, för-utom en groda som efter en strong insats nådde toppen som enda deltagare! Nu ville naturligtvis de andra deltagarna veta hur det gick till att genomföra en sådan bedrift och verkligen nå målet.

Det visade sig att vinnaren var döv.Vad har vi lärt oss av denna historia? Lyssna aldrig på folk som har en ten-

dens att vara negativa och pessimistiska, det förtar dina högsta drömmar som du bär i ditt hjärta! Tänk alltid på ordens kraft, för allt du hör och läser påver-kar dina handlingar!

Alltså: Var alltid positiv. Tänk alltid: ”Jag ska klara det!” Och framför allt: Var döv när någon säger att du inte kan genomföra dina drömmar! ■

Historien om grodungarna

Det var en gång ett gäng grodungar som skulle arrangera en spring-tävling. Målet var att nå toppen av ett högt torn. Många människor hade samlats för att följa loppet och heja på deltagarna.

okänd textlee, flickr.com foto

dhb dialog nr 2 2012 ❘ 2120 ❘ dhb dialog nr 2 2012

Mitt unika barn III

Fullständigt program och anmälan på www.dhb.se

Preliminära programpunkter:

IKT

Språkstörning och motorik

Det goda exemplet

Ungdom berättar

Var? Marieborgs folkhögskola, utanför Norrköping

När? 19 - 21 okt, fredag lunch - söndag lunch

Pris? Betalning innan 31 aug: 1 500:-/person Betalning innan 14 sep: 2 000:-/person

Succén fortsätter! Föräldrautbildningen Mitt unika barn, för våra medlemmar med barn med språkstörning, arrangeras för tredje året. Detta år i samverkan mellan DHB Språkstörning, Talknuten och SPSM.

riksförbundet

dHB:s årsmöteRiksförbundet DHB:s 63:e årsmöte hölls i rikssalen på Örebro slott den 12 maj. Flera av styrelsens förslag möttes av diskussion med därpå följande röstning. Radarparet från Västerås, mötesordförande Agneta Luttropp (Mp) och mötessekreterare Jan Höglund (DHB Språkstörning), hanterade dock dagordningen med bravur och punkterna fördes till handlingarna i raskt tempo.

mats lindblom textanna westerhagen & mats lindblom foto

Efter fjolårets årsmöte som var en intern historia så bjöd förbundet i år in gäster från politiken, intresseorganisationer och verksamheter. Omkring 50 personer sam-lades i rikssalen på Örebro slott. Dagen inleddes med mingel och projektpresen-tationer. Gästerna kunde bl a ta del av projekten Aktiv Fritid som jobbar för att kultur- och idrottsaktiviteter för barn och unga med språkstörning blir tillgängliga, Psykisk ohälsa hos teckenspråkiga samt alkohol- och drogförebyggande projektet HYFF – för säkerhets skull.

Tack Janne!Årsmötet blev Janne Carlssons sista som förbundsordförande och han går vidare med nya utmaningar, dock finns han kvar inom organisationen då han valdes in i valberedningen. Det var en rörd Carls-

son som tackade för sina år och han fick blommor och tackönskningar från alla håll och kanter. Även Carina Lundström, Edel Andersson, Ulf Westermark, Lena Wettrén och Jens Östergaard avtackades för sina insatser inom förbundet.

Som nya i styrelsen invaldes Tony Strömberg, DHB Mellersta, Mona Riis DHB Östra och Jan Höglund, DHB Språkstörning. Jan Höglund går in i VU som förbundssekreterare. Monica Aste Thorén, DHB Östra, valdes in i supple-antpoolen.

Ett levande förbundDet var för ovanlighetens skull många omröstningar under årsmötet. Men även om rösträknare, sekreterare och ordfö-rande fick kämpa lite, så är det ett gott tecken för ett 63-årigt förbund. ■

Janne Carlsson avtackas av SDR.

Avgående förbundsorförande Janne Carlsson överöst av blommor. Här av HRF:s Birgitta Tell.

Lars O Molin lovade fortsätta beta av på listan med nödvändiga åtgärder i en tecken-språkig huvudstad även efter att Janne slutat.

Röstning.


BakgrundMånga av de här ungdomarna går i hörsel-klasser eller specialskolor med lång resväg till skolan. De bor spridda över hela Storstockholmsområdet. De har sällan kompisar där de bor och har svårt att delta i de olika fritidsarrangemang som erbjuds på hemorten.

De flesta gravt hörselskadade har svårt att höra i idrottsanläggningar, i större grup-per och på avstånd. Många är beroende av hörselslinga, läppavläsning och/eller teckenspråk. De har inte heller kännedom om de få teckenspråkiga idrottsklubbar/idrottsledare som finns som hittills vänt sig till döva.

De döva är få och det kan vara svårt att få ihop en idrottsgrupp i samma ålder och med samma intresse. De teckenspråkiga idrottsklubbar/idrottsledare som finns har mest aktiviteter för vuxna.

Idrottsförvaltningen i Stockholm er-bjuder anpassad idrott för rörelsehindrade men inte för döva och hörselskadade.

ProjektmålVi vill väcka ungdomarnas nyfikenhet och visa på möjligheterna med idrott – med teckenspråkstolk, teckenspråkig ledare och hörselslinga.

Vi vill också visa dem att de kan träna tillsammans med hörande och/eller att hörselskadade och döva kan träna tillsam-mans i egen grupp.

Vi vill också tydliggöra för idrottsklub-bar m fl att det går bra att ta emot delta-gare som behöver teckenspråkstolkning/hörselslinga i vanlig hörande grupp och/eller att det går att samla döva och hörsel-skadade i en gemensam träningsgrupp.

Om vi kan erbjuda döva och hörsel-skadade gemensam träning, kanske några

proVa-på-idrottDHB Östra har sökt och fått bidrag från Skandia ”Idéer för livet” för ett projekt där hörselskadade och döva barn och ungdomar ska få prova några olika idrotter.

deltagare vill fortsätta tillsammans i någon av sporterna. Vi skulle kunna erbjuda helt anpassad träning för dessa grupper i olika idrotter i framtiden.

Målet på lång sikt är att idrottsförvalt-ningar och idrottsklubbar själva ska erbjuda verksamhet till den här gruppen och vara insatta i de här ungdomarnas speciella behov av anpassning.

ProjektbeskrivningVi vänder oss till döva och hörselskadade barn och ungdomar cirka 10-16 år.

Deltagarna kommer få prova på olika idrotter med talande ledare, hörselslinga, teckenspråkstolk och teckenspråkig led-are. Ex vis ridning, dykning, fäktning, tennis, styrketräning, yoga, golf, karate, kajakpaddling.

Vi har valt sporter där flickor och pojkar kan träna tillsammans för att få tillräckligt stor grupp. Sporter där det inte är hög ljudvolym/hög musik, där det kan fungera med hörselslinga eller teckenspråk för kommunikation mel-lan ledare och deltagare. Vi har uteslutit lagsporter.

Prova-På DykningDeltagarna har hittills fått testa dykning med tuber med teckenspråkstolk på bas-sängkanten. Allra först fick de en teorilek-tion, ledaren var lugn och jättebra med barnen och agerade som om han var van vid tolk. Alla fick sen ta på sig den spän-nande dykutrustningen. Dykningen gjordes i en grund bassäng så att alla i gruppen skulle känna sig säkra och bekväma i den nya världen. Under vattnet använder alla tecken! Efter dyket stannade alla för att bada, leka och snorkla. En mycket uppskat-tad aktivitet. ■

Projektet är nationellt och genomförs med medel från Arvsfonden och i samverkan med Riksidrottsförbundet och Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, SMoK.

Målgruppen saknar stödSpråkstörning är än så länge en alltför okänd och osynlig funktionsnedsättning i vårt samhälle. Detta trots att den så påtag-ligt påverkar möjligheterna för den som är i sin språkstörning, genom svårigheter i att förstå och göra sig förstådd språkligt.

Endast ett fåtal Barn- och ungdomsha-biliteringar i Sveriges landsting välkomnar idag barn och unga med sina familjer för att ge stöd och hjälp om du ”bara” har

aktiv fritid – ett projekt för barn och unga med språkstörning

Projektet Aktiv Fritid startade i januari 2012 och pågår till december 2013. Syftet är att ge stöd, underlätta och möjliggöra för barn och unga med språkstörning – att på sina villkor- kunna ta del av sin hemorts fritidsutbud inom kultur och idrott.

lena wettrén text & fotoerika ahlberg text

anna westerhagen foto

diagnosen språkstörning. Detta är mycket olyckligt eftersom den här målgruppen har behov av stöd från ett team t ex innefat-tande logopeder, specialpedagoger, läkare (neurolog), psykolog, sjuksköterska, dietist, sjukgymnast och fritidskonsulent.

Idag fastställs diagnos hos en logoped och därefter släpps de allra flesta med hän-visning till skolans elevvårdsteam. I alltför många fall saknar skolan helt kompentens kring målgruppen.

DHB Språkstörning arbetar för att stöd-et måste utvidgas och accepteras av såväl tjänstemän som politiker inom skola, om-sorg och sjukvård. Det är svårt att förstå att målgruppen 2012 inte självklart får den

vad är språkstörning?Språkstörning är en språkbiologisk funk-tionsnedsättning som två procent av be-folkningen har.

Språkstörning kan visa sig genom:•Varierandetal-ochspråksvårigheter•Bristandespråkförståelse,begränsatord-

förråd•Avvikelserispråkljud•Svårtattanvändasittspråkisamtalmed

andra – att förstå turtagning•Grammatiskaochpragmatiskasvårigheter•Störningariminne,rytmochmotorik

hjälp och stöd som behövs då diagnosen är känd sedan början av 1900-talet i Sverige.

Resultat från projektet I skrivande stund är vi inne i den fas där vi söker deltagande barn/ungdomar med sina familjer till projektet. Vi önskar en god spridning inom landet, i åldrar, mellan kil-lar/tjejer och valda aktiviteter inom kul-tur och idrott. Vi förstår av gensvaret att behovet är mycket stort då det handlar om deltagande i fritidsaktiviteter på målgrup-pens villkor, även för de åldrar som inte är aktuella i just detta projekt. Vi blir kontak-tade av föräldrar, specialpedagoger, logope-der som stort välkomnar att något görs för målgruppen.

Projektledare från Riksförbundet DHB finns sedan med och följer aktiviteterna, diskuterar med barnen, föräldrarna och ledarna vad som fungerar och vad som inte fungerar. Tanken är att tillsammans hitta strategier för hur barn och unga med språkstörning kan bli delaktiga på sina vill-kor i kultur- och idrottsaktiviteter i Sverige.

Erfarenheterna sammanfattas i ett doku-menterat utbildnings- och informationsma-terial till ledare och deltagare. Målet är att så långt det är möjligt sprida information om språkstörning till alla deltagande parter och underlätta deltagande för målgruppen. ■

•Bristandeplaneringsförmågaochuthål-lighet samt initiativlöshet

Medicinsk diagnos fastställs av logoped. Barn med språkstörningar har uppmärk-sammats i Sverige sedan 1910-talet och på 60-talet tog forskningen fart på allvar. ■

vad är språk?Språk möjliggör överförandet av informa-tion mellan oss människor. Vi kan bäst kon-trollera och direkt kommunicera med hjälp av talorganen, armarna, huvudet, händerna, ansiktsmuskler, överkroppen och benen.

Vi talar inte bara med munnen – vi talar med hela kroppen. Ibland berättar kroppen mer eller helt andra saker än det vi säger. Med vårt kroppsspråk sänder vi budskap till människor omkring oss hela tiden, med hjälp av blickar, ansiktsuttryck, gester, mimik, tonfall avsiktligt och medvetet.

Följ projektet på: www.dhb.sehttp://www.arvsfondsprojekten.se/node/10897

Aktiv Fritid på DHB:s årsmöte.


glädjande styrelsetillskott på dhb flerhandikapps årsmöte

dHB språkstörnings årsmöte

Flerhandikapps årsmöte hölls som vanligt i samband med föräldrakonferensen på Almåsa den 27 april 2012.

DHB språkstörning höll sitt årsmöte lördagen den 17 mars på riksförbun-dets kansli i Örebro. Till ny styrelse valdes: Lena Fernström ordförande, Erika Ahlberg sekreterare, Anna Karlsson kassör, Carina Granberg ledamot, Katarina Björk ledamot och Jan Höglund ledamot. Avgående sekreterare Ann-Christin Jeppsson avtackades för sina fi na insatser.

Kassaberättelsen och verksamhetsberät-telsen gicks igenom. Man konstaterade att de ekonomiska medlen är ytterst begrän-sade men att det med hjälp av förbundet ändå går att bedriva verksamheten. Goda idéer för att öka kassan efterlystes för att kunna göra mera för målgruppen. Barn med språkstörning är en ökande målgrupp inom DHB och det behövs insatser över hela landet för att öka möjligheten för dessa barn att hitta en fungerande kommu-nikation i skolan, samhället och på fritiden.

Aktiv FritidEn del i detta är det nystartade projektet ”Aktiv fritid” som inriktar sig på hur barn och unga med språkstörning kan bli delak-tiga på sina villkor i kultur- och idrottsak-tiviteter i Sverige. Årsmötet gästades av en av projektledarna, Ingalill Björkstrand (den andra projektledaren är Erika Ahlberg), som berättade om projektets bakgrund, nuläge och vad som kommer att hända under 2012. Mer information om detta projekt fi nns på http://www.arvsfondspro-jekten.se/node/10897.

Mitt unika barnEn annan viktig aktivitet för DHB Språk-störning är föräldrakonferensen ”Mitt unika barn” som ska hållas för tredje gång-en hösten 2012. Erfarenheter av de två tidigare konferenserna diskuterades liksom planeringen av höstens konferens.

Årsmötet avslutades med ett konstitu-

Trettio personer deltog i årsmötet som led-des av Riksförbundet DHB:s vice ord-förande Mathias Andersson. Under de se-naste åren har man inom styrelsen brottats med frågan om nedläggning av föreningen, en fråga har varit svårigheten att rekrytera föräldrar till både föreningen och styrelsen. Under vintern 2012 har man glädjande nog lyckats intressera fyra nya föräldrar som nu valdes in i styrelsen.

Den nyvalda ordföranden Sonia Ström-

berg nämner några områden som fören-ingen ska jobba med framöver.

– När skolan är slut och vuxenlivet bör-jar, helårsomsorg i en teckenspråkig miljö och stöd till den teckenspråkiga neuropsy-kiat-riska gruppen är exempel på viktiga frågor, säger Sonia, och dessutom läger och fritidsverksamhet tillägger hon.

Annika Jansson, Per Zetterman och Ca-rina Tillberg slutar efter många år och av-tackades med en liten gåva. ■

ingalill björkstrand textper Zetterman foto

jan höglund textanna westerhagen foto

Sonia Strömberg, ordförande DHB Flerhandi-kapp.

erande sammanträde för den nya styrelsen och ordförande Lena tackade alla för del-tagandet.

Tills nästa årsmöte hoppas vi att fl er medlemmar vill göra sina röster hörda och hoppas också på en god kontinuerlig med-lemsdialog under året. DHB Språkstörning vill verka för ständiga förbättringar av våra barns och ungdomars möjligheter att förstå och att göra sig förstådda. ■

DHB Språkstörnings ordförande Lena Fernström.

Flerhandikapp Sprakstörning


dagen började med en liten familjeaktivitetet, familjerna fick pröva på geocaching som innebär att man tar en tur med sin navigator och letar reda på skattgömmorna som består av små lådor och som finns gömda lite varstans i na-turen. hittade man då en låda,kunde barnen byta till sig en sak för att sedan byta ytterli-gare en sak i nästa låda som de hittar på sin väg. en del familjer hann även gå på tips-promenaden som var uppsatt i närområdet.

alla tågade sedan iväg till folkets hus, där lunch vänt-

vi samlades klockan nio och åt frukost, samtidigt som vi fick information om hur helgen var planerad. efteråt gick vi vuxna iväg på teckenspråkskurs medan barnen togs omhand av barn-ledare. barnen var indelade i två grupper, en grupp som bestod av de lite mindre barnen och en grupp som det var äldre barn i.

kursen tog slut vid 16 på lördagen och då samlades alla igen för en gemensam middag. mycket trevligt! efteråt samlades de som ville i ”kurshuset”. där satt vi och pratade och hade det mysigt tillsammans, vuxna och barn. vid tiotiden bröt de flesta upp. alla var trötta, speciellt barnen som hade lekt hela dagen.

teckenspråkskursen startade igen klockan nio på söndagsmor-gonen. barnledarna tog med sig de större barnen till univer-seum i göteborg och de avslutade dagen med ett mcdonalds besök. det var mycket uppskattat från barnens sida. efter en gemensam lunch och fika avslutades kursen klockan 15 och färden bar hemåt efter en mycket bra och lärorik helg i tecknens språk av duktiga lärare.

årsmöte med aktiviteter

teckenspråks- och tecken som stöd-kursför familjer 21-22 april

Föreningens viktigaste dag inföll den 17 mars i Vänersborg. Det var vårt årsmöte som hölls i Folkets Hus och hit kom närmare 60 personer.

Så var det återigen en teckenspråkshelg i Kungälv för familjer. Mycket trevlig och lärorik helg, i vanlig ordning.

grethe håkansson text & foto eva forsdahl text & foto

ade. när magarna var mätta, åkte barnen till teknikparken innovatum i trollhättan, där det finns massor av saker att göra och nya tekniker att prova på. under tiden genomfördes årsmötet med många och bra diskussioner av olika slag. på årsmötet beslutade man bland annat att vi skulle genomföra ett sommarläger inom västras distrikt för nästa år.

innan vi gick tillbaka till ”hörnet” gav styrelsen, genom ordförande petra grönhaug, blommor till avgående styrelseledamöter och andra berörda grupper.

Killarna på Innovatum. Avancerat knep och knåp på Innovatum gillades.

D-H-B

Ordförande Petra Grönhaug tackar för fina insatser.

Barn på Innovatum.


årsmötedhb östra har haft årsmöte på boule bar. under årsmötet hade vi barnvakter vid en bou-lebana så barnen fick smyg-träna lite. efter mötet åt stora som små en härlig brunch. sen gick de flesta till banorna för en boulegenomgång och sen tävlades det. några familj-er med små barn valde att istället fortsätta umgås i vasa-parken i det fina vädret.

lena wettrén text & foto

på gång är också...❚ språkresa till england

för hörselskadade ungdomar från hela sverige, 16 juni-7 juli.

❚ familjeläger på väs-sarö 17-19 aug för familjer som har barn med språkstörning.

❚ dagsutflykt med båt till birka, med guidad visning.

❚ infoeftermiddag för föräldrar som har barn med språkstör-ning, tema skola, 21 sep.

❚ teckenspråkskurser för föräldrar.

❚ prova-på-idrott för döva och hörsel-skadade barn och ungdomar fortsätter med ex vis fäktning, squash, golf, badmin-ton, tennis, ridning.

❚ vandring i tyresta nationalpark med guide.

❚ guidad visning på musikmuseet.

❚ dinosaurieutställ-ningen på naturhisto-riska.

❚ junibacken.

på gång! simskolorna och lekgympan fortsätter förstås. träningsklub-ben fortsätter om vi får tillräckligt många anmälda. vi undersöker också om vi kan få igång barndans och lekgympa för döva och hörselska-dade och innebandy för barn med språkstörning samt eventuellt även konstskola.

prova på idrottvårt nya projekt har startat med att deltagarna fick prova dykning med tuber, se artikel på sidan 22.

familjedag i samarbete med hisushisus, unga hörselskadade i stockholm och dhb östra hade bjudit in sina medlems-familjer. föräldrar från båda organisationerna berättade om sina erfarenheter, efteråt fanns tid för frågor och diskus-sion. barnen hade samtidigt femkamp med hisus ung-domsledare.

kommande aktiViteter i Västra

grethe håkansson text & foto

vildmarks-helg i dalsland 11-12 augusti

familjedag i borås 26 majhit kommer familjer från alla möjliga håll i vårt distrikt för att fylla den här dagen med upplevelser från djurlivet i borås djurpark. här kommer det bli en guidad tur bland olika djur. sälarna kommer också att vara laddade för en uppvisning för oss under dagen. vi sätter oss i grön-gräset och äter lite gott från matsäcken och kanske blir det en och annan glass som slinker ner i magarna på delta-garna. något mer spännande kan man få om man besöker upzone höghöjdsbanor, som man kan välja att gå på istället för guidning på djurparken, något för de mer våghalsiga medlemmarna skulle vi tro.

Cykeltur på koster 16 junivi ger oss ut på en utflyktsdag till kosterhavets national-park, sveriges mest västliga bebodda ögrupp. vi tar med båten över kosterfjorden och väl där trampar vi iväg längs de härliga landsvägarna på sydkoster. här stannar vi vid t ex sevärdheter, tittar på korallreven, fyrar och självklart ett stopp vid stranden och badar om vädret är med oss. när magarna kurrar efter en lång dag tar vi oss till en mysig restaurang och äter middag. vi hinner också med en promenad på nordkoster som ligger på andra sidan sundet, innan båten går tillbaka på kvällen. vi hoppas på en minnesvärd dag.

när vi inte tar oss fram med cyklar, båtar eller för egen maskin så använder vi oss av ångtåg. denna dag hoppar vi på det 100 år gamla ångtåget vid anten station och åker till Foto: BoråsBorås TME AB.

Foto: Thomas Eliasson, Geological Survey of Sweden SGU

ångtåg oCh riddarspel 30 junigräfsnäs station. här finns en fin park med sandstrand och stora, härliga grönytor. vi har lite lekar tillsammans, badar och fikar fram tills det är dags att gå till den gamla slotts-

ruinen och titta på riddarspelen som utspelar sig i slottsparken. vi tar oss tillbaka med ångtåget och stannar till vid vaktstugan för att fylla tåget med vatten, sen är det bara att fortsätta hemåt igen.

Foto: Martin Janner

ut i naturen och ha kul, det är vad vi ska göra under en helg i augusti utanför bengtsfors på silverlake Camp. vi äter tunnbröd vid lägerplatsen, tar dressinerna till kiosken och köper glass, paddlar kanot, tävlar i femkamp, fiskar, badar, umgås och har riktigt kul tillsammans. vi övernattar i lappkåtor eller militärtält, där sovsäckar och liggun-derlag ligger utrullade kors och tvärs. själv-klart är det grillade marshmallows vid lä-gerelden som gäller!

satsningen har gett en stark arbetsgrupp med engagerade föräldrar och en mycket aktiv facebookgrupp. vi planerar nu aktiviteter som medlem-marna själva önskar bl a ett helgläger och informationsda-gar med möten med ansvariga myndigheter.

Arbetsgrupp Språkstörningi höstas startade dhb östra en arbetsgrupp för familjer med barn med språkstörning. vid tre möten har vi diskuterat och pla-nerat aktiviteter mm. det känns bra och angeläget att arbeta för och genomföra aktiviteter som gruppen själv önskar.

Lyckad enkättrettio familjer har svarat på en enkät om problem och be-hov. de flesta som svarade hade barn med diagnosen grav språkstörning. i enkäten framkom bl a:

❚ stödet varierar beroende på kommun, men även inom kommunerna. ❚ många barn med grav språk-störning tillhör inte någon ha-bilitering. ❚ det finns väldigt få platser på språkförskolor och skolor.❚ många barn har hjälp av takk, tecken som stöd till talad svenska.❚ många föräldrar efterlyste takk-kurser.❚ några familjer fick vårdbi-drag, andra inte, trots samma diagnos.❚ många efterlyste större kun-skap hos myndigheter m fl.

barnen från frostmofjälletstadsteaterns teckentolkade föreställning i skärholmen var helt fantastisk enligt de medlemmar som var där och såg pjäsen.

laserfortetnio familjer kom för att testa nya laserfortet med även-tyrsceller à la ”fångarna på fortet”. kul, men ganska svåra uppgifter tyckte några.

dhb östra satsar i år på familjer som har barn med språkstörning

Facebookgruppdhb östra har startat en face-bookgrupp, ”dhb östra språk-störning”, öppen för dhb öst-ras medlemmar. en aktiv grupp, där många viktiga äm-nen avhandlas. här kan med-lemmarna, idag 32 stycken, kommunicera direkt med var-andra och även komma med tips på dhb-aktiviteter och frågor till styrelsen.

Helgläger 17-19 augustien familj undrade via face-bookgruppen hur många som var intresserade av ett helglä-ger, för att få träffas och lära känna varandra. tolv familjer nappade på idén direkt. sagt och gjort; ett familjeläger är på gång 17-19 augusti ute på vässarö i roslagen.

Information med tema ”Skola” 21 septemberden 21 september har vi i sam-arbete med spsm, skolverket m fl en första informationsef-termiddag med tema skola.

Cirkus Cirkör och Skansenvi har även genomfört aktivi-teter anpassade för gruppen för att familjerna ska få träffa andra familjer som har barn med språkstörning, lära känna varandra och utbyta erfaren-heter. sexton familjer kom till prova-på-Cirkus hos Cirkus Cirkör och tolv familjer med barn med språkstörning kom till skansen på guidad visning.

skansendhb östra hade fyra guidade visningar för 68 medlemmar av skånegårdens djur, en teckenspråkig, en med tecken som stöd, och två på svenska. barnen fick även mata djuren. sen samlades vi i matsäcksrummet för mingel och dhb östra bjöd på fika med fantastiskt goda bullar, bakade av Carinas mamma.


– det känns bra att äntligen ha det formella beslutet klart, kommenterar Christer fleur, regionchef vid specialpeda-gogiska skolmyndigheten (spsm). arbetet inför fl ytten

utredningen föreslår att målgruppen som ska tas emot vid rgt är ”ungdomar med dövhet och hörselskada som har behov av en teckenspråkig undervisningsmiljö, ungdomar med grav språk-störning som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation samt ungdomar med dövblindhet”.

vidare föreslår utredningen teckenspråk som gymnasiegemen-samt ämne för elever tillhörande målgruppen för rgt.

det föreslås också att ovan nämnda målgrupps rätt till utbild-ningen ska stadgas i skollagen och inte som nu är fallet i gymna-sieförordningen.

östervångsskolan fl yttar ihop med tunaskolan

rgd + rgH = rgtRiksgymnasieutredningen föreslår en rad förändringar i betänkandet ”Likvärdig utbildning - riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsned-sättning”. Bland annat ska de två riksgymnasierna bli ett och heta Riksgymnasiet för tvåspråkiga (RgT).

VI STÖDJER DHB:s VERKSAMHET

562 80 NorrahammarTelefon 036-31 80 00

KENTSBILPLÅT ABPLÅT- OCH LACKSKADORAUKT. FÖR CHRYSLER OCH JEEPUlvsundavägen 106, 168 67 BrommaTelefon 08-26 67 15, Telefax 08-704 26 86

MJÖLBYGALVANISKAHallevadsgatan 16, 595 35 MjölbyTelefon 0142-160 40www.mjolbygalvaniska.se

E L F Ö R Z I N K N I N G

Hos oss hittar du allt du behöver för ett aktivt friluftsliv. Från kåsor i alla storlekar och färger till sittunderlag, campingset termosar.Beställ vår nya broschyr och läs mer om våra produkter!Tel 08-449 45 72 Fax 08-449 45 79www.leve.se

H. NORDSTRÖMI KALMARVångerslät 382380 31 Läckeby

Box 537331 25 VÄRNAMOTel 0370-69 55 20

INGA LILLSPERUKMAKERI AB

Lina Sandells plan 1129 53 Hägersten

LAGERSERVICE AB

Box 214571 23 Nässjö

ETT AKTIVT FRILUFTSLIV!Jag har give-aways och trycksaker i egen shop!

Mina annonser går ut i både tryck, mail och sms!

Jag fick tusen intresserade kunder till min monter!

0660-29 99 00 • www.agrenshuset.se

För bokning och information, +46 (0)19-611 73 00 e-post: [email protected]

K O N F E R E R a M E D S T I L .V ä L K O M M E N T I L L

F I R S T H O T E L Ö R E b R O !

För bokning och information, +46 (0)19-611 73 00 e-post: [email protected]

K O N F E R E R a M E D S T I L .V ä L K O M M E N T I L L

F I R S T H O T E L Ö R E b R O !

Bokning och information tel 019-611 73 [email protected]

070-657 50 85www.mmow.se

www.rpg.org.se

socialdemokraterna.se/orebro

Örebro

Utredare Ann-Marie Begler. Foto: Monica Ryttmarker.

Det slutgiltiga beslutet om fl ytt av Östervångsskolans verksamhet till Tunaskolan, togs av Lunds kommunfullmäktige vid sammanträde den 26 april. Därmed är vägen öppen för det fortsatta arbetet med projektering av om- och tillbyggnader på Tunaskolan.

är i full gång. när hösttermi-nen 2014 börjar, är det tänkt att verksamheten drar igång. då blir östervångsskolan och tunaskolan tvillingskolor, det vill säga två fristående verk-samheter under samma tak.

rektor på östervångsskolan, signild salander, ser fram emot fl ytten.

– nuvarande lokaler är vackra och traditionsrika, men går tyvärr inte längre att anpassa på ett bra sätt till våra elevers behov. med fräscha lokaler, utrustade för barn och elever som är döva eller har hörselnedsättning, får vi goda möjligheter att med hjälp av modern pedagogik och teknik erbjuda en attraktiv skola för vår målgrupp. teckenspråk är en av våra hörnstenar. därutö-ver erbjuder skolan tvåspråkig

david lega (kd) säger till tidningen föräldrakraft att för-äldrar till döva och hörselskadade bör få fl er tuff-tim-mar. vidare ger han tummen upp för tolktjänstutredning-ens förslag på bättre och mer likvärdig tillgång till tolk, bättre kvalitetsutveckling och bättre resurs- och kost-nadseff ektivitet.

david lega

Fler timmar till tuFF-utbildningen

BlYg tuFF-reFormtuff-förordningen ska ändras. i stället för att som idag främst rikta sig till barn i förskoleål-dern, så ska utbildningen fr.o.m. 1 oktober i år er-bjudas föräldrarna så länge barnen är i grund-skoleålder. i praktiken en betydelselös reform då ingen förälder någonsin nekats tillträde med hän-visning till barnets ålder.

glädjande är dock att timersättningen för för-lorad arbetsinkomst, som legat på samma nivå se-dan 1997, ska höjas. enligt beslutsprotokollet ska det ”få ankomma på regeringen att med-dela de föreskrifter som behövs.”

utbildningens omfatt-ning står dock kvar och stampar på 240 timmar.

undervisning på talad svenska och teckenspråk. för elever med hörselnedsättning är det viktigt att ha möjlighet att träff a och vara med tecken-språkiga kamrater.

Teckenspråksutbildning

för föräldrar, TUFF

Kvällskurser Intensivkurser

Helgkurser & läger www.tuffkurs.nu

www.tuffkurs.nu

POSTTIDNING Breturadress: dhb dialog,

klostergatan 15, 703 61 örebro

dhb dialog #2-2012

Documents